Regeringens inflationspolitik

Herr talman! Nu var det en stund sedan, men jag häpnade ändå över det som finansministern sa innan frågestunden. Det är inte första gången som vi fått höra att regeringen sänkt priset på drivmedel. Det är heller inte första gången som vi får höra just det här exemplet om prissänkningen på en tank diesel som regeringen antas ha gjort.

Först och främst får vi lov att konstatera att bilar som drivs av diesel inte ens utgör en tredjedel av alla fordon i Sverige. De allra flesta kör fortfarande bensinbilar. Priset på drivmedel har sänkts, men det beror framför allt på att världsmarknadspriset i princip har halverats sedan toppnivåerna 2022.

Regeringens bidrag till sänkningen motsvarar en dryg krona av sänkningen av literpriset på bensin enligt regeringens egna uppgifter. För diesel är effekten av regeringens åtgärder visserligen något större. Men den är knappast i närheten av de summor som finansministern säger.

Här står Elisabeth Svantesson och påstår att regeringen sänkt drivmedelspriserna med hundratals kronor. Sanningen är att av de 10 kronor per liter som bensinpriset sänkts med är regeringens bidrag bara en krona. Resten beror på rena omvärldsfaktorer.

Jag tror inte att finansministern är så dum att hon verkligen tror att den svenska regeringen har ett sådant inflytande att den kan halvera världsmarknadspriset på olja. Antingen ljuger finansministern om regeringens påverkan på drivmedelspriserna, eller så försöker hon hävda att hon och regeringen har extremt stort inflytande på islamistiska staters prissättning på olja.

Herr talman! Det är inte särskilt otippat att regeringen tror på sina egna prognoser. Men här står finansministern och påstår sig veta hur hushållens ekonomi kommer att se ut under hela 2026.

Herr talmannen får ursäkta mig. Jag kollade i kalendern i morse. Det är den 15 januari. Det är ganska vågat av finansministern att uttala sig för hela året.

Regeringens samarbete med ett högerextremt nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna har inte bara gjort det legitimt. Det har också varit en katastrof för svenska hushåll.

Det finansministern säger om disponibla inkomster får nog de svenska hushållen att förbluffas. Hon slår sig för bröstet över att de disponibla inkomsterna har legat stilla under tre år. Samtidigt har hon själv ägnat sig åt att öka sina egna och övriga extremt rikas disponibla inkomster genom gigantiska skattesänkningar.

Det hon egentligen säger är att det är de vanliga svenska hushållen som har betalat för att dämpa inflationen. Det är vad hon säger. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder över huvud taget. Att göra ingenting är också en handling.

Det kanske tydliggörs bäst av ett konkret exempel. När prischocken i livsmedelshallen fick ensamstående mammor att avstå från måltider för att barnen skulle kunna bli mätta tog finansministern en fika med livsmedelsjättarna.

Det hade kunnat göras annorlunda och gjordes annorlunda i andra länder. Sverige sticker ut enligt Riksbanken. Både köpkraften och de disponibla inkomsterna har under samma period ökat inom euroområdet och i USA.

Herr talman! Det märks att det är valår i Sverige. Talepunkterna har gått ut till de olika partierna. Man ska säga samma sak om och om igen alldeles oaktat om det stämmer eller inte.

Herr talman! Låt oss ta receptet från Socialdemokraterna. Där talar man nu om att Moderaterna bara sänker skatten för de rika. Kvinnor har förlorat på Moderaternas politik, och resurserna till välfärden har urholkats.

Jag vill till alla er som lyssnar på debatten säga att det låter starkt och att man blir berörd. Politik är känsla, känsla för om saker är rätt eller fel. Det låter inte särskilt roligt. Det kan jag hålla med om.

Herr talman! Problemet är bara att det inte stämmer. Det är inte så att de som har minst har förlorat på Moderaternas ekonomiska politik. Det är precis tvärtom.

När man har gjort uträkningarna på Finansdepartementet och summerat de år som Moderaterna har lett regeringen är det de med lägst inkomster i Sverige som procentuellt sett har tjänat mest på den ekonomiska politiken som har förts. Vad gäller skillnaden mellan män och kvinnor kan vi också se att den har minskat under de här åren.

När det gäller välfärden och resurserna till skolan, sjukvården och äldreomsorgen har vi aldrig haft en regering som satsat mer pengar än den regering som just nu sitter. Man har aldrig haft så mycket resurser.

Därmed inte sagt att de med låga inkomster inte kan ha det ekonomiskt tufft. Därmed inte sagt att den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor är i mål. Därmed inte sagt att det inte finns många saker som välfärden skulle behöva lösa och som inte går att lösa.

Behoven är mycket större än möjligheterna. Men frågan är om det man säger från oppositionen är sant eller inte. I det här fallet har regeringen gjort det bättre för dem med lägst inkomster, för kvinnors ekonomi och vad gäller resurser till välfärden. Det är sanningen. Det är så det ser ut, herr talman.

Sedan kan jag inte låta bli att kommentera det som ledamoten Samuel Gonzalez Westling från Vänsterpartiet sa här. Man talar om drivmedelspriser. Det är ytterligare en av Socialdemokraternas talepunkter. Man säger att det beror på världsmarknadspriset och inte på att regeringen har gjort någonting.

Herr talman! Regeringen har i princip tagit Sverige från världens dyraste bränslepriser till bland de lägsta priserna i Västeuropa. Vi hade en stund de lägsta priserna, men de är nu bland de lägsta.

Herr talman! Det vi har gjort som har påverkat priset är att vi har sänkt skatterna. Det är korrekt. Det har gjort att det har blivit billigare totalt sett för den som tankar bilen, men också jämfört med andra länder.

Vi har tagit bort den reduktionsplikt som partierna i opposition vill ha tillbaka. Det gjorde också flera kronors skillnad per liter och allra mest på dieseln.

Sedan har vi någonting som har hänt under de här åren. Det är att den svenska kronan har stärkts rätt rejält mot den amerikanska dollarn, och olja handlas i dollar. För man en ekonomisk politik som försvagar kronan i nästan ett decennium, som vänsterpartierna gjorde, blir oljan dyrare och bensinen och dieseln dyrare vid tanken.

Herr talman! Regeringen som leds av Moderaterna har sett till att den svenska kronan har blivit mycket starkare. Vi bedriver en ekonomisk politik som ökar tillväxten och skapar möjligheter. Det gör också att det blir mycket billigare att köpa olja, eftersom det görs i dollar.

En liten del till förklaras såklart av världsmarknadspriset som har påverkat i positiv riktning. Men det som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet säger här i talarstolen stämmer inte, herr talman. Jag återkommer med en längre utläggning i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Tack till båda interpellanterna för en viktig fråga!

Detta har varit några av de tuffaste åren för svensk ekonomi och svenskars ekonomi på mycket länge. När vi vann valet 2022 och bildade regering var inflationen uppe på 10 procent. Samtidigt hade Sverige den absolut lägsta tillväxten i hela EU.

Jag ska ställa en väldigt kort fråga. Vad hade hänt om Magdalena Andersson hade varit statsminister under de här tre åren och Nooshi Dadgostar hade varit finansminister? Det är lätt att se i deras budgetar vad som hade hänt.

Drivmedelspriset som var väldigt högt när vi tillträdde på grund av politiska beslut med en reduktionsplikt som försvårade för människor som hade det tufft skulle ha fortsatt att stiga.

De skattesänkningar som vi har valt att göra hade aldrig kommit till med den andra sidan i politiken, där alla problem och alla stora behov ska lösas med skattehöjningar. Det kan säkert vara så att barnbidraget hade höjts. Det tycker inte jag är något problem alls. Vi har valt andra vägar.

Finansminister Nooshi Dadgostar hade inte fått ordning på inflationen. När man läser Vänsterpartiets budgetmotioner ser man att det är ett otroligt tryck, en expansivitet, i de två första budgeterna under den här mandatperioden. Det hade lett till en hög inflation.

Låt mig vara väldigt tydlig. Man sitter i riksdagen och hävdar att inflationen hade gått ned ändå. Nej, inflationen gick ned för att vi hade en återhållsam finanspolitik, för att Riksbanken gjorde sitt jobb och för att parterna – löntagare och arbetsgivare – kom överens om ett längre löneutrymme. Detta lyckades. Men låt oss inte äventyra det här igen.

I en ekonomi där priserna stiger med 10 procent varje år blir de som jobbar fattigare. I en ekonomi där priserna stiger som de gjorde 2022 blir den ensamstående mamman som kämpar för att få ekonomin att gå ihop fattigare.

Vi bekämpade inflationen, och därtill har vi nu sänkt skatten på arbete för människor som kämpar. De som hade garantipension och de som hade studielån fick sina ersättningar uppgraderade och indexerade med inflationen. Det var tufft ändå. Men den som jobbade hade inte fått en krona i skattesänkning om Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade regerat under den här mandatperioden.

Jag är glad och tacksam för att vi har fått ned inflationen. Jag är glad och tacksam för att vi har en majoritet för sänkta skatter för människor som jobbar hårt. Jag är glad och tacksam för att vi kan sänka förskoleavgifterna i sommar, och jag är glad och tacksam för att vi kan halvera matmomsen. Allt det där spelar roll för människor.

Jag är också väldigt glad och tacksam för att vi är överens om att förändra tandvårdsstödet för äldre. Det här sker med Ulf Kristersson som statsminister. Taket för bostadsbidraget, som inte har höjts sedan 1997, höjs nu. Det sker med Ulf Kristersson som statsminister.

Vi har påbörjat en väg för att stärka människors ekonomi efter en tuff tid under många år, och vi kommer att fortsätta på den vägen. Jag skulle vilja påstå, herr talman, att valet om åtta månader kommer att bli en folkomröstning om högre eller lägre skatter.

Herr talman! Jag vill börja med att bemöta några av de saker som har sagts här av ledamoten Edward Riedl och finansministern.

Jag börjar med ledamoten Riedl, och jag hoppas att han lyssnar. Riedl säger i talarstolen att valåret har börjat, och det har det absolut. Han insinuerar också att det enda som jag har sagt i talarstolen är talepunkter. Jag tycker att det är ett nedvärderande av min kompetens. Jag kan läsa själv, jag kan skriva själv och jag kan tänka själv. Det är det jag gör när jag har förbereder mina debatter.

Finansministern frågar: Vad hade hänt om Magdalena Andersson hade varit statsminister? Det är bara att läsa budgeten. Vi hade sänkt skatten för många människor, men inte för dem med de högsta inkomsterna. Vi hade bekämpat inflationen, vi hade gjort tillvaron lättare och vi hade utjämnat de ekonomiska ojämlikheterna, vilket är vad vi talar om i dag. Låt mig nu återgå till temat.

Fattigdomen ökar i Sverige. Dubbelt så många lever i fattigdom i dag jämfört med 2021. Ökningen beror på lågkonjunkturen, de höga matpriserna och den höga arbetslösheten och på att SD-regeringen har valt att överkompensera höginkomsttagare men inte gjort det som behövs för att få jämlikhet i Sverige och underlätta för dem som kämpar allra mest.

Inkomstskillnaderna har ökat mer här än i andra länder. Nu är Sverige nummer sex på listan över länder med högst förmögenhetsojämlikhet. Antalet miljardärer är väldigt stort. Debattörer från högersidan säger ofta att ojämlikheten i Sverige inte är så allvarlig. Men SCB, OECD, Finansinspektionen och Långtidsutredningen säger något annat. De pekar alla på samma utveckling: Skillnaderna ökar. Det handlar om att de som äger mest får ett allt större försprång medan de som äger minst och har de minsta inkomsterna tappar och får kämpa hårdare.

När regeringen väljer att prioritera skattesänkningar som främst gynnar höginkomsttagare är det också ett aktivt val för ökade klyftor. Samtidigt får vi rapporter från kommuner om att skolor saknar resurser, att socialtjänsten går på knäna och att äldreomsorgen pressas allt hårdare för varje år.

Det här är en kärnfråga, och det påverkar ojämlikheten i Sverige. Ska Sverige vara ett land och ett samhälle där vi investerar i jämlikhet och sammanhållning eller ett samhälle där skillnaderna tillåts växa? För mig är svaret enkelt. När ojämlikheten biter sig fast, som den tillåts göra nu, får det konsekvenser i plånboken men också bortom detta. Det blir sämre skolresultat, sämre hälsa, mer segregation, mindre tillit och svagare demokrati. Det är det vi ser håller på att utvecklas, och det gör mig ont. Det är därför jag brinner för att göra något åt den växande ojämlikheten.

Jag vill svara själv på en av de frågor som jag ställde till finansministern. Den ekonomiska ojämlikheten drabbar också samhället i stort; den är inte bra för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Åtminstone detta är något som finansministern borde ägna lite tid åt.

Herr talman! Finansministern försöker dölja att Sverige sticker ut i negativ bemärkelse i jämförelse med både USA och övriga Europa när det gäller utvecklingen av disponibla inkomster och köpkraft.

Regeringen har i stället för att bekämpa livsmedelsjättarnas prisökningar och fastighetsvärdarnas hyreshöjningar låtit hushållen betala för att få ned inflationen genom att göra dem fattigare i relation till utvecklingen i våra grannländer.

Vi vänsterpartister motsätter oss en sådan politik. Vi vill se till att hyrorna hålls nere på rimliga nivåer och att matpriserna sänks. Hushållen ska inte betala ett högt pris för att Elisabeth Svantessons skattesänkningar på hundratusentals kronor för både sig själv och sina rika kompisar ska kunna genomföras.

Finansministern ställde en fråga: Vad hade hänt om Vänsterpartiet hade fått vara med och bestämma? Det som hade hänt är att vi hade sett till att ha en välfärd som finansieras ordentligt. Vi hade sett till att ha en sjukvård som fungerar när man behöver den och där de som är i störst behov av sjukvård får den hjälp de behöver i tid. Vi hade sett till att få en skola som ger eleverna den utbildning de behöver för att de ska stå rustade inför framtiden när de går ut i vuxenlivet.

Vi hade sett till att vi inte hade haft den massarbetslöshet i Sverige som den här regeringen har åstadkommit. Vi har en halv miljon arbetslösa i Sverige i dag. Regeringen har ingen arbetsmarknadspolitik, utan det enda den gör är att slakta akassan och se till att tiotusentals, för att inte säga hundratusentals, människor får leva på svältgränsen. Det hade vi satt stopp för.

Vi hade också sett till att stycka upp livsmedelsbolagen och den oligarki vi har i Sverige som ser till att hålla uppe matpriserna. Vi kan inte ha en sådan situation i Sverige, utan vi måste se till att priserna på mat sänks. Vi måste se till att vi har en marknad i Sverige. Jag hoppas att Moderaterna kommer ihåg den fria marknaden, där man har konkurrens och där man ser till att priserna handlar om efterfrågan och tillgång. På den marknaden har man inte något oligopol som håller matpriserna uppe. Allt detta hade vi sett till att ordna.

Vi hade sett till att införa Sverigepriser på el så att människor som bor i Sverige inte hade behövt riskera att känna rädsla inför varje vinter och tänka: Kommer elpriserna att sticka iväg nu igen? Vi ska inte bli smittade av de höga europeiska elpriserna.

Inget av detta hade lett till högre inflation, inte ens det som regeringen påstår när det gäller att bygga ut välfärden. Konjunkturinstitutet har redan för länge sedan konstaterat att om man satsar på välfärden, bygger ut skolan, ser till att sjukvården fungerar och har en värdig äldreomsorg har man sådant som inte påverkar inflationen men som ser till att man förbättrar människors levnadsstandard. Detta hade Vänsterpartiet sett till om vi hade fått vara med och bestämma.

Tack och lov är det valår! Om några månader ska vi se till att vi byter ut den här regeringen, och då ska vi få Sverige på rätt kurs igen. Det tycker jag att det svenska folket är värda.

Herr talman! Det är lite oväntat, men positivt, att Vänsterpartiet pratar om vikten av konkurrens. Det trodde jag inte att jag skulle få höra, men det gläder mig på många sätt. Att man har konkurrens är givetvis en viktig komponent.

Konkurrens mellan länder är också viktigt. Därför blir jag mer förvånad, herr talman, när Vänsterpartiet pratar sig varmt för Trumps politik i USA och för de andra ekonomierna ute i Europa och säger: Titta på dem – vad bra de har gjort!

Låt oss titta på vad räntan är i USA jämfört med Sverige. I Sverige har Riksbanken nu en ränta på 1,75 procent. I USA är den nästan 2 procentenheter högre. Jag vill ställa frågan till alla som äger sitt boende om ett par procentenheter i högre ränta är någonting som man tror skulle gagna den egna ekonomin. De som hyr drabbas med eftersläpning av de höga räntorna om ett år enligt den hyresmodell vi har i Sverige. Vill man ha billigare boenden ska man inte bedriva USA:s ekonomiska politik, som Vänsterpartiet nu uppenbarligen vill att vi ska kopiera, för den gör att räntorna går upp. Det verkar vara ett dåligt sätt att hålla nere boendekostnaderna.

Jag hörde ingenting mer från Vänsterpartiet om priset på bensin och diesel, men låt mig ändå slutföra resonemanget. Jag trodde att ledamöterna från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna visste att en relativt liten del av priset på bensin och diesel utgörs av priset på olja. Det är andra saker som utgör de stora delarna. Den här regeringen har i princip tagit världens högsta bränslepriser ned till bland de lägsta i Västeuropa. Vi har sänkt skatterna och tagit bort reduktionsplikten. Vi har också fört en ekonomisk politik som omvärlden har förtroende för och därmed stärkt den svenska kronan, så att vi får mer när vi handlar saker från andra – olja eller andra importerade varor.

Herr talman! Jag tackar återigen båda interpellanterna.

Det här är en fråga som berör väldigt många. Den berör de allra flesta svenskar. Vi har haft några riktigt tuffa år, men vi ser en ljusning. Vi ser att svensk ekonomi nu går åt rätt håll. Det här året, herr talman, kommer många av Sveriges invånare att uppleva lättnad på flera sätt. För tredje året i rad sänker vi skatten på arbete, och det gör att man kommer att ha mer pengar i plånboken. Fler föräldrar kommer att kunna säga ja till sina barn lite oftare, kanske när de ber om en extra tacokväll eller skulle vilja gå på en hockeymatch. Vi ser nu också till att matpriserna blir lägre. Matmomsen halveras.

Jag delar helt och hållet den bild som Samuel Gonzalez Westling har när det gäller konkurrens på den här marknaden. Det är just därför som vi har gett uppdrag till Konkurrensverket och nu också har matpriskommissionen, som följer utvecklingen på matpriserna dagligen för att se att man inte smyghöjer oskäligt nu innan momsen ska sänkas.

Jag har inga problem med att jag blev häcklad för att jag träffade matjättarna var och en för sig i mars 2023. Det var allvarliga samtal. Fram till dess var matpriserna en av de drivande faktorerna för ökad inflation. Från och med april var det inte så längre.

Jag jobbar varje dag för att göra det jag kan för att stärka svensk ekonomi och svenskars ekonomi. En viktig sak som man inte kan komma ifrån och som också Eva Lindh var inne på handlar om arbete och att stärka dem som har det allra svårast och tuffast.

Det viktigaste för mig i den bidragsreform vi genomför är att fler ska vara aktiva. Fler kvinnor som invandrat hit, men också andra, som har bott här länge men fastnat i utanförskap, ska få komma in på arbetsmarknaden. Deras barn ska se sin mamma gå till jobbet. Att de ser att hon har en egen inkomst är det allra viktigaste.

Nu börjar konjunkturen vända. Yrkesutbildningssatsning, språkkrav och aktivitetskrav, som gör att man kommer att vara ute på ett helt annat sätt bland andra människor och på arbetsmarknaden, kommer att göra skillnad. Steg för steg vill jag ge fler kvinnor möjlighet att komma tillbaka eller kanske för första gången komma in på arbetsmarknaden. Det är jämlikhet på riktigt, och det tänker jag fortsätta arbeta med.

Varje dag har jag människors ekonomi för mina ögon. Jag ser till att göra det jag kan för att ekonomin ska stå stabil, vilket den faktiskt gör. Vi har offentliga finanser i världsklass. Vi är inte som något annat land i EU. Jag träffar och umgås med mina röda, blå och gröna kollegor från olika delar av Europa – där skiljer jag mig från några av ledamöterna. De europeiska kollegorna häpnar när de ser vad vi kan göra. Vi sänker skatten tre år i rad för att underlätta för människor. Vi har en låg statsskuld, vilket nu ger styrka till de offentliga investeringarna, som är de högsta i EU under det här året. Vi ser också till att tillväxten nu äntligen blir en av de starkaste i Europa.

Herr talman! Finansministern har sagt att man har stöttat hushåll och välfärd i en svår tid, att man under hela mandatperioden har gett mest till dem som tjänar minst, att vi nu ser en ljusning och att andra länder häpnar över utvecklingen i Sverige. Men jag tror inte att det är så många av de ensamstående mammor som inte kan sätta mat på bordet till sina barn som ser den ljusningen.

Det är just därför vi har den här debatten. Jag tycker att det är djupt orättvist när ojämlikheten i Sverige tillåts breda ut sig. Människor som kan och vill arbeta får inte tag i jobb, för arbetslösheten i Sverige har ökat med 100 000 personer under den här mandatperioden.

Med vår socialdemokratiska politik hade nio av tio fått mer i plånboken. Vi hade gjort mer för att minska ojämlikheten och verkligen haft för ögonen att fler behöver komma i arbete. Det här handlar om att sätta jämlikhet, trygghet och sammanhållning före att gynna dem som har mest. Det ger ett Sverige som håller ihop och där tilliten ökar. Det är bra för de enskilda människorna, men det är också bra för svensk utveckling och för svensk ekonomi. Det kommer jag att fortsätta att jobba för oförtrutet.

Herr talman! Jag väntar fortfarande på att få höra hur finansministern ser på att man har låtit de svenska hushållen betala priset för den höga inflationen. Vad gäller den disponibla inkomsten sedan 2022 och fram till i dag är det faktiskt en stor skillnad mellan Sverige och andra jämförbara länder. I andra EU-länder och i USA har man haft en utveckling som gjort att man fått en större disponibel inkomst. Man har haft större konsumtionsutrymme än i Sverige, där det har legat still. Det är ett faktum att det förhåller sig på det sättet. Den enda förklaringen till det är att regeringen har valt att inte göra någonting för att hjälpa hushållen. Jag tycker att det är beklämmande.

Vad gäller bränslepriserna tycker jag att man ska vara ärlig. När de hade gått upp så mycket som de gjorde inför 2022 fick halverade bränslepriser en otroligt stor effekt på de faktiska priserna här. Det är ett faktum. Regeringen har också själv konstaterat att det är närmare 1 krona av 10 på bensinpriset som är en effekt av regeringens egna åtgärder.

Men jag vore glad om finansministern kunde svara på den här frågan. Vi har hört Edward Riedl säga det, men kan finansministern också säga samma sak?

Herr talman! Herregud, det där lät lite bittert. Men det kanske man inte får säga här i talarstolen.

När det nu äntligen blivit betydligt billigare för människor att tanka drivmedel, låt mig påminna ledamoten om hur reduktionsplikten såg ut. Den hade kommit i en bana som gjorde att vi hade bland de allra högsta drivmedelspriserna i Europa. Den bröt vi. Vi fick kritik från Vänsterpartiet och många andra partier, men det underlättade för människor.

Med skattesänkningar och sänkt reduktionsplikt har priset gått ned. Självklart finns en dimension av världsmarknadspriser. Jag har aldrig sagt något annat. Men vår politik har gjort skillnad.

Sedan tänker jag att det kan vara bra att veta vad som utmärker svensk ekonomi generellt. Oavsett om det är Nooshi Dadgostar eller jag som ska vara finansminister nästa mandatperiod är det bra att förstå det.

Sverige är en räntekänslig ekonomi som inget annat europeiskt land. I Sverige har väldigt många människor höga bolån. Man har rörlig ränta. Medan ungefär 80 procent av amerikanerna, som har nämnts, har 30-åriga bindningstider – tyskarna ligger också någonstans åt det hållet – har man i Sverige fram till den höga inflationen ofta haft rörliga eller ganska korta bindningstider.

Vad händer då när man höjer räntan för att få ned inflationen – för inflation är det sämsta som kan hända för svenska hushåll? Säg att man höjer räntan från 1 till 5 – det låter kanske inte så mycket för oss som är 50-plus och vet att den var väldigt hög längre tillbaka. Men har man då ett lån på 2, 4, 8 eller 10 miljoner, vilket många unga familjer har exempelvis här i Stockholm, minskar såklart konsumtionsutrymmet. Det är alldeles självklart. Det var bland annat därför det var så viktigt att pressa ned inflationen så att räntorna kunde komma ned och man kunde underlätta för människor.

Tack för debatten, kära ni!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.