Vindkraft i kommuner

Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 20 Vindkraft i kommuner.

I en av mina första riksdagsmotioner, från 2011, lyfte jag hur vindkraft påverkar människors livsmiljö. Jag ska passa på att läsa upp lite av vad jag skrev då: ”Vid uppförande av stora industrifastigheter såsom vindkraftverk för det med sig betydande lokala konsekvenser, såsom fördärvade natur- och kulturvärden och estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. … Många av dem som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer. Dessa konsekvenser av vindkraftsetableringen betyder alltför ofta att fastighetsägare kring vindkraftverk får se värdet på sina fastigheter falla. Med anledning av denna insikt … föreslår undertecknade en lagstiftning som stipulerar att de som etablerar vindkraftverk ersätter kringboende för det eventuellt sänkta fastighetsvärdet.”

Detta var alltså ett citat från en riksdagsmotion jag skrev för 15 år sedan. Jag menar att det är intressant att lyfta det. Kunskapen om det här har funnits hela tiden, men det är alltför många som valt att se åt annat håll när vanliga familjer fått livet slaget i spillror. Många gånger har dessa familjer till och med högre huslån än vad fastigheten är värd efter en vindkraftsetablering.

Herr talman! Nu ska vi dock besluta om en lag om intäktsdelning för vindkraftsanläggningar. Den innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ska ges rätt till ersättning som motsvarar en andel av vindkraftsbolagets årliga intäkter. Jag yrkar självklart bifall till förslaget, men jag måste samtidigt konstatera att den lidandepeng som ska tilldelas dem som drabbas inte fullt ut ersätter de faktiska förlorade fastighetsvärdena.

Beräkningsmodellen som propositionen stipulerar innebär att en familj får en andel om maximalt 2,5 promille av intäkterna, men ersättningen faller ju längre bort från verket man bor. Enligt exempelberäkningar kan den högsta lidandepengen uppgå till cirka 38 000 kronor i elområde 4 och 19 000 kronor i elområde l. Dessa högstabelopp bygger på att man har minst två vindkraftverk inom fem gånger verkets höjd; annars avtar beloppets nivå. Men, herr talman, även med maximal ersättning är detta en ganska klen tröst.

En studie från KTH visar att en småhusfastighet kan tappa 25 procent i värde vid ett avstånd inom två kilometer. I ett uppmärksammat fall har banken till och med halverat fastighetsvärdet för en familj. Alla som vet vad hus kostar förstår att det snabbt blir miljonbelopp. Så hur lång tid tar det att betala 1 miljon kronor om man får 19 000 kronor per år i ersättning? Jo: 53 år. Lägg därtill räntan på 1 miljon och du har, konservativt beräknat, ytterligare kostnader om 30 000 kronor per år. Det är fortfarande ingen bra affär.

Jag anser att när vi ser hur detta faller ut får vi återkomma till ersättningsnivåerna och justera dem till att fullt ut ersätta människors faktiska förluster.

Herr talman! Det är välkommet att regeringen nu också tillsätter en utredning om inlösen där den som äger en fastighet med en bostad intill en vindkraftsanläggning ska ha rätt att få fastigheten inlöst av den som är verksamhetsutövare för vindkraftsanläggningen. Rätten till inlösen kommer att verka retroaktivt från dagen utredningen tillsätts, vilket i det här fallet är enstaka dagar bort, om det inte redan har skett under dagen. Jag har inte sett något, i alla fall.

Utredningen har inriktningen att bostadsfastigheter ska få rätt till inlösen till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om vindkraftsparken inte hade uppförts. Det är en reform som definitivt går i rätt riktning, men det är ändå djupt vemodigt för dem som tvingas rycka upp sina levande rötter ur den jord där deras förfäder i generationer har levt, slitit och brukat marken under fötterna.

Herr talman! Det allra bästa vore såklart om vi i Sverige inte uppförde någon vindkraft alls. Jag kan faktiskt inte se ett enda godtagbart skäl till ytterligare vindkraft, särskilt som vi inte kan använda elen i Sverige. I princip all tillförd vindel går på export. På grund av vindkraftens ojämna leveranser, i kombination med bristen på reglerkraft, blir den i praktiken oanvändbar och går i stället till kontinenten, där man kan reglera de ojämna leveranserna med fossilkraft.

Installerar vi ytterligare fem terawattimmar årlig vindkraftsproduktion kommer också exporten att öka med cirka fem terawattimmar. Sambandet är närapå linjärt.

I stället för att tillföra värde för Sverige ger vindkraften upphov till stora kostnader. Jag har redan nämnt hur vindkraften har raserat värdena på bostadsfastigheter. Bara att ett vindkraftsbolag ansöker om att etablera vindkraft gör att värdet sjunker. Men kostnaderna är mycket större än så. Sedan vindkraftsutbyggnaden tog fart har Svenska kraftnäts investeringsramar successivt ökat från under 1 miljard per år till årets 14,6 miljarder och ska upp till hisnande 25 miljarder per år 2029 och framåt. Och med dyra investeringar permanentar vi dyra underhållskostnader. Exakt hur mycket av detta som drivits av vindkraften är inte helt klart, men det handlar utan vidare om tiotals miljarder bara på stamnätet. Det är kostnader som sedan läggs på våra elnätsräkningar. Dålig energipolitik i Sverige kombinerat med dålig energipolitik i grannländer som påverkar oss har drivit på nätutbyggnaden. Och det får vi alla betala för.

Kostnaderna för reglerförmågan har sedan de rödgröna lade ned kärnkraften stuckit iväg. Man måste betala företag för att stänga ned produktion vissa tider eller producenter för att låta bli att producera el. Sedan 2020 har det aggregerat kostat det svenska samhället, det vill säga svenska elnätskunder, 26 miljarder kronor.

Det faktum att vi på grund av vindkraftens tillkortakommande har brist på effekt att tilldela företag har inneburit uteblivna investeringar på i storleksordningen hundratals miljarder kronor. Nu har Tidöpartierna under den här mandatperioden tagit stora kliv mot ny kärnkraft i Sverige, men hela detta arbete riskerar nu att raseras av en rödgrön valvinst. Att till exempel Miljöpartiet skulle acceptera en regering som bygger ny kärnkraft betraktar jag som otänkbart, och att S skulle avstå makten för att få ny kärnkraft på plats framstår som helt uteslutet.

Eftersom de fyra partierna till vänster på allvar tror att vi kan lösa Sveriges problem med energisystemen med mer av samma som förstört energisystemet från början är häpnadsväckande men tyvärr sant. Hela vår ekonomi, hela vår civilisation, bärs upp av tillgången på energi. Förstår man vikten och värdet av ett robust energisystem som kan leverera stabil el till ett lågt systempris, då är det Tidösidan som gäller i valet.

Herr talman! Vi går nu emot ett något mer rättvist Sverige, där människor som drabbas av vindkraften kommer att få åtminstone en viss kompensation med den lidandepeng vi nu ska ge. Men vad händer med alla dem som redan fått sina liv slagna i spillror, kanske med banklån större än vad huset är värt? Ja, de får vackert bita ihop. De beslut vi fattar i och med detta betänkande gäller ju bara nya etableringar, med en viss retroaktivitet, förvisso, som sträcker sig från den 6 november 2025. Men före det då?

Antalet som skulle vilja driva rättsliga processer mot vindkraftsbolagen är stort i dag, men de ekonomiska riskerna att förlora i rätten är alltför stora. Därmed menar jag att vi bör titta på att införa en motsvarighet till Diskrimineringsombudsmannen för personer som drabbats av förlorade fastighetsvärden till följd av vindkraften. Det finns redan lagstiftning på plats i miljöbalken om att man kan få skadestånd för förmögenhetsskada om verksamheten orsakar en störning i omgivningen, till exempel buller, vibrationer, estetisk påverkan, föroreningar eller andra liknande effekter.

Vad sägs som en OV, Ombudsmannen för vindkraftsskador, med uppdraget att hjälpa drabbade privatpersoner att få skadestånd enligt miljöbalkens föreskrifter?

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1.

En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, för att skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen.

Sverige behöver mer elproduktion, och vi socialdemokrater är öppna för alla fossilfria kraftslag. Den här debatten berör vindkraften, och vi instämmer med regeringen att den på kort sikt kan stå för majoriteten av utbyggnaden av den fossilfria elproduktionen. Samtidigt vet vi att tillstånd till en vindkraftsetablering endast ges om kommunen har tillstyrkt den och att såväl antalet som andelen projekt som kommuner tillstyrkt minskat kraftigt, inte minst under denna mandatperiod.

Billig el kommer att vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs också god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från alla fossilfria kraftslag, och Sverige behöver öka utbyggnadstakten för elproduktionen redan i närtid.

En del av att vända den här utvecklingen handlar om intäktsdelningen från vindkraften till närboende. Vi är överens med regeringen om att det förslag som debatteras i dag i grunden är bra, men vi har några reservationer där vi menar att regeringens förslag inte är tillräckligt. Tillåt mig att utveckla dessa.

Herr talman! Förslaget handlar om att en liten del av intäkterna från en vindkraftsverksamhet återförs till de närboende på den plats där elproduktionen sker. Det är bra. Men vi vet samtidigt att ett stort antal kommuner sätter stopp för byggandet av vindkraftverk. Intäktsdelning till närboende är, som också regeringen konstaterar, inte tillräckligt.

En förutsättning för att förslaget om intäktsdelning till närboende, liksom andra förslag som syftar till att öka incitamenten för kommuner, ska få någon verkan är att även kommunen ges ekonomisk ersättning. Regeringen och Sverigedemokraterna har för åren 2025 och 2026 tillfälligt betalat ut ersättning till kommuner som har vindkraft. Vi menar dock att om man ska få kommuner att säga ja till mer vindkraft behöver ersättningen ges långsiktigt.

I sin proposition ger regeringen uttryck för att det de kommande åren bör ges ekonomisk ersättning till kommuner, om det finns pengar. Vi menar att det inte är ett långsiktigt besked som ger kommunerna de svar de behöver för att säga ja till vindkraft.

För att skapa det incitament vi alla verkar vara överens om behövs menar vi socialdemokrater att regeringen bör återkomma med förslag på en långsiktig lösning. Ersättningen bör likna den som kommunerna har fått för 2025 och 2026 och som har motsvarat fastighetsskatten.

Herr talman! Oavsett hur kommunerna i övrigt kommer att ersättas för detta framöver vill vi socialdemokrater se att de som nu ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker som kommit långt i processen och snabbt skulle kunna komma till stånd får en extra bonus om ett nytt, positivt besked ges. Stödet kan exempelvis utformas så att de första 400 vindkraftverken får dela på pengarna som avsätts till ändamålet. Det skulle ge ett stöd på cirka 250 000 kronor per verk till kommunerna.

Herr talman! Om syftet med lagförslaget är att öka acceptansen för vindkraft hos de närboende behöver hanteringen av detta vara så enkel som möjligt för just de närboende. I regeringens förslag ges rätt till intäktsdelning från vindkraft till dem som bor inom nio gånger vindkraftverkets höjd. Ansvaret att informera de närboende om deras rätt till intäktsdelning läggs på verksamhetsutövaren. Enkelt uttryckt ska den som driver en vindkraftspark också informera de närboende om deras rätt till ersättning.

Informationsplikten ska enligt regeringen uppfyllas genom annons i lokaltidningen eller på annat lämpligt sätt. Därefter åläggs de närboende att varje år anmäla till vindkraftsägaren att de vill göra anspråk på sin ersättning. Den som inte anmält detta senast den sista februari förlorar rätten till ersättning för föregående år. Det gäller även om den som äger vindkraftsparken inte har informerat om rätten till ersättning. Det står uttryckligen i propositionen att ingen påföljd är kopplad till om denne underlåter att informera de närboende.

I nästa skede menar regeringen att verksamhetsutövaren innan utbetalning ska säkerställa att de som har anmält sig för att ta del av ersättningen verkligen är berättigade till det, ”vilket också bör kunna säkerställas genom kontroll i fastighetsregistret”, som det står i propositionen.

Vi menar att det är ett alltför krångligt system som innebär att närboende riskerar att missa information om sin rätt att ta del av intäkterna. Det innebär också onödig administration när närboende först ska ansöka och verksamhetsutövaren sedan ska kontrollera ansökningarna mot fastighetsregistret. Vi menar att när det gäller fortsatt vindkraftsersättning behöver regelverket utformas med automatisk utbetalning, och utgångspunkten bör vara just fastighetsregistret. Ska acceptansen öka behöver det vara enkelt för dem som ska acceptera, nämligen de närboende.

Herr talman! Utöver det regeringen nu föreslagit måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen, så att företagen vet om det är värt att gå vidare med ansökan eller inte. Det är problematiskt när utvecklingspengar investeras av företagen – i vissa fall köps till och med verken in – och det därefter kommer ett veto mot byggnationen. Vi behöver ett system som löser den problematiken. Det kommunala vetot behålls givetvis, så att kommunen fortsatt kan säga ja eller nej till vindkraft, men processen blir mer effektiv och förutsägbar.

Företagen behöver kunna känna sig trygga med att ett medgivande gäller under hela processen. Det skulle kunna ha en positiv inverkan på investeringsviljan i ny vindkraft. Det är inte alls oviktigt när vi diskuterar denna proposition, som handlar om att öka incitamenten att bevilja vindkraft i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Just nu ser vi hur sårbar energimarknaden är för oro i omvärlden. Situationen kring Hormuzsundet har på kort tid bidragit till prisökningar på olja och gas, som inte bara gör det dyrare att tanka bilen utan också får följdeffekter på elmarknaden när Europas gasturbiner sätter marginalpriset. Om inget av större betydelse händer ser vi ut att få en sommar med vinterpriser.

När läget är sådant måste man agera. Från Filippinerna till Litauen gör nu länder och regeringar vad de kan för att undvika den inflationschock som oljekrisen bäddar för. Energi och ekonomi är mycket tätt förknippade med varandra. Även den svenska regeringen gör det som är möjligt för att Sverige inte ska tappa kontrollen på det sätt som blev fallet omkring 2022. Dyrtiderna ska motas, och svensk ekonomi ska räddas.

Detta om den korta sikten, herr talman. Nu om den lite längre sikten – och om man vill vara vitsig: utsikten.

Herr talman! Det behövs mer el i det här landet – för industrins, jobbens och klimatomställningens skull och för att företag ska våga investera och kunna växa i hela landet. Det är därför regeringens energipolitiska linje är som den är. Vi vill ha mer av allt. Vi förbättrar förutsättningarna för kraft- och fjärrvärmen. Vi tar fram en finansieringsmodell för ny kärnkraft. Vi river juridiska hinder för vattenkraften. Och med dagens betänkande tar vi oss an en av vindkraftens stora knäckfrågor: den lokala acceptansen.

Herr talman! Energipolitik är inte bara pajdiagram och visioner. Den handlar också om människor, som plötsligt kan bli grannar med en vindkraftspark och få ljudet, skuggorna, blinkljusen och en förändrad landskapsbild mitt i sin vardag. Då duger det inte riktigt att politiken säger: ”Det här ska ni bara acceptera.” I synnerhet inte när mycket av vindkraftselen går på export. Om nackdelar uppstår lokalt borde ersättning också betalas ut lokalt. Det är vad vi tar sikte på med den här lagstiftningen.

Herr talman! Vindkraften har en roll i svensk elförsörjning. Den är fossilfri, den kan byggas relativt snabbt och den producerar mycket el när det blåser. Men det finns också baksidor; vindkraften producerar inte när Sverige bestämmer att den ska göra det utan när vädret tillåter. Det skapar obalanser, ökar behovet av stödtjänster och kräver mer reglerkraft och dyrare elnät.

Vindkraften kan alltså vara lönsam i sig själv men skapar kostnader på andra håll i systemet, som andra får betala. För oss i den här kammaren som har att ta ansvar för helheten är det en viktig insikt och något att adressera politiskt. Det ska sägas att när det inte blåser är det ingen tröst att förra veckan innebar rekordproduktion. Det är ofta det som försvinner i debatten. Sverige behöver inte bara mer el på årsbasis, utan Sverige behöver el när den behövs och där den behövs.

Herr talman! Det här betänkandet handlar om ersättning till närboende. Regeringens förslag innebär att närboende till nya vindkraftsanläggningar ska få rätt till ersättning från verksamhetsutövaren. Ersättningen ska motsvara en andel av de årliga intäkterna från vindkraftsanläggningen och ska vara högre ju närmare bostaden ligger. Den ska också vara skattefri till den del som avser en privatbostad. Det är rimligt.

Man ska även i detta sammanhang tala klarspråk: Det här är vad man skulle kunna kalla en lidandepeng. Det är ju lätt att vara positiv till vindkraft på avstånd. Det är svårare när den byggs där man själv bor, lever och har sin utsikt.

Det finns sådant som skyddsavstånd, men det är inte en exakt vetenskap. Man får väl säga att det fungerar lite olika bra på olika platser.

Herr talman! Med detta förslag bygger vi ett system som ska fördela nyttor i närområdet. Det är inte ett försök till muta eller till plåster på såren för den som känner sig överkörd, utan vi tycker att det är en fråga om rättvisa. Det är därför viktigt att notera i dag att det är ett system som kommer på plats, och om parametrarna eller nivåerna behöver justeras i framtiden är vi självklart öppna för det.

Herr talman! Sverige är på rätt väg i energipolitiken, men vi är inte på något sätt framme. Det som har rivits ned tar tid att bygga upp. Den planerbara kraft som försvann kommer inte tillbaka av sig själv. Flaskhalsar i elnäten byggs inte bort med enbart goda avsikter, och ett elsystem blir inte heller robust bara för att årsproduktionen är hög.

Herr talman! Dagens betänkande är inte hela lösningen, men det är ett viktigt ställningstagande. Det säger att människor som får bära vindkraftens lokala nackdelar inte ska lämnas utan ersättning. Det säger att den som får leva med olägenheterna också ska få del av värdet. Det är rättvist, och det är ett steg mot en politik som håller ihop i elsystemet och i människors vardag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner. Här och nu gör vi det som Sverige behöver på kort sikt för att klara krisen. Vi gör det som krävs på lång sikt för att svensk ekonomi ska vara robust, växande och inkluderande. Det som behövs är inte en omstart eller en ny riktning. Det som behövs är att vi håller kursen och höjer tempot.

(Applåder)

Herr talman! Timmen är sen, så jag hade inte tänkt begära replik. Men när felaktigheterna hopade sig kunde jag inte låta bli. Josef Fransson var i och för sig lätt att strunta i, eftersom inte ett ord som sades från talarstolen var rätt. Men Jesper Skalberg Karlsson säger sig i alla fall vilja främja vindkraft. Det är åtminstone ett fall framåt, så att säga.

Statistiken för den här mandatperioden är ganska förödande. Utbyggnadstakten har minskat med ungefär 75 procent eller mer. Förra året sa kommunerna nej till 98 procent av alla vindkraftverk. Det gör att utbyggnadstakten av förnybar el, eller fossilfri el för den delen, har minskat radikalt den här mandatperioden. Det är vad som har hänt, trots alla vackra ord från Jesper Skalberg Karlsson.

Det kan ändå dölja sig en del bakom ledamotens ord, bland annat hans påstående om att obalanskostnaderna ökar på grund av vindkraften. Det är direkt felaktigt. Svenska kraftnät har dementerat det och skrev tydligt i en debattartikel för något år sedan att det är kärnkraft och utlandskablarna som orsakar de stora obalanskostnaderna. När stora källor till effekt faller ifrån på en gång behöver man mycket grön baskraft för att stötta upp systemet.

Det är lite märkligt hur man kan veta att det är just elen från vindkraften som exporteras. Jag tror inte riktigt att man då har förståelse för hur elsystemet fungerar. All el matas in i systemet. Dessutom har man gett tillstånd till anslutning för extremt mycket konsumtion de senaste åren. Så det där uttalandet stämmer inte.

Jag får återkomma till frågan.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Lakso för hans påståenden. Vi hann inte riktigt till frågan.

Det är känt sedan en viss tid tillbaka att vi har olika uppfattning om hur elsystemet fungerar. Min bild är att tillgång och efterfrågan är giltigt i ekonomin, och samma sak är giltig i elsystemet. Tar man bort stabil elproduktion tar man också bort stabila elpriser. Har man volatil produktion får man volatila elpriser.

Det är egentligen inte konstigt. Det som är konstigt är att man pratar om grön baskraft. Frågan är vilken grön baskraft man menar.

Om jag tänker på grönt tänker jag kanske på metangas. Det går kanske att kalla baskraft, men det går nog inte att kalla det grönt i bemärkelsen klimatsmart. Tänker man i stället på vindkraften som grön baskraft tror jag inte att man kan kalla det baskraft eftersom produktionen är tillgänglig mellan 20 och 40 procent av tiden. Det går nog inte att kalla baskraft.

Om man ska kalla någonting grön baskraft kanske man får tänka på uran och kärnkraft. Det är ju baskraft, men det kan inte vara det som ledamoten Lakso åsyftar här.

Jag kan bara konstatera att om man tar bort stabil elproduktion tar man också bort stabila elpriser.

Vi har mycket vindkraft i den svenska energimixen, åtminstone om vi tittar på det som är installerat. Det finns ungefär 17 000 megawatt installerat. Det är stora siffror, men levererar det vad Sverige behöver i januari och februari? Jag är tveksam.

Vi har haft låga priser under föregående år. De var lägst i unionen, vilket är väldigt bra. Men min bild är att människor som bor i södra Sverige inte är helt nöjda med det, när elräkningarna från januari och februari kommer och välter hela hushållsekonomin. Vi behöver någonting annat. Vi behöver en vintersäkrad energipolitik, och då behövs kärnkraft, även om det inte är temat för dagens debatt.

Herr talman! Den underliggande frågan är väl hur mycket moderaten egentligen vill ha vindkraft. Verkligheten talar sitt tydliga språk, nämligen att man i princip har stoppat utbyggnadstakten. De ord som sägs här i kammaren stämmer alltså inte med verkligheten. Jag skulle vilja veta hur det ligger till med det här. Men svaret utkristalliserades egentligen ganska väl i det här replikskiftet.

Man kan enkelt säga att grön baskraft är exakt det som Jesper Skalberg Karlsson, Moderaterna och regeringen finansierar via Kraftlyftet. Det är ett förslag som ursprungligen kom från Miljöpartiet för att få mer grön baskraft. Det handlar om reglerbar kraft av olika slag: kraftvärme, vattenkraft, gasturbiner, batterier och så vidare. Tyvärr har man varit så senfärdig att det ännu inte har kommit en enda kilowatt ur satsningen.

Vad gäller stabiliteten lämnar även kärnkraften en del övrigt att önska. Jag tittade på SVK:s kontrollrum precis före debatten. Hälften av produktionen kommer nu från vindkraft, vilket har pressat ned priset till 12 öre kilowattimmen, men vi har haft svindyr el under våren. Detta kan man också läsa om i Svenska kraftnäts kontrollrum.

Det här beror inte minst på att Ringhals 4 körs på halv effekt på grund av läckage i generatorn. Oskarshamn 3, Forsmark 2 och Ringhals 3 är för närvarande avställda. Dessutom driver stigande gas- och oljepriser upp elpriserna på kontinenten.

Det som behövs är mer vindkraft men också mer reglerbar kraft. Det är det som den moderatledda regeringen totalt har misslyckats med under den här mandatperioden.

Jag undrar hur det är möjligt att verkligheten och de ord som kommer från ledamotens mun stämmer så dåligt överens.

Herr talman! Det är tvivelsutan så att kärnkraftsreaktorer och vindkraftverk fungerar på olika sätt och har olika logiker. Har man fem kärnkraftverk som inte riktigt räcker till kan man bygga en sjätte reaktor. Därmed har man ökat produktionen med ungefär 20 procent.

Vindkraften har inte samma logik. Om man har fem verk och det inte blåser spelar det ingen roll om man bygger ett sjätte verk; det blåser fortfarande inte. Det är två olika komponenter i energisystemet.

Moderaternas energipolitiska linje är inte som Miljöpartiets. Vi tycker inte att man ska bygga vindkraftsparker överallt, var som helst och till vilket pris som helst. Vi har sett i förslag från Miljöpartiet att det ska byggas i inloppet till Berga, på Musköbasen och på en hel del platser som är olämpliga.

Vår linje beträffande vindkraft är att man ska bygga den där elnätet klarar av det, där efterfrågan finns och där den lokala acceptansen finns. I dag kan vi lösa ett av problemen, den lokala acceptansen, men var elnätet är redo styrs av fysikens lagar, inte av oss politiker. Vi får fokusera på det vi kan göra, så får andra göra vad de kan göra.

(Applåder)

Herr talman! I dag får jag hoppa in och debattera ett ämne som jag vanligtvis inte brukar prata om – jag brukar försöka hålla mig till utbildningspolitik. Men nu ska jag få prata lite om vindkraft.

Vänsterpartiet ställer sig bakom den nya lag som innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ska ges rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från vindkraftsanläggningen. Det känns bra, särskilt som Västernorrlands län, som jag kommer från, producerar mest vindkraftsel i Sverige.

Så långt är det bra, men när vi tittar på vad som hänt med utbyggnaden av vindkraft under den här regeringens tid ser vi att det definitivt inte blåser medvind när det gäller vindkraftsetableringar. Det senaste året, 2025, stoppade kommunerna genom det kommunala veto som finns 93 procent av de planerade projekten. År 2024 stoppades 63 procent av projekten. Vänsterpartiet menar att regeringen inte direkt har jobbat ihjäl sig när det gäller att hitta sätt att få incitament för kommuner att säga ja till vindkraftsprojekt, men nu går det i alla fall i rätt riktning.

Regeringen föreslår i propositionen att vindkraftsersättningen ska hanteras av verksamhetsutövaren. Detta innebär att vindkraftsbolagen ska beräkna och betala ut ersättning till de närboende.

Vänsterpartiet anser att det förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden är att föredra, vilket skulle innebära att en myndighet ansvarar för systemet med intäktsdelning och beslutar om vem som har rätt till ersättning och att vindkraftsbolaget därefter ansvarar för utbetalningen. Ett sådant system med en ansvarig myndighet förespråkas även av flera remissinstanser.

Eftersom närboende är den grupp som påverkas mest av vindkraftens utbyggnad kan den så kallade vindkraftsersättningen vara ett bra sätt att öka den lokala acceptansen för vindkraftsanläggningar. Jag anser dock att regeringens förslag bör förtydligas på vissa områden.

Regeringen föreslår bland annat att det ska vara fastighetsägaren som ska ha rätt till vindkraftsersättningen. Eftersom ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter i en fastighet innebär detta, som även Sveriges Allmännytta har påpekat, att boende i flerfamiljshus kommer att få en lägre ersättning. Regeringen bedömer att detta är ett begränsat problem men säger samtidigt att det inte helt kan uteslutas att flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning.

Enligt regeringen ska det vid dessa tillfällen vara upp till vindkraftsbolagen att avgöra om de vill lämna ytterligare ersättning utöver den som är lagstadgad. Enligt min mening är detta ett alltför godtyckligt resonemang, och regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det förtydligas att man ska ta hänsyn till antalet lägenheter i en fastighet och där det regleras hur de boende bör ersättas.

Regeringen framhåller även i propositionen att ett långsiktigt ekonomiskt stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraftverk ska betalas ut till kommunerna. Det är bra, men regeringen har inte presenterat några sådana konkreta förslag.

Vänsterpartiet anser att fastighetsskatten för vindkraftverk ska återföras till kommunerna direkt i stället för att avsättas via statens budget. Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.

Herr talman! Det skulle finnas så mycket att göra om man verkligen ville att kommunmedborgarna ska känna att de får något tillbaka när de upplåter närmiljö för något som hela landet faktiskt behöver.

Vindkraft på land är det snabbaste sättet att få ny elproduktion på plats. Att få acceptans för detta hos kommunmedborgarna är dock en utmaning. Att bara ersätta närboende kan till och med få motsatt effekt när det gäller den kommunala tillstyrkan. Därför bör kommuner få ersättning när vindkraftverk placeras i kommunen. Detta skulle öka kommunkassan och göra det möjligt för kommunen att göra det bättre för alla som bor där.

Vänsterpartiet vill utreda och införa en modell som innebär att mer av värdet av den el som skapas genom vindkraft kan återföras till lokalsamhället och komma invånarna till del. Ett sådant system skulle fungera både som en ersättning för kommuner som redan har tackat ja till vindkraft och som ett incitament för fler kommuner att säga ja till ny vindkraft. Jag förordar därför att samhällen med vindkraft också ska få en produktionsbaserad ersättning som skulle kunna finansieras via energiskatten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8.

Herr talman! Valdagen närmar sig med stormsteg, och snart har vi i regeringen verkat i fyra år. Denna regering har på ganska kort tid lyckats få väldigt mycket gjort inom många olika områden. Jag känner stolthet över allt vi har åstadkommit under dessa år, som präglats av att vi behövt hantera omvärldens alla kriser, inte minst inom energipolitiken.

I dag handlar debatten om vindkraften. Vi ger i dag närboende till vindkraftsanläggningar rätt till ersättning. Det är en efterlängtad lagändring för många, och jag yrkar med samma säkerhet som ett kärnkraftverk bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Under större delen av den tid som jag har haft ansvar för energipolitiska frågor för Kristdemokraterna i riksdagen har det varit lite svårt att föra en saklig diskussion om vindkraften. Länge präglades debatten av en kraftslagskonflikt som gjorde föga nytta. Från oppositionens håll framställdes vår övertygelse om kärnkraftens betydelse som ett angrepp på vindkraften – som om vi skulle hysa någon form av motvilja mot vindkraften, både som teknik och som idé.

Men Sveriges energimix består av flera kraftslag som tillsammans bidrar till elsystemets många styrkor. Vi har varit bortskämda i Sverige med vår fantastiska tillgång till planerbar och reglerbar energi som skapat stabila förutsättningar för att även kunna addera intermittent kraftproduktion.

Vattenkraften har byggt välstånd. Den snabba och framgångsrika utbyggnaden av tolv kärnkraftsreaktorer har byggt svenskt välstånd. Utbyggnaden av vindkraft har också bidragit till svenskt välstånd.

Men avvecklingen av sex kärnkraftsreaktorer äventyrade det välståndet. Ett elsystem med alltför stor andel väderberoende produktion och alltför liten andel leveranssäker produktion som kan täcka upp när det inte blåser blir skadligt för industrin, för klimatomställningen och för vårt totalförsvar. Ett väderberoende elsystem är problematiskt i fredstid och helt oacceptabelt i kris- och krigstid.

Detta har vi försökt förklara många gånger. Frågan är inte kärnkraft eller vindkraft. Frågan är hur mycket kärnkraft som behövs för att vi ska kunna ha en systemnyttig vindkraft.

Herr talman! Det är viktigt att vi håller fast vid fakta i energidebatten. Sverige har i dag tillsammans med Danmark den högsta vindkraftsproduktionen per capita i världen. Vindkraften är inte längre ett marginellt inslag i vårt elsystem utan står för en betydande del av svensk elproduktion.

Men när vi diskuterar vindkraft måste vi skilja mellan installerad effekt och tillgänglig effekt. Att ett vindkraftverk har en viss installerad kapacitet innebär inte att tillräcklig effekt finns tillgänglig under topplasttimmarna.

Mellan 2013 och 2024 har det tillkommit nära 13 000 megawatt installerad produktionskapacitet i Sverige, huvudsakligen i form av vind- och solkraft. Under samma period har det också tagits bort en del megawatt. Vad har då dessa 13 000 megawatt kunnat ge för effekt ut när det gäller konsumtionen? Jo, det rör sig om 340 megawatt.

När elsystemet pressas som hårdast under kalla vinterdagar är det inte den installerade kapaciteten som är avgörande utan hur mycket el som faktiskt kan levereras just då. Vindkraften bidrar med stora mängder fossilfri el över året, men dess produktion varierar med vädret. Den kan därför inte ensam bära upp elsystemet när efterfrågan är som störst. Därför behöver Sverige mer planerbar kraft, inte för att ersätta vindkraften utan för att komplettera den. Det är så vi bygger ett robust, leveranssäkert och fossilfritt system.

Herr talman! Man kan göra debatten ännu mer osaklig: Jag har själv anklagats för populism när jag har lyft de verkliga problem som kan uppstå i samband med vindkraftsetableringar eller när jag har visat förståelse för kommuner och människor som faktiskt är skeptiska – inte för att jag vill avveckla vindkraften utan för att jag vill att problemen hanteras.

Att bo nära ett vindkraftverk är inte helt oproblematiskt. Det kan påverka människors fysiska, psykiska och ekonomiska situation. Fastighetsvärden minskar. Människor kan uppleva sömnsvårigheter och koncentrationsproblem till följd av buller och skuggor från rotorbladen. Omgivande natur och djurliv påverkas, liksom miljön vid exempelvis olyckor eller utsläpp av olja och andra drivmedel.

Det är därför som vi kristdemokrater vill se ersättning till närboende. Det är det minsta staten kan och bör göra.

Men, herr talman, vi vill gå längre än så. Vi kristdemokrater vill även se en avfallsfond för vindkraften, liknande den som också finns för kärnkraften. Det måste finnas ett tydligt ansvar för varje vindkraftsanläggning som når slutet av sin livslängd. Det måste finnas en plan för hur marken ska återställas när anläggningar tas ur drift och hur de stora mängder material som används ska hanteras.

Vi ser också en ny och intressant forskning kring infraljud från vindkraftverk och hur det eventuellt kan påverka människor i större utsträckning än dagens riktlinjer för buller tar hänsyn till. Den forskningen bör följas noggrant men också utvärderas seriöst.

Herr talman! Dagens lagförslag är både rimligt, rättvist och välkommet. För att vindkraften ska fungera långsiktigt behöver också dess konsekvenser hanteras. När valet står mellan storbolag och staten å ena sidan och den enskilda människan å andra sidan står jag som kristdemokrat på den lilla människans sida.

Alltför länge har människor som bor nära vindkraftsanläggningar fått bära kostnaderna medan andra tagit del av nyttorna. I dag hörsammar vi deras berättelser. I dag tar vi ett steg mot att säkerställa att en utbyggd elproduktion inte behöver innebära att människor hamnar i kläm.

Herr talman! Sverige står mitt i en historisk elektrifiering. Industrin ställer om, transportsektorn ställer om och hela vårt samhälle behöver mer fossilfri el. Ska vi klara omställningen, stärka vår konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet måste vi bygga ut elproduktionen. Vindkraften kommer att spela en viktig roll i den utvecklingen.

Oaktat diskussionen om ny kärnkraft är landbaserad vind det kraftslag som behöver byggas ut mest i samtliga realistiska scenarier om den ökade elförbrukningen. Jag vill gärna skicka en liten passning och en upplysning till Sverigedemokraterna om att vi har fantastiska reglerresurser i Sverige. De kallas vattenkraft. De kallas kraftvärme. Där finns en potential som är mångdubbelt större än de resurser som regeringen nu vill tillskapa med sin nya kärnkraft. Jag vill också upplysa Josef Fransson om att det är skillnad mellan korrelation och kausalitet när det kommer till vindkraft och export.

Men för att utbyggnaden ska lyckas krävs också lokal förankring. Människor som bor nära vindkraftsanläggningar och kommuner som tar ansvar för Sveriges energiförsörjning måste få del av de värden som skapas. Därför välkomnar jag och Centerpartiet den ambition som regeringen nu har när man vill införa en ersättning till närboende. Det är rimligt att människor som påverkas av en etablering också får del av den ekonomiska nyttan.

Samtidigt har vi känslan av att regeringen gör det här för att man känner sig tvungen. Det har tagit mer än tre år från det att utredningen presenterades till att vi nu kommer att fatta beslut. Under tiden har kommuner, oftast ledda av Tidöpartier, avslagit ansökningar om vindkraft – ansökningar som hade kunnat ge mer el, mer effekt och lägre elpriser, speciellt vintertid eftersom det är då det blåser mest, vilket Camilla Brodin glömde att berätta.

Regeringens modell är dessutom onödigt krånglig. Vi i Centerpartiet vill se enklare, mer transparenta och mer långsiktiga system för den lokala nyttan. Om människor ska känna förtroende för regelverket måste det också vara lätt att förstå och lätt att administrera. Vi riskerar annars att skapa byråkrati där vi borde skapa drivkrafter.

Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av ersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Snacka om att skapa onödig byråkrati, långsamma tillståndsprocesser och ökat regelverk! Det är helt orimligt krångligt.

I stället hade man kunnat betala ut ersättningen automatiskt genom att kolla i fastighetsregistret vem som faktiskt äger fastigheten. Det hade varit mycket enklare, mycket smidigare och mycket snabbare för alla inblandade.

Utredningen föreslog också att reglerna skulle gälla från utredningens överlämnande. När Sverigedemokraterna står och säger att man hade velat se en retroaktivitet och att det var bättre att fler hade fått ta del av det här har de faktiskt själva förhandlat bort den möjligheten i det förslag som nu läggs fram. Det lades fram för mer än tre år sedan, och de människor som berörs hade kunnat få ta del av de här sakerna om bara Sverigedemokraterna hade velat. Men uppenbarligen vill man inte.

Vi hörde också att det borde finnas avfallsfonder för vindkraft. Vindkraften avsätter redan pengar – i förväg, till skillnad från kärnkraften. Det skrivs in i miljötillstånden.

Och forskningen om infraljud, som det talades om här, är mycket tydlig. Det finns ingen forskning som säger att det är ett jättestort problem. Vill man ta det seriöst ska man avfärda den.

Det snackas väldigt mycket skit i den här talarstolen. Det är dessutom saker som Wind Europe har visat sprids i sociala medier som desinformation. Infraljud är ett typexempel på detta. Mikroplaster är ett annat. Och det sprids också av medlemmar av den här församlingen. Det är inte att ta ansvar.

De som däremot tar ansvar är många kommuner. De tar ansvar för Sveriges energiförsörjning. De upplåter mark, hanterar planfrågor och lever med de konsekvenser som stora energianläggningar innebär. Ändå går den största delen av värdena tillbaka till staten, till Stockholm eller någon annanstans. Detta behöver förändras.

Vi vill att de kommuner som bidrar till den nationella elförsörjningen också ska få en stabil, långsiktig ekonomisk nytta tillbaka. Ett naturligt sätt att åstadkomma det här är att låta fastighetsskatten, inte bara från vindkraft utan från samtliga energianläggningar, stanna lokalt i större utsträckning. Det ska inte bara ske genom enskilda budgetbeslut, som den här regeringen vill, utan genom lagstiftning. Det skapar starkare incitament för ny elproduktion. Det bidrar till att fler kommuner ser värdet av energiomställningen.

Vindkraften är ett första steg, men det måste gälla samtliga kraftslag. Jag yrkar bifall till reservation 6 i betänkandet just med anledning av fastighetsskatten.

Vi måste ha respekt för de människor som påverkas av en etablering. Att regeringen inte har fått med frågan om inlösen i propositionen är ett underbetyg. Man har haft tre år på sig att komma fram till att tillsätta utredningen – en utredning som dessutom den första utredningen i sitt betänkande, Värdet av vinden, sa behövde göras. Det har funnits gott om tid.

Detta är ytterligare ett sätt för den här regeringen att försena, fördröja och behålla kulturkrigskonflikten kring vindkraft.

Frågan om inlösen är en av de allra viktigaste. När jag möter människor som kommer att få vindkraft i sin närhet är det detta de frågar mig om. Detta är ett sätt för dem att få veta hur det blir – en garanti för att kunna testa och att inte behöva sälja sin fastighet i förväg, innan man får besked om det blir vindkraft eller inte. Man får möjlighet att se hur det blir i slutändan, och man får en garanti att kunna bo kvar.

Man kan titta på statistiken. Faktum är att de som bor nära vindkraft är mer nöjda med sin livsmiljö än de som inte har vindkraft i sin närhet. Därför behöver regeringen återkomma omgående med förslag när det gäller inlösenrätten.

Slutligen, herr talman! Sverige behöver mer el. Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. Sverige behöver lokalt engagemang och lokala drivkrafter. Det uppnår vi inte genom att ställa stad mot land eller nationella intressen mot lokala intressen. Det uppnår vi genom att se till att människor och kommuner som bidrar till energiförsörjningen får rätt incitament och får ta del av värdet. Det handlar om att man tävlar om vindkraftsparker på samma sätt som man tävlar om industrietableringar. Dit når vi när incitamenten är de rätta och när de som berörs är de som vinner mest. Det är Centerpartiets politik, och det är en politik för ett Sverige som kan mer.

Herr talman! Jag blev apostroferad och blev då i denna sena timme inspirerad att klicka in mig på lite repliker.

Jag har pratat ett antal gånger om att det är en tät korrelation mellan just vindkraftens eltillförsel till det svenska elsystemet och nettoexporten, som går ut ur landet. Jag backade så långt som till 2013, då det var 10 terawattimmar in från vindkraften och 10 terawattimmar ut ur landet i nettoexport. Dessa två har följts åt mer eller mindre linjärt ända sedan dess. Nu är det väl snarare 30 terawattimmar in från vindkraften på ett år och 30 terawattimmar ut – ungefär.

Menar Rickard Nordin att det här bara är en slump, att det inte finns något orsakssamband och att det bara råkade bli så här?

Jag brukar i olika sammanhang i sociala medier göra diagram utifrån Svenska kraftnäts data för att visualisera detta. Då kan man titta på en månad och se att tillförseln från vindkraft har kommit att bli den fullständigt dominerande faktorn när det gäller hur mycket vi exporterar en enskild timme. Det finns flera faktorer. Det kan vara årstidsvariationer. Det kan vara dygnsvariationer. Det handlar om helger och sådant. Men vindkraften har kommit att bli den absolut dominerande faktorn.

Det är inte någon absolut korrelation, men över ett år stämmer de här sifforna överens mer eller mindre exakt. Så är det år ut och år in.

Ledamoten får jättegärna svara på frågan: Menar ledamoten att det här skulle vara en ren slump, eller finns det faktiskt något orsakssamband?

Herr talman! Nu korrigerar sig Josef Fransson och säger att det inte finns något absolut samband. Nu pratar han om hur det ser ut över året. Ja, då kan det vara vilken el som helst. Det fysiska sambandet missar han då uppenbarligen helt. Men faktum är att det finns en poäng. Vi har byggt ut elsystemet, och det har vi gjort för att vi vet att vi behöver elektrifiera för att vi ska bli av med de fossila bränslena.

Det som har hänt är att den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, har bromsat elektrifieringen och sett till att det fossila är det kraftslag som ökat mest den här mandatperioden.

Men det allra mest intressanta tycker jag är att Josef Fransson får det att låta som att överskott av el och att vi exporterar el är något dåligt. Hade vi inte haft ett överskott av el hade vi haft högre elpriser. Ökad produktion pressar ned prisnivåerna. Det är ett mycket enkelt ekonomiskt samband.

Josef Fransson säger alltså: Vi borde inte ha haft någon vindkraft. Vi borde ha haft mindre produktion i Sverige.

Då hade vi också haft högre priser. Sverigedemokraterna och Josef Fransson säger alltså att det vore bra om vi hade högre elpriser. Det är ett viktigt besked till svenska folket. Det är ett viktigt besked den här sommaren, när priserna enligt de prognoser som finns kommer att öka. Detta är väldigt viktigt för alla som ska rösta i valet den 13 september. Sverigedemokraterna vill öka elpriserna i Sverige. Det blir högre elräkningar med Sverigedemokraternas politik. Det är ett besked till svenska folket.

Herr talman! Det är egentligen många problem med Sveriges energisystem. Till att börja med har vindkraftens oregelbundna leveranser slagit sönder elmarknaden. Det är inte varje dag det är positivt i det stora hela att ha låga elpriser. Man vill ha jämna elpriser, men de ska också vara på en sådan nivå att de som faktiskt tillverkar elen får in tillräckligt för att täcka sina egna utgifter. Det kan till exempel gälla sådana saker som underhåll och reinvesteringar.

Vi pressade elpriserna väldigt mycket när vi hade både kärnkraft och en massa vindkraft som marknaden över huvud taget inte hade efterfrågat. Då hade vi dopat det till låga priser. Det är skadligt för dem som ska producera el en kall vinterdag för att vi inte ska frysa.

För mig är det solklart att vi inte kan ta vara på vindkraften på ett vettigt sätt. Vi har alltså ett effektunderskott. Verksamheter och företag står i kö för att få effekttilldelning, inte minst i södra Sverige. Som ledamoten säkert vet har priserna i SE4 blivit betydligt högre, vilket har lett till att vi har förlorat mängder av svenska arbetstillfällen. Det är mängder av investeringar och expansioner av företag som helt enkelt inte har blivit av.

Vi har överskott av el i norra Sverige. Vi kan säkert pumpa in ännu mer och få ännu större elöverskott, men problemet handlar om att vi ska ha ett elsystem som håller ihop vårt land. Vi ska ha ett elsystem som servar människor där människor bor. Det är i Stockholm, Göteborgsområdet, Västra Götaland och Skåne, inte minst, som energiproduktionen måste ske. Annars får vi de här stora skillnaderna. Ledamoten känner säkert till att det är tufft att bedriva elintensiv verksamhet i Skåne. Det måste vi rätta till, och det gör vi inte med mer vindkraft.

Herr talman! Enligt alla internationella bedömningar har Sverige världens bästa elsystem. Att påstå något annat är lögn. Det finns inget sönderslaget elsystem. Vi har världens bästa elsystem.

När det gäller effekttilldelning till företag i södra Sverige är det stora problemet att vi inte har lokal produktion där, alternativt inte en vettig överföring.

Alla som i dag behöver el får el. Däremot får man inte alltid en tilldelning på nätsidan, men det är ju en nätfråga. Detta löser man inte genom att bygga kärnkraft i stora noder. Det blir inte bättre lokalnät av det. Möjligtvis är det bättre om man fokuserar lite mer på de saker som kan ge effekt här och nu till en vettig peng, till exempel kraftvärmen. Den har regeringen helt försummat. Det finns en potential i kraftvärme som är ungefär 2 000 megawatt. Det är nästan lika mycket som det regeringen ska lägga 983 miljarder på – kärnkraft. Kostnaden för detta skulle vara någon enstaka procent. Dessutom skulle det kunna realiseras i närtid. Sveriges Ingenjörer har visat att man skulle kunna få på plats kraftvärme motsvarande ungefär ett kärnkraftverk på tre år. Det skulle alltså ha kunnat vara klart den här mandatperioden.

Hur mycket ny effekt har den här regeringen levererat? Ingenting när det kommer till kraftvärmen. Man har möjligtvis förlängt ett fossileldat kraftverk i Malmö.

Problemet med den här regeringen är att man har fastnat i ett spår, ett spår som man sa var billigt och snabbt och som visade sig vara dyrt och långsamt. Det är det i alla andra länder också.

Om man på riktigt ska kunna lösa problemen när det gäller mer effekt i elsystemet och hantera volatila elpriser, som ledamoten säger, behöver man flexibel kraft. Har man en kraft som går hela tiden trycker man bara ned priserna, och volatiliteten kvarstår.

Det är uppenbart att Josef Fransson, Sverigedemokraterna och de andra Tidöpartierna inte förstår elmarknaden, för det finns inte en enda bedömare som tror att kärnkraften är lösningen på de problem vi har.

Herr talman! Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion, och det har varit den här regeringens ambition att ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag. Därför har det nu också föreslagits en satsning på stöd till kommuner som påverkas av vindkraftsetableringar.

Vi vet utifrån otaliga undersökningar och flera konkreta fall på olika håll i landet att den lokala acceptansen är helt nödvändig och en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att bygga ut vindkraften. För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs det en lokal förankring. Det gäller vinden, men det gäller också all övrig energiproduktion.

Med det här förslaget om ersättning till kommunerna skapar vi tydliga incitament att säga ja till vindkraft. På det sättet kan vi på ett bättre sätt säkerställa att omställningen också stärker lokalsamhällena.

Fru talman! Vindkraften kan på kort sikt stå för en stor del av den utbyggnad som vi behöver. Det spelar en väldigt viktig roll för att vi inte ska tappa takten med den elektrifiering som vi behöver för att kunna nå målet om nettonollutsläpp.

Vi vet att tillstånd till en vindkraftsetablering bara får ges om kommunen har sagt ja till det. Sedan slutet av 2010-talet har vi sett att både antalet och andelen projekt som kommuner tackar ja till har minskat kraftigt, detta som en spegling av att det lokala motståndet hos befolkningen har varit stort.

För att vi ska kunna ha den fossilfria elproduktionen i hela landet i den omfattning som elektrifieringen kräver måste vi vända den här utvecklingen. Det finns, generellt sett, ett stöd i befolkningen för elproduktion genom vindkraft, men motståndet kan paradoxalt nog vara stort lokalt. Det är naturligtvis för att vindkraften kan påverka omgivningen där den ligger men ger en begränsad lokal nytta för närboende och för kommunen.

Det förslag som vi har diskuterat i dag ger närboende till vindkraftsanläggningar rätt till en ersättning motsvarande en andel av de årliga intäkterna. Denna ersättning föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostadsbyggnaden ligger.

Det här är ett sätt att göra det mer attraktivt för kommuner och kommuninvånare att tacka ja till möjligheten att ha vindkraft i närområdet, och det är därmed också ett steg mot att förbättra Sveriges energiförsörjning. Kompensation till kommuner kommer att bidra i det arbete vi behöver för elektrifieringen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Vi står onekligen inför stora utmaningar, och vi behöver mer billig, hållbart producerad energi i Sverige för klimatomställningen, för vår konkurrenskraft och för vår säkerhet. I och med Hormuzkrisen tror jag ingen har missat hur skadligt det har varit att vara så djupt beroende av fossila bränslen

Fru talman! Vi hade en regering som faktiskt tog detta på allvar. Efter åtta år med Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regering hade Sverige fått upp utbyggnadstakten av fossilfri kraft till motsvarande ett stort kärnkraftverk per år – 3 gigawatt. Trots alla vackra ord som vi har hört från Tidöpartierna i kväll ser vi nu i stället att utbyggnadstakten av fossilfri kraft rasar. Hela elektrifieringen och klimatomställningen kollapsar med Tidöpolitik. Utbyggnadstakten har rasat med 75 procent eller mer under mandatperioden, detta i ett läge när vi behöver mer fossilfri el.

Den energikälla vars användning har ökat mest under Tidöregeringen är i stället den fossila energin. Det fossila har ökat med 10 procent eller motsvarande energimängden från två kärnkraftverk. Det är otroligt skadligt i det här läget.

Fru talman! Hur hamnade vi här? Sanningen är att Tidöpartierna under hela mandatperioden har motarbetat den förnybara energin och konsekvent gynnat det fossila. Vi saknar mål i närtid för att få till mer energi och effekt till 2030 eller 2035.

Miljöpartiet har drivit på för ersättning för vindkraft till kommuner och närboende i över 15 år, så jag är faktiskt väldigt glad att vi nu har en majoritet i riksdagen för båda de väldigt viktiga principerna. Men man kan verkligen undra varför det har tagit så otroligt lång tid för andra att inse behovet av detta. Stor skada är redan skedd. Genom det kommunala vetot har Tidöpartierna redan stoppat majoriteten av all vindkraft som skulle kunna komma till innan 2030. Under förra året, alltså 2025, stoppade kommunerna 98 procent av alla vindkraftverk. Miljöpartiet, tillsammans med Centerpartiet, säger ja i cirka 70 procent av fallen. Man kan jämföra hur mycket mer kraftproduktion vi hade haft då.

Det återstår att se, fru talman, hur de kommunala Tidöpolitikerna kommer att reagera på det här med ersättning till kommuner och närboende, men jag vet i alla fall att det kommer att spela stor roll för de bygder där det byggs vindkraft. Jag har nämligen besökt ett flertal platser där man har byggt vindkraft och gett en lokal ersättning, någonting tillbaka. Det är ett väldigt gott exempel på hur det kunde ha sett ut i hela Sverige om vi hade fått det här på plats långt tidigare.

Bland annat besökte jag Vindbyarna, som de kallar sig, utanför Malå i Västerbottens inland. Springliden, Mörttjärn och Lainejaur får årligen pengar från en närliggande vindkraftpark, och dessa vindkraftspengar används till byautveckling. Bland annat så har byastugan i alla tre byarna rustats upp. ”Här i byn upplever man att man fått en bra chans att utveckla byn tack vare vindkraftspengarna. Här är det ingen som klagar. [– – –] Tidigare hade vi nästan ingenting. Vi kunde aldrig reparera byastugan eller elljusspåret”, säger Roland Lundqvist, boende i Springliden och ordförande i föreningen Vindbyar.

Fru talman! Det är beklagligt att regeringen vill fördela ersättningen till kommunerna utifrån installerad effekt i stället för den faktiska fastighetsskatten för vindkraft. Det ger lägre ersättning, speciellt de första åren, och minskar därmed kommunernas incitament att säga ja till nya projekt.

De incitament som nu föreslås, både till närboende och till kommuner, räcker inte för att få fram tillräckligt mycket el till 2035. Därför vill Miljöpartiet komplettera detta. Det ska vara långsiktigt, men vi vill också ha en snabbhetsbonus, en engångsersättning till kommuner som tillstyrker vindkraftsprojekt, både nya och där man tidigare har sagt nej. Vi vill också förenkla ersättningen till närboende så att den betalas ut automatiskt både till fastighetsägare och till boende i till exempel lägenheter.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 5.

Utbyggnaden av vindkraft är, tillsammans med energieffektiviseringar och satsningar på grön baskraft, helt avgörande för att säkra låga elpriser, stärka Sveriges beredskap och möjliggöra både klimatomställningen och en grön industriutveckling. Det finns en bred samstämmighet om att landbaserad vindkraft behövs. Den svenska basindustrins energisamarbete, SKGS, har analyserat industrins ökade behov och efterlyser en skyndsam utbyggnad av landbaserad vindkraft. Svenskt Näringsliv skriver att mängden landbaserad vindkraft kommer att vara helt avgörande för elpriset framåt.

För tre år sedan sa statsminister Ulf Kristersson att han ville titta på allt som kan öka förutsättningarna att de kommande åren drastiskt öka elproduktionen. Ni kommer ihåg att jag nämnde att utbyggnadstakten tvärtom har minskat med 75 procent, så vi kan konstatera att regeringen fatalt har misslyckats.

Fru talman! Det är tydligt att vi behöver en ny regering, en regering som ökar produktionen av el i Sverige och har en vilja att elektrifiera både transportsektorn och industrin genom en långsiktig och stabil industri- och energipolitik. Vi behöver också en regering som faktiskt tar klimathotet på allvar och erbjuder hållbar energi till låg kostnad för både hushållen och industrin.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)