Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! I torsdags och fredags i förra veckan sammanträdde vi återigen i Europeiska rådet. Den här gången antog vi slutsatser om säkerhet och försvar, EU:s sociala dimension, utbildning och kultur liksom klimat och Jerusalemfrågan. Det ordinarie mötet på torsdagen följdes av en diskussion på kvällen om migration och utrikespolitiska frågor. På fredagsmorgonen träffades vi utan Storbritannien, dels för ett eurotoppmöte i utvidgat format, dels för att tala om brexit, där vi antog riktlinjer inför nästa fas i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU.

Fru talman! Europeiska rådet lanserade under detta möte formellt det permanenta strukturerade samarbetet för säkerhet och försvar. 25 medlemsstater har därmed tagit ett historiskt steg mot ett europeiskt försvarssamarbete. Det är ett samarbete som syftar till att förbättra ländernas militära förmåga och insatser. Vi gav samtidigt den höga representanten i uppdrag att stärka EU:s civila insatser i vår gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Det är en fråga där Sverige har varit drivande. Vi var också eniga om behovet av att stärka det försvarsindustriella utvecklingssamarbetet och att färdigställa översynen av den mekanism som finansierar EU:s militära missioner, den så kallade Athenamekanismen. Sammantaget markerar detta en avsevärd ambitionshöjning i det gemensamma säkerhets- och försvarssamarbetet inom EU.

Fru talman! Mötet i Bryssel var det första sedan vi träffades i Göteborg på toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt. Det uttrycktes uppskattning för Göteborgstoppmötet. Vägen framåt anges nu i de slutsatser som vi antog.

En viktig del i det sociala arbetet blir genomförandet av den sociala pelaren. Kommissionen menar att detta bör kopplas till den europeiska terminen, vilket jag anser är förenligt med Sveriges intressen. Det är bra att vi utnyttjar befintliga instrument i stället för att utveckla nya processer. Vi kommer att återkomma till den sociala dimensionen vid vårt möte i Europeiska rådet i mars nästa år och förmodligen också, om det behövs, i juni nästa år.

Vi hade också en bra diskussion om utbildning och kultur. Utbildning är en viktig del av den europeiska dagordningen för jobb och tillväxt och avgörande för ett konkurrenskraftigt EU. Det rådde stor enighet om den nationella kompetensen för utbildning och kultur, men det fanns också en vilja att fördjupa samarbetet länderna emellan inom flera områden. Det handlar inte minst om värdet av att utveckla Erasmusprogrammet.

Vi kunde också, så här några dagar efter klimatfinansieringsmötet One Planet i Paris, bekräfta vår beslutsamhet att skyndsamt genomföra Parisavtalet.

Fru talman! Under middagen diskuterade vi migration. Diskussionen utgick från Europeiska rådets ordförande Tusks ledaragenda. Vi tog upp både den interna och den externa dimensionen av migration. Den stora stötestenen gäller fortfarande frågan om att få en rättvis fördelning, där alla medlemsstater tar sitt ansvar för att ta emot migranter och asylsökande. Som ledamöterna vid det här laget mycket väl vet har det i den delen gått mycket trögt. Donald Tusk ifrågasatte i sitt diskussionsunderlag om det var möjligt att gå i mål med ett system som bygger på tvingande omfördelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag menar att vi måste fortsätta försöka få till ett gemensamt europeiskt system där alla medlemsstater delar på ansvaret. Detta är jag inte ensam om att driva - långt därifrån. Det var jag inte heller vid det här mötet. Vi är många som ser behovet av ett fungerande och hållbart gemensamt asylsystem. Ytterst handlar det om att försvara Schengensamarbetet.

Det är därför positivt att det inkommande bulgariska ordförandeskapet nu ska återuppta förhandlingarna i ministerrådet. En så kallad sherpagrupp ska upprättas för att understödja detta arbete. Det är hög tid att vi enas om en gemensam lösning och att vi står fast vid vår tidsplan att nå en överenskommelse till juni 2018, om det så ska ske med kvalificerad majoritet.

Under middagen diskuterades också sanktionerna mot Ryssland, med anledning av agerandet i Ukraina. Länderna i Rysslands närhet har definitivt burit en högre kostnad än övriga i form av minskad export och minskad handel med Ryssland. Trots det rådde det en stor enighet om att hålla samman EU i relationen till Ryssland och om att sanktionerna skulle fortsätta. Europeiska rådet kommer att återkomma till situationen i Ukraina vid ett senare tillfälle.

Även Jerusalem togs upp till diskussion. Vi kunde bekräfta EU:s hållning om en tvåstatslösning för Israel och Palestina och Jerusalems status i den processen.

Fru talman! På fredagen fortsatte vi med ett eurotoppmöte i ett så kallat utökat format. Den stora frågan under mötet gällde arbetet med att fullborda bankunionen och att bryta dödläget i förhandlingarna om den gemensamma insättningsgarantin. Eurogruppen och Ekofin ska nu arbeta vidare, och Europeiska rådet ska återkomma till frågorna i juni 2018.

I den diskussionen framhöll jag att man i arbetet nu borde fokusera på att genomföra redan fattade beslut snarare än att bygga nya institutioner, som exempelvis en europeisk finansminister, som har nämnts. Jag underströk också vikten av att arbetet med att fördjupa EMU inte ska spilla över på områden där alla medlemsstater ska vara med och fatta beslut.

Fru talman! I fredags kunde vi enas om att tillräckliga framsteg har nåtts för att inleda fas två i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Vi har nu en principöverenskommelse mellan EU:s förhandlare och Storbritannien som täcker de tre centrala utträdesfrågorna, nämligen medborgarnas rättigheter, den ekonomiska uppgörelsen och gränsen mellan Irland och Nordirland.

Det återstår utan tvekan en hel del arbete för att slutföra fas ett, särskilt i den irländska frågan. Men vi kunde enas om att nu öppna den andra fasen i förhandlingen. Vi kunde också anta riktlinjer för det arbetet. Det är positivt. Det ger en välkommen signal till näringslivet och till medborgare på båda sidor av Engelska kanalen.

Nästa steg blir att förhandla om en övergångsmekanism som ska gälla mellan själva utträdet och tidpunkten då den nya relationen kan träda i kraft. De detaljerade förhandlingsdirektiven för just förhandlingen om övergångsmekanismen ska antas av allmänna rådet i januari i nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

I den förhandlingsfas som nu inleds ska också ramarna för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien läggas fast. Riktlinjer som anger EU-27:s ingångsvärden i den delen ska antas av Europeiska rådet i mars.

Detta, fru talman, var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag ska anknyta lite till vad statsministern tog upp. Flera viktiga frågor om EU:s framtid har diskuterats. Jag tänker på det förslag som kommissionen har lagt fram som handlar om en EU-gemensam finansminister och ett gemensamt finansdepartement.

Denna fråga togs också upp på EU-nämndens möte inför Europeiska rådet, där partierna var eniga om att statsministern skulle ta upp frågan. Uppenbarligen har den också kommit upp på agendan.

Framförde statsministern den skeptiska hållning som Sveriges riksdag har i denna fråga, och hur blev i så fall reaktionerna? Vilken inställning har de andra länderna i frågan?

Fru talman! Jag framförde den väldigt tydligt skeptiska, för att inte säga mer än skeptiska, hållning som Sveriges riksdag har i den här frågan. Jag menar att vi inte behöver någon ny finansminister, eftersom vi har en briljant finansminister.

Vill eurogruppen däremot utveckla någonting som de anser vara deras finansminister är det upp till dem så länge det inte inkräktar på medinflytandet eller den beslutskompetens som EU-27 har i framtiden. Detta har jag varit väldigt tydlig med.

Det är heller inte alla inom eurogruppen som är positiva till den här idén. Min bedömning är därför att det nog inte är något som kommer att ske i närtid. Man vet aldrig, och osvuret är bäst, men det verkar inte heller som om eurogruppen är enig om att det är tid för en gemensam finansminister ens för eurogruppen.

Fru talman! Tack för svaret! Det finns ju lite olika åsikter om den nuvarande finansministern, som vi tycker kunde bytas ut.

Jag har en annan fråga, som handlar om fördjupningen av EMU. Finansutskottet har haft en kritisk hållning till dessa förslag, som går åt ett mer centraliserat håll, och anser också att man i det här läget kanske inte ens ska diskutera förslagen.

Framförde statsministern Sveriges kritiska hållning i den frågan?

Fru talman! Vi har framfört den hållning som vi har stöd för, nämligen att ett fördjupat samarbete i eurogruppen - som det mycket väl kan finnas anledning till - inte får innebära att man förminskar de andra medlemsstaternas inflytande i de frågor där EU-27 ska besluta.

Det är samma principiella hållning, och den har jag gett tydligt uttryck för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, statsministern, för föredragningen! Jag vill inleda med att beklaga vad som i princip var ett avståndstagande från EU vad gäller USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad. Det här var ett beslut som kongressen i USA fattade redan 1995, och Jerusalem har de facto varit huvudstad sedan 1950.

Att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad innebär på intet sätt något hinder för en tvåstatslösning, och vi vill framföra Sverigedemokraternas ståndpunkt, som är att även Sverige borde följa efter och flytta ambassaden till Jerusalem.

Jag går över till migrationsförhandlingarna, som ju har präglat toppmötena i EU den senaste tiden. De går knackigt. Det är uppenbart i dag att EU inte är vägen framåt för att säkra en ansvarsfull svensk migrationspolitik.

Frågan om kvoterna har skapat en spricka inom unionen. Det är också beklagligt att fokus i dag i så hög utsträckning ligger på just kvoterna, för det är inte vägen framåt.

Medelhavet är fortfarande en gravplats. Förra året dog ungefär 5 000 människor. I år är det än så länge 3 000. EU bär ett ansvar för detta och även Sverige. Genom att locka med attraktiva uppehållstillstånd och välfärd får man människor att ta risken att ta sig över.

Vad fokus borde ligga på är att säkra gränsen. Andra länder i världen har gjort just det, och då dör inga människor på havet. Vilket ansvar anser statsministern att EU och Sverige har för situationen på Medelhavet?

Fru talman! För det första är det fel i sak: Sverige har lagt om migrationspolitiken så att vi inte ska ha väsentligt annorlunda regler än EU i övrigt.

EU arbetar utifrån tre perspektiv. Det ena är naturligtvis närområdet, och det är därför samarbetet med de afrikanska staterna fördjupas alltmer i syfte att färre människor ska behöva ta den farliga vägen dels från den afrikanska kontinenten, dels över Medelhavet. Vi vill inte att människor ska dö på Medelhavet, och därför stärks detta samarbete successivt. Vi håller även i samarbetet med Turkiet. Detta närområdessamarbete är viktigt, och det utökas och fördjupas.

Det andra perspektivet är naturligtvis att se till att ha ordning och reda på vår externa gräns. Det är ju det som är själva grunden för vårt inre samarbete, exempelvis att inte behöva ha inre gränskontroller. Så länge detta inte fungerar tillräckligt bra behöver vi ha de kontroller som vi nu har.

Det tredje perspektivet är att vi tar ett gemensamt ansvar. Människor kommer att söka asyl även i framtiden, för vi kan ju inte utesluta en större humanitär katastrof som innebär att människor faktiskt behöver fly. Det kan handla om naturkatastrofer, krig, konflikter eller ren svält. Sådana situationer kommer att uppstå, och då har EU ett gemensamt ansvar. Det är vår bestämda uppfattning. Det kan inte ligga på endast några medlemsländer att ta det ansvaret.

Rätten att söka asyl är universell. Jag kan inte se att den försvinner i det utvecklingsarbete som UNHCR bedriver inom ramen för FN. Asylrätten kommer att finnas kvar, och då ska alla också ta sitt ansvar. Ansvaret ska delas; några länder kan inte ta ett enskilt och väsentligt större ansvar än andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, statsministern! Vad regeringen har gjort är ju att införa en tillfällig asyllagstiftning som man sedan urholkar via andra förslag om amnestier så att ett nej blir ett kanske som kan bli ett ja. Man kan alltså inte lita på svensk migrationspolitik.

Vi har också en situation där svenskt mottagande av asylsökande är betydligt högre än genomsnittet i EU. Det talas om miniminivå i EU när det gäller lagstiftningen, men det stämmer inte överens med statistiken, där svenskt mottagande är betydligt högre än vad det är i EU.

Vad man borde göra är att säkra gränsen och se till att människor inte söker asyl på det här utomordentligt livsfarliga sättet. Australien har lyckats med detta. Det är inga som dör i vattnet där. En övergång till ett kvotflyktingssystem är betydligt bättre.

Fru talman! Den svenska migrationspolitiken diskuterades alltså inte på detta möte.

Vi har förändrat svensk migrationslagstiftning. Det borde också Kinnunen veta om. Det vi gör på EU-nivå är att öka andelen kvotflyktingar. Detta är även Sveriges riksdag överens om, och här ökar vi successivt antalet upp till 5 000.

Hela det arbete som görs tillsammans med de afrikanska länderna syftar just till att färre ska söka sig över på de här farliga resorna. Om detta råder ingen tvekan. Det arbetet är igång. Men människor kommer fortfarande att behöva söka asyl vid några tillfällen, och den asylrätten ska vi stå upp för. Den kommer att finnas, och det finns en bred enighet om detta.

Nu gäller det bara att se till att alla länder tar sitt ansvar. Man kan inte vara med i en förening och bara göra det roliga och det positiva, utan man får faktiskt anstränga sig även i det som är lite jobbigt. Det är vår bestämda uppfattning att detta gäller alla medlemsstater.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Låt mig inleda med att säga att jag, och jag tror hela kammaren, uppskattar öppenheten i de här återrapporterna. Det är värdefullt för oss och för svenska folket att få del av det som rapporteras från Europeiska rådet.

Inför detta möte var det ju en väldig debatt både i EU-nämnden och i medierna om ordförande Tusks informella diskussionspapper, den så kallade ledaragendan, och då främst kring migrationsavsnittet, där han i princip ratade den fördelning av asylsökande mellan länder som det har talats om och kallade kvotflyktingsfördelningen för ineffektiv och splittrande.

Det är glädjande att statsministern framförde och instämde i den svenska synen snarare än i Tusks syn på migrationspolitiken. I svenska medier har det rapporterats att Tyskland satte press på både Tusk och de andra länderna utifrån de utgångspunkter som Tusk hade framfört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Hur ser det ut i övrigt inom unionen i frågan? Finns det en majoritet för att köra över de länder som motsätter sig kvoter och omfördelningsmekanismer? Är det i så fall någonting som statsministern tror kommer att hända som ett resultat av diskussionen om inte något annat uppnås i juni 2018?

Fru talman! Det var en diskussion om diskussionspapperet. Det är inte bara så att statsministern delar den uppfattning som Sverige har, utan statsministern driver också den uppfattning som Sverige har, bland annat tillsammans med Tyskland. Flera länder var tydliga med att diskussionspapperet var olyckligt formulerat och inte hade något stöd i en majoritet av länderna. Tvärtom menade en majoritet att vi måste komma fram till ett gemensamt beslut - och där finns gränsen juni 2018.

Därför blev det ett förtydligande i den delen att det inkommande bulgariska ordförandeskapet ska återuppta processen i rådet. Det måste nu fram konkreta förslag på hur eventuella kompromisser ska se ut, och så vidare. Regeringen får återkomma till riksdagen om vad det kan komma att innebära. Men vi kan inte vänta i sex månader, och sedan är vi i samma situation igen. Nu ska arbetet igång, och det bulgariska ordförandeskapet är redo för det. Donald Tusk inser att det är nödvändigt att fortsätta.

Diskussionen var framgångsrik. Nu fortsätter arbetet och konkretiseras med den så kallade sherpagruppen, som får i uppgift att börja processa vilka förslag som kan vara rimliga och så vidare.

Är majoriteten beredd att köra över? Det återstår att se. Det finns naturligtvis en önskan, även från svensk sida, att nå en konsensuslösning. Men vi har själva uttryckt att vi är beredda att gå till majoritetsbeslut. Det finns också andra som är redo att göra det. Huruvida en majoritet i ett skarpt läge skulle välja det ska jag inte spekulera i, men för egen del säger vi att om vi inte hittar en lösning med konsensus, låt oss då gå på kvalificerad majoritet.

Fru talman! Jag uppskattar det svar som statsministern här har givit.

Jag går över till brexitfrågan, där jag också uppskattar det resultat som framkom vid toppmötet. Det är viktigt att alla människor får besked om vad som gäller för dem själva och för deras familjers framtid, oavsett om man som britt vistas i Europeiska unionen eller om man som europé vistas i Storbritannien.

Vad jag däremot är lite skeptisk till - för att inte bara hylla statsministern - är den sociala pelaren. Låt mig påminna statsministern om att det inte finns en majoritet i kammaren för att gå vidare med konkreta förslag om att göra saker och ting inom den sociala pelaren. Låt EU reda ut de problem vi har tagit oss an så här långt och hålla oss till det.

En god jul, statsministern!

Fru talman! Jag börjar med god jul också till Eskil Erlandsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi må ha olika uppfattningar, men sociala pelaren är undertecknad, och arbetet ska tas vidare. Som jag har påpekat ett antal gånger sker det inom ramen för den kompetensfördelning som redan finns mellan medlemsstaterna, EU och EU:s institutioner. Kommissionen kommer att återkomma med förslag som det ska arbetas vidare med. Det kommer inte att ske med någon förändrad kompetens. Sverige beslutar det Sverige fortfarande ska besluta om.

Fru talman! Tack till statsministern för återrapporteringen!

Det är bra att statsministern och Sverige driver frågan om gemensam fördelning, fördelningsmekanismen och att alla länder ska ta sitt ansvar när det gäller flyktingar och migration.

Vi vet alla att Tusk i sin inbjudan sa att mötet med EU:s statsministrar skulle avhandla känsliga ämnen men utan att fatta formella beslut inom ramen för leaders' agenda. Vänsterpartiet anser att det är ett nytt sätt att smussla igenom känsliga frågor på EU-nivå, bland annat gällande ökad EMU-koordinering och gemensam finansminister. Vi är, som bekant, mycket kritiska till hanteringen av allt fler viktiga politiska frågor, till exempel förslaget om gemensam finansminister. Viktiga frågor betraktas som informella vid dessa toppmöten. Vi vill att svenska medborgare ska få veta mer, och vi vill också det ska göras begripligt vart EU är på väg.

Jag hörde att statsministern tog till sig av vad Vänsterpartiet framförde förra veckan. Vi var tydliga med att statsministern skulle begära ordet och säga nej till en gemensam finansminister. Jag uppfattade det så att statsministern begärde ordet och tydligt sa ifrån att Sverige har sin egen finansminister och att det är det som ska gälla och inget annat.

Fru talman! Jag börjar med vad Amineh Kakabaveh sa på slutet. Ja, det är tydligt uttalat från min sida vad som gäller om en EU-gemensam finansminister. Jag säger återigen att om eurogruppen vill ha en sådan är det lite svårt att stoppa. Men man är inte enig i eurogruppen. Därför säger jag att jag inte tror att vi ser någon sådan inom en överskådlig framtid - i alla fall inte på EU-området.

Sedan var det frågan om smusslandet. Jag håller inte med. När slutsatser ska antas går regeringen till riksdagen för att få stöd för slutsatserna. Det är beslut vi fattar. Men jag menar att det kan vara en bra metod för att kunna gå vidare och diskutera saker utan att gå till beslut i form av slutsatser.

Ta migrationsfrågan som ett exempel. Nu gjorde Tusk en analys i sitt diskussionspapper som inte delades av majoriteten. Det visste vi från start. Nu gjorde vi tydligt att arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem i EU ska fortsätta. Vi gjorde det så att vi sa att en konkret grupp, den så kallade sherpagruppen, kan börja arbeta med frågan så att det kan finnas en lösning på plats i juni.

Detta redovisades öppet i kammaren. Vi gör arbetet utan att försöka ta fram en gemensam text. Nu är det fastslaget att arbetet ska vidare.

Detta gäller även frågan om en finansminister. Det är en öppen diskussion. Några vill ha en, andra vill inte ha en. Det är inget smusslande. Jag delar inte den uppfattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Ibland fattas beslut med slutsatser. De senaste slutsatserna i vissa ämnen finns här. I ett antal ämnen fanns inte ett behov av att fatta beslut i form av slutsatser, men vi diskuterade dessa ämnen - och jag har redovisat dem i kammaren i Sveriges riksdag. Jag delar inte analysen att det är att smussla med EU:s utveckling, men man kan säkert ha olika uppfattningar om det.

Fru talman! Det finns säkerligen olika uppfattningar i vissa saker, men här menar vi att i migrationsfrågan är dessa uppfattningar bekanta. De har drivits sedan 2015. Men det finns andra frågor, till exempel ekonomiska och monetära frågor och andra viktiga frågor, som svenska folket måste få ta del av och diskutera. Frågorna får inte försvinna i pappersarbete. Diskussionerna i EU-nämnden, kammaren och i utskotten ger mer insyn för svenska folket i fråga om vart utvecklingen är på väg inom EU. Det är viktigt.

Jag är glad att statsministern begärde ordet och markerade att vi i Sverige inte vill ha en gemensam finansminister.

Vänsterpartiet beklagar även inrättandet av Pesco. Vi har ju varit emot det.

Fru talman! Beslut är beslut, och när vi avser att gå till beslut och får förslag om beslut till Europeiska rådet går regeringen till kammaren för att få stöd för de besluten. Det är en öppen process; det är inget slutet pappersarbete, menar jag.

Jag tror att också Vänsterpartiet ibland har möten där man inte går till beslut men diskuterar hur man ska ta sig vidare. Det måste man ibland i alla sammanhang. Det sker säkert mellan partierna här och i utskotten, så det är ingen konstig hantering.

Men när man går till beslut ska det vara öppet och transparent. Där har vi en ordning mellan regering och riksdag för hur det hanteras, och den tänker vi följa till punkt och pricka. Som sägs här är det viktigt att vi har öppenhet också mot svenska folket om vad det sker för utveckling också på det här området. Det är en omistlig del av demokratin, och det ska vi stå upp för.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Vi har kunnat läsa i medierna om detta och fått en skriftlig återrapport med slutsatserna.

Vi kristdemokrater ser positivt på EU. Vi ser att våra kristdemokratiska vänner ute i Europa haft stor betydelse för att motverka fundamentalistiska krafter såsom kommunismen men också nazismen. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter på den vägen.

Vi vill gärna att EU ska göra rätt saker. Vi talar om subsidiaritetsprincipen, och i det sammanhanget vet jag att statsministern ofta blir irriterad när jag ställer frågor om den sociala pelaren. Han menar att ingenting i den går utöver Lissabonfördraget.

Jag tror ändå att det finns risk att den sociala pelaren blir en Pandoras ask. Statsministern har sagt ja till den sociala pelaren och har fått stöd för det i riksdagen, men vi vet inte vad som kommer sedan. Jo, vi vet att det kommer lagstiftning, men vad kommer den att innebära?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det finns nu förslag på en arbetsmarknadsmyndighet, som kommer att kunna gripa in i det svenska arbetsmarknadssystemet.

Är det rimligt, enligt statsministern, att EU ska fatta beslut om kvotering av föräldraförsäkringen? Det ligger nu ett förslag på fyra månader.

Är det rimligt att man diskuterar minimilöner i den sociala pelaren? Vi fick ett nyhetsbrev från Europafacket, som uppmanar EU:s ledare att efter detta möte göra en handlingsplan för att fokusera på höjda minimilöner.

Jag bara undrar: Vart är vi på väg, herr statsminister, när det gäller de sociala frågorna? Är vi på väg att lämna över alla de frågor som vi vill ha nationellt självbestämmande över?

Fru talman! Nej, jag blir inte irriterad. Jag blir mer förvånad eftersom det inte finns något stöd för uppfattningen att EU ska ta över alltmer. Det uttrycks tydligt i slutsatserna att det här sker inom befintlig kompetensfördelning mellan EU och medlemsstaterna. Det finns i dag en lunta som nog är ganska tjock på det sociala området. Det förändras inte.

Det finns säkert några som vill ha en EU-gemensam minimilön, men det finns ingen önskan bland medlemsstaterna att slå sönder de olika förhandlingssystemen.

Jag är tydlig med att vi inte tänker acceptera något annat än den svenska modellen. Sverige har världens bästa lönebildning. Vi ska inte ha något annat. Den levererar reallöneökningar, produktivitet, tillväxt och flexibilitet. Den ska vi ha kvar. Om andra vill fatta andra beslut får de göra det, men vi tänker stå upp för vår modell. Och det finns stor respekt för den svenska modellen, för alla ser att den levererar framgång.

Samtidigt tycker jag att vi inom Europeiska unionen och det samarbetet behöver fundera över hur de sociala villkoren utvecklas. Det är enligt min uppfattning sist och slutligen medlemsstaternas medborgare som ska fara väl av detta, och har vi en gemensam marknad måste vi kunna ge uttryck för att på den marknaden ska det exempelvis vara sjysta villkor på arbetsmarknaden. Människor ska inte utnyttjas. Att man då EU-gemensamt lägger en ribba och en ram för hur arbetet ska gå till tycker jag är riktigt. Annars befinner vi oss på ett sluttande plan där vad som helst kan godkännas, och det är inte till fördel för vare sig svenska löntagare eller några andra löntagare.

Men att vi i huvudsak sköter vår egen arbetsmarknadspolitik och lönebildning så som vi finner bäst är precis det jag har gett uttryck för hela tiden, också i EU. Vi gör det på vårt eget sätt, men vi följer dessa viktiga frågor.

Fru talman! Jag uppfattar det som att statsministern tycker att det är rimligt att vi har kvotering av föräldraförsäkringen på EU-nivå, att vi fattar de besluten, för det är en del i den sociala pelaren. Statsministern tycker också att diskussionen ska fortsätta om minimilöner, för det står i den sociala pelaren, och att en arbetsmarknadsmyndighet som kan gripa in i våra olika system är okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

En annan fråga är den om migrationen. Jag ser ju att statsministern vill ta strid för kvoterna, och det finns en väldig risk för splittring.

Diskuterades det på mötet hur stort antal asylsökande man kan tänka sig att ta emot inom EU? Om man nu ska ha ett omfördelningssystem antar jag att de länder som i dag får väldigt få sökande ändå undrar hur många det kan handla om. Finns det diskussioner om nivåer?

Fru talman! Nej, det är fel slutsatser vad gäller löner. Jag säger ju att vi ska stå upp för vår lönebildningsmodell. Den är den bästa som finns, och den ska vi stå upp för. Det ska inte vara några ingrepp i vår lönebildningsmodell.

En arbetsmarknadsmyndighet kan utformas på en mängd olika sätt. Om vi har någon som ser över hur vi får till utbildning och livslångt lärande på vår kontinent är det ett sätt att stärka konkurrenskraften. Därmed inte sagt att myndigheten ska gå in och tala om för oss hur vi ska sköta vår arbetsmarknadspolitik. Men vi behöver stärka konkurrenskraften i hela Europeiska unionen, inte minst på det digitala kompetensområdet, så låt oss se vad en sådan myndighet ska arbeta med innan vi tar slutlig ställning.

Nej, det finns ingen diskussion om hur många flyktingar man ska ta emot, utan där gäller det att hitta ett system som fördelar rättvist. Det finns inget konkret där.

Fru talman! Världen står nu inför ett vägval, kan man säga, mellan ökad nationalism eller ökat samarbete och solidaritet mellan länder för att leva upp till konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Det här ser vi nu tydligt inom EU, där vi å ena sidan har Ungern och Polen och å andra sidan länder som Sverige, Tyskland och Frankrike, som värnar samarbetet.

Désirée Pethrus tog upp den sociala pelaren, som vi liberaler har en lite annorlunda syn på än övriga Alliansen.

Vi har ju sett att detta med open method of coordination, det vill säga att man skulle utbyta erfarenheter inom just det sociala området och lära av varandra, inte har gått något vidare bra. Jo, det finns massor av papper skrivna om detta, och jag har sett det i samarbete inom AGE Platform Europe och så vidare. Men människor far väldigt illa, inte minst efter den ekonomiska kris vi har gått igenom, eftersom man inte har lagt något minimiskydd inom det sociala området. Då tänker jag på hälso och sjukvård och sådant.

Nu kommer det möten i mars och juni, och min fråga är hur vi i Sverige förbereder så att vi inte kommer in i en detaljreglering utan når målet att det ska finnas ett minimiskydd så att människor från till exempel Bulgarien och Rumänien inte ska behöva komma hit och tigga för att över huvud taget ha något att leva på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag delar i allt väsentligt den beskrivningen. Det är oerhört viktigt att vi klarar av att visa för människor att det här samarbetet ytterst är till för att förbättra människors villkor.

Nu ser det olika ut runt om i EU. Vi har olika nivåer på det sociala skyddet, på hälso och sjukvård och vad det än månde vara. Det är precis därför diskussionen har börjat där. Vi har olika förutsättningar och utgångspunkter, men vi måste röra oss i en riktning som visar att vi tar ansvar för den sociala dimensionen.

Därför är texten i slutsatsen utformad på ett sådant sätt att det är den nuvarande kompetensfördelningen som gäller.

Kommissionens tanke är att följa detta via den så kallade terminen. Man sätter även här upp ett antal perspektiv som ska följas och konsekvent utvärderas, och vi kan utbyta erfarenheter. Redan där menar vi att utgångspunkten är den rätta. Sedan får Sverige tala om hur vi tänker göra för att höja kompetensnivån, stärka det livslånga lärandet och få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden. Andra länder får sedan berätta hur de tänker göra, och så återkommer vi med ett systematiskt utvecklingsarbete.

Detta är kommissionens tanke kring det hela, och det är så vi tänker förbereda oss. Naturligtvis får vi även här återkomma till riksdagen så att vi ser att vi har en samsyn och det blir vad det var tänkt att vara: utbyte av erfarenheter och utveckling av den sociala dimensionen, men naturligtvis med respekt för de olika ländernas lagar och beslutskompetens.

Fru talman! Här kommer en delfråga rörande brexit: När svensk läkemedelskontroll flyttade sju mil från Stockholm till Uppsala tappade man 75 procent av medarbetarna. Det tog tio år innan man hade reparerat skadan i form av fördröjning av läkemedelsgodkännanden och så vidare. Nu flyttar Ema, den europeiska läkemedelskontrollen, från London till Amsterdam. Vad kan vi, till exempel andra länders läkemedelskontroll, göra för att hjälpa till i flytten så att vi inte får ett stopp när det gäller nya läkemedel och bevakning av läkemedelssäkerhet?

Fru talman! Detta är något som alla funderar på: Hur ska flytten göras så att vi inte tappar tempo? Det hade ju skett även om man flyttat från London till Stockholm, som vi ville. Vi drev detta hårt och var överens om att försöka få hit myndigheten. Nu blev det inte så, utan den ska till Amsterdam.

Exakt vad som behöver göras kan jag inte svara på här och nu, men vi måste se till att hjälpas åt. Sverige har i allra högsta grad en kompetens som efterfrågas, så jag tror att det viktigaste är att vi själva ser till att engagera oss och tittar på riskerna och att man gör en riskanalys även vid den europeiska myndigheten. Vi kan där och även i övrigt bidra med vår kompetens så att vi inte tappar tempo. Det finns alltid en sådan risk, men låt oss hjälpas åt så att det inte sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen från Europeiska rådets möte. Det var många viktiga frågor på dagordningen: säkerhet och försvar och, tyvärr, migration, ännu en gång.

Jag måste ändå säga att jag är tacksam för att vi har en statsminister som är tydlig med att man ska stå för de beslut som fattats. Det är ganska obegripligt när Tusk börjar säga att vi nu ska hitta något annat system. Det är väldigt olyckligt i sak, men det är också olyckligt med tanke på vilka andra beslut som då inte skulle gälla. Vad är det vi ska omförhandla nästa gång?

Det är väldigt bra att statsministern var så tydlig, för vi måste ha en fördelning av flyktingar i Europa. Det kommer att komma nya flyktingvågor, så denna fråga kommer alltid att vara aktuell. Det är en skam för EU att man inte kan lösa denna fråga och att vår rika del av världen inte tar sitt ansvar utan att bara några få länder gör det. Så jag är återigen tacksam för att statsministern var tydlig och också sa det naturliga: Vi får ta det med kvalificerad majoritet om vi inte kommer vidare.

Det var också mycket bra att Europeiska rådet i frågan om Israel och Palestina var tydligt med att det är en tvåstatslösning vi eftersträvar. Jag kan tycka att Donald Trumps uttalande, som rubbar den sköra maktbalans som finns i regionen, är väldigt olyckligt. Så det är bra att EU, som är en viktig aktör i denna fråga, var tydligt med att det är en tvåstatslösning vi ska eftersträva och att vi nu måste jobba vidare med det.

Fru talman! När det gäller migrationsfrågan är det precis som Marie Granlund säger: Vi står upp för detta. Det är oerhört viktigt för sakfrågan, och jag tror dessutom absolut, vilket jag sagt förut, att Europeiska unionen skadas på riktigt om vi inte klarar av att fatta ett sådant här beslut och inte får till en ordning där vi tar gemensamt ansvar. Vi ska behålla fokus på samarbetet i närområdet, så att färre behöver göra dessa farliga resor, och på den externa gränsen, men sedan måste vi ha ett hållbart system inom EU där alla tar ansvar. Därför fortsätter diskussionen.

Nu känns det som att vi är på spåret igen där vi höll på att tappa tempo. Nu ska det till en sherpagrupp, och det inkommande ordförandeskapet ska driva processen så att vi ser vilka förslag som kan komma upp.

När det gäller Israel och Palestina delar jag också den uppfattningen. Sverigedemokraterna är väldigt offside med det de gav uttryck för nyss. EU är enigt om tvåstatslösningen, Jerusalems status inom ramen för den och hur den statusen ska åstadkommas. FN är också enigt om hur detta ska ske, så statusen är enligt vår uppfattning tydligt fastställd, politiskt och rättsligt. Det är detta vi ska följa, och det kändes bra att det fanns en tydlig enighet om det.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag blir glad över den tydlighet som gäller i fråga om Israel och Palestina.

Här i kammaren har det talats mycket om den sociala pelaren, och jag har lite svårt att förstå de invändningar som finns. För mig är det självklart: Efter finanskrisen på 1990-talet och sedan på 2000-talet har klyftorna blivit väldigt stora i Europa. Många människor känner sig lämnade efter, och vi har också sett att det blivit olika typer av reaktioner när det gäller hur man har röstat i val i olika länder och så vidare. För mig är det då självklart att man lyfter dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Precis som statsministern säger är det fortfarande nationalstaterna som ska bestämma hur man gör det. Det hade känts ganska självklart om de borgerliga partierna hade röstat för utstationeringsdirektivet och Laval, där det faktiskt handlar om att ta tillbaka makt från EU så att vi kan behålla den svenska lönebildningen.

Fru talman! Detta är ett typexempel på hur lagstiftning på europeisk nivå kan begränsa eller utöka vår nationella frihet. Att förändringen av utstationeringsdirektivet, som nu blir av, utökar svensk handlingsfrihet är ställt utom allt tvivel, i kombination med att vi ändrar svensk lagstiftning. Nu kan parterna stå upp för sina avtal på ett bra sätt.

När det gäller den sociala pelaren har jag samma uppfattning. Det är av grundläggande vikt för människor att se att det finns en social dimension och att vi funderar på hur fler kan få tillträde till arbetsmarknaden, att arbetsmarknaden blir jämställd, att det är sjysta villkor och sjyst arbetsmiljö och att man har rätt till stöd om man blir utan arbete. Här får länderna själva välja, men det är viktigt att detta ändå finns så att enskilda människor ser att samarbetet är till för dem och så att vi kan minska extremism och utanförskap och se till att vi har ett inkluderande samhälle.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Mycket kan uppnås inom nuvarande fördrag genom att man arbetar tillsammans, samtidigt som medlemsstaternas kompetens och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna fullt ut respekteras. Dessa ord, fritt översatta, finns med i rådets slutsatser om den sociala dimensionen, utbildning och kultur.

Med detta som utgångspunkt är jag, till skillnad från Centerpartiet och Kristdemokraterna, glad att man diskuterar dessa frågor då utvecklingen inom dessa områden är så betydelsefull för förutsättningarna för oss medborgare i EU att komma varandra närmare och bygga en gemensam framtid.

I slutsatserna berör man ett flertal frågor, men jag tänkte lyfta speciellt två: jämställdhet, där det finns en punkt som berör löneklyftor mellan kvinnor och män, och mobilitet och utbytesprogram inom utbildning. Detta är två frågor bland de övriga som förstås är oerhört viktiga. Det skulle, fru talman, vara intressant att få höra statsministern säga något om diskussionerna i rådet om just dessa två punkter: utbytesprogrammet inom utbildning och hur man avser att jobba med jämställdhet.

Fru talman! Jag vill börja med utbytesstudier. Som beskrivs här får det bli en bottom-up, alltså ett samarbete mellan universitet. Vi kan utveckla möjligheten att examina från olika universitet godkänns, men det hela utgår från ett samarbete som börjar på universitetsnivå. Det tas inget beslut uppifrån om vilka som ska samarbeta med varandra.

Vi är helt övertygade om att det stärker konkurrenskraften ju mer rörlighet vi har bland studenter mellan länderna. Ju fler möjligheter till samarbete, godkännande av examina och så vidare, desto bättre är det för vår konkurrenskraft och för de enskilda individerna. Detta är ett sätt att stimulera denna typ av samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller jämställdhet handlar det om att både följa och tydliggöra löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Löneskillnader finns ute i Europa precis som de finns här. Kvinnor tjänar i genomsnitt sämre än män. Det gäller att komma till rätta med detta.

Det första handlar om att tydliggöra vad det är för skillnader. Det andra handlar om att se vad som är orsaken till dessa skillnader. Är det skillnader i befattning måste man ge lika möjligheter till befattningsutveckling. Det är både ett analysarbete och ett metodarbete för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter på arbetsmarknaden, att utvecklas i arbetet och att tjäna lika mycket.

För egen del tror jag att det är viktigt att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar här. Men vi kommer att följa detta noggrant och utveckla det, och vi tittar också på vad myndigheter kan göra för att följa det här arbetet. För svensk del ligger det dock väldigt mycket på arbetsmarknadens parter.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Det ska bli intressant att få ta del i den här processen för Sveriges del och fortsätta jobba med dessa frågor.

Innan vi lämnar kammaren för i dag vill jag passa på att önska talmannen med medarbetare, statsministern, kollegor och dem som lyssnar på den här återrapporten en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag önskar också god jul till Jonas Eriksson liksom till talmannen och andra.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten och det som har sagts under debatten! Jag återkommer igen till den sociala pelaren och har en annan vinkling på det.

I Europeiska rådets slutsatser står det så här: "Att göra skyndsamma framsteg med pågående ärenden inom det sociala området på EU-nivå samt vara beredd att behandla framtida initiativ som kommissionen har tillkännagett i sitt arbetsprogram för 2018." Detta är vad som skulle åligga medlemsstater och naturligtvis regering och riksdag. Då är min första fråga: Vad betyder det citat ur Europeiska rådets slutsatser som jag nyss läste upp?

Vi har alla lärt oss och tycker att det är bra att subsidiaritet och proportionalitet är grundprinciperna i lagstiftning och det som vi beslutar här i kammaren. När vi ser på exempelvis utstationeringsdirektivet tycker vi att det är självklart att något som berör länder och den fria rörligheten ska få det resultat som det fick. Detta har jag inget emot. Sedan kan jag ha en synpunkt på innehållet.

När det gäller föräldraförsäkringen, som absolut tillhör den sociala pelaren, ser jag dock framför mig betydande svårigheter att trycka på länderna. En hipsterfamilj på Södermalm kan ha en uppfattning om hur man ska fördela tiden i föräldraskapet medan en katolsk landsbygdsfamilj i vårt grannland Polen har en helt annan. Jag tycker alltså att vi är inne på en farlig väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Då undrar jag, statsministern: Är det så att en boll mot överstatlighet har satts i rullning?

Fru talman! Nej, det är samma svar: Det är inom nuvarande kompetens. Den sociala pelaren förändrar inte på något sätt kompetensen. Det beskrivs också mycket tydligt här. Det handlar om "established competences". Vi kanske pratar förbi varandra.

Vi har i dag regler också på det sociala området i Europeiska unionen. Den luntan är faktiskt ganska tjock. Det finns säkert olika uppfattningar om hur mycket man ska använda. Men den sociala pelaren är inte till för att öka överstatligheten utan för att vi gemensamt ska ta oss an frågor om att se till att människor kommer i arbete, inte minst ungdomar, att kvinnor får samma sysselsättningsfrekvens som män och att det är sjysta villkor, så att man inte utnyttjas i sitt arbete. Det finns något slags plan för hur vi ska utbilda människor, höja kompetensen och därmed konkurrenskraften och så vidare. Men detta sker inom ramen för vad länderna själva vill eller kan göra.

Att vi följer dessa frågor tillsammans tycker jag är oerhört viktigt, liksom att det finns en systematik för det. Kommissionen föreslår att man ska göra det inom ramen för terminen. Där lägger man in också den här typen av frågor, och sedan får länderna själva bestämma hur de tänker göra - hur tänker vi öka sysselsättningen och se till att ungdomar kommer i arbete och så vidare? Detta är själva principen.

Jag återkommer till att den här delen inte stärker överstatligheten. Jag tycker att den dystra bilden är överdriven. Det är min uppfattning.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Att vi känner att vi vill ha en restriktivitet här och inte vill att överstatligheten ska ta över har att göra med att vi i grunden tycker hemskt mycket om unionen. Vi vill inte ha för mycket som står mellan oss och unionen i vår kärlek till unionen, och därför gäller det att hålla nere överstatligheten.

En fråga som jag tog upp förra gången är om beslutsmetoderna håller på att förändras. Den grundläggande principen är ju att statsministern och de andra statsråden i förväg ska diskutera med EU-nämnden inför beslut. Nu har vi begreppen "decision notes" och "leaders' agenda". Hur förhåller sig den beredningsmetoden till den grundläggande principen att statsministern och hans statsrådskollegor måste komma till EU-nämnden innan man pratar med Bryssel?

Fru talman! Apropå överstatligheten vill jag påminna om det Marie Granlund sa i sitt inlägg. Det som nu har beslutats vad gäller utstationeringsdirektivet ökar svenska parters möjlighet att stå upp för sina avtal. Det hade varit bra om också Moderaterna hade stött detta och velat ha en sådan reglering av utstationeringsdirektivet som nu har kommit på plats, men Moderaterna var emot detta, och det var lite konstigt. Nu får faktiskt parterna bättre möjlighet att stå upp för sina kollektivavtal, i kombination med förändrad lagstiftning här hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När vi går till beslut ska positionerna naturligtvis få ett godkännande och ha stöd i Sveriges riksdag. Annars kan vi inte vara med och fatta besluten. Det är alltså precis samma ordning som tidigare. Men precis som i alla organisationer har man ibland diskussioner som inte nödvändigtvis innebär att man ska fatta beslut utan att man ska försöka reda ut svåra frågor.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen från toppmötet, även om den innehåller en rad negativa nyheter. Inte minst har vi nyheten om planerna på det gemensamma EU-försvaret. Ur ett nationalkonservativt perspektiv är det alldeles förkastligt, och det är mycket oroväckande och allvarligt. Ur ett nationalkonservativt perspektiv ser vi nu att EU och Sverige med statsministern i första hand går Natos ärenden och knyter Europeiska unionen närmare Nato och andra intressen.

Ur ett nationalkonservativt perspektiv vore det klokare att i stället stärka det svenska försvaret, ett försvar som i mångt och mycket är nedlagt i dag. Fokus måste ligga på att bygga upp det egna försvaret och ha en egen försvarsförmåga, inte att förlita sig på andra intressen.

Det är likaså illavarslande att höra om planerna för den europeiska migrationspolitiken. Även på detta område har EU snarare varit ett problem än en lösning. Här tycker jag att man borde titta närmare på Visegradländerna, det vill säga Tjeckien, Slovakien, Polen och inte minst Ungern. Dessa länder har en helt annan syn på dessa frågor, och det är beklagansvärt att statsministern är beredd att tvinga inte minst dem till en gemensam migrationspolitik.

I stället borde vi gå i en riktning där de enskilda medlemsstaterna tar hand om sina egna gränser och även får bestämma över sin egen migrationspolitik. Statsministern talade tidigare om Schengen, och vi har sett - inte minst under 2015 - att Schengensamarbetet har kollapsat och inte fungerar alls. I stället för att överväga gemensamma lösningar och hålla fast vid Schengensamarbetet borde man som sagt titta på en lösning där medlemsstaterna bestämmer själva.

Fru talman! När det gäller EU-försvaret är det viktigt att vi är med och bidrar gemensamt till den ökade säkerhet vi behöver.

När det gäller att stärka vår egen försvarsförmåga är det precis det vi håller på med. Det är därför vi tillför försvaret mer resurser, för att det ska öka både personellt och materiellt, och det kommer vi inte att klara med de gigantiska skattesänkningar som föreslås från bland annat Sverigedemokraternas håll. Det andra gäller de samarbeten vi utvecklar. Vi utvecklar bilaterala samarbeten, vi utvecklar samarbeten inom EU och vi utvecklar samarbetet med Nato. Det är också ett sätt att stärka vår egen förmåga och se till att vi bidrar i samarbetet. Det är en viktig del för europeisk säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller migrationspolitiken drar nog Pavel Gamov fel slutsats, dock. Problemet här är inte att länder säger att de tänker ta hand om sina egna gränser och att alla andra får sköta sitt, men det är inte det Ungern och Polen säger. Man vill ha marknaden, och man vill att den ska fungera. Man säger att man står upp för gemensamma yttre gränser och samarbete i närområdet. Men det vi säger är detta: Om vi ska ha en gemensam yttre gräns för att få en inre marknad - inte minst en arbetsmarknad och en marknad för varor och tjänster - och om detta ska fungera måste vi även stå upp för en gemensam migrationspolitik.

Pavel Gamov säger alltså att dessa länder bara skulle vilja ha sitt nationella beslutande, stänga sina egna gränser och inte bry sig om omgivningen, och det är fel slutsats. De är i stället väldigt intresserade av att se till att den inre marknaden fungerar, och då är vårt argument: Om vi ska göra så - om vi ska ha en gemensam yttre gräns - måste faktiskt det inre, inklusive migrationspolitiken, fungera solidariskt.

Fru talman! Jag vill erinra statsministern om att det svenska försvaret är mer eller mindre nedlagt. Vi kan knappt försvara vårt eget land, och vi ser att Sverige och EU nu knyter allt tätare band till Nato. Det finner jag väldigt beklagansvärt ur ett nationalkonservativt perspektiv.

Vad gäller den inre marknaden och migrationspolitiken är de två helt olika områden, så det är olyckligt att statsministern blandar äpplen och päron i debatten.

Statsministern talade tidigare om att det inte finns stöd för att EU tar över alltmer. Jag vill starkt ifrågasätta detta påstående. Vi har inte minst EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som gång efter annan har uttalat sig i en alltmer federalistisk riktning. Vi har även den tidigare talmannen i Europaparlamentet, Martin Schulz, som numera är partiledare för de tyska socialdemokraterna och som har uttalat att det nya fördraget måste innebära ett Europas förenta stater. Nu ser vi även en egen finansminister, och vi har sedan en tid en egen utrikesminister. Vi kommer också att få ett eget arbetsmarknadsdepartement i EU.

Fru talman! Påståendet att försvaret är nedlagt är en form av retorik jag inte ens tänker bekymra mig om att bemöta.

När det gäller detta om att EU tar över är det klart att det finns olika uppfattningar i Europeiska unionen om hur mycket medlemsstaterna ska bestämma och hur mycket EU ska bestämma. Det har det alltid funnits, och det kommer det att finnas också i framtiden.

Vad jag säger är att det inte finns majoritet för exempelvis att en EU-finansministerpost ska inrättas. Det kommer att finnas de som vill det, och vill man göra detta i eurosamarbetet och inom euroområdet har jag sagt att det är deras beslut - men det är det inte på EU-finansministernivå. Det finns heller ingen diskussion om att förändra fördraget på något sätt som skulle göra att EU:s makt ökar. Den diskussionen är långt borta, ska jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack för redogörelsen, statsministern! Som statsministern redogjorde för var en av de frågor som diskuterade på Europeiska rådets möte migration, och jag har en fråga som gränsar till den som Eskil Erlandsson ställde tidigare.

Till att börja med har det med all önskvärd tydlighet framgått att statsministern under lång tid har drivit på för en solidaritetsmekanism. Som jag ser det är det i tider av kris naturligt att EU:s länder hjälper varandra, och det måste naturligtvis även gälla migration. Precis som statsministern har redogjort för ser jag det också som klokt att vi inom EU har en rättvis fördelning av migranter. Det gör EU och Europa starkare.

Det som är oroande är att ordförande Donald Tusk verkar ha svängt i frågan om en solidaritetsmekanism, precis som statsministern berättade. Tusk verkar ha bytt ståndpunkt, trots att det troligen finns en majoritet för just en solidaritetsmekanism. Den fråga jag hade tänkt ställa är hur statsministern bedömer sannolikheten att få till denna mekanism, och det tycker jag att han har svarat på. Som ekonom tror jag dock att både människor och länder ofta svarar på incitament, och den fråga jag därför skulle vilja ställa är: Hur ser statsministern på möjligheten att använda budgetverktyget för att få igenom solidaritetsmekanismen?

Slutligen skulle jag även vilja veta om Donald Tusk fick sig den avhyvling han gjort sig förtjänt av.

Fru talman! Avhyvling eller inte - man ska bemöta saker och ting sakligt, och det har vi gjort. Vi har redogjort för vår uppfattning, och en majoritet står för uppfattningen att vi ska ha ett solidariskt system. Donald Tusk har också funnit sig i att det är så, och det är därför processen med den så kallade sherpagruppen förhoppningsvis kommer igång under bulgarisk ledning så snabbt det någonsin går efter årsskiftet. Vi måste nämligen börja ta fram förslag. Den processen ska alltså komma igång.

När det gäller sannolikheten är det svårt att svara på. Vi vet ju var motståndet framför allt sitter, och det är därför vi säger att vi ska vara redo att gå till beslut med kvalificerad majoritet. Frågan om budgetpåverkan för enskilda länder har vi också tagit upp. Det får ske i samband med diskussionen om budgetramen för nästa period, för möjligheterna finns inte där just nu. Vi menar dock att en sådan möjlighet bör öppnas.

Som någon uttryckte sig - jag tror att det var Belgiens premiärminister - kan länder som inte följer fattade beslut och inte tar sin del av det gemensamma ansvaret inte behandla EU som en bankomat. Man kan inte bara hämta ut pengar och i övrigt göra som man vill. Så kan ett samarbete inte fungera. Vi har alltså uttryckt att vi ser den möjligheten.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern! Jag vill gå in på tre frågor.

Den första handlar om den process om politiseringen av rättsväsendet som för närvarande pågår i Polen. Det nämns inte i slutsatserna, men det är möjligt att det diskuteras informellt. Jag skulle önska att statsministern möjligen reflekterade lite grann kring detta och över Europeiska kommissionens hot om att aktivera artikel 7 avseende sanktioner.

Den andra frågan handlar om Pesco. Detta har nämnts något, men jag anser det vara väldigt viktigt att vi får en fortsatt god och långsiktig process och snabbt kommer till beslut som ger långsiktiga och bra projekt som kanske sätts igång här framöver. Det kanske statsministern kan reflektera lite grann kring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Den tredje frågan, slutligen, handlar om klimatet, som också nämns i slutsatserna. Vilka möjligheter ser statsministern för att det under 2018 fattas nya lagstiftningsbeslut för att vi ska fortsätta det goda klimatarbete EU ändå har påbörjat?

Fru talman! När det gäller processen i Polen har utredningen pågått länge, och kommissionen har redogjort för hur man ser på detta. Sverige stöder kommissionens uppfattning. Situationen i Polen är ett bekymmer, och vi stöder kommissionen i hur man tänker ta sig an processen.

Även artikel 7 har ju flera steg. Vi får se vad som händer när det stora steget tas, om det tas. Vi menar dock att det är väldigt viktigt att medlemsländerna står upp för unionens grundläggande värderingar. Det måste naturligtvis också avspeglas i att man har en fri och oberoende rättsprocess. Vi delar kommissionens uppfattning i denna fråga och stöder att kommissionen driver denna process.

Vad gäller försvarsfrågan har Sverige lämnat in förslag på projekt. Dessa har ännu inte godkänts, men vi vill vara med där och kommer säkert att utveckla fler förslag på projekt.

Vi tänker verkligen se till att hålla i detta. Svensk försvarsindustri ska ha samma möjligheter. Vi fick ju till skrivningar som gör att svensk försvarsindustri som har ägare utanför EU också kommer i fråga. Från svensk sida tänker vi fortsätta att se till att försvarsindustrin kommer med.

När det gäller klimatet ser vi till exempel framför oss energiunionen och att vi kan få den på plats. Detta skulle innebära målsättningar om förnybar energi och om hur vi kan hålla igen på energiåtgången - det är ett sätt att göra det.

I övrigt tror jag att vi i EU måste börja fundera på hur vi ska gå ännu snabbare fram än vad vi hittills har sagt, med tanke på den utveckling vi ser. Detta tror jag blir en stor debatt under kommande vår.

Fru talman! Jag fick så kloka svar från herr statsministern, så jag vill bara tillönska honom - och även fru talmannen - god jul och ett gott nytt år!

Överläggningen var härmed avslutad.