Dag Klackenberg (M)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms kommun
Född år
1948
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2015-01-01 – 2018-09-24

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2014-09-29 – 2014-10-03

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2018-01-19 – 2018-09-24

Försvarsutskottet

Suppleant
2015-01-29 – 2018-01-19

EU-nämnden

Suppleant
2016-06-14 – 2018-09-24
Suppleant
2015-11-25 – 2016-06-13

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14 och 15- (statsrådsersättare 140929-141003). Suppleant försvarsutskottet 15- och EU-nämnden 15-.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar 

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Betänkande 2017/18:KU42

    Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

    Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Motion 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns landstingMotivering
    Inlämnad
    2018-04-25
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:KU46
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ny dataskyddslag

    Ny dataskyddslag

    Betänkande 2017/18:KU23

    Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

    I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

    Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 47 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    Motion 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen
    Inlämnad
    2018-04-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:KU30
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från Europeiska rådets möte den 2223 mars.
    Datum
    2018-03-26
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från möte i Europeiska rådet.
    Datum
    2018-03-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

    Trossamfund och begravningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU29

    Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 16 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från Europeiska rådets möte den 14-15 december. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.
    Datum
    2017-12-20
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från möte i Europeiska rådet.
    Datum
    2017-10-24
  • En robust krisberedskap

    Motion 2017/18:3221 av Hans Wallmark m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:3221 av Hans Wallmark m.fl. M En robust krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statskontoret ett brett uppdrag att utvärdera MSB:s roll samt den svenska krisberedskapen och dess beslutskedjor, och detta tillkännager riksdagen
    Inlämnad
    2017-10-05
    Förslag
    12
    Utskottsberedning
    2017/18:FöU3 2017/18:FöU4 2017/18:FöU7
    Riksdagsbeslut
    (12 yrkanden): 12 avslag
  • Ett starkt svenskt försvar

    Motion 2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. M Ett starkt svenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges försvarsutgifter ska öka och närma sig 2 procent av BNP och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
    Inlämnad
    2017-10-05
    Förslag
    52
    Utskottsberedning
    2017/18:FöU1 2017/18:FöU3 2017/18:FöU4 2017/18:FöU5 2017/18:FöU6 2017/18:FöU7 2017/18:FöU8 2017/18:JuU1 2017/18:UU11 2017/18:UU18 2017/18:UU8
    Riksdagsbeslut
    (52 yrkanden): 50 avslag, 2 bifall,
  • Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Motion 2017/18:3864 av Hans Wallmark m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:3864 av Hans Wallmark m.fl. M Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Sammanfattning Moderaterna anser att det fortsatt försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde gör att vårt försvar måste stärkas. Försvarsuppgörelsen 2017 och de resursförstärkningar som uppgörelsen innebär
    Inlämnad
    2017-10-05
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2017/18:FöU1
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Den moderna Stockholmsregionen

    Motion 2017/18:2255 av Sofia Arkelsten m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:2255 av Sofia Arkelsten m.fl. M Den moderna Stockholmsregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prioriteringarna av Stockholmsregionen, Sveriges tillväxtmotor, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som
    Inlämnad
    2017-10-04
    Förslag
    8
    Utskottsberedning
    2017/18:CU16 2017/18:JuU32 2017/18:NU19 2017/18:TU15 2018/19:TU5
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): 8 avslag
  • Transparent skatteutjämningssystem

    Motion 2017/18:2254 av Sofia Arkelsten m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:2254 av Sofia Arkelsten m.fl. M Transparent skatteutjämningssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transparensen bör öka i det kommunala skatteutjämningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommunala skatteutjämningssystemet
    Inlämnad
    2017-10-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:FiU26
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av skr. 2016/17:213 Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

    Motion 2017/18:341 av Hans Wallmark m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:341 av Hans Wallmark m.fl. M med anledning av skr. 2016/17:213 Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samla och tydliggöra ansvaret för it-säkerheten och tillkännager detta
    Inlämnad
    2017-09-27
    Förslag
    7
    Utskottsberedning
    2017/18:FöU4
    Riksdagsbeslut
    (7 yrkanden): 7 avslag
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från möte i Europeiska rådet.
    Datum
    2017-05-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

    Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

    Betänkande 2016/17:FöU8

    Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

    • Arbetsförmedlingen
    • Affärsverket svenska kraftnät
    • Bolagsverket
    • Försäkringskassan
    • Lantmäteriet
    • Migrationsverket
    • Post- och telestyrelsen
    • Sjöfartsverket
    • Statens tjänstepensionsverk.

    Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 45 minuter
    Justering
    2017-01-26
    Bordläggning
    2017-02-15
    Debatt
    2017-02-16
    Beslut
    2017-02-16
  • Stillbild från Information från regeringen: Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Återrapportering från Europeiska rådets möte

    Statsminister Stefan Löfven S återrapporterar från Europeiska rådets möte den 1516 december.
    Datum
    2016-12-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Gemensam ram för att motverka hybridhot

    Gemensam ram för att motverka hybridhot

    Utlåtande 2016/17:FöU2

    Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

    Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

    Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

    Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

    Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 79 minuter
    Justering
    2016-10-27
    Bordläggning
    2016-11-08
    Debatt
    2016-11-09
    Beslut
    2016-11-09

Filter