Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig till försvarsminister Peter Hultqvist.

Vi har ju i dag haft fortsatta diskussioner mellan regeringen och oppositionen om det svenska svaret på Frankrikes begäran i enlighet med Lissabonfördraget 42.7, om hjälp och stöd i händelse av kris eller krig, efter den fruktansvärda attacken i Paris. Parallellt med detta har det kommit ett brev från USA, ställt till det svenska Försvarsdepartementet, om hjälp och stöd i kampen mot Daish.

Jag skulle vilja fråga försvarsministern för det första hur han och departementet skulle vilja svara rent konkret på det önskemål som finns och vad man skulle kunna göra från svensk sida i förhållande till det som räknas upp i brevet. För det andra vill jag fråga om det har skett några som helst kontakter muntligen, före eller efter brevet, mellan det svenska Försvarsdepartementet och det amerikanska försvarsdepartementet? Inom parentes kan nämnas att vår insats med stridsflygplan i Libyen för ett antal år sedan kostade ungefär 220 miljoner kronor. Frågan är alltså: Vad skulle försvarsministern vilja göra för att hörsamma USA?

Herr talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan.

Brevet omfattas av både försvars- och utrikessekretess, så jag kan inte redogöra för innehållet. Men vi har fått en begäran från Frankrike enligt Lissabonfördraget 42.7, som just nu behandlas och diskuteras, precis som Wallmark konstaterar. Till den ska kopplas det amerikanska brevet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det konkreta svaret kommer vi att formulera när vi är klara med den förhandling och förhoppningsvis den breda politiska överenskommelse som detta ska omfatta. Jag kände till att detta brev skulle komma. Däremot kände jag inte till något av det konkreta innehållet i förväg.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Vi har från oppositionens sida i dag framfört vårt önskemål om att få ut hela eller delar av brevet för att själva kunna bilda oss en uppfattning. Vad jag förstår, i alla fall av uppgifter i medierna, räknas det upp ett antal olika saker som USA menar att vänligt sinnade länder - dit Sverige räknas - skulle kunde bidra med.

Utan att försvarsministern hade behövt gå in exakt på de formuleringar som finns i brevet hade det varit intressant att få höra försvarsministerns uppfattning om vilka militära delar man skulle kunna bidra med. Man kan antingen göra väldigt lite eller lite mer. Som jag nämnde kostade den insats vi gjorde i Libyen 220 miljoner för tre år sedan. Frågan är vilken ambitionsnivå försvarsministern skulle vilja ge uttryck för.

Sedan handlar detta, precis som försvarsministern sa, om två olika saker. Å ena sidan har vi Frankrikes begäran, som vi måste svara upp emot på ett tydligt sätt, å andra sidan har vi Amerikabrevet. De har dock egentligen samma ändamål, nämligen kampen mot Daish.

Herr talman! Självklart faller Frankrike och USA här samman i en gemensam bit där man kompletterar varandra. Jag vill inte föregripa de diskussioner som nu pågår. Däremot tror jag att det är väldigt viktigt att det finns militär substans i det som man i slutändan kommer fram till.

Oavsett hur man ser detta krävs det också militär förmåga för att klara kampen mot Daish. Där kan olika länder bidra på olika sätt.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Gabriel Wikström. Jag vill beröra frågan om undanträngningseffekter inom hälso- och sjukvården.

Många flyktingar och asylsökande uppvisar stor ohälsa, både psykisk och somatisk. Hälso- och sjukvården är mycket ansträngd, och vi har fått indikationer från flera av våra företrädare i landstingen att det finns ett mycket stort tryck på vårdcentraler, inom barnhälsovården och inom mödravården, för att bara nämna några.

Vissa landsting har öppet konstaterat långsiktiga så kallade undanträngningseffekter som en följd av kraftig invandring. Det vill säga att befintliga resurser inom vården avsätts till asylsökande och därmed tas från den befintliga befolkningens vårdresurser, vilket allvarligt påverkar sjukvårdens tillgänglighet.

Vad kommer regeringen att göra för att svenska medborgare inte ska drabbas, det vill säga att det inte ska finnas undanträngningseffekter inom hälso- och sjukvården?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet står väldigt starkt. Den typ av ansträngd situation som vi har kunnat se inom till exempel socialtjänsten och delar av skolväsendet kan man inte se på samma sätt inom hälso- och sjukvården.

Däremot finns det, precis som Christina Östberg för fram, vissa ansträngda delar av hälso- och sjukvårdssystemet. Framför allt rör det sig om hälsokontroller för asylsökande, där andelen i dag är alldeles för låg i förhållande till vad som vore önskvärt. Bland annat med anledning av detta har regeringen i dag tagit beslut om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att se hur dessa hälsokontroller skulle kunna effektiviseras, för att fler asylsökande skulle kunna ta del av dem.

Regeringen har också i höstbudgeten föreslagit ökade generella satsningar i miljardklassen på landstingen. Under hösten har det också kommit en tilläggsbudget som ger 1,5 miljarder till landstingen.

Herr talman! Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapporterar i sin nationella lägesbild för vecka 48 att det är ansträngt för vården trots ökade resurser. De konstaterar att flera verksamheter inom hälso- och sjukvården påverkas av den aktuella situationen.

Ett aktuellt exempel som man rapporterade om i P4 Radio Blekinge denna vecka är att över 1 000 kvinnor inte kommer att kallas till cellprovtagningen i år trots att det sedan tidigare varit inplanerat - detta eftersom mödrahälsovården i Blekinge är så ansträngd. Det leder till att man måste prioritera bort planerade cellprovsundersökningar, vilket innebär att många kvinnor kan få vänta onödigt länge på att få ett cellprov. Läkare i Blekinge har larmat om att detta i värsta fall kan leda till att cellförändringar inte upptäcks i tid. Detta är mycket allvarligt och oroväckande för folkhälsan.

Kan regeringen garantera att svenska medborgare inte kommer att drabbas av att inte få vård i tid?

Herr talman! Christina Östberg tar upp ett konkret exempel. Om jag ska kommentera det vill jag framhålla att regeringen prioriterar hälso- och sjukvård för kvinnor väldigt högt. Vi avsätter 2016-2019 nästan 3 miljarder kronor på kvinnors hälsa, varav hälften går till förlossningsvård och kvinnors hälsa, 520 miljoner till arbete med kvinnors hälsa i primärvården och 700 miljoner för avgiftsfri mammografi från och med halvårsskiftet i år. Det är klart att dessa är viktiga prioriteringar.

När det gäller den specifika frågeställning som Christina Östberg tar upp är det också viktigt att se att den viktigaste principen i hälso- och sjukvårdslagen är att man ska få vård efter behov, och det omfattar de grupper som där omnämns. Den principen är jag inte beredd att rucka på. Jag kan bara beklaga att det i vissa fall innebär att vissa typer av behandlingar får anstå medan andra prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

I en färsk undersökning från Global Entrepreneurship Monitor - det är en känd internationell undersökning - har man bland annat tittat på kvinnors företagande i Sverige. Man konstaterar att mellan 2013 och 2014 sjönk andelen med 40 procent. Tittar man i backspegeln kan man se att detta är en ganska dramatisk vändning. Man kan jämföra med till exempel perioden 2006-2012, då mängden kvinnligt företagande ökade med 50 000 företag. 130 000 personer anställdes också inom kvinnors företag.

Det är nu ett brant fall. Det är inte bara så att det bryter en positiv utveckling, utan vi sticker också ut i jämförelse med många andra länder.

Min fråga till Mikael Damberg är: Vad tror ministern att det här beror på?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är otroligt viktigt att vi ser att företagande hos både kvinnor och män är en central del för vår möjlighet att uppnå våra tillväxtambitioner men också våra ambitioner att pressa tillbaka arbetslösheten i hela Sverige. Därför måste man när man går igenom den här typen av undersökningar vara lite noga med vad de speglar. De speglar ju inte bara antalet faktiska företag eller anställningsutvecklingen i företagen. De speglar också attitydundersökningar hos företagen.

Jag kan konstatera att den här undersökningen gjordes under den förra mandatperioden, det sista året, och präglades av det. Men det är väl viktigt att vi drar slutsatser av detta. Än så länge är det lite svårt att se de långsiktiga konsekvenserna. Man bör se det här i flera år för att se om det är ett trendbrott eller om det är ett annat sätt att uppfatta frågorna som leder till det här.

Det vi ser just nu generellt i Sverige är en uppgång i företagande och en nedgång i antalet konkurser.

Herr talman! Men det är en så pass stor förändring att jag tycker att det finns orsaker att fundera över detta.

Personligen tror jag att det är den politiska osäkerheten som bidrar till det här. När ekonomiska förutsättningar och spelregler förändras och inte upplevs som långsiktigt trygga avskräcker det naturligtvis från investeringar. Det lägger en våt filt över nyföretagande.

Det jag främst tänker på är halveringen av RUT och inte minst diskussionen och utredningen kring vinster i välfärden. När färre kvinnor väljer att bli företagsledare leder det också till att färre kvinnor åtnjuter finansiell makt och inflytande. Det är ett problem i fråga om ekonomisk jämställdhet. Inte minst är det också ett problem för svensk ekonomi.

Min uppföljande fråga blir då: Vad tänker minister Damberg vidta för åtgärder för att vända den kraftigt nedåtgående trenden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Först vill jag konstatera att när det gäller svenskt näringsliv är det en starkt uppåtgående trend både när det gäller investeringar och när det gäller antalet nystartade företag, och det är en stor nedgång i antalet konkurser. Vi ser det också i arbetslöshetsstatistiken. Arbetslösheten sjunker väldigt kraftigt, och det är en ökad sysselsättning. Det är en trend vi ser.

Jag tar verkligen frågan på allvar när det gäller jämställdhet i system. Tillväxtverket har gjort en analys av hur det offentliga systemet fungerar gentemot kvinnor och män och har tagit fram en strategi för hur man ska följa upp det här långsiktigt. Det tar vi på väldigt stort allvar. Man måste ständigt granska hur det offentliga men också privata aktörer jobbar gentemot kvinnor och män. Ofta kan det nämligen bli så att de offentliga systemen missgynnar en grupp, till exempel kvinnor.

När det gäller RUT vill jag ändå rätta någonting. Det är ingen halvering av RUT, utan det är en halvering av taket i RUT, vilket kanske berör ett par procent av de människor som använder RUT. De flesta människor som använder RUT - städning några gånger i månaden - berörs inte alls av regeringens förändrade politik.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Vi vet att ungdomsarbetslösheten sjunker. Vi ser att sambandet mellan utbildning och möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden och hålla sig kvar på arbetsmarknaden blir tydligare.

Slutsatsen är att utbildning lönar sig. Det är få ungdomar med eftergymnasial utbildning som anmäler sig hos Arbetsförmedlingen. Och bland dem som fastnar i långtidsarbetslöshet dominerar de som inte har gått klart gymnasiet. Vi vet att många av de unga klarar sig ganska väl utan särskilda insatser, men det finns många ungdomar som behöver stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.

Regeringen har nu tillsatt en delegation för unga i arbetslivet, vars uppdrag är att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få ett större genomslag på lokal nivå. Det handlar om att främja statlig och kommunal samverkan för utveckling av nya samverkansformer.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Hur framskrider det arbetet?

Herr talman! Det är precis som Serkan Köse säger. Ungdomsarbetslösheten sjunker nu väldigt snabbt och har minskat med över 3 procentenheter det senaste året. Men det är fortsatta problem för de ungdomar som inte har klarat gymnasiet.

Vi vet att det finns skäl till att de inte har klarat gymnasiet. Dock kan skälen vara väldigt olika. De kanske hade inlärningssvårigheter. De kanske hade sociala svårigheter. De kanske blev mobbade. De kanske var utsatta för någonting besvärligt under sin skoltid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Skälen varierar, men en sak vet vi: Många ungdomar längtar inte tillbaka till skolan. Vi vet också att utan gymnasiekompetens är sannolikheten att man får arbete oerhört liten, och får man ett arbete blir man snart arbetslös igen. Därför handlar det nu om att använda flexibla insatser så att vi ser till att varenda ung människa tar sig fram till den kompetens som krävs för att inte bara komma in på arbetsmarknaden utan också bli kvar på arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag nämnde precis vikten av lokalsamverkan. Som jag ser det är det grunden för ett framgångsrikt arbete. Här tror jag också att civilsamhället, med landets folkrörelser, har en stor uppgift. Jag tror att folkhögskolorna har en stor roll att spela utifrån sin specifika pedagogik. Men det handlar också om kunskap och möjlighet till en stor individuell anpassning.

Kan arbetsmarknadsministern utveckla sin syn på detta genom att beskriva hur till exempel folkbildningsförbund ska kunna bidra på ett så effektivt sätt som möjligt?

Herr talman! Vi har 288 kommuner som under hösten har suttit i gemensamt arbete med sin lokala arbetsförmedling. Man har kartlagt varenda ung människa mellan 16 och 25 år som inte arbetar eller studerar. Man har gjort upp gemensamma planer för hur stat och kommun ska kunna använda sina resurser på bästa sätt för att se till att varenda ung människa faktiskt kommer i arbete och utbildning.

Folkhögskolorna, med sin pedagogik, har en oerhört viktig roll att spela. Det är därför regeringen utökar resurserna till folkhögskolorna för just dessa ungdomar. Som jag sa i mitt förra inlägg handlar det om att göra individuella insatser. Ofta hittar man för varje individ både förutsättningar och behov. Det är kanske arbete ett par dagar i veckan kombinerat med studier, kanske på folkhögskola. Det handlar om att få en möjlighet till en nystart så att man klarar av gymnasiet och kan komma över tidigare negativa erfarenheter.

Herr talman! Jag har en fråga till Gabriel Wikström gällande snuset.

I dagarna har det skickats ut en lagrådsremiss angående implementering av tobaksdirektivet. Sverige har ett undantag i anslutningsfördraget i fråga om EU när det gäller snuset. Snuset borde alltså inte finnas med över huvud taget i den här lagrådsremissen.

Gabriel Wikström har tidigare tagit upp frågan om smak på snus och att man inte skulle få ange smak på snusdosan. Men det finns inte med i det förslag som just nu är ute på remiss. Därför undrar jag om Gabriel Wikström tänker vidta åtgärder för att återinföra sina tankar just när det gäller smak och förbudet att ange smak på snuset i kommande proposition, någon gång i mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är mycket riktigt att Sverige har ett undantag när det gäller snuset. Det är också det som regeringen har valt att beakta i lagrådsremissen. Man har därmed inte tagit med frågan om smakmärkning eller inte på snusförpackningar.

Det utesluter inte att man kan komma tillbaka till frågan, men då ur ett rent folkhälsoperspektiv. Men just nu pågår det en utredning som bland annat ska titta på om smaksättning ska finnas över huvud taget. Då kommer också frågan om smakmärkning in i detta. Men jag vill inte uttala mig närmare om det innan vi har fått utredningens betänkande på regeringens bord.

Herr talman! I det förslag som nu är ute på remiss finns många omständigheter som försvårar för konsumenterna. En är att Folkhälsomyndigheten kanske skulle ta över ansvaret. Då skulle rimligtvis kommunerna utföra tillsyn över detta. Sedan skulle det bli frivilligt att ange innehållsförteckning. Om man tar bort snuset från livsmedelslagen, där det är i dag och där det är tydligt reglerat vad det får innehålla, kan en snusdosa i princip få innehålla precis vad som helst.

I förslaget står det också att man inte ska få ange hur mycket nikotin snuset innehåller. Det är väldigt dumt, för då kommer konsumenterna att få i sig mer nikotin än vad de behöver.

I själva verket är det så här: Om folk skulle sluta röka och börja snusa vore det en folkhälsovinst. Därför förstår jag inte varför statsrådet hela tiden ska misshandla det svenska snuset.

Herr talman! Statsrådet har att följa av riksdagen fattade beslut, och riksdagen har bland annat tagit beslut om att allt tobaksbruk i Sverige ska minska. Man gör ingen åtskillnad på om tobaken röks eller om den intas under läppen.

Det som har fokus för regeringen nu är att implementera EU:s tobaksproduktsdirektiv. Vi har ändå beaktat att i de delar som gäller smakmärkningen tycker vi att det går för långt in på det undantag som Sverige har, så det har vi valt att inte ta med. Men de andra delarna finns med, och allting sammantaget handlar om att skydda människors liv och hälsa. Det är det som är utgångspunkten, och det gäller oavsett om det handlar om cigaretter eller snus.

Ytterligare regleringar av både snus och cigaretter kan ju komma, men det måste tas efter den utredning som nu är klar och efter att regeringen har gjort sitt övervägande.

Herr talman! Människor på flykt är en het fråga både i Sverige och i Europa. Regeringen har arbetat för en mer jämn fördelning av flyktingmottagandet mellan Europas länder. Därför var det glädjande när EU:s medlemsstater kom överens om en gemensam fördelning av flyktingar så att alla länder skulle ta mer ansvar.

Tyvärr har överenskommelsen bara visat sig vara ord på ett papper. Från att tidigare ha varit ett välkomnande land lägger nu regeringen under jubel från Sverigedemokraterna om Sveriges flyktingpolitik till en mycket restriktiv asylpolitik. Här har man nu släckt den ljuspunkt som tidigare funnits för många flyktingar att söka en fristad och skapa ett bättre liv i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har varit tydlig med att fler europeiska länder borde ta ett ökat ansvar, men i stället för att rikta udden mot EU och Europas länder har regeringen konsekvent riktat den mot flyktingar. Om den svenska regeringen menar allvar borde man hålla inne den svenska EU-avgiften.

Anser statsrådet att Sverige borde hålla inne avgiften till EU till dess att EU och Europas länder följer beslutet om ett mer solidariskt flyktingmottagande?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Sverige har under den internationella flyktingkatastrofen med 60 miljoner människor på flykt tagit ett exceptionellt stort ansvar och visat stor humanism och stort ansvarstagande i Europa. Vi har hela tiden hävdat att fler länder borde göra som Sverige. Hade alla länder i EU tagit det ansvar som Sverige har visat i den här flyktingkatastrofen hade detta inte varit ett stort problem för Europa som helhet.

Nu kan vi konstatera att än så länge har detta inte skett. Jag skulle inte säga att det här bara är en överenskommelse på papperet; jag tror att det är väldigt viktigt att nå överenskommelser med andra europeiska länder om att fördela ansvaret. Vi har också mött ett väldigt starkt stöd hos andra medlemsstater, EU-kommissionen och andra intressenter i EU-strukturen för att Sverige bör få hjälp i den uppkomna situationen.

Det är alltså ett viktigt arbete som har bedrivits. I mitt nästa inlägg får jag besvara den specifika frågan om EU-avgiften.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Man kan konstatera att andra länder har visat muskler genom hot att hålla inne med utbetalningen av EU-avgiften tidigare. Senast var det Storbritannien som hade betalat in för lite i EU-avgift och därför också skulle betala ränta. Det resulterade i att EU beslutade att Storbritannien fick uppskov med ett år och att ingen ränta behövde betalas.

Flyktingkrisen har visat att EU inte fungerar. EU har brutit mot sina egna regler och inte följt de beslut man själv har fattat. EU:s arbete med flyktingkrisen har visat att det är både katastrofalt och drabbar flyktingar hårt.

Vi ser nu hur land efter land stänger sina gränser. För att visa på hur omänskligt och illa EU har agerat bör regeringen hålla inne EU-avgiften som ett påtryckningsmedel för att fler länder ska ta ansvar.

Sverige brukar skryta över den vikt man har i EU, både som en aktiv medlemsstat och som nettobetalare till EU. Därför väger det tungt om vi väljer att hålla inne EU-avgiften till dess att EU tar sitt ansvar i flyktingfrågan. Vad avser statsrådet att göra för att EU ska ta sitt ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Först vill jag bara konstatera att det inte är ett helt seriöst förslag att Sverige av alla EU:s länder ensidigt skulle bestämma att inte betala sin EU-avgift. Om man därutav tror att andra EU-länder automatiskt blir mycket mer intresserade av att sköta omfördelning av flyktingmottagandet i EU tror jag att det snarare är kontraproduktivt. Än så länge har inget land någonsin avstått från att betala sin EU-medlemsavgift.

Jag tror att man måste se det här lite mer som ett populistiskt utspel från Vänsterpartiet, att man vill dra lite enkla politiska poäng på det här sättet. Man ska dock konstatera att riksdagen så sent som efter den senaste förhandlingen om medlemsavgiften 2014 tog ställning till den svenska medlemsavgiften och fastställde den.

Nästa gång förhandlingarna om medlemsavgifterna kommer att starta är 2018, och då finns det möjlighet för Sverige att förhandla om medlemsavgiften och även ta in frågor om rabatt och storleken på den, men inte just nu. Det är inte, som regeringen bedömer det, en möjlig väg framåt.

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och riktar sig till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Regeringen vill slopa kravet på hiss för att få fart på byggandet. Det sa bostadsminister Mehmet Kaplan i går i DN. Anledningen skulle vara att man ska få fram billiga hyresrätter för asylsökande.

Det är angående det här uttalandet som jag inte riktigt förstår regeringens intentioner. Regeringen säger sig ju sätta tillgänglighet och antidiskrimineringsfrågor väldigt högt på dagordningen.

Självklart behövs det mer och snabbare byggande. Om detta är vi väldigt överens. Men det finns annat att göra än att backa utvecklingen genom ett agerande som utestänger och exkluderar. Vi har ju redan ett ganska otillgängligt bestånd i våra äldre flerbostadshus.

Min fråga är: Är det verkligen regeringens intention att öka otillgänglighet och exkluderande inom ett så grundläggande politikområde som boende?

Herr talman! Först vill jag konstatera att vi har ett ganska exceptionellt politiskt läge i Sverige. Vi har på kort tid tagit emot väldigt många människor som har kommit till vårt land. En av de absolut största och främsta arbetsuppgifterna nu är att möjliggöra ett snabbt byggande för att ge tak över huvudet till dessa människor. Då får vi göra avsteg från en del principer som vi har haft på bostadsmarknaden historiskt sett, inte minst kopplat till Migrationsverkets upphandlingar och arbete för att se till att asylsökande snabbt får tak över huvudet.

Det är en exceptionell situation som kräver en del exceptionella regler, och därför har bostadsministern varit tydlig med att vi både ser över förenklingsarbeten och parallellt gör den största satsningen på väldigt lång tid på ökat bostadsbyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ger incitament för att bygga hyreslägenheter, men vi ger också incitament till kommuner att bygga fler hyreslägenheter så att fler av de människor som bor här och av dem som kommer till Sverige får tak över huvudet och får en riktigt bra bostad.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Bostadsbyggandet måste givetvis öka. Detta har vi liberaler också lagt fram en rad viktiga förslag om. Jag har naturligtvis förståelse för att vi kan har väldigt olika syn på vad som är verkningsfulla åtgärder för att åstadkomma detta, och det är egentligen inte det som i grunden är min fråga.

I grunden handlar det om kommunal planering med tid från processtart till första investering och till de ekonomiska riskerna i byggandet. Att bygga otillgängligt och segregerande, kan det verkligen vara svaret, även om vi lever i en mycket pressad tid där vi behöver lösa dessa frågor?

Detta vore inte att utgå från alla människors lika värde och rättigheter, anser jag. Min fråga kvarstår alltså: Menar regeringen verkligen att alla människors lika värde och rättigheter inte gäller bostadspolitiken?

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan! Jag blir lite förvånad, för jag har uppfattat att inte minst Liberalerna som parti har drivit på för regelförenklingar i väldigt många år i frågan om bostadspolitik. När nu regeringen går fram i ett exceptionellt läge och säger att vi måste tumma på en del regler i ett akut läge för att få fram mer bostäder i Sverige hade jag nog räknat med Liberalernas stöd i en sådan diskussion.

Jag tror nämligen att det krävs både investeringsstöd för att se till att vi får fram hyresbostäder och förenklade regler om buller, om energihushållning, om tillgänglighet och om hushållning med vatten och avfall. Detta avser regeringen att gå fram med, och jag hoppas att vi kan få ett stöd för det i Sveriges riksdag för att förenkla byggandet under de här åren när det behövs som allra mest.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

En debatt som har tagit mer och mer plats de senaste åren handlar om den psykiska ohälsan. Vi vet ju att den ökar i många grupper, bland annat hos unga tjejer, men också hbtq-personer mår allt sämre.

En grupp som kanske inte riktigt har uppmärksammats i den grad som de förtjänar är de samer som bor i Sverige. Nu tilldelar regeringen ytterligare 280 miljoner för att komma åt den psykiska ohälsan. Jag skulle vilja veta hur regeringen ser på just den psykiska ohälsan bland samer och vad man avser att göra när det gäller att komma åt den psykiska ohälsa som finns i den gruppen.

Herr talman! Tack, Magda Rasmusson, för frågan! Detta är precis som frågeställaren beskriver ett stort problem bland flera grupper i samhället, inte minst bland renskötande samer. Vi vet att ångest, depression och självmord numera är överrepresenterade i den gruppen. Vi vet samtidigt att forskningsläget inte är så bra som det borde vara och att mer skulle kunna göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har, precis som frågeställaren påpekar, satsat 280 miljoner kronor mer årligen än tidigare på området psykisk ohälsa. Speciellt kopplat till samers psykiska ohälsa har 600 000 kronor beviljats till de tre nordligaste landstingen för att främja en bättre samverkan på området. Vi har också beviljat 350 000 kronor till Sametinget för att göra en kunskapssammanställning avseende den psykiska hälsan hos det samiska folket i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för det svaret, och jag hoppas att regeringen fortsätter att prioritera frågan. Den kommer att vara viktig för att Sverige ska leva upp till de principer vi vill att Sverige ska leva upp till när det gäller allas lika värde.

Ett förslag som jag vet att flera samiska organisationer själva lyfter fram är att se över vården och tillgången till vård. Där lyfter de fram Norge som ett föregångsland. I Norge har inrättats ett speciellt kunskapscenter där man kan söka vård. De som jobbar där har kompetens inom den samiska kulturen, i språket och i levnadssättet. Det ger en ökad trygghet att söka vård där.

Jag skulle vilja höra hur statsrådet ser på möjligheten att göra samma i Sverige eftersom vi vet att flera landsting faktiskt remitterar samer som är bosatta i Sverige till Norge. Det känns märkligt. En önskan skulle vara att det arbetet kan göras även i Sverige så att alla svenska medborgare får tillgång till en god vård och den respekt de förtjänar.

Herr talman! Precis som jag påpekade i mitt första inlägg är det ett alldeles för dåligt kunskapsläge om samers psykiska ohälsa. Det måste förbättras inom den svenska hälso- och sjukvården specifikt och i det svenska samhället generellt.

Jag hade själv förmånen att i våras träffa forskare som har forskat just i psykisk ohälsa hos samer. De tog också upp exemplet från Norge. Det är ett intressant exempel, och jag vet att tjänstemännen på Socialdepartementet följer utvecklingen i Norge och ser vad vi har att lära därifrån.

I första hand tror jag att det viktigaste är att få till en bättre samverkan bland de berörda landstingen. Det är också viktigt att få till en bättre kunskapsöversikt. Hur ser problemen ut i detalj, och vilka åtgärder skulle kunna vara verksamma i en svensk kontext? Jag är inte alls främmande för att också titta närmare på det norska exemplet och dra tydliga lärdomar därifrån.

Herr talman! Det råder en humanitär kris i världen som leder till att många flyktingar söker sig även till vårt land. Det innebär såklart en situation där riksdagen kan behöva stifta lag för att kunna hantera situationen snabbare än i andra fall. När vi stiftar dessa lagar är det otroligt viktigt att vi är noggranna och att riksdagen får de underlag som behövs så att ledamöterna kan ta ställning och fatta beslut på så god grund som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När regeringen i slutet av förra veckan informerade om att en lagrådsremiss var på väg ut försökte jag söka den information som jag kunde behöva som lagstiftare för att kunna fatta beslut. Mycket knapphändig information finns på regeringens hemsida. Under fredagen kom lagrådsremissen. Den kunde vi ta del av. Natten till måndag skickade jag en förfrågan till Näringsdepartementet för att få underlaget, det vill säga den remiss som hade skickats ut. Jag bad också om att få remissammanställningen och remisserna.

Är detta ett tillfredsställande förfarande?

Herr talman! Först vill jag konstatera att jag tror att frågan numera är föremål för en KU-anmälan. Det är väl rimligt att KU får granska ärendet. Regeringen måste naturligtvis hantera saker och ting korrekt. Nu finns det en anmälan, och nu får KU göra sitt jobb.

Det som blir lite mer komplicerat i denna fråga är allvaret i situationen. Det är där regeringen och Lagrådet har haft olika åsikter om hur akut situationen är. I fråga om en akut situation, som inte minst våra expertmyndigheter varnar för, har KU tidigare uttalat att man då får bedriva arbetet i mycket snabbare takt. Till exempel under finanskrisen gjordes en liknande sådan parallell.

Regeringen menar att läget är så akut. Våra expertmyndigheter varnar för situationen. Då måste vi agera med högre hastighet för att kunna ta vårt ansvar som regering.

Jag konstaterar att frågan om hur handläggningen av ärendet har gått till är föremål för en prövning i KU. Då är det KU som ska göra jobbet.

Herr talman! Det tog regeringen nästan tre fulla arbetsdagar, hela måndagen, hela tisdagen och fram till 15.07 på onsdagen innan jag fick det underlag som vi med en förkortad motionstid i riksdagen ska väcka motioner om, vilket är i dag. Vi har haft ett dygn på oss att ta del av den sammanställning som expeditionschefen uttrycker enligt följande: Arbetet med lagrådsremissen har inte inbegripit ett sedvanligt skriftligt remissförfarande.

Det finns alltså inget remissunderlag som är offentlig handling som jag kan ta del av. Det var först i går kl. 15.07 som det gick att ta del av samtliga remissinstansers svar, det vill säga de muntliga svar som har nedtecknats.

Jag har en fråga till statsrådet som högsta ansvarig för Näringsdepartementet: Är det rimligt att vi lagstiftare inte får ta del av de handlingar som är offentliga handlingar i god tid och som faktiskt finns när det är så bråttom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Eftersom frågan är föremål för en KU-anmälan är det KU som ska göra bedömningen huruvida handläggningen har varit korrekt eller inte.

Principiellt vill jag svara att regeringen har bedömt, med anledning av de underlag som expertmyndigheter har levererat till regeringen, att det är en så akut situation att vi måste vidta åtgärder snabbt. Då kan inte alla procedurer följas som i en vanlig beredning av ett ärende. Då blir tidsaspekten en annan. I det här fallet blev också inhämtandet av information och remisshanteringen annorlunda. Det skedde telefonledes och muntligen, inte skriftligen som är det vanliga.

Vi har alla intentionen att göra detta arbete så korrekt, öppet och transparent som möjligt. Men i det här läget har det varit en stor tidspress, och det har föranlett oss att jobba på ett delvis annorlunda sätt. KU ska granska detta, och det välkomnar regeringen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

År 2010 bildade dåvarande alliansregeringen FXM, Försvarsexportmyndigheten. Den hade tre huvuduppgifter, nämligen främja svensk försvarsexport, men bara när exporten bidrar till det svenska försvaret, ansvara för mellanstatliga försvarsexportaffärer samt sköta försäljningen av övertaligt materiel från Försvarsmakten.

Nu har S-MP-regeringen tyvärr valt att lägga ned Försvarsexportmyndigheten. Den 31 december är sista datumet som myndigheten existerar. Statskontoret lade fram en rapport i fjol där det framgår att myndigheten har ökat transparensen i vår export väl.

Hur avser statsrådet att säkerställa att transparensen och även främjandeförmågan för försvarsexporten framdeles ska gälla?

Herr talman! Jag deltog i går i en sammankomst där man lite mer officiellt avslutar verksamheten. Det stämmer som frågeställaren säger att den 31 december är sista datum.

Den erfarenhet och kunskap som har byggts upp inom ramen för FXM måste föras över till den nya organisationen. FXM går över i FMV. Det har FXM:s ledning arbetat med i samband med den planerade övergången.

Det är inte slutet för de erfarenheter som har byggts upp under de år denna myndighet har existerat. Vi går inte tillbaka till det gamla, utan det sker en utveckling till något nytt som kommer att leva vidare inom ramen för FMV.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt tråkigt att S har fått betala det här priset till Miljöpartiet.

Jag deltog också i tillställningen i går, dock något senare än försvarsministern. Jag talade med företrädare för en hel del av försvarsindustrin. Jag pratade även med blivande före detta generaldirektörer. De känner oro för hur det här ska hanteras i fortsättningen. Jag tyckte inte att jag fick något riktigt bra svar på det av försvarsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att även Miljöpartiet, som inte har varit så förtjust i försvarsexport tidigare, borde tycka att det här är en viktig myndighet för att få ordentlig transparens. Man såg ju hur det gick till - att det sköttes på ett bra sätt och arbetades hårt mot korruption.

Jag väntar alltså fortfarande på svaret. Annars kommer jag att fortsätta fråga hur det kommer att se ut i framtiden. Hur kan FMV klara det här, och hur klarar man balansen mellan inköp och export?

Herr talman! Både generaldirektör Hammarström och jag underströk i våra respektive anföranden i går att det nu handlar om att överföra erfarenheterna som FXM har byggt upp under de här åren till det nya sättet att jobba inom ramen för FMV. Det var det synsätt som det gavs besked om i går.

Detta är någonting som man har jobbat med som en förberedelse. Det finns en organisation som ska arbeta med det här inom ramen för FMV och hävda våra intressen när det gäller exportfrämjande åtgärder och mellanstatliga projekt.

FXM har ju under sin period bland annat varit aktiv i Brasilienaffären och jobbat aktivt med Schweiz, där vi inte kom ända fram i första skedet men hoppas på en affär i en framtid. Nu gäller det att fortsätta jobbet med de erfarenheterna. Kompetensnivån ska så att säga gå in i den kommande organisationen.

Jag är övertygad om att vi får återkomma i frågan.

Herr talman! Regeringen ville ha möjligheten att stänga trafiken eller delar av trafiken över Öresundsbron. Ena dagen var man för det här, och andra dagen - dagen efter - var man inte för det.

Jag undrar lite vad som hände och varför regeringen drog tillbaka det. Det kan inte bara ha att göra med Lagrådets kritik, för man gick fram med andra förslag som också kritiserades av Lagrådet. Man gick dessutom ut i medierna och försvarade förslaget trots Lagrådets kritik.

Jag är alltså nyfiken på varför regeringen drog tillbaka förslaget om att kunna stänga bron för trafik.

Herr talman! Det finns ju en skillnad mellan de två förslag som diskuterades här - det om id-kontroller och det om överföring av mandat från riksdagen till regeringen så att vi i en krissituation har möjlighet att stänga till exempel broförbindelsen mellan Danmark och Sverige.

Skillnaden är att när det gäller id-kontroller bedömer regeringen att det är en akut fråga som kräver mycket snabbare handläggning, medan frågan om en överföring av mandat från riksdag till regering inte är någonting som vi har planerat för. Det ligger inte på bordet, och därmed krävs inte heller snabb handläggning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför fanns det alla skäl att lyssna på vad partierna här i Sveriges riksdag tycker och tänker om den här frågan för att skapa så brett stöd som möjligt men också att lyssna på Lagrådets kritik - att det i den här delen inte fanns samma behov av snabb handläggning som i frågan om id-kontroller. Det är därför regeringen har valt att vänta med att lägga fram det förslaget och föra fortsatta diskussioner med partierna.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tolkar det som att förslaget inte är dött utan att det kanske återkommer vid ett senare tillfälle.

Vi i Sverigedemokraterna tycker att det är bra att man har den här öppenheten gentemot vårt grannland Danmark. För dem som jobbpendlar och för dem som åker på nöjesresor eller för den delen till Kastrup för att flyga ska det vara lätt att göra det.

Men vi tycker också att det är ett viktigt förslag att man ska kunna agera snabbt för att stänga trafiken över bron om det uppstår situationer - till exempel på grund av invandring, som det handlar om i det här fallet - som sätter ett enormt tryck på Sverige.

Med anledning av det ställer jag frågan: Är förslaget fortfarande aktuellt, och ämnar regeringen återkomma med ett liknande förslag vid ett senare tillfälle när det har beretts mer?

Herr talman! Man ska vara medveten om att det över bron varje dag färdas ca 19 000 fordon, varav ca 17 000 personbilar, så det är klart att om man ska överväga att stänga bron - i mediedebatten har det varit en diskussion om att vi hade sådana förslag, vilket vi inte hade; vi hade en diskussion om att föra över ansvaret och mandatet att i en krissituation kunna vidta en sådan exceptionell åtgärd - får det allvarliga konsekvenser för regionen. Jag kan förstå att många människor, inte minst i Skåneregionen, har varit oroliga och undrat om det finns någon förestående stängning av bron i planerna.

Däremot kan vi inte utesluta, vare sig här i riksdagen eller i regeringen, att vi någon gång kan behöva fatta också extrema beslut. Den här hösten har visat att vi inte bara kan planera för att vi tror att vi vet vad som kommer att hända om en vecka, två veckor eller tre veckor. Därför finns det fortsatt en beredskap att diskutera den här frågan.

Alternativet är att riksdagen fattar beslut med väldigt kort varsel eller att man överför ansvaret till regeringen att göra den bedömningen.

Herr talman! Jag riktar min fråga till energiminister Ibrahim Baylan.

Det är ju så att energisektorn och inte minst elmarknaden står inför stora utmaningar. Målet är att nå en framgångsrik klimatpolitik, det vill säga en koldioxidsnål energiproduktion. Ökning av den förnybara energin, tillkomst av lokal och småskalig produktion och inte minst utveckling av smarta elnät och smarta hem är några exempel på de här utmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan om elförsörjningen är också av central betydelse, inte minst när det gäller att säkerställa att det ständigt finns tillräckligt med effekt för att kunna möta efterfrågan vid varje given tidpunkt.

Frågan om framtiden för den svenska effektreserven och dess betydelse har varit och är föremål för diskussioner mellan elmarknadens aktörer. Enligt nu gällande riksdagsbeslut ska den svenska effektreserven avvecklas till 2020.

Min fråga till energiministern är vilka slutsatser han drar om den svenska effektsituationen efter 2020 och vilka eventuella åtgärder regeringen avser att vidta.

Herr talman! Tack, Ingemar Nilsson, för frågan - en väldigt viktig fråga!

Bakgrunden är att den dåvarande regeringen 2010 föreslog riksdagen att effektreserven, det vill säga Svenska kraftnäts möjlighet att upphandla såväl ytterligare kraftreserv som efterfrågeflexibilitet hos industrin. Tanken som den förra regeringen hade var att det under tiden skulle växa fram en reserv hos marknaden och att det också skulle växa fram en efterfrågeflexibilitet hos hushållen och hos industrin.

Vi kan konstatera att så inte har skett - tvärtom. Med de fallande priserna är sannolikheten att marknaden löser detta väldigt liten.

Regeringen har därför aviserat och kommer under nästa månad att presentera ett förslag till en förlängning fram till 2025. Under tiden kommer man att föra en ordentlig diskussion i den energikommission som just nu jobbar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är lite spännande att energiministern nu ger antydningar om de förslag som kommer.

Men ser energiministern mer konkreta alternativa lösningar? Är det så att frågan om effektreserven enbart är en fråga för Sverige och för den svenska energimarknaden och elmarknaden? Kan det finnas andra, alternativa lösningar, till exempel överföringskapacitet från andra länder?

Frågan är om det också finns andra tekniska lösningar än dem vi ser i dag, det vill säga att vi har ett antal oljekraftverk som utgör den svenska effektreserven. Hur ser alternativa tekniska lösningar ut?

Herr talman! Tack, Ingemar Nilsson, för utvecklingen av frågan!

Det är viktigt att vara medveten om att det nordiska elsystemet hänger ihop. Därför finns det anledning att i den här frågan, effektfrågan, se brett på det hela.

Därför har på Sveriges initiativ Nordiska ministerrådet fattat beslut om att ta fram en gemensam handlingsplan. Men i väntan på den och i väntan på att Energikommissionen fullföljer sitt uppdrag är det viktigt att vi åtminstone kan förlänga detta till 2025. Därför är det min ambition att lägga fram ett förslag till riksdagen om en sådan förlängning och dessförinnan föra samtal med ett flertal partier i riksdagen så att vi också kan ha en bred samsyn på det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För mig är det en praktisk fråga att se till att vår industri och våra hushåll alltid har elektricitet tillgänglig till rimliga priser.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Samtidigt som vi sammanträder delas Nobels fredspris ut i Oslo till den tunisiska dialogkvartetten. För att få till en fredlig demokratisk dialog krävs two to tango, och i det här fallet fyra. Någon som inte alls vill dansa tango i dessa dagar är Ryssland, och effekten av det är en alltmer ansträngd incidentberedskap.

För att få stridsflyg i luften behövs inte bara två utan en hel line dance för att det ska bli verksamhet av. Det behövs stridsledning, basskydd, tekniker och verkstäder. För några veckor sedan slog chefen för flygverkstäderna larm till Flygsäkerhetsinspektionen om att de inte kan utföra sina uppgifter för att en annan myndighet kör över deras beslutsordning. Det är alltså två myndigheter under försvarsministerns ansvar som inte kan tala med varandra.

Så kan det definitivt inte gå till. Det får allvarliga följder. Vad tänker försvarsministern göra åt det?

Herr talman! Tack för frågan! Jag kan konstatera att det är ett ärende som har avhandlats mellan Flygsäkerhetsinspektionen och FMV. De har tillstånd att bedriva verksamheten tills vidare. Man bör samtidigt ta de frågetecken som kommit upp i samband med detta på allvar och se till att ha en organisation som är fungerande i framtiden och lever upp till de olika krav som kan ställas på flygsäkerheten.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för ett kort, koncist och uttömmande svar. Det är skönt att den saken har löst sig.

Därmed är dock inte hela kedjan för att få upp stridsflyg i luften löst. Basverksamheten, det vill säga verkstadsverksamheten, är sedan en tid tillbaka något reducerad. Det gäller det bakre underhållet. Det finns ett direkt främre underhåll och ett längre bakunderhåll för de materielansträngningar som ett stridsflyg på grund av sin uppgift har.

Det är en kedja som självklart måste hålla ihop. Vi kan skaffa hur många flygplan som helst, vilket ofta tas upp i diskussioner, men om vi inte får upp dem i luften för att det inte finns tillräckligt med bakre resurser sätter det stopp för vikten av att få upp dem i luften.

Hur resonerar försvarsministern kring tillgången på verkstäder och tekniker?

Herr talman! I samband med att jag hade uppdraget som försvarsutskottets ordförande besökte jag verksamheten på basen i Ronneby, där man avsåg att reducera just verkstadskapaciteten. För reparation och underhåll skulle planen flygas till Luleå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tog i olika politiska sammanhang under den tiden upp det och tyckte att det kändes som en orimlig utveckling. Det vi nu kan ta del av är bland annat en effekt av det.

Vi får väl se över de här frågorna inför framtiden. Att organisera detta är ytterst ett myndighetsansvar. Det är FMV:s ansvar att klara ut den typen av frågor. Det är i allra högsta grad värt att föra resonemang om effekterna av beslut som fattats under en tidigare regeringsperiod.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Regeringen har för den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken ett arbetslöshetsmål som man gjort stort nummer av: att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Samtidigt döms regeringens jobbpolitik och sysselsättningspolitik ut av flera expertmyndigheter. Många tror att målet inte går att nå.

Nu hör vi olika uttalanden från ministrar. Till exempel sa arbetsmarknadsministern själv häromveckan att det har blivit tuffare att nå målet. Finansministern var ute och talade om att det är mer utmanande att nå målet än tidigare.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Har regeringen övergett arbetslöshetsmålet?

Herr talman! Det är sant att regeringen har mycket ambitiösa mål när det gäller sysselsättningen och arbetslösheten. Man kan göra jämförelser med det mål som den tidigare regeringen satte upp, nämligen att nå 5 miljoner jobb till år 2020. Det är ett mål som vi redan är nära att nå. Det är sant att vi har ambitiösa mål i regeringen.

Det som hänt efter det att målen sattes upp är att vi under hösten har sett en helt exceptionell situation i världen, i Europa och inte minst i vårt land när det gäller asylsökande som sökt sig till oss. Det påverkar självklart förutsättningarna.

Människor är resurser. De kommer att kunna bidra i vårt land. Men vi vet att det tar lite tid innan de kan komma i arbete. Det gör det svårare att nå målet, men det innebär inte att regeringen överger sitt ambitiösa mål.

Herr talman! Sanningen är den att regeringens jobbpolitik dömdes ut långt före den här hösten. Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och andra expertmyndigheter har varit kritiska, liksom givetvis oppositionen.

Det kommer som ett lite sent uppvaknande, och frågan kvarstår. Om man med så stort buller och bång och med sådan stor entusiasm lanserar ett arbetslöshetsmål, och vi nu ser hur minister efter minister går ut och till synes börjar retirera från målet, vore det väl klädsamt om regeringen var tydlig och klargjorde: Ja, vi överger vårt arbetslöshetsmål. Vi kommer inte att nå det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Eller så kunde regeringen helt enkelt börja föra en politik som skapar jobb så att målet kan nås. Men det verkar inte finnas vid horisonten att det ska ske.

Herr talman! Jag kan ge Fredrik Malm rätt i att oppositionen är kritisk, men när oppositionen hade regeringsmakten ökade arbetslösheten. Den situation vi just nu har på arbetsmarknaden är att det går rätt bra. Sysselsättningen ökar. Det har tillkommit drygt 80 000 nya jobb det senaste året. Vi har aldrig någonsin haft så många lediga jobb i Sverige som vi har nu. Sysselsättningsgraden har ökat från en nivå som redan var Europas högsta. Nu ökar den ytterligare. Särskilt ökar den för utrikes födda kvinnor. Arbetslösheten sjunker.

Men även om det går bra på arbetsmarknaden betyder det inte att vi inte har stora utmaningar för att nå ett mycket ambitiöst mål. Det vore naturligtvis att blunda för verkligheten att inte erkänna att det har blivit svårare med tanke på att vi, till skillnad från andra länder i EU, har tagit emot oerhört många fler asylsökande. Det har vi gjort av humanitära skäl, för att ge människor skydd i en mycket svår tid. Det betyder inte att regeringen överger sitt mål.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg.

Näringsministerns departement fick den 26 november en skrivelse från Boverkets generaldirektör där hon framhåller behovet av och föreslår ändringar i plan- och bygglagen för att tillmötesgå behovet av att snabbt kunna få fram bostäder. De föreslår en helt ny paragraf som skulle göra det möjligt för regeringen att i förordning föreskriva tidsbegränsade undantag från flera regler på lagnivå inom många områden. Det gäller till exempel planprocesser, bygglov och allmänna intressen för att lösa den akuta situationen. De prognostiserar ett behov av 600 000 bostäder jämfört med 250 000, som är regeringens mål.

Har regeringen för avsikt att svara Boverket någonting? När tänker regeringen återkomma till riksdagen med förslag på undantag i plan- och bygglagen för att möta behovet av bostäder, givet den akuta situationen?

Herr talman! Låt mig konstatera att frågan hör hemma på Näringsdepartement men att det är en annan minister som ansvarar för den.

Det är helt sant att Boverket har kommit in med rapporter och påtalat den situation som finns i Sverige i dag med trångboddhet, att barn far illa i vissa miljöer och att förutsättningarna ser väldigt olika ut i skilda delar av landet. De har också gett en del rekommendationer.

Vi tar alla rekommendationer och inspel på stort allvar i Regeringskansliet. Vi är nu i en situation där vi kommer att behöva bygga mycket mer under de närmaste åren. I den senaste budgeten som regeringen lade fram gör vi den största satsningen på bostadsbyggande på väldigt länge. Det gör vi för att få fram hyreslägenheter men också för att ge ett investeringsincitament till kommunerna att frigöra mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det ensamt kommer inte att lösa frågan. Det kommer också att jobbas med regelförenklingar för att få igång byggandet i Sverige.

Herr talman! Jag tackar ministern för att han svarade på frågan. I en debatt i måndags om bostadspolitiken fick jag, trots att jag ställde frågan två gånger, inte svar av den ansvarige ministern.

Jag kan notera att även Sveriges Kommuner och Landsting har uppmanat regeringen till fortsatt regelförenklingsarbete, till exempel för att kunna omvandla lokaler till bostäder, och till att göra en egen bedömning av ifall det behövs en planändring någonstans för att få fram fler bostäder. Det föreslogs redan under förra mandatperioden av alliansregeringen men röstades ned av majoriteten med stöd av Sverigedemokraterna.

Givet den situation vi nu har där många människor finns kvar på asylboendena trots att de har fått uppehållstillstånd och givet att ännu fler väntas få det i framtiden: Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta som gör att nyanlända lättare kan komma in på den ordinarie bostadsmarknaden och ger kommunerna möjlighet att bidra till detta utan att, som många gör i dag, bryta mot lagen?

Herr talman! Vi har tittat på reglerna för att hjälpa Migrationsverket och göra det enklare att få fram anläggningsboenden. Vi har tittat på regelförenklingar för att snabbare och enklare få fram dessa boenden utan att tumma på säkerheten.

Regeringen arbetar brett med frågan om regelförenklingar för att omvandla lokaler till bostäder. Det kan handla om bullerregler, energihushållning, tillgänglighet och hushållning med både vatten och avfall.

Boverket har startat en särskild service för att kommuner och andra ska kunna ställa frågor till verket om plan- och bygglagen och få hjälp att avgöra hur de kan komma vidare snabbare.

Detta är en prioriterad fråga, både när det gäller regelförenklingar och det stöd som ges till kommuner för att se till att få upp byggtakten efter många år med alldeles för svagt bostadsbyggande.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till idrottsminister Gabriel Wikström gällande kvinnor och idrott.

Idrotten utgör på flera sätt en viktig del av det svenska samhället och engagerar en stor del av den svenska befolkningen. Idrotten bidrar till att skapa normer.

Men samtidigt som vårt samhälle blir alltmer jämställt finns det ett område som inte blir det, och det är just idrotten. I veckan har vi fått höra om elitutövare som när de blir gravida inte får ha kvar sina sponsorer, och på det lokala planet får flickor ofta inte lika bra träningstider som till exempel pojklag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att det ska finnas jämlika förutsättningar att utöva idrott måste man ha lika villkor, och min fråga blir då: Hur ska villkoren för kvinnligt idrottsutövande stärkas?

Herr talman! Jag tackar Ida Ekeroth för frågan.

Det är en oerhört angelägen fråga för regeringen. Jag kan börja med att konstatera att idrottsrörelsen, som är Sveriges bredaste folkrörelse, på många sätt speglar hur samhället ser ut i stort och de strukturer som finns där.

Liksom med allt som rör jämställdhet vet vi att dessa strukturer måste angripas från flera håll samtidigt. Inom idrotten handlar det om en ledarskapsfråga, om att utbilda och kartlägga hur situationen egentligen ser ut och om vad man kan göra från både specialförbund och lokala idrottsföreningar för att förbättra situationen.

Det är en rent politisk fråga som rör hur vi utformar våra stöd på nationell och lokal nivå. På lokal nivå handlar det många gånger om anläggningsfrågorna. Vi vet att när anläggningsbristen byggs bort gynnas framför allt att flickor och kvinnor, som många gånger blir lidande när det inte finns anläggningar.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Som före detta hockeyspelare - det är en väldigt manligt dominerad sport - vet jag att denna fråga är väldigt viktig. Jag är glad över svaret att ni jobbar med frågan och att den är prioriterad.

Jag undrar om ministern har något tips på hur regeringen kan påverka kommunerna att ta ansvar i denna fråga?

Herr talman! Jag tycker som sagt att frågan är angelägen, och vi måste föra en dialog med kommunföreträdare om på vilka sätt de kan underlätta, inte minst genom att rusta upp men också bygga nya anläggningar.

I slutet av mitt förra inlägg påpekade jag att nya anläggningar och att bygga bort bristen många gånger gynnar flickor och kvinnor, som får bättre halltider och kan utöva sitt idrottande på ett helt annat sätt.

Från statens sida går vi nu in och ökar stödet till idrottsrörelsen. Samtidigt som vi gör det för vi också en dialog med Riksidrottsförbundet om hur stödet ska fördelas ut till idrottsföreningar över hela landet.

Jag vet att det pågår ett arbete med att se över om man kan få ett stöd som på ett bättre sätt än i dag främjar jämlikhet och jämställdhet bland idrottsföreningar. Det är naturligtvis ett långsiktigt arbete, men jag är glad över att vi har kommit igång med det.