Frågestund

Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

I Sverige har vi något som kallas moralpoliser, det vill säga män som i det närmaste patrullerar våra offentliga miljöer för att kontrollera kvinnor - vilka kläder de har på sig och vilka de umgås med.

Vi moderater har i veckan presenterat förslag för att straffa detta beteende mycket hårdare genom att införa ett nytt brott: olaga frihetsbegränsning. Vi vill dessutom skapa en konkret möjlighet att utfärda tillträdesförbud för dem som skapar den sortens otrygghet på ett antal platser i Sverige.

Min fråga till justitie- och inrikesministern är: Är regeringen beredd att gå fram med nya förslag för att se till att det är moralpolisernas och inte kvinnornas frihet som begränsas i Sverige?

Fru talman! Jag är naturligtvis beredd att föra en diskussion med Tomas Tobé om vi kan göra något ytterligare också i det här avseendet.

Vi har i dag en lagstiftning som handlar om ofredande, det vill säga precis den typen av beteende, när man går på folk och säger: "Jag tycker inte om hur du är klädd" och "Varför går du här?". Den lagstiftningen träffar sådana situationer redan i dag. Jag är självklart öppen för att föra en diskussion om hur vi kan utveckla det ytterligare.

Men jag vill gå ännu längre. Vi pratar om en bredare lagstiftning för att komma åt den typen av hedersproblematik på ett mer påtagligt sätt än tidigare. Det handlar till exempel om skarpare lagstiftning när det gäller tvångsäktenskap och barnäktenskap och när det gäller att förhindra att flickor förs utomlands för att giftas bort. Vi är på väg fram med en sådan lagstiftning också, för att se till att stoppa och förebygga det.

Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret.

Regeringen kommer att ha ett brett stöd från Moderaterna för alla förslag som generellt angriper hedersproblematiken.

Det är korrekt att det finns möjlighet att lagföra folk för ofredande i dag. Men om vi ska vara ärliga handlar det i praktiken om böter. Nu talar vi om att det ska kunna leda till fängelse i tre år.

Avslutningsvis: Är ministern beredd att lägga fram förslag och ge poliser möjlighet att utfärda tillträdesförbud?

Fru talman! Jag ser betydande gränsdragningsproblem i den frågeställningen. Men vi kan gärna ta en diskussion om det också, Tomas Tobé.

Utöver ofredande har vi en annan lagstiftning som handlar om olaga hot. Där kan man också gå betydligt högre upp i straffvärde.

Fru talman! I stor utsträckning ägnar Moderaterna sig åt att slå in öppna dörrar. Man försöker hitta en ny brottsrubricering för det som i mångt och mycket redan är kriminaliserat. Det kanske har med den stundande valrörelsen att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Per Bolund.

För fyra eller fem veckor sedan ställde jag en fråga om den extrabudget som regeringen har lagt fram och om den amnesti eller möjlighet att stanna som man har presenterat för personer som är vuxna och som saknar skyddsskäl men som man ändå vill låta stanna i landet. I det replikskiftet framfördes det som vi har hört många gånger tidigare men som vi nu hörde från statsrådet själv, nämligen att det handlar om personer som var minderåriga när de kom och som har drabbats av de långa handläggningstiderna på ett sådant sätt att de har fått en annan bedömning än de skulle ha fått, och därför bör de ges en andra chans.

I veckan som var gjorde Expressen en granskning. Där klargjordes att åtta av tio har fått sin ålder uppskriven. De har alltså angett en felaktig ålder. De var kanske inte alls barn när de kom. Det står också klart att Migrationsverket menar att bedömningen hade blivit annorlunda i väldigt få fall om de hade prövats snabbare, under de 15 månaderna.

Står statsrådet fast vid skälen som ligger bakom lagstiftningen?

Fru talman! Det här är en situation som har uppstått på grund av att det kom väldigt många människor till vårt land under väldigt kort tid. Många som kom var också minderåriga, det vill säga under 18 år.

På grund av att vårt migrationsverk inte hade kapacitet för att hantera så många ärenden på kort tid blev handläggningstiderna i många fall väldigt långa. Det ledde också till att de unga i en hel del fall hann fylla 18 år under handläggningstiden.

Det har gjorts en del åldersbedömningar. Regeringen har också sagt att den som bedöms vara uppenbart vuxen inte omfattas av förslaget att få stanna och få uppehållstillstånd för att fortsätta med gymnasiestudier. Men jag tycker inte att det ska ses som en helhet, som att det gäller alla.

Det var många unga som kom hit som minderåriga. Då tycker regeringen att deras möjlighet att få stanna också ska bedömas utifrån den situation som de var i när de kom hit. Det tycker vi är en grundläggande rättighetsprincip.

Jag kan bara beklaga att Sverigedemokraterna inte delar den bedömningen. Vi tycker att människor ska få en rättvis bedömning.

Fru talman! Det finns många hål i det resonemanget. Till att börja med klargör som sagt Migrationsverket självt att i den absoluta merparten av fallen hade bedömningen inte blivit annorlunda om den hade gjorts inom de 15 månader som satts som gräns.

Det är inte ett faktum. Det är inte relevant här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också på det sättet att åtta av tio har fått sin ålder uppskriven. Den absoluta merparten var alltså äldre än de uppgav när de först registrerades.

Min fråga kvarstår. Menar man att det är rimligt att ge dem som har ljugit om sin ålder en möjlighet att stanna?

Fru talman! Vi vet väldigt väl att det görs olika bedömningar av människors möjligheter att stanna i vårt land beroende på om man är minderårig eller över 18 år. Vilket mottagande man får och vilka resurser man får tillgång till är också olika. Det är alltså en viktig princip att avgöra om man är under eller över 18 år.

Jag tycker att det är ett grundläggande, sunt ställningstagande som regeringen har kommit fram till. Det finns också stöd för det här i riksdagen. Man ska bedömas enligt den ålder man var när man kom till landet.

Fru talman! Jag vill vända mig till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Polisen har problem. Det känner vi till. Problemen fokuseras ganska ofta på utsatta områden intill storstäder. Men det är ingalunda bara där det är problem. Vi har också problem i svensk landsbygd.

Hur polisen är bemannad på olika ställen tenderar att bidra till den regionala klyvningen. I Jämtlands län, som jag kommer från och representerar, har vi ungefär 200 poliser på en yta som är större än Holland eller Danmark. Det skapar utmaningar i sig.

Min fråga till statsrådet är: Är statsrådet nöjd med regeringens och statsrådets egen insats för att få poliser över hela landet?

Fru talman! För regeringen är det oerhört viktigt att polisen finns tillgänglig i hela landet och att det finns en väl utbyggd polisorganisation var man än bor någonstans. Man har faktiskt en rättighet att känna den trygghet som en stark polisnärvaro innebär.

Det är därför vi har fattat beslut om att gå in med de stora satsningar på polisorganisationen som vi nu gör. Vi utbildar nu dubbelt så många poliser som alliansregeringen gjorde. Från 600-700 per år ökar det till 1 300, som går ut nästa år. Vi kommer att fortsätta bygga ut kapaciteten. Vi måste upp till närmare 2 000 utbildade för att vi ska kunna bygga ut polisorganisationen som vi tänker oss, nämligen med 10 000 fler anställda till 2024. Vi går in med 2 miljarder kronor mer bara i år, vilket är den största satsning som någon regering, oavsett politisk färg, har gjort på 20 år.

Med dessa satsningar är jag övertygad om att vi också kommer att kunna skapa en polisorganisation som är närvarande i hela landet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Här i kammaren är det väl stor uppslutning om att det är nödvändigt att satsa mer resurser på polisen när det gäller både ekonomiska investeringar och utbildningsinsatser. Det finns ett starkt engagemang runt om i landet för att fler poliser ska finnas i alla län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Jämtland har det gjorts en namninsamling, och jag vill överlämna den till ministern nu. Det är Centerpartiet som har tagit initiativet till den.

Fru talman! Jag ska alldeles strax ta emot namninsamlingen.

Låt mig bara säga att det här faktiskt handlar om ett politiskt vägval. Man kan inte å ena sidan gå ut med jättestora skattesänkningar och å andra sidan satsa väldigt mycket mer på polisen eller på andra sektorer. Det finns faktiskt ett vägval. Det vägvalet står vi inför i höst.

Vi socialdemokrater står för att vi ska prioritera den här delen av den generella välfärden och tryggheten. Det tänker vi se till att hålla på.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I dag har finansutskottet behandlat regeringens förslag om vinstbegränsningar i välfärden. Vi socialdemokrater vill ju att skattebetalarnas pengar ska användas till just välfärden och inte till privata övervinster. Beslutet ska tas här i riksdagen den 7 juni.

Tyvärr vill de borgerliga partierna, inklusive SD, att dräneringen av välfärden ska få fortsätta. Vad skulle det innebära om vinsterna användes till personal, kompetenshöjning och kvalitet i stället för att stoppas i privata fickor?

Fru talman! Regeringen har jobbat hårt under den här mandatperioden för att sätta stopp för vinstjakten. Vi är det enda landet i Europa och västvärlden som tillåter vinstuttag från den offentligt finansierade skolan. Vi är ett av de få länder som har obegränsade vinstuttag från omsorgen.

Vilka betalar priset för detta? Jo, det är våra undersköterskor och våra lärare som får betala priset för de stora vinstuttagen genom sämre villkor. Vi ska sätta stopp för detta.

Att Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna nu tänker sätta stopp för en lagstiftning som innebär att våra skattepengar ska användas till det de är avsedda för - till svensk välfärd, till våra undersköterskor och till våra lärare - är en skam. Vårt arbete kommer att fortsätta tills vi säkerställer att varje skattekrona som ska till välfärden också används i välfärden, till våra undersköterskor och lärare.

(Applåder)

Fru talman! Det är lite märkligt. Trots att sju av tio svenskar faktiskt vill begränsa vinsterna i välfärden vill den samlade borgerligheten, inklusive Sverigedemokraterna, fortsätta dräneringen av välfärden. De går alltså emot en stor majoritet av svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som statsrådet sa är vi det enda landet i världen som tillåter så omfattande vinstuttag. Vad innebär det om man även fortsättningsvis får gå med obegränsad vinst i skattefinansierad verksamhet?

Fru talman! Legitimiteten i skattesystemet bygger på att människor avstår från en stor del av sin inkomst för att finansiera den gemensamma sektorn. Det finns ingen legitimitet i att ta skattepengar från hårt arbetande människor för att sedan låta pengarna läcka ut från verksamheten.

Ska vi upprätthålla tilliten i samhället och förtroendet för den gemensamma finansieringen av välfärden måste vi sätta stopp för vinstjakten och säkerställa att skattepengarna faktiskt används till det de är avsedda för.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Språket är nyckeln för att komma in i det svenska samhället. Vägen till det svenska språket går för de flesta nyanlända i Sverige via sfi.

Skolinspektionen har nyligen granskat ett urval sfi-verksamheter. Granskningen visar på väldigt stora brister. Man har inte tillräckligt hög grad av individanpassning. Undervisningen är inte tillräckligt utmanande för dem som skulle kunna gå fram snabbare. Man får också kritik för att sfi-undervisningen inte i tillräckligt stor utsträckning är kopplad till arbetsmarknad och vidare studier.

Med de stora utmaningar när det gäller integration som vi nu står mitt i är min fråga till statsrådet: Vad tänker regeringen göra för att höja kvaliteten i sfi?

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Sfi, svenska för invandrare, är viktigt. Samtidigt är sfi en verksamhet som har expanderat väldigt mycket under senare år. Vi kan jämföra med år 2000. Då gick 40 000 personer på sfi. År 2016 var det 150 000 personer som fanns inom sfi. För var och en av dem är sfi en viktig utbildning.

Svenska språket är nyckeln för att komma in på arbetsmarknaden och komma vidare i det svenska samhället. I Sverige är det arbete och utbildning som gäller, och alla som kan jobba ska också göra det. Därför är det viktigt inte bara för individen utan också för hela samhället att sfi verkligen funkar.

Jag vet att det pågår ett heroiskt arbete ute i våra kommuner. Det är också i kommunerna som ansvaret ligger för att sfi har den kvalitet och kvantitet som behövs. Jag avser att säkerställa att det arbetet kan fortsätta. Jag hoppas kunna återkomma till detta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Jag tänkte börja med att citera min partiledare, som säger: Perfekt svenska är överskattad, men begriplig svenska är underskattad i Sverige. När vi nu har akuta problem behövs det åtgärder. Men jag hör ingenting i statsrådets svar som tyder på att regeringen tänker vidta några konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i sfi. Med tanke på utmaningarna och den stora mängden studenter som behöver ta sig igenom sfi tycker jag att det är märkligt att det inte finns några konkreta åtgärder alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I den budget som regeringen har lagt fram finns en mängd åtgärder som handlar om att säkerställa hög kvalitet och god genomströmning i sfi. Framför allt handlar det förstås om de stora resurstillskott som regeringen gör till kommunerna. De är helt nödvändiga för att kommunerna ska klara detta stora åtagande. Dessa resurstillskott hotas om man väljer att prioritera skattesänkningar i stället.

Det finns också en rad andra satsningar. Det här är en viktig verksamhet. Den måste få fortgå. Den måste få kosta pengar. Då är rejäla satsningar på våra kommuner viktigare än skattesänkningar.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johansson.

I veckan twittrade statsrådet stolt om en viktig reform som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten, nämligen gratis busskort till barn under sommarlovet. Efteråt valde statsrådet att koppla denna reform till den åtstramade flyktingpolitiken. Det är magstarkt. I en tid då knappt 200 svenska miljardärer äger mer än två gånger den svenska statsbudgeten och en vd på ett stort företag tjänar 66 gånger så mycket som en undersköterska väljer man att ställa barn som får möjlighet att ta bussen mot barn som inte kommer att återförenas med sin familj.

Jag undrar hur det kommer sig att ett socialdemokratiskt statsråd ställer utsatta grupper mot varandra på det här sättet i stället för att peka på de verkliga orättvisor som faktiskt finns i vårt samhälle.

Fru talman! Nu var det inte detta jag gjorde. Jag ställde inte grupper mot varandra på det sättet. Men jag påminde Vänsterpartiet om att man inte kan ta åt sig äran för alla reformer i ena andetaget för att i nästa andetag inte vilja vara med alls när det är svåra beslut som måste fattas.

Politik handlar ibland om att driva fram fina reformer. Men politik handlar också om att ibland vara beredd att ta ansvar för svåra beslut. Precis den situationen hade vi för några år sedan med den migrationskris som fanns. Det var ett läge då det kom kanske 10 000 personer i veckan.

Den här regeringen tog det ansvar som behövdes. Hade vi inte gjort detta hade vi inte haft något reformutrymme alls att fördela till något av det som vi nu gör tillsammans. Så fungerar politiken. Det är kanske detta som skiljer våra partier åt: Vi är alltid beredda att ta ansvar för Sverige, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Vi lämnar inte ansvaret när det börjar bli besvärligt.

Fru talman! Vad händer när några av oss i samhället beskrivs som en kostnad som äventyrar viktiga satsningar? Det drabbar inte bara dem som kommer till Sverige framöver, utan det drabbar människor som redan är här, som har levt hela sina liv här och som kanske har varit här i generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Socialdemokraternas valstrategi verkar vara att leka följa John efter SD. Vi ser resultatet. Varenda fråga, stor eller liten, kopplas till invandringen, medan debatten om ett jämlikt samhälle sopas undan. Och SD växer såklart. Hur tycker statsrådet själv att det går?

Fru talman! Jag vänder mig starkt emot att man försöker likställa socialdemokratin med Sverigedemokraterna. De står för en helt annan människosyn som handlar om att de i grunden anser att invandrare, så att säga, inte är lika mycket värda som alla andra.

För vår räkning slår vi vakt om asylrätten. Det har vi alltid gjort, och det kommer vi alltid att göra. Men vi står också för en reglerad invandring som Sverige klarar av även på lång sikt. Problemet är väl att den typen av svåra beslut och avvägningar har Vänsterpartiet aldrig klarat av att göra.

Fru talman! Jag förutsätter att min fråga är riktad till minister Ardalan Shekarabi.

En av de viktiga uppgifter som en regering har är att ge inriktning på de olika myndigheternas arbete samt att tillsätta generaldirektörer och, om det tråkiga faktiskt skulle hända, avsätta generaldirektörer. Det senaste exemplet på en sparkad generaldirektör är Försäkringskassans Ann-Marie Begler.

För mig känns det väldigt märkligt att man tillsätter en generaldirektör och ger inriktning till myndigheten men ändå inte lyckas få det att fungera, så man känner sig tvungen att avsätta generaldirektören. Något fungerar inte i processen, eller så har man inte rätt process för att utföra det arbete som man ska göra.

Min fråga till ministern blir således: Vilka kriterier har man för detta, och vilken process har man för att det ska bli så bra som möjligt med tillsättning av generaldirektörer?

Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan! Detta är ett område där det faktiskt inte finns skillnader mellan blocken. Den utnämningspolitik som beslutades av regeringen Reinfeldt har denna regering fortsatt med. Det var bra att skapa en större transparens kring rekryteringen av myndighetschefer. Det var också bra att få en bättre tydlighet i rekryteringsprocessen. Det skapar bättre förtroende för utnämningarna.

Regeringen har alltid möjlighet att avsätta myndighetschefer. Det följer av vår grundlag. Det följer också av speciallagstiftningen som rör statligt anställda, LOA. Det är en del av regeringens makt att styra myndigheterna. Man kan göra det med regleringsbrev. Man kan göra det med särskilda uppdrag. Man kan göra det med den ekonomiska styrningen. Men man har också möjlighet att påverka myndigheterna genom val av myndighetschef och avsättande av myndighetschef. Det är en viktig del av den demokratiska styrkedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min poäng var inte att vi hade olika åsikter om hur tillsättningen ska vara, utan min poäng var att processen någonstans har gått fel när det är samma regering som tillsätter, som styr myndigheten och som sedan avsätter inom en mandatperiod. Någonstans har processen gått fel.

Jag vill nog på något sätt höra ministerns funderingar kring vad som kan ha gått fel i detta. Att man avsätter är en sak, men här har man kunnat styra hela kedjan, och ändå har det inte fungerat.

Fru talman! Larry Söder! Min poäng är just att en regering har makt att avsätta myndighetschefer i syfte att styra myndigheter. Det är det som är poängen med den ordning som vi har i vår grundlag. Myndigheterna lyder normalt under regeringen, och regeringen har genom utnämningsmakten möjlighet att påverka inriktningen på myndighetens verksamheter. Det framgår också av ställningstaganden som konstitutionsutskottet har gjort tidigare. Det är inte ett misslyckande per definition att man väljer att byta myndighetschef.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Per Bolund.

Häromveckan konstaterades att bensinpriset nått nya rekordnivåer - 16 kronor för en liter bensin, vilket är det högsta priset någonsin. Omräknat till dagens penningvärde har priset aldrig varit så högt sedan 1940-talet. På den tiden berodde det på andra världskriget. I dag beror det på någonting annat - ständigt höjda skatter.

För många är bilen en nödvändighet. Det är ett basbehov. Bilen krävs för att man ska kunna leva ett någorlunda normalt liv och för att man, inte minst, ska kunna ta sig till och från jobbet på orter där det saknas tunnelbana och andra kollektiva transportmedel.

Detta leder också till att urbaniseringstakten ökar. Avfolkningsbygder avfolkas allt snabbare. Glesbygden går mer och mer på knäna.

Min fråga till Per Bolund är: Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att det ska vara möjligt att fortsätta bo och verka med bil i glesbygd?

Fru talman! Till att börja med vill jag något rätta David Långs verklighetsbeskrivning. Det stämmer att bensinpriset ligger på en hög nivå. Men orsakerna till att det nu stiger är bland annat valutakursförändringar - kronan ligger på en låg nivå, vilket höjer priset - men också konflikter runt om i världen, inte minst i Mellanöstern. Det finns också en oro över vad till exempel Trumps meddelande om att han inte kommer att följa Iranavtalet kommer att innebära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan måste vi såklart se till att det finns möjlighet att använda bilen även i framtiden. Bilen är nödvändig för väldigt många människor. Vi har till exempel ökat stödet så att det ska finnas tankmöjligheter runt om i hela landet. Vi öppnar också för nya transportmedel. Det handlar om att se till att kollektivtrafiken är tillgänglig i hela landet genom stora satsningar men även om att det ska finnas laddstolpar. Vi har ökat laddstolparna, laddpunkterna, för elbilar i hela landet väldigt mycket. Det är 14 000 nya laddstolpar bara genom Klimatklivet. Samtidigt försöker vi alltså se till att det finns en möjlighet att åka bil på ett hållbart sätt långt in i framtiden.

Fru talman! Då får jag väl återgälda vänligheten med att korrigera Per Bolund på ett par punkter. Redan 2015 höjdes bensinskatten med 28 öre. År 2016 höjdes den med 60 öre. Och 2017 trädde den årliga indexuppräkningen i kraft. Det är alltså inte bara marknadspriset som har stigit.

Skulle de åtgärder som Bolund räknade upp vara tillräckliga borde man kanske vänta med de hiskeliga skattehöjningarna till dess att några andra åtgärder är på plats.

Fru talman! Denna regering är en regering som tar klimatutmaningen på allra största allvar. Vi har också åtagit oss att nå de högt ställda mål som en bred majoritet i Sveriges riksdag ställt sig bakom. Då måste vi minska utsläppen från trafiksidan, men vi måste också öppna möjligheter för människor att transportera sig i framtiden. Därför har vi till exempel infört en kvotplikt, ett bränslebyte, där vi steg för steg över tid kommer att fasa in biodrivmedel i bensin och diesel. Den som tankar sin bil, var som helst i Sverige, kommer inte att märka någon skillnad, men bensinen och dieseln kommer att bli mer och mer hållbar för varje år som går. Det är ett hållbart sätt när det gäller transportmedel.

Fru talman! Jag skyndade mig hit från ett möte med Avarn citygrupp vid Sergels torg och Klarakvarteren. Jag gick omkring och pratade med ordningsvakterna, som gör en fantastisk insats. De berättade om hur det är att komplettera polisen, som har det väldigt tufft just nu.

Polisbristen har fått konsekvenser i hela landet, även här i Stockholmsområdet. Man menar att man skulle kunna göra mycket mer om även polisen hann vara på plats och bekämpa den öppna narkotikaförsäljning som pågår.

Jag har tidigare besökt Fagersta i Västmanland, i min valkrets. Jag har också nyligen varit i Köping, där man har en enda ordningsvakt som kommer att få sluta sitt uppdrag i slutet av juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Från Liberalerna har vi försökt att bemöta poliskrisen genom att också på kort sikt presentera ett förslag om 2 000 lokala ordningsvakter. Det skulle vara ett sätt att stötta kommunerna i deras arbete för trygghet.

Min fråga till justitie- och inrikesministern är: Är detta ett förslag som Socialdemokraterna kommer att kunna biträda? Kommer man att komma med ett sådant förslag om att vi ska kunna stötta kommunerna?

Fru talman! Jag har ingenting emot att man bygger ut ordningsvaktsverksamheten där det behövs för att just komplettera polisen. Men det är inte den vägen som vi i huvudsak ska gå för att förbättra tryggheten, utan det gäller att se till att skala upp polisverksamheten. Det är precis det vi gör.

Det är därför vi nu utbildar dubbelt så många poliser som under den borgerliga regeringens tid. Det är därför som vi går in med de största satsningarna på polisen på 20 år. Det är därför som vi får möjlighet att förbättra polisernas arbetsvillkor och lönevillkor, så att de i ökad utsträckning kan stanna i kåren och så att vi också kan återrekrytera poliser som kanske har lämnat yrket. Det tror jag är den huvudsakliga och bästa vägen framåt om man ska förbättra tryggheten.

Talar vi i övrigt om just narkotikaförsäljning och sådant på gator och torg vill jag också påminna om att vi nu har satt upp fler övervakningskameror än någonsin tidigare i Sverige, bland annat för att störa ut den typen av öppen narkotikaförsäljning som vi inte ska ha.

Fru talman! Jag skäms inte över Liberalerna. Det är det riksdagsparti som presenterar det högsta anslaget till svensk polis och det högsta anslaget för att öka polislönerna.

Men den här debatten handlar inte om polisen, utan min fråga gällde ordningsvakterna. Det tar två och ett halvt år att utbilda poliser, men problemen finns här och nu. Det kostar ungefär 1 miljard kronor för landets kommuner bara för väktare och ordningsvakter. Till detta kommer det privata.

Vad vill regeringen göra åt det?

Fru talman! Jag begär inte att Roger Haddad ska skämmas över Liberalerna; det kanske vore för mycket begärt. Däremot tycker jag nog att ni borde ha lite självkritik, eftersom ni utbildade så få poliser som ni gjorde. Ni utbildade bara hälften som många som man behöver.

Precis som Roger Haddad säger tar det två och ett halvt år att utbilda en polis. Vi har nu fördubblat takten. Det gick ut 400 poliser bara för några veckor sedan. Det går ut ytterligare 600 till hösten och nästa år 1 300 till. Så bygger vi ut organisationen, och detta tycker jag är den huvudsakliga vägen för att förstärka tryggheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! På bussen, i sociala medier, i tv-rutan eller vilken skärm vi nu väljer att titta på - var vi än befinner oss möter vi reklam. Ibland är den påträngande med blinkande erbjudanden som är svåra att motstå. Ibland låter erbjudandena för bra för att vara sanna, och ibland är de också det.

Jag skulle vilja ställa min fråga till statsrådet Per Bolund: Vad gör regeringen för att förhindra direkt missvisande reklam som inte håller måttet? Vad gör ni för att skydda oss konsumenter, framför allt de konsumenter som är svagare än många av oss andra?

Fru talman! Tack, Emma Hult, för en väldigt viktig fråga! Vi är många som blir upprörda över hur en del av reklamlandskapet ser ut i dag. Det är väldigt påträngande reklam och ibland aggressiv marknadsföring. Speciellt när det riktas mot barn och unga är det särskilt upprörande.

Därför är jag stolt över att regeringen också har vidtagit väldigt många åtgärder för att förstärka skyddet för oss konsumenter och se till att vi inte blir vilseledda av marknadsföringen. Nu tar vi till exempel steget att införa skriftlighetskrav vid telefonförsäljning, som ju är en kanal för försäljning som har väldigt stora problem. Det finns telefonföretag som har inriktat sig specifikt på att ringa äldreboenden, eftersom man vet att det där finns sårbara konsumenter som går med på ens avtalsvillkor. Med skriftlighetskravet kommer detta att minska.

Vi ställer också krav i lagstiftningen på måttfullhet när det gäller marknadsföring av spel och krediter, vilket gör att man inte kommer att kunna gå ut med den aggressiva marknadsföring som vi ser runt omkring oss i dag. Vi avsätter också till pengar till myndigheterna för att kunna ha bättre tillsyn.

På område efter område stärker vi nu skyddet och ser till att den vilseledande och aggressiva marknadsföringen faktiskt inte kan fortsätta.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det känns ju som om vi är på rätt väg, även om jag är helt övertygad om att ganska mycket mer måste göras.

En annan typ av reklam som är alltför vanligt förekommande är sexistisk reklam. Jag skulle vilja förbjuda den. Vad vill regeringen göra?

Fru talman! Detta är ett område som är stötande på många sätt. Man möts av sexualiserade reklambudskap där man använder kvinnokroppen för att sälja varor och tjänster. Det tycker inte jag att vi som vanliga medborgare ska behöva möta på ett sätt som stör oss i vår vardagssituation.

Vi har gett ett uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen att se på utvecklingen över tid och se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska omfattningen av den här problematiken. Från Miljöpartiets sida är vi också beredda att faktiskt gå över till lagstiftning och inrätta ett förbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Det jag ofta hör från företagare på mina verksamhetsbesök är att det är brist på unga som har gått ut gymnasiets yrkesprogram. Det är ett stort problem för dem eftersom de behöver rekrytera, men ungdomarna finns inte.

Björklunds gymnasiereform tog bort den allmänna behörigheten till högskolan från yrkesprogrammen. Sedan dess har antalet elever i årskurs 1 minskat med en tredjedel. Bristyrken från yrkesprogrammen i dag finns inom bygg, svets och transport, och det handlar om elektriker och undersköterskor - listan är lång.

Tänk bara på alla pensionsavgångar vi har framför oss inom dessa områden! Regeringen har nu lagt fram ett förslag för att upprusta yrkesprogrammen, vilket branscherna ser mycket positivt på. Vad bedömer regeringen att förslaget får för betydelse för yrkesprogrammen?

Fru talman! Tack, Lena Emilsson, för en väldigt viktig fråga!

År 2011 fick vi en ny läroplan. Regeringen Reinfeldt genomförde att yrkesprogrammen inte längre skulle vara högskoleförberedande. De unga som ville ha en allmän behörighet skulle få välja till de ämnena.

Resultatet har, precis som Lena Emilsson säger, blivit helt förödande. Antalet sökande har minskat med en tredjedel. Jämför vi med 2006 är det bara hälften så många som söker yrkesprogrammen, samtidigt som branscherna skriker efter yrkesutbildad arbetskraft.

Regeringen har nu i en proposition åtgärdat detta misstag, och jag har nog aldrig varit med om ett sådant stöd från Svenskt Näringsliv, fackföreningar, branscher, elevorganisationer och lärare. Alla som jag träffar stöder den här reformen - utom allianspartierna med Moderaterna i spetsen.

Tyvärr verkar det som om Moderaterna är på väg att stoppa den här för näringslivet så viktiga reformen, och min bedömning är att det innebär en mycket negativ utveckling för vårt näringsliv.

Fru talman! I Gymnasieutredningen togs det upp att yrkesprogrammen behöver förstärkas på olika sätt. Den bedömningen stöder jag, och det gör väldigt många företagare.

Även Moderaterna stödde den, och det förslag som regeringen lade fram i våras hade en majoritet i riksdagen. Men helt plötsligt vände Moderaterna och ska nu rösta emot förslaget. Vad kommer det att få för konsekvenser?

Fru talman! Konsekvenserna blir ju att den mycket hårt ansträngda kompetensförsörjningen kommer att vara fortsatt svår i Sverige, till förfång för vår gemensamma ekonomi och till förfång för våra arbetsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill gärna vädja till Moderaterna att leva upp till de löften man har gett på otaliga träffar med olika arbetsgivare. Lyssna på dem som vet vad det handlar om, lyssna på dem som verkligen behöver de viktiga yrkesprogrammen som är basen för industrins och den offentliga sektorns kompetensförsörjning. Lyssna på dem som vet!

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

Kriminella ungdomsgäng sprider skräck i staden. Tonåringar gripna för förberedelse till mord. Svängdörrar för unga kriminella.

Detta är rubriker som man kan läsa i tidningarna var och varannan dag. Den sistnämnda handlar om ett ungdomsgäng som slog en man medvetslös. Två 16-åringar greps men släpptes snabbt, direkt efter.

Så är det i Sverige. Ungdomar kan slå människor medvetslösa på förmiddagen, gripas vid lunch och på eftermiddagen är de redan fria och kan gå och fika med sina kompisar. Detta är helt oacceptabelt.

Redan för tre år sedan fick vi igenom ett tillkännagivande om nya påföljder, som ungdomsövervakning med fotboja. Men på tre år har inte regeringen presenterat några nya påföljder. Min fråga är därför: När kommer regeringen att ta ungdomsbrottsligheten på allvar? När kommer ni med förslag om nya påföljder?

Fru talman! Dessförinnan hade vi åtta år med borgerliga regeringar där man inte gjorde någonting när det gäller ungdomspåföljderna.

Det vi har gjort nu är att arbeta fram ett förslag som just handlar om att kunna utveckla ungdomspåföljderna precis på det sätt som Ellen Juntti säger. Vi är på väg fram med ett sådant förslag.

Låt mig ändå bara säga att vi måste göra båda sakerna. Man måste både bekämpa den brottslighet som finns och bura in de mest brottsaktiva individerna. Det gör vi nu. Just nu sitter det 260 fler häktade jämfört med för ett år sedan. När den borgerliga regeringen styrde sprang de här människorna omkring på gatorna och begick brott. Det gör de inte längre. Nu sitter de inburade.

Samtidigt måste man jobba med förebyggande insatser just mot de ungdomar som är på väg att hamna i kriminalitet. Där handlar det också om att stärka socialtjänsten och den generella välfärden totalt sett. Glöm aldrig det, Moderaterna: Man måste göra båda delarna!

Fru talman! Att alliansregeringen inte gjorde någonting är helt fel. Det förstår de flesta.

De som sitter häktade är oftast över 18 år; de är myndiga. Jag pratar om dem som är under 18 år. Vi tycker att socialtjänsten inte är rätt instans att ta ansvaret över dessa ungdomsbrottslingar som har begått grova brott, utan vi vill flytta ansvaret till Kriminalvården. Vi tror att de kan detta bättre.

Är justitieministern öppen för det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, det är jag faktiskt inte. Kriminalvården har inte den kompetens som behövs för att hantera den grupp ungdomar vi pratar om. Den kompetensen har till exempel Statens institutionsstyrelse och socialtjänsten. Det är därför den ska ligga kvar där.

En av de saker den förra borgerliga regeringen gjorde var att den avvecklade de pengar och satsningar som fanns för LVU-omhändertagande som vi hade infört. Jag var socialtjänstminister vid den tidpunkten. De satsningarna avvecklade ni, och ni skar ned på LVU-omhändertagande. Det var ett enormt misstag.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund.

När jag besöker människor i mitt hemlän, Örebro län, pratar de mycket om fiberutbyggnaden. Problemet är att fiber inte har byggts ut överallt. De skulle slippa resor, och de skulle kunna ha företaget där de bor i stället för att åka till jobbet. Många äldre skulle lättare nå vårdcentralen på nätet och beställa medicin. Det här är ett dilemma för många.

Samtidigt satsar regeringen 1 miljard kronor på elcyklar. Är det, statsrådet, riktigt att prioritera 1 miljard till elcyklar samtidigt som man måste åka bil i stället för att jobba hemma på nätet?

Fru talman! Vi avsätter 350 miljoner kronor till elcyklar, och vi avsätter betydligt större resurser för digitaliseringen i samhället.

Det är riktigt att vi måste ha en bra infrastruktur för att använda oss av de digitala medierna, arbeta i hela landet och ta del av de tjänster och erbjudanden som vi kan få via internet. Där har regeringen lagt in en betydligt högre växel än tidigare med högt ställda mål och avsatt betydligt mer resurser till utbyggnad. Det är därför som bredband av hög kvalitet byggs ut runt om i hela landet.

Vi skulle önska att takten var ännu högre, men där kommer vi att hela tiden se till att de resurser som behövs för att nå målen finns tillgängliga. Där hoppas vi på stöd från övriga partier i Sveriges riksdag.

Vi kan konstatera att den här regeringen har höjt takten avsevärt jämfört med det som gällde under tidigare regeringar.

Fru talman! Jag skulle ändå vilja komma tillbaka till satsningarna på elcyklarna.

En elcykel kostar mellan 16 000 och 24 000 kronor. Jag skulle vilja höra hur regeringen har tänkt fördelningspolitiskt. Vilka är det som har råd att köpa dessa cyklar med priser från 16 000 till 24 000 kronor? Är det riktigt att satsa så mycket när det egentligen är klimatfrågan man är ute efter, inte att subventionera människor som har råd att köpa sin elcykel själv?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen anser att det är viktigt att öppna möjligheter för mer hållbara transportmönster. Vi vet att den som går över från att pendla med bil varje dag till att pendla med cykel, även en elcykel, får en positiv hälsoeffekt, och det blir en lokal miljöeffekt med minskade utsläpp till luftmiljön och en positiv klimateffekt.

Genom det stöd som nu har införts är det en kraftig ökning av köpare till elcyklar, vilket kommer att förändra hur våra städer ser ut i framtiden. Det är bra eftersom det då finns utrymme för att köra mer bil på landsbygden, där man verkligen behöver den.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Morgan Johansson.

I morse när jag tittade på tv var det varningar om bränder. Jag såg också att det brann på ett par ställen. Jag har än i färskt minne Västmanlandsbranden, som orsakade stor skada för oss.

Nästa vecka startar Krisberedskapsveckan. Den är till för att kommuner, frivilligorganisationer och allmänheten ska få hjälp, stöd och övning att tänka igenom vad som behövs när det händer saker. Dessutom kommer broschyren Om krisen eller kriget kommer. Den handlar inte bara om kriser utan också om krig.

Vad är det som gör att den broschyren, som förr fanns i telefonkatalogerna, kommer ut nu till 5 miljoner hushåll? Varför just nu?

Fru talman! Det enkla svaret på den frågan är att vi nu för första gången på 20 år gör en stor satsning på det civila försvaret. Det är en gren som har legat för fäfot under många år.

Vi satsar 1,3 miljarder på tre år, och det är en del av den försvarspolitiska uppgörelsen som kom i höstas.

Det är alldeles riktigt som Åsa Lindestam säger, att broschyren ska delas ut till alla hushålls brevlådor under nästa vecka. Den innehåller praktiska råd om vad man ska tänka på om krisen eller kriget kommer.

Syftet med detta är naturligtvis inte att skrämma upp folk, utan syftet är att få folk att tänka till. Hur klarar jag mig om elektriciteten försvinner, om jag inte längre kan kommunicera som vanligt med hjälp av telekommunikationer eller om vattnet försvinner? Vad har jag för beredskap? Det finns många olika skäl till att en sådan sak kan inträffa, inte bara krig.

Det är hög tid att den typen av information också sprids bland allmänheten.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tror att broschyren kommer att ruska om. Jag har själv inte fått hålla den i handen, som ministern nu gjorde, men jag ser fram emot att få se och läsa den. Jag vet däremot lite grann om vad den innehåller, och det känns bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att broschyren kommer att ruska om i hemmen. Jag hoppas att man efter det att man har känt sig lite omruskad sätter sig ned vid köksbordet och resonerar med familjen om vad man behöver för att klara sig.

Finns det anledning till oro i Sverige?

Fru talman! Vi vet att det säkerhetspolitiska läget har försämrats, men det är inte huvudskälet till att vi går ut med informationen. Vi är i dag mycket mer sårbara än på 50, 60- eller 70-talet. Om elektriciteten försvinner eller telekommunikationerna försvinner är vårt samhälle mycket mer sårbart. Därför är det hög tid att få en sammanställning om vad man ska tänka på som individ. Men här finns också grundinformation om samhällets krisberedskap, viktiga telefonnummer, om hur viktigt meddelande till allmänheten fungerar och så vidare.

Fru talman! Jag ställer min fråga till Per Bolund, även om jag har hört att justitieminister Morgan Johansson har varit inne på samma fråga. Jag ställde även frågan i går till civilminister Shekarabi.

Om två veckor är det sommarlov. Det är en lycklig tid för de allra flesta barn, men inte för alla. Ett antal flickor riskerar att bli förda ut ur Sverige och bortgifta mot sin vilja. En förlorad barndom. En förstörd framtid.

Moderaterna och Alliansen har tidigare drivit igenom ett tillkännagivande i riksdagen om att helt förbjuda barnäktenskap. Det pågår en process, sa civilminister Shekarabi i går, och Morgan Johansson sa samma sak i dag. Under tiden processen med att ta fram ett lagförslag som förbjuder barnäktenskap pågår är kanske det enda som står mellan barnet och en förstörd framtid en sked i trosan och en säkerhetsvakt på Arlanda.

Min fråga till minister Per Bolund blir följande: När kommer regeringen att lägga fram ett lagförslag som förbjuder barnäktenskap?

Fru talman! Det här är en fråga som ligger närmast mitt ansvarsområde.

Det var två frågor. Den ena handlar om barnäktenskap, och den andra handlar om tvångsäktenskap.

Vi jobbar nu med lagförslag för att täppa till det utrymme som lämnades av den borgerliga regeringen i det lagförslag som gick igenom 2014. Det var en för dålig lag som då stiftades.

Vi arbetar också, och kommer att gå till riksdagen så fort vi är färdiga, med ett tilläggsuppdrag till en utredare för att se över vilka möjligheter som finns för att till exempel dra in pass eller belägga med utreseförbud i de situationer där det finns en risk för att flickor förs ut ur landet för att giftas bort. Vi tittar på Storbritannien i det avseendet, där det finns en speciell lagstiftning och speciella regler. Norge har också ett bättre system än vi har.

Vi kommer så fort vi är färdiga att gå fram med skarpa förslag i den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för det svaret! Men frågan var när regeringen avser att lägga fram ett förslag som helt förbjuder barnäktenskap i Sverige.

Jag har förstått att det inte finns några partier i Sveriges riksdag som tycker att barnäktenskap ska tillåtas. Det i sig bör leda till att processen kan snabbas på. Vi har ju sett att när andra angelägna frågor har stått på spel har man kunnat skynda på processen.

När avser regeringen att lägga fram ett förslag som förbjuder barnäktenskap?

Fru talman! Den utredningen har precis varit ute på remiss. Vi jobbar med det förslaget, och när vi är färdiga kommer vi att lägga fram det.

Vi vet att det numera finns stark uppslutning kring detta. Men det handlar i grunden om att fixa den lagstiftning som den borgerliga regeringen tog fram, som var för svag. Nu tror jag att vi är överens om hur upplägget ska vara.

Den andra delen jag talade om, passfrågan, kommer i en särskild utredning som Mari Heidenborg kommer att redovisa om några månader.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Arbetslösheten sjunker, och sysselsättningen ökar. Tiden för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden eller börja studera har sjunkit dramatiskt. Det är resultat av vår socialdemokratiska politik. Men fortfarande ser vi stor skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i fråga om sysselsättning och tillgång till välfärd.

Regeringens satsningar på folkbildningen riktade till nyanlända är därför avgörande. Många som jag träffar ute på folkhögskolorna runt om i Stockholm berättar om hur folkbildningen öppnade dörren till språket och möjliggjorde mer utbildning och arbete.

Folkhögskolorna upplever i dag svårigheter i kontakten med Arbetsförmedlingen. Därför hamnar många nyanlända i kläm - de får inte den här viktiga studieplatsen och chansen trots regeringens satsning.

Min fråga är: Hur kan vi underlätta för folkbildningen att genomföra språk och etableringsverksamheten med nyanlända?

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för en viktig fråga!

Regeringen genomför just nu ett så kallat kunskapslyft, och det är en mycket stor satsning på bland annat våra folkhögskolor. Anledningen till denna stora satsning, som är den största på den här sidan millennieskiftet, är förstås att det finns så stora behov.

Mattias Vepsä tog upp nyanländas behov. På den svenska arbetsmarknaden är det en fullgjord gymnasieutbildning som är vattendelaren - det är svårt att komma in på arbetsmarknaden och få ett bra jobb om man inte har en fullständig gymnasieutbildning. För en nyanländ är det svårt att hinna med alla de kurser som krävs i den vanliga gymnasieskolan. Här erbjuder folkhögskolorna stora möjligheter. Vi har också avsatt stora belopp till att de ska kunna göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det behövs ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna, men jag kan till min glädje se att antalet anvisningar till kurser inom folkhögskolan har ökat rätt ordentligt på senare tid. Jag hoppas att den utvecklingen ska fortsätta och kommer att göra mitt för att det ska bli så.

Fru talman! Regeringens ambition är ju att alla människor ska ha lika möjligheter att klara sig i livet. Jämlikheten är viktig för oss socialdemokrater.

När det handlar om nyanländas möjligheter finns det de som väljer att rikta udden mot nyanlända och göra det svårare för dem att etablera sig. Vi vill göra det lättare. En annan viktig aktör är studieförbunden, som också gärna vill vara med i etableringen.

Om du får drömma, Anna Ekström, hur ser dina drömmar ut för hela folkbildningen under nästa mandatperiod om man ställer den mot de skattesänkningar som oppositionen föreslår?

Fru talman! Om jag ska drömma om folkbildningen på 30 sekunder ser jag folkbildningen som någonting som vi i Sverige har fått av tidigare generationer och som vi ska vara rädda om.

Vi har folkhögskolor i vartenda län, och vi har studieförbund i varenda kommun. De gör ovärderliga insatser för att säkerställa inte bara att de nyanlända får en bra utbildning utan också att alla vi som bor i Sverige lär känna varandra och kan göra det inom ramen för ett studieförbunds verksamhet. Det är guld värt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

I går röstade riksdagen igenom en sexualbrottslag byggd på frivillighet. Betänkandet som behandlade regeringens proposition med samma namn tydliggjorde det som nu blir lag: att det inte längre krävs hot, våld eller en särskilt utsatt situation för att någon ska kunna dömas för våldtäkt. Passivitet hos brottsoffret betyder inte att hon har sagt ja.

En annan stor nyhet är ett oaktsamhetsansvar. Från den 1 juli kan du dömas för oaktsam våldtäkt eller oaktsamt sexuellt övergrepp och få fängelse för detta. Oaktsamhetsansvaret handlar om när gärningsmannen borde ha förstått att samtycke inte fanns mellan parterna.

Min fråga till statsrådet är vilka effekter statsrådet tror att den nya lagstiftningen kommer att få på kort och lång sikt.

Fru talman! Först ett tack till riksdagen för det beslut som fattades i går! Det har vi väntat länge på. Det här är den viktigaste straffrättsliga reformen under vår mandatperiod. Det är en diskussion som har pågått i närmare 20 år som vi nu gått i mål med. Den förra regeringen misslyckades med det. Vi har lyckats få igenom det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtyckesreglering, skärpt straff för grov våldtäkt, oaktsamhetsbrott som ny brottsrubricering och bättre stöd till brottsoffren kommer att leda till att fler döms men också till en stark förebyggande effekt när lagstiftningen blir så tydlig som den nu blir.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det här är ju en fråga som har fått stor uppmärksamhet både i skolor och på sociala medier. Bland annat finns det en video på Youtube som heter Te och Samtycke, som är en personlig favorit för mig.

Men en samtyckeskultur kommer ju inte automatiskt av att man har en lag. Hur ska vi jobba vidare för att få en samtyckeskultur i Sverige och ett jämställt samhälle?

Fru talman! Det vi nu gör är att följa upp detta med en informationskampanj. Vi har gett ett särskilt uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra den.

Den enkla principen är att sex bygger på frivillighet och att det som inte är frivilligt är ett brott. Det ska sitta i ryggmärgen på varje man och pojke i Sveriges land att det är så det förhåller sig, för i botten är det ju så att om mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det männen som måste förändras. Därför måste vi se till att detta leder till en allmän attitydförändring, och då måste vi jobba på det sätt som vi nu gör med Brottsoffermyndigheten.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Shekarabi som berör de 13 383 personer i Gävleborgs län som är arbetslösa.

Jag har noterat att statsrådet åker land och rike runt och utlovar statliga jobb. Senast häromdagen såg jag att han var i Kiruna och utlovade några hundra statliga jobb. Det skrev medierna i Norrbotten.

Nu tror jag att väljarna ska vara lite sunt skeptiska till socialdemokratiska vallöften som ges i det här opinionsläget. Om inte annat kan vi tänka på bensinskattelöftet som gavs före förra valet, när man sa att det inte fanns något behov av att höja bensinskatten.

I Gävleborgs län har staten tagit bort 140 viktiga statliga jobb från Migrationsverket. Även om man räknar in de ersättningsjobb som lagts till är det ett kraftigt minus, och vi har alltså 13 383 personer som är arbetslösa.

Min fråga till Shekarabi är: Har regeringen någon plan för att öka antalet statliga jobb i Gävleborgs län?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för frågan!

Jag är oerhört stolt över att tillhöra en regering som fattat beslut om att stoppa nedläggningen av Skatteverkets verksamhet i Hudiksvall, som valt att skicka signaler till sin myndighet så att Arbetsförmedlingen etablerar sin nya verksamhet i bland annat Söderhamn och som fattat beslut om att flytta Svenska ESF-rådet från Stockholm till Gävle och etablera den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle. Det är viktiga förändringar för att upprätthålla förtroendet för den svenska staten och värna tilliten till den svenska staten genom att säkerställa att vi bryter den trend som rådde under den borgerliga regeringen, när statlig verksamhet centraliserades till Stockholm.

Ska vi kunna hålla ihop Sverige måste vi fortsätta med regeringens politik, och då måste de statliga jobben fördelas rättvist. Staten måste ta ansvar för sammanhållningen i vårt land genom att finnas i hela landet, och nu har vi en positiv trend. Den trenden måste fortsätta.

(Applåder)

Fru talman! De här brandtalen får man väl möjligen ta på SSU:s kongress. Om man tar bort 140 jobb och lägger till 50 blir det minus 90. Brandtalet betyder alltså att det har blivit färre jobb i Gävleborgs län vad gäller statens närvaro.

Min fråga kvarstår. Vad tänker regeringen göra för att öka antalet statliga jobb i Gävleborgs län - eller se till att företagen kan anställa fler medarbetare? De 13 383 arbetslösa i Gävleborgs län är nyfikna på statsrådets svar.

Fru talman! Vi ska fortsätta att se till att staten växer utanför Stockholm och att omlokalisera verksamheter från Stockholm till andra delar av landet. Men vi ska, fru talman, stå fast vid omläggningen av migrationspolitiken, som är bakgrunden till att Migrationsverket drar ned på verksamheten i Gävleborgs län.

Det var rätt beslut att lägga om migrationspolitiken. Vi ska stå fast vid detta, värna asylrätten och se till att vi har en mottagning som fungerar och att vi ger människor möjlighet att etablera sig i vårt land.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Ardalan Shekarabi.

När det gäller offentlig upphandling finns tendensen att det är stora riskkapitalbolag som vinner upphandlingarna. I Malmö, som jag kommer från, har vi ett exempel där ett riskkapitalbolag vunnit en upphandling gällande sfi, svenska för invandrare, och det tyvärr har förekommit fusk. Man har fuskat när det gäller att redovisa lärartäthet och lärarbehörighet för eleverna. Detta ställer till det väldigt mycket för eleverna, som får sämre undervisning. Det är bara ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur kan vi komma ifrån detta, att de stora jättarna vinner upphandlingar och tyvärr kanske inte alltid levererar så bra resultat som de har lovat? På det sättet skulle vi också kunna förbättra välfärden och släppa in andra, mindre aktörer, som inte har vinstsyftet som huvudsak.

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för frågan!

Det som händer inom sfi-verksamheterna, med stora, vinstdrivande koncerner som inte riktigt har skött sig och inte har hållit vad de har lovat i offentliga upphandlingar, är naturligtvis mycket allvarligt. Jag minns, fru talman, när Anders Borg och flera av de borgerliga partiledarna lovade att verka för att riskkapitalbolagen skulle bort från välfärden och skolan. Det var förra mandatperioden.

Nu ligger förslaget på ert bord här i riksdagen. Den 7 juni är det votering. Ska vi ha gränser för vinstjakten i utbildningssystemet, eller ska vi fortsätta att tillåta obegränsade vinstuttag och erbjuda riskkapitalbolagen en vinstmöjlighet med hjälp av våra skattepengar som ska användas i skolan? Det är riksdagen som avgör detta den 7 juni, fru talman.

Fru talman! Denna fråga har många dimensioner. Ytterst handlar det om kvaliteten i välfärden, som måste garanteras. Men det handlar också om våra skattepengar. Det är stora belopp som rinner ut. Många av dessa bolag gör mångmiljonvinster; det kan till och med vara miljardvinster om man ser till den sammantagna kostnaden.

Då är det väldigt viktigt att vi ser till att skattepengarna används till rätt saker. Kvaliteten i välfärden är något av det allra viktigaste, så jag hoppas att det går bra i omröstningen.

Fru talman! Jag instämmer i Hillevi Larssons ställningstagande. Det är ett ställningstagande som också har stöd av över 70 procent av svenskarna. Svenska folket vill inte att deras skattepengar, som ska användas till vuxenutbildning, läcker från verksamheten. Då är det en överbeskattning vi talar om.

Om vi ska ta in skatter för att finansiera välfärden, i det här fallet yrkesutbildningen, måste vi se till att skattepengarna används till det de är avsedda för. Annars faller tilliten till vår gemensamma sektor.

Fru talman! Jag skulle vilja rikta min fråga i dag till statsrådet Anna Ekström.

Jag har under förmiddagen haft förmånen att få tillbringa flera timmar med elever från Fridaskolan i Trollhättan. Vi har haft en rad diskussioner om skolans framtid.

En av de frågor som jag har fått med mig, från bland annat Edvin på Fridaskolan, är hur regeringen tänker runt den framtida läroplanen och ämnena i den. Tänker regeringen att alla de ämnen som finns i dag också ska finnas kvar i framtidens skola? Är det kanske inte så att vi har nya utmaningar och behov som framtidens ungdomar behöver utbildas för? Den frågan skulle jag vilja ställa till Anna Ekström.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för frågan!

Våra läroplaner är viktiga. De har utvecklats i Sverige sedan 1800-talet. En sak som skiljer våra läroplaner och vårt arbete med läroplaner från hur det går till i andra länder är att vår process är väldigt politisk. Här i Sverige har vi vant oss vid att utbildningsministern sitter och har synpunkter på detaljer i skrivningarna i läroplanerna.

Jag tycker att läroplanerna ska utvecklas. Men jag tycker att de ska utvecklas med stöd av den profession som kan mest om skolan, nämligen våra lärare. Det är våra lärare som ska sitta i förarsätet och ha huvudansvaret när det gäller hur våra styrdokument ska utvecklas.

Vi ser nu en stor diskussion i den svenska politiska debatten om dagens kursplaner, där den före detta utbildningsministern, som själv ansvarade för att skriva kursplanerna, nu tar avstånd från dem och påstår att det är något politiskt etablissemang som har skrivit det som han själv faktiskt har beslutat. Jag vill se över läroplanerna, men jag vill att lärarna ska göra det.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag tycker själv att vi behöver hålla debatten och diskussionen om framtidens skola levande, och jag uppfattade det som att det också finns en diskussion i regeringen om hur vi ska göra detta. Jag delar uppfattningen att professionen ska ha en stor påverkan, men jag tror att det också är viktigt att vi involverar dem som går i dagens skola och som reflekterar, nämligen eleverna. Jag skulle därför vilja att statsrådet också utvecklar hur vi utvecklar valfriheten ytterligare i skolan.

Fru talman! Ett exempel på att det faktiskt är viktigt att läroplanen också är en fråga för hela samhället och att det inte bara är eleverna som är viktiga är de nya skrivningarna i läroplanen om att programmering ska ingå för alla elever. Skälet till att den skrivningen finns med är att dagens elever ska verka på morgondagens arbetsmarknad och studera i morgondagen, och då måste man behärska grundläggande it-kunskap.

Vi ska fortsätta att utveckla läroplanerna. Vi ska göra detta med lärarna som proffs, men elever och andra aktörer ska ha möjlighet att ge synpunkter. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion i den frågan.

Frågestunden var härmed avslutad.