Vattenvård

Fru talman! Vi moderater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 6.

Den här debatten kommer att handla om vatten och framför allt vikten av att vårda vårt vatten. Vatten är ju, som vi tidigare har hört, vårt viktigaste livsmedel. Det håller vi med om helt och hållet.

Vad gör vi? Jo, vi förväntar oss ett rikligt flöde så fort vi vrider på kranen, och det gör vi ofta. I genomsnitt förbrukar faktiskt varje svensk 160 liter vatten per dag, varav 10 liter beräknas gå till matlagning. Vi förväntar oss också att vi ska kunna dricka vattnet direkt ur kranen utan att bli sjuka, samtidigt som det ska smaka gott. Men gott dricksvatten är också en förutsättning för att livsmedelsindustrin ska fungera, inte minst för bryggerier där vattnets kvalitet kan ha stor betydelse även för smaken.

Hur säkrar vi då att dricksvattnet motsvarar alla dessa förväntningar? Jo, framför allt genom att se till att vattenverken kan motsvara höga krav på rening. Men i dagsläget hyser allt fler oro för att läkemedelssubstanser och mikroplaster kan följa med ända in i köket. Och det gör de, även om det är i ytterst låga doser. Men problemet finns. Därför är det oerhört viktigt att reningsverken, som från början inte var byggda för att klara detta, framdeles utrustas med nya reningssteg.

Allianspartierna och Moderaterna har drivit frågan om att utveckla flera metoder för avancerad läkemedelsrening och gläds nu åt att alla partier i miljö- och jordbruksutskottet stöder detta. Samtidigt anser vi att mer behöver göras för att förhindra att läkemedel, flamskyddsmedel och näringsämnen över huvud taget hamnar i råvattnet. En uppmaning om detta riktades till regeringen redan förra året, men regeringen valde att inte lyssna. I årets betänkande upprepas kravet, och vi förväntar oss att det nu kommer att leda till verkstad, för det behöver vi.

Fru talman! Något som förvånar mig är regeringens bristande ansvarskänsla för den livsviktiga frågan om dricksvatten. Redan 2013 tillsatte alliansregeringen en utredning, Dricksvattenutredningen, som tre år senare lämnade sitt betänkande En trygg dricksvattenförsörjning som ännu inte nått riksdagens bord. Efter tre år fanns det alltså förvisso ett utarbetat förslag, men det gick hårt på pumpen hos Lagrådet. Jag kan inom parentes säga att det är ett antal av regeringens propositioner som gått den vägen, enligt ett betänkande från KU nyligen. Det här är naturligtvis inte bra, men hur som helst har riksdagen därför ännu inte kunnat ta ställning till den livsviktiga frågan om säker dricksvattenförsörjning.

Vattenvård

Det finns dessutom uppgifter om att regeringen bestämt sig för att inte ens gå vidare med propositionen, och detta i ett läge där nivåerna i grundvattenmagasinen inte har varit så låga sedan 70-talet och risken för oönskade substanser i vattnet aldrig har varit större. Det är oansvarigt och oförståeligt, inte minst med tanke på de konsekvenser som klimatförändringarna väntas få i form av exempelvis torka alternativt ökad nederbörd, varmare vatten och sämre råvatten.

En annan viktig fråga vars prioritet också är synlig i Moderaternas och Kristdemokraternas budget är vikten av ökat internationellt arbete. Också i denna fråga har miljö- och jordbruksutskottet enats om att uppmana regeringen att göra mer, bland annat genom ökat arbete i de två internationella sammanslutningarna Helcom och Ospar, som också spelar en viktig roll i samordningen av genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Det är många som menar att just Helcom och Ospar har gett en hävstångseffekt för att få verkstad i det här viktiga arbetet och för att förbättra situationen i haven utanför Sveriges kuster.

Redan 2007 beslutade EU-ländernas miljöministrar och EU-kommissionen att inom ramen för Helcom fastställa en gemensam åtgärdsplan - den kallas för BSAP, Baltic Sea Action Plan - för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet för planen är att nå en god ekologisk status till år 2021. Men en rapport som presenterades för två år sedan visade dessvärre att nästan 95 procent av Östersjöområdet fortfarande lider av övergödning. Det är framför allt länder som Polen som förorsakar stora problem.

Rapporten menar också att förhöjda nivåer av farliga ämnen är ett stort problem. Detta är absolut illavarslande. Därför är det viktigt att regeringen är fortsatt drivande i arbetet för en bättre havsmiljö i Östersjön inom ramen för Helcom. På samma sätt måste arbetet inom Ospar för att skydda miljön i Nordostatlanten intensifieras. Inom parentes sagt är de beslut som fattas inom Ospar juridiskt bindande - det visste inte jag själv - och måste implementeras i svensk lagstiftning.

Sverige har 16 miljökvalitetsmål. Av dem handlar tre om vatten. Det har nyligen gjorts en fördjupad utvärdering av dessa miljökvalitetsmål, och enligt Havs- och vattenmyndigheten, HaV, kommer vi inte att nå målet på något av dessa tre områden till 2020. Myndigheten säger förvisso att det finns positiva trender men menar att dagens åtgärdstakt inte är tillräcklig. Man hävdar vidare att kvaliteten på de områden som ändå har fått ett skydd inte är tillräcklig och att uppföljningen är bristfällig. Därför propagerar man för ökad långsiktighet och ökad internationell samverkan.

Det är återigen därför det är så viktigt med den uppmaning som miljö och jordbruksutskottet har riktat till regeringen om att vi måste få ett större tryck på detta område.

Fru talman! Moderaterna vill satsa mer på forskning om havet, för något som oroar oss mycket är den ökade halten av koldioxid i atmosfären. När koldioxiden träffar havsvatten bildas kolsyra. Då blir haven surare, vilket får till följd att korallrev och andra marina organismer tar stryk och den biologiska mångfalden påverkas. Därför är det viktigt att ta itu med forskning på detta område, och det vill vi prioritera.

Fru talman! Till sist några ord om enskilda avlopp. I dag kan kommuner tvångsansluta enskilda fastighetsägare till kommunalt vatten och avlopp trots att denne redan har en fullt fungerande lösning. Givetvis måste de enskilda avloppen uppfylla gällande krav vad gäller miljö, hälsa och smittskydd, men att tvångsansluta enskilda som har väl fungerande avlopp är inte rimligt.

Så sent som i dag var det ett inslag i Stockolmsradion om en tvåbarnsmamma som har fått krav på sig att ansluta sitt hus till kommunalt va. Det skulle kosta henne 310 000 kronor att få en ledning fram till tomtgränsen och ytterligare 100 000 kronor för att få denna ledning in till huset - fastän hon i dag har en fungerande lösning. Det är inga småpengar, och det är totalt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag har i min hand en pärm med namnunderskrifter. Jag har fått den av min kollega Edward Riedl, och jag kommer i nästa steg att lämna över den till miljöministern. Det är ett nätverk som kallar sig VA i Tiden, där enskilda fastighetsägare som berörs av dessa planerade tvångsanslutningar har samlat namnunderskrifter. På bara en månad har man fått ihop 712 stycken från hela Sverige. Det är bra med aktiva människor!

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag vattenfrågor, och vatten, mer specifikt dricksvatten, är vårt absolut viktigaste livsmedel. Rent dricksvatten är en förutsättning för god hälsa, tillväxt och jobb, ja, för i princip varenda välfärdsindikator.

Globalt är utvecklingen god. Sedan 1990 har drickvattentillgångarna ökat med 20 procent. Fortfarande är det dock ett stort globalt problem eftersom omkring 2 miljarder människor i världen saknar tillgång till rent dricksvatten.

Fru talman! I Sverige ser situationen betydligt bättre ut. Vi har bra vattentillgång, bland annat genom alla våra sötvattenkällor. Det må vara svårt med grundvattnet ibland, men det beror inte på brist på grundvatten utan på att vi kanske inte är tillräckligt bra på att ta vara på det.

Vi har oerhört bra vattenrening, men den kan naturligtvis bli ännu bättre. Därför är det positivt att utskottet är enigt om att det ska göras mer för att få fram avancerad vattenrening för att komma till rätta med läkemedelsresterna.

När man kommer åt läkemedelsresterna kan man dessutom ytterligare förbättra upptaget av fosfor i reningssystemet eftersom fosfor fäster på de större partiklarna som nya avancerade reningsverk kan filtrera bort.

En annan fråga man också kan ställa sig är huruvida receptfria läkemedel som belastar vår miljö verkligen ska fortsätta att vara receptfria även om vi kan få till stånd bättre rening.

Fru talman! Det mest akuta problemet när det kommer till våra vatten är utan tvekan övergödningen av Östersjön. Sverige har under många år bedrivit ett aktivt arbete, och vi kan se att det faktiskt ger resultat. Nivåerna av kväveutsläpp har minskat betydligt. Vi är också i mål vad gäller näringsläckage till delar av Östersjön, även om det i den egentliga Östersjön fortfarande är oerhört problematiskt.

Det är dock nedslående att höra att vi trots decennier av arbete inte har lyckats alls vad gäller att begränsa fosforläckaget från jordbruket. Detta beror förmodligen på att man inte har identifierat rätt åtgärder. Det krävs mer av punktinsatser än vad vi har haft i dag.

Det finns mycket att göra, och därför är det glädjande att Miljömålsberedningen i detta nu arbetar med detta. Det ska bli intressant och spännande att se vad man kommer fram till.

Samtidigt som vi ska göra mer för att bekämpa näringsläckaget måste vi vara öppna med att det existerar målkonflikter. Man skulle ganska enkelt kunna minska näringsläckaget tillräckligt till Östersjön genom att lägga ned allt jordbruk och importera all mat. Men så ska vi naturligtvis inte göra, och därför måste alla åtgärder på detta område vara kompatibla med att öka svensk livsmedelsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Här är det intressant att nämna vattendirektivet och hur det i dag implementeras. Om det av regeringen föreslagna åtgärdsprogrammet för att uppfylla vattendirektivet skulle genomföras fullt ut skulle det få långtgående konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion. Sverige har valt en egen modell där direktivets alla mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer. Vattendirektivet är i grunden ett ganska rimligt åtgärdspaket, men det lägger en alldeles för stor ekonomisk börda på lantbruket, som kan tvingas ta avsevärda arealer åkermark ur produktion.

Sverigedemokraterna anser att åtgärdsprogrammets förslag till åtgärder ska präglas av kostnadseffektivitet och en balans mellan god vattenmiljö och ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jord- och skogsbruk.

Av denna anledning yrkar jag bifall till vår reservation nr 3.

På samma sätt är det värt att nämna de människor som drabbas av myndigheters hårdare krav på tvångsanslutning till kommunala avlopp. Husägare som inte är välbeställda och vilkas hus inte direkt har Stockholmspriser drabbas ofta. Vi ska givetvis fortsätta arbetet med att täppa till näringsläckaget, men det måste kombineras med en politik som även inkluderar ett rättviseperspektiv. Av denna anledning kommer vi att rösta för reservation 10 i kammaren nästa vecka.

Vi lyfte upp dessa frågor vid flera tillfällen under föregående mandatperiod, och vi står givetvis för samma politik i dag.

Fru talman! Betydelsen av det regionala arbetet vad gäller vattenfrågorna kan inte på något sätt underskattas. Ska vi kunna återställa Östersjön är vi helt beroende av att exempelvis Polen och Ryssland arbetar mot samma mål. Ser man på bördefördelningen står dessa länder för 70 procent av de utsläpp som måste minskas, och man kan konstatera att dessa frågor inte står lika högt upp på agendan i Polen, Ryssland och en del andra Östersjöländer.

Därför är det viktigt att det regionala och internationella arbetet ges hög prioritet. Det behövs mer ekonomiska resurser och mer energi, och merparten av det som behöver göras för Östersjön måste faktiskt göras av andra länder. Så är det, men vi kan hjälpa dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag självklart står bakom alla Centerpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 11.

Fru talman! Vi har här i kväll att debattera ett betänkande som berör mig som hör hemma i en skärgårdssocken lite särskilt - det ska jag erkänna - men som borde vara av stor vikt för oss alla. De förslag som här behandlas syftar alla på något vis till en mer framåtsyftande, välfungerande och effektiv miljöpolitik. De syftar till att värna våra hav, sjöar och vattendrag. Inte minst kretsar många av förslagen kring Östersjön och problematiken med övergödning och spridning och utsläpp av tungmetaller och miljögifter - gamla synder - och de nya utmaningar kring mikroplast som hotar den marina miljön och stora delar av de natur- och turismvärden som är viktiga för många människor och för stora delar av vårt land och faktiskt också för Sveriges ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

De värmer mig som miljöpolitiker, som centerpartist och som Grytsbo att se det genuina engagemang som tar sig uttryck i dessa förslag. Tyvärr, fru talman, har engagemanget ännu inte räckt till för att lösa de problem vi ser. Vattenfrågorna har tyvärr blivit ett exempel på precis en sådan situation som min generation miljövänner riskerar att bli alltför bekanta med: inte att miljömål och ambitioner inte är satta, inte att de inte finns och inte nödvändigtvis att de är för svagt satta, men däremot att tidsgränsen för när vi ska ha uppnått miljömålen passerar utan att vi kan säga att vi har uppnått dem och att vi kan gå vidare i våra ambitioner. Precis detta är fallet med delar av de mål för en god havsmiljö som vi har satt upp. Majoriteten kommer inte att nås, framför allt inte vad gäller övergödning, miljögifter och bottnar som påverkas på olika vis.

Det bör därför, fru talman, vara ett löfte till oss själva, till medborgarna och inte minst till kommande generationer att inte bara sätta ambitiösa mål när vi ska revidera målen framåt 2021, utan först och främst se till att de mål vi sätter upp faktiskt uppnås. Det är detta perspektiv som vi i Centerpartiet har försökt ha i de av våra förslag som behandlas i betänkandet: att föra miljöpolitiken framåt men också se att detta är något som vi kan verka för och som vi kan svara för att det uppnås.

Jag vill här nämna en rad av de förslag som vi har lagt fram och som behandlas i betänkandet. Det första jag vill landa i är förslaget om en miljödeklaration för läkemedel. Vi vet i dag att läkemedelsreningen är en utmaning, och detta återkommer jag till i mitt anförande. Men det är inte bara problem med reningen utan också med miljöpåverkan i produktion och klimatpåverkan i distribution, och det är en fråga om att man som konsument inte är säker på vad det finns för påverkan av de läkemedel som tas upp. Det nämndes här tidigare av en talare från ett helt annat parti att man vill kolla på att ändra lagstiftningen för läkemedel och att man skulle göra vissa läkemedel som i dag är receptfria receptbelagda. Jag tror inte att detta är rätt väg att gå, men däremot skulle vi i Centerpartiet vilja se en miljödeklaration för läkemedel som gör det tydligt för konsumenten vilken miljöpåverkan läkemedlet har men som också ställer krav på att det ska redogöras för de avtryck som finns i produktionen och distributionen. I förlängningen skulle detta kunna vara ett medel att inte bara arbeta för en god havsmiljö här i vårt land utan också ställa krav på den produktion som ofta ligger i andra länder.

Vi har talat om övergödning här tidigare i debatten. Jag tror att det är mycket klokt att utskottets majoritet har landat i att vi vill förstärka samarbetet och betona vikten av samarbete tillsammans med våra grannländer i Ospar och Helcom. Men Centerpartiet skulle också vilja förtydliga vad vi bör ha för ambitioner i samarbetet och vilka krav vi bör ställa på våra grannländer.

Även om en stor del av miljöpåverkan ligger i våra grannländer ligger också en stor del av lösningen på problemen i att vidta åtgärder i våra grannländer. Det är inte så att detta tar bort den förpliktelse som vi har att arbeta med övergödning, utsläpp av läkemedelsrester och tungmetaller, men däremot förpliktar det dubbelt att försöka förmå och stödja våra grannländer att vidta nödvändiga åtgärder. Ett sätt att göra detta skulle vara att verka för att ha någon typ av bindande utsläppshandel. Det ska inte vara så att vi gör skillnad mellan polsk gödsel, svensk gödsel och ryska avloppssystem, men då måste vi försöka hitta styrmedlen och verka för dessa i de forum vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Vidare, fru talman, kommer frågan om dricksvatten. Här tror vi i Centerpartiet att det är viktigt att vi också här lär av våra grannländer. Vi kan till exempel titta på Finland, som i sina åtgärder och de kvalitetskrav som ställs på enskilda avlopp faktiskt har ett tänkande där de utgår från var insatserna gör störst nytta. De fokuserar på stora utsläppspunkter, på det som är strandnära och det som har störst risk att påverka. Detta skulle vi vilja inspireras av i Sverige. Jag tror att det hade kunnat ge en större förståelse för de insatser som görs ifall man som enskild person eller näringsidkare ser att insatser kommer att prioriteras just där de gör mest nytta.

Jag vill i förbifarten påpeka, även om det i och för sig inte rör betänkandet i sig, att det är beklämmande att det dricksvattenråd som har varit på gång, som är planerat för och som har utretts inte har kommit till skott. Detta, fru talman, handlar såvitt jag förstår delvis om att man kanske inte har jagat på men också om att medel saknades i den höstbudget som antogs. Detta är något som bör rättas till under året som kommer. Jag är säker på att det inte är av illvilja som detta har hänt, men det är viktigt att arbetet kommer igång ordentligt och får börja verka så snart som möjligt.

Nu när jag har haft detta - det erkänner jag - ganska mörka anförande är det viktigt att påpeka att miljöarbetet inte bara är betungande och något som drabbar oss. Det finns också möjligheter i de förslag som väcks här. Jag vill till exempel peka på det som anförs om möjligheten att återföra fosfor från reningsverk. Här ligger en möjlighet att hantera en av de riktigt utmanande resursutmaningar som vi ser i världen, nämligen att se till att vi har tillräckligt med gödning till jordbruket när vi ska föda allt fler människor, som förhoppningsvis kommer att ha en allt godare livskvalitet och ekonomisk situation, men också att hitta en växande exportnäring i Sverige.

Till sist ligger det med ett särskilt yttrande om spridningen av mikroplaster. Jag är glad över att kunna anföra att det ligger som ett särskilt yttrande just därför att detta finns med i januariavtalet och att vi kommer att få se fram emot hårda åtgärder mot spridningen av mikroplaster i naturen.

Slutligen, fru talman, kan jag konstatera att vi står inför stora utmaningar, men vi står också med en del av svaren på hur vi når målet: rena sjöar och en livskraftig havsmiljö.

(Applåder)

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Vatten är en helt avgörande resurs. Det finns ca 1,4 miljoner kubikkilometer vatten på jorden. 97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten. Bara 3 procent av jordens vatten är sötvatten, och då är 2 procent under glaciärer. Så bara 1 procent är tillgängligt för oss människor, och då är det verkligen viktigt att vi är rädda om det vatten vi har och de vattentäkter som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Vi i Sverige är bortskämda med mycket och fint vatten. Men förra sommarens torka visar att även vi kan bli drabbade med många sinade brunnar. Dricksvattenutredningen från 2016 lyfter fram flera frågor som krisberedskap, underhåll av dricksvatten med mera. Utredningen poängterar att ett säkert försörjningssystem för dricksvattnet är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Därför är det viktigt att regeringen vidtar åtgärder för att trygga den svenska dricksvattenförsörjningen på både kort och lång sikt.

Det är mycket positivt, fru talman, att alla partier nu ställer sig bakom läkemedelsrening i avloppsreningsverken, som är en fråga som drivits länge av Kristdemokraterna.

Fru talman! Kristdemokraterna välkomnar utredningen Vägar till hållbara vattentjänster i vilken man försöker komma till rätta med de problem som föreligger. Vi hoppas att lagförslag utifrån utredningens betänkande kan innebära en större flexibilitet i lagstiftningen, vilket minskar kostnaden för både kommuner och enskilda fastighetsägare samtidigt som det förenklar byggnation på landsbygden. Kraven på kemisk rening av de enskilda avloppen är i dag väldigt fyrkantiga. Här borde vi ta efter Finland där de har mer flexibla regler.

Fru talman! Det är hög tid att avbryta den häxjakt som hundratusentals fastighetsägare upplever då de åläggs att bygga om sina avloppsanläggningar fastän det är vetenskapligt bevisat att den lilla mängd fosfor - ett kilo från ett normalhushåll per år - i de flesta fall binds i marken. Fullföljer man kraven på ombyggnationer kommer det att handla om flera miljarder kronor som inte ger några miljövinster.

Det är självklart viktigt att man ålägger fastighetsägare som har anläggningar som inte fungerar att åtgärda dem. Men många enskilda avlopp som inte är godkända ägs i dag av äldre personer eller andra med små ekonomiska resurser. Investeringen för att installera ett godkänt avlopp kan vara orimligt betungande eller omöjlig att genomföra för dessa fastighetsägare. Vi hörde tidigare av ledamoten Betty Malmberg om en kvinna i Stockholm. Det finns många sådana fall runt hela Sverige.

Regler för enskilda avlopp bör möjliggöra att den som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö och hälsokrav inte ska påtvingas ett kommunalt avlopp. Om det ändå sker bör ersättningen till den enskilde beräknas utifrån en avskrivningstid på 20 år stället för som i dag 10 år.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation nr 7, Säkrad tillgång på dricksvatten och ansvarsfrågor, så att jag inte glömmer det. Jag står naturligtvis bakom samtliga av våra reservationer, men reservation 7 täcker det mesta av det jag vill lyfta fram i just denna debatt. Det handlar till exempel om att miljösituationen i våra hav och vattendrag är kritisk på grund av utsläpp, övergödning och exploatering. Det handlar också om att utsläppen i hav och vattendrag måste minska genom exempelvis en läckageskatt. Vidare måste dricksvattenförsörjningen säkras, och fler yt- och grundvattentäkter måste ges skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Reservationen pekar också på att det behövs en rad insatser för att förhindra att till exempel plast och läkemedel sprids i våra vatten. En del i januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är just att spridningen av de skadliga mikroplasterna ska förhindras genom förbud mot mikroplaster i flera produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift eller skatt på engångsartiklar.

Här behöver Sverige vara pådrivande för att skapa ett samarbete för ett skarpare internationellt regelverk. Som tidigare har påpekats är hav inte bara en nationell angelägenhet utan i högsta grad även en global angelägenhet.

Jag är också glad över att detta kloka utskott fått fram två tillkännagivanden till regeringen om internationellt samarbete i havsfrågor och avancerad rening i avloppsverk, vilket föregående talare mycket noggrant har gått igenom. Därför är det också bra att anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljöer ökas med 120 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Det är pengar som ska gå till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer.

Fru talman! Jag strök ungefär två tredjedelar av mitt anförande eftersom vi är så överens i dessa frågor. Det är glädjande då det handlar om livsviktiga frågor. Men när jag satt på min kammare och funderade över vad jag skulle säga i dag fick jag tag i en tidning som vi alla får i våra postfack. Den heter Hem & Hyra. Ett av uppslagen har inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. När man slår upp det står det att 1,5 miljoner svenskar har PFOS-förorenat vatten. 1,5 miljoner av våra invånare har alltså ett kranvatten som är tydligt förorenat av giftiga ämnen. Det handlar om kemiska ämnen som är vatten- och fettavstötande och som till exempel används i brandskum. De bryts inte ned i naturen, och de påverkar bland annat vårt immunförsvar och våra lever- och kolesterolvärden.

Livsmedelsverket avvaktar tills vidare åtgärder tills den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, kommer med en rapport. Det är dock ett tydligt tecken på att vi nu är inne i en tid då vi inte längre kan ta vårt mest nödvändiga livsmedel, vattnet, för givet. Här har politiker på alla nivåer ett stort ansvar och ett tungt arbete. Vi måste ha tillgång till vatten av god kvalitet och kvantitet.

Jag noterade att landsbygdsministern i dag gav länsstyrelserna i uppdrag att inventera vattensituationen runt om i landet. Det är bra. I detta sammanhang hoppas jag att kommunernas va-system, vars underhåll i många fall är erbarmligt eftersatt, ingår i uppdraget. Annars är det ett hett tips från Liberalerna.

Fru talman! Jag noterar att regeringen har bestämt sig för att inte gå vidare med flera av förslagen från Dricksvattenutredningen, som äntligen kom på plats. Det har den gjort i avvaktan på ytterligare faktaunderlag. Därför avslås Liberalernas motion detta år. Man kan kanske ha viss förståelse för att faktaunderlag behöver inhämtas, men vi har ingen förståelse för att det tog så lång tid innan utredningen över huvud taget kom på plats. Här behöver vi se fler initiativ från regeringens sida så att vi kan känna att det finns en säkrad tillgång till dricksvatten.

Fru talman! Det är sent nu så jag begränsar mig till detta och yrkar som sagt bifall till reservation nr 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

(Applåder)

Fru talman! I kväll talar vi här i kammaren om vårt vatten och vattenvård samtidigt som regnet droppar utanför Riksdagshuset.

Jag tänkte inleda mitt anförande med att ägna några andetag åt en stor hjärna vars hjärta slutade slå exakt på dagen för 500 år sedan. Han dog den 2 maj 1519. På den tiden, där och då, trodde man på föreställningen att all materia är uppbyggd av fyra element: jord, luft, eld och vatten. Vatten var med andra ord ett av de givna elementen. Och många av Leonardo da Vincis uppfinningar bestod av just teknik kring konsten att hantera och tämja vårt vatten. I dag vet vi bättre. Det finns betydligt fler dimensioner än de fyra elementen. Men vi vet samtidigt att vatten är direkt nödvändigt för allt liv på vår planet.

Fru talman! Jag tänkte tala om vatten ur tre perspektiv. Jag börjar ur ett europeiskt perspektiv, för gemensamma problem löser vi bäst gemensamt.

EU har antagit ett ramdirektiv för en marin strategi, ofta kallat havsmiljödirektivet. Målet är att uppnå och upprätthålla en god status i Europas alla hav. Samtidigt finns också Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen. Denna strategi är för övrigt den första makroregionala strategin inom Europa. Strategin fastställdes 2009 och är indelad i tre mål: länka samman regionen, öka välståndet och rädda havsmiljön. Arbetet sträcker sig brett, och gemensamma problem löser vi bäst gemensamt.

I juni 2016 antog miljörådet slutsatser om EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. I slutsatserna uppmanas vi bland annat att vidta åtgärder för att minska utsläppen av plast i den marina miljön och införa förbud mot mikroplastartiklar i flera produkter. Den plast som hamnar i havsmiljön bryts sakta men säkert sönder av sol, vind och vatten. Till slut blir plasten mycket små partiklar, så kallade mikroplaster.

På senare år har problemen med mikroplast uppmärksammats alltmer. Studier visar att mikroplast kan orsaka skada på den marina miljön och dess organismer, och det som kan skada djur, hav och vatten skadar förr eller senare oss människor.

Europeiska kemikaliemyndigheten har vidare presenterat begränsningsförslag för tillsatta mikroplaster i ett antal produkter. Förra året presenterade dessutom EU-kommissionen en plaststrategi som bland annat omfattar produktens utformning, återvinning samt begränsning av utsläpp av marint skräp.

Inom EU har vi även vattendirektivet, som fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Vattendirektivet anger principerna för en hållbar vattenpolitik i EU. Och Sverige har åtagit sig att leva upp till kraven.

Under våren i år publicerade även EU-kommissionen en strategi om läkemedel i miljön. Läkemedel räddar liv hos djur och människor, men om våra mediciner hamnar fritt och felaktigt i vår omgivning finns risk för att läkemedelsresistens uppstår, vilket gör våra läkemedel verkningslösa den dagen vi behöver dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Låt oss tala mer om vatten ur ett nordiskt perspektiv och våra närliggande hav. Helsingforskonventionen, även kallad Helcom, är en regional miljökonvention från 1992 för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Alla kuststater är med, inklusive Ryssland och EU som organisation. Organet består av ett flertal arbetsgrupper som behandlar frågor som utsläpp, farliga ämnen, sjöfartsfrågor och biologisk mångfald.

Ospar är ett motsvarande regionalt samarbete för att skydda miljön i Nordostatlanten, där Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt ingår. I samarbetet ingår alla kuststater samt Finland, Luxemburg och EU som organisation.

Med Sveriges marina strategi för Nordsjön och Östersjön arbetar vi med miljöstatusen i våra havsområden och med normer, indikatorer, övervakning och såklart åtgärder. Det som påverkar mest i våra havsområden är främst kväve och fosfor men även farliga ämnen, störningar av bottnar och hotade arter. Tillförseln av fosfor och kväve från Sverige behöver minska till våra vatten och hav eftersom de bidrar till övergödningen.

Fosforföreningar ingår i konstgödsel. Där är de ett viktigt användningsområde. Hälften av Sveriges fosfortillförsel från land till Östersjön kommer från jordbruksmark. Andra källor är avloppsvatten via reningsverk, små avlopp, fosfor som frigörs ur sediment på bottnen, dagvatten, icke-hanterade flöden från reningsverk och ledningsnät, utsläpp från industrier samt fiskodlingar.

Det är, tack och lov, förbjudet för all yrkestrafik att släppa ut toalettavfall inom svenskt sjöterritorium och ekonomisk zon. För kryssningsfartyg, passagerarfartyg och färjor införs dessutom förbud mot utsläpp av toalettavfall på internationellt vatten i Östersjöområdet från och med i år för nya fartyg och 2021 för befintliga fartyg.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis tala om vatten och vattenvård ur ett mer nära perspektiv i Sverige. Regeringen har satt igång ett flertal utredningar om plast, och arbete pågår hos bland annat hos Havs- och vattenmyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Resultat kommer löpande att presenteras.

Med januariavtalet och fyrpartiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet kommer vi aktivt att arbeta mot spridning av mikroplaster. Spridning ska förhindras bland annat genom förbud i fler produkter, stopp av onödiga plastartiklar samt införande av avgifter på engångsartiklar.

Sverige ska driva på inom EU för utfasning av all engångsplast. Med januariavtalet ska vi även stärka utvecklingen av en cirkulär ekonomi med en översyn av regelverk för återvinning och hantering av avfall eftersom, som ni vet, förr eller senare riskerar skräp att hamna i våra vatten.

Bara för ett par veckor sedan presenterade den socialdemokratiskt ledda regeringen sin vårändringsbudget. Regeringen satsar nu ca 2 miljarder kronor på klimat och miljö i vårändringsbudgeten, vilket gör detta område till den största sammantagna satsningen. För satsningen på rent hav och vatten föreslår regeringen att man ska öka anslagen med 200 miljoner kronor. Bland annat föreslås att 40 miljoner kronor ska gå till att bedöma miljötillståndet för vatten, och för sanering och återställning av förorenade områden ökas med 40 miljoner kronor. Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas anslagen med 120 miljoner kronor. Insatserna mot övergödning ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Jag har nu talat om vatten ur tre perspektiv: ur ett europeiskt perspektiv, ur ett nordiskt perspektiv med våra omgivande hav och ur ett perspektiv med mer konkreta satsningar här och nu i Sverige.

Det är svårt att tala om vatten och våra hav utan att samtidigt nämna miljöproblemen, men tillsammans kan vi ändra utvecklingen. Loppet är inte kört. Med politiskt mod och beslutsamhet kan vi lämna över friskt vatten och livskraftiga vattendrag och hav även till våra barn och barnbarn. Likt Leonardo da Vinci sa att det finns tre typer av folk, de som ser, de som ser när man visar dem och de som inte ser, så måste också vi här i dag våga fatta besluten och se för 500 år framöver. Gemensamma problem löser vi bäst gemensamt.

(Applåder)

Fru talman! Vatten är, som många har sagt, vårt viktigaste livsmedel. Jag tänker tala om vattenresurserna i Sverige.

Sveriges Radios program P1 Kaliber har under våren genomfört en enkät till 21 länsstyrelser och 222 kommuner. Resultatet visar att nästan en tredjedel, 30 procent, av råvattentäkterna saknar vattenskyddsområden. Kalibers granskning visar även att vattentäkterna som saknar vattenskyddsområden förser nära 1 ½ miljon människor med dricksvatten.

Kalibers resultat överensstämmer väl med den undersökning som Svenskt Vatten gjorde 2013 om att skydda dricksvattnet. I den undersökningen framkom att över 1 miljon personer fick sitt dricksvatten från vattentäkter som helt saknade skydd. Vidare fick över 4 miljoner människor sitt dricksvatten från vattentäkter med delvis föråldrat och omodernt skydd, det vill säga vattenskyddsområden som inrättades före miljöbalkens tillkomst 1999.

Den stora skillnaden mellan de nya vattenskyddsområdena och de som inrättades före 1999 är att markanvändningen inom ett område kan ha förändrats så drastiskt att de äldre föreskrifterna i vattenlagen från 1938 inte längre är relevanta och dessutom ofta saknar riskinventering.

Processerna i arbetet är dyra och långdragna. Ansvaret faller ofta på flera kommuner och på länsstyrelserna. En rad parter berörs utöver det offentliga, till exempel skogsbruk, grustäkter, vägar och industrier. Men främst har problem uppkommit i de fall där jordbrukets intressen ställs mot vattenintresset. Lagstiftningen är oklar. Frågan om ersättningar till markägare vid inskränkningar av markanvändningen har i nuläget ingen tillfredsställande lösning.

Sedan många år har diskussionen om och frågan om ersättningar diskuterats med, vad jag brukar kalla, högt tonläge. Moderaterna har också en reservation i ämnet i betänkandet. Därför finns anledning att ta upp frågorna i debatten.

Ersättningsfrågan utreddes senast 2012. En rad myndigheter är inblandade. Nu ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för frågan, men det finns också andra myndigheter som är inblandade. Det finns allmänna råd och en handbok om vattenskyddsområden. Kommunerna eller länsstyrelsen får meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området, som det heter - det vill säga att de kan få bestämma vad som gäller inom ett vattenskyddsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Därför ser det olika ut i hela landet i olika kommuner. Reglerna tillämpas olika. Ersättningsfrågan hanteras olika. Det råder oklarhet om vad som gäller och hur miljöbalken ska tolkas.

Miljöbalken säger att fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller föreskrifter enligt 7 kap. 22 § om åtgärder och inskränkningar som rör vattenskyddsområden.

Utredningen om ersättningar 2012 tittade på ersättningar vid vissa särskilda fall av rådighetsinskränkningar. Det gällde specifikt på grund av hälsoskydds-, miljöskydds- och säkerhetsskäl. Ersättning kan då normalt ges till enskilda endast i vissa fall. Det ska inte gälla då rådighetsinskränkningen sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Då är utgångspunkten att någon ersättning inte ska lämnas.

Det är väldigt oklart i dag vilken tolkning man ska använda sig av. Det går inte att gå in på alla turer och åsikter i den här frågan. Men det behövs krafttag. Grunden i miljöbalken är att förorenaren betalar. Grunden är inte att man betalar någon för att inte förorena.

Det behövs en tydligare politisk lösning. Det finns möjligheter att ersätta förorenande verksamhet med verksamhet som inte förorenar i de områden där våra vattenskyddsområden bör finnas. Det gäller till exempel användning av bekämpningsmedel i konventionellt jordbruk. Det skulle kunna ersättas med ekologiskt jordbruk där man inte använder kemiska bekämpningsmedel. Jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att få fortsätta att förorena vattentäkterna.

En politisk lösning som går ut på att öppna för ett tydligt och konsekvent ersättningsförfarande behövs. Då krävs det nya föreskrifter och nya allmänna råd från Havs- och vattenmyndigheten samt förtydligande i lagstiftningen. Det krävs också ett tydliggörande av vad som ska ingå i begreppet vattenskyddsområde, och definitionerna behöver vara lika över hela landet.

Det man i lagen i dag kallar primär zon bör rimligen innebära att man till exempel inte får använda bekämpningsmedel och att det förbjuds utan att man får någon särskild ersättning för det. Det måste klargöras på vilket sätt eventuella undantag ska tillämpas och så vidare.

En bättre statlig styrning och vägledning behövs liksom ett gemensamt beslut om det i Sveriges riksdag där vi kan komma överens. Annars kan jag inte tro på alla partier när deras företrädare står här i talarstolen och säger att rent vatten är viktigt, en viktig fråga och det viktigaste livsmedlet vi har.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som ni ser är vi alla partier delaktiga i de två tillkännagivanden som ges. Det är inte alls särskilt konstigt, eftersom det är frågor där regeringen redan arbetar väldigt hårt och väldigt mycket. Det gäller till exempel Helsingforskommissionen där vi har varit med sedan jättelång tid tillbaka. Det är också väldigt bra att riksdagen betonar att Helsingforskommissionens råd måste följas på ett tydligare sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I frågan om utskottets ställningstagande om läkemedelsrening i avloppsreningsverk vill jag särskilt betona det vi skriver i betänkandet om att det finns ett stort behov av forskning. Det behövs verkligen nya känsliga analysmetoder för upptäckt av nya kemikaliehot och effektiv reningsteknik.

Forskning på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har visat att modern avancerad reningsteknik - alltså den som vi föreslår att det ska utvecklas mer av - i vissa fall kan leda till att toxiciteten, giftigheten, från läkemedelsrester i de utgående avloppsvattnen förstärks.

Det här området är oerhört komplext. Det behövs väldigt snabbt mer forskning och mer vetenskapligt grundat expertstöd till kommunerna som arbetar med att utveckla avloppsreningen.

Fru talman! Jag vill också betona att det är bra att regioner och landsting är aktiva i arbetet med att minska riskerna med läkemedelsrester genom ett aktivt uppstramningsarbete. Man har i Stockholm en miljömärkning av läkemedel som man kan ta efter i hela landet. I Uppsala finns försök med rening av utgående avlopp från Akademiska sjukhuset.

Det gäller verkligen att hitta långsiktigt hållbara lösningar. Reningen i ett avloppsreningsverk kan vara fantastisk från ett vattenperspektiv samtidigt som föroreningarna samlas i slammet. Då har vi bums ett annat kretsloppsproblem att lösa.

Fru talman! Jag ska inte förlänga kvällens debatt ytterligare. Jag vill avslutningsvis hänvisa till alla de frågor som har kommit om enskilda avlopp. Det är frågor som miljöministern har svarat på ganska nyligen i riksdagens kammare. Hon har hänvisat till att det är en ny utredning som gjorts om enskilda avlopp. Utredningen förespråkar mer flexibla lösningar. Den är nu ute på remiss. Jag hoppas verkligen att inte M-KD-budgeten har urholkat Sveriges ekonomi så mycket att vi inte kan göra satsningar på området ganska snart.

(Applåder)

Fru talman! Timmen är sen. Det är klart att man undrar: Ska jag gå upp i debatten och ta en replik? Men med tanke på att jag blir apostroferad tycker jag ändå att det är på sin plats.

Maria Gardfjell tar väldigt detaljerat upp vattenskyddsområden. Hon inleder med att berätta att det bara är 30 procent av dricksvattentäkterna som har ett skydd i form av vattenskyddsområde. I nästa steg lämnar hon i princip det i knäet på oss moderater.

Vi skriver att det ska finnas en flexibilitet. Det är vad vi uttrycker i vår reservation och i vår motion som ligger bakom. Det handlar om att det ser väldigt olika ut på olika platser. Det kanske inte är så att vi kan ha exakt samma typ av skydd överallt.

Vättern till exempel, som är en av norra Europas största dricksvattentäkter, är nu ett vattenskyddsområde. Samtidigt vet vi att man projekterar för en gruvbrytning. Försvaret övar skjutningar i Vättern. Det är inte så statiskt. Jag undrar i det läget vad ett sådant vattenskyddsområde innebär.

Maria Gardfjell tar också upp problemet med urlakning och hur jordbruket kan förorena i olika vattenskyddsområden. Faktum är att det är det ekologiska jordbruket som enligt forskningen läcker mest till vattendrag. Det tycker jag att Maria Gardfjell kan ta till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Det var 30 procent av råvattentäkterna som saknade vattenskyddsområde och inte som hade. Men det ska vi inte debattera så mycket om.

Jag uppfattar Moderaternas förslag som att ni kan tänka er att ha svagare skydd på vissa ställen. Jag tycker att det är miljö och hälsa som måste gå i första rummet när det gäller skydd av en sådan viktig resurs som vårt dricksvatten.

När det gäller vatten är det en fråga som jag hemskt gärna debatterar. Jag vet också att Betty Malmberg är en av de riksdagsledamöter som är väldigt engagerade i frågan.

Här anser vi från Miljöpartiet att man behöver få ett nytänkande kring just skyddet av dricksvattentäkter. Anledningen till att försvaret kan öva i en dricksvattentäkt som har riksintresse eller stort värde är att försvarets riksintresse alltid går först.

Jag menar att vi behöver kunna ha en modern diskussion om detta i riksdagen, och helst också i Försvarsberedningen, som arbetar just nu. Det handlar om att försvaret långsiktigt behöver ha en planering för sina anläggningar och sin verksamhet så att man också kan skona dricksvattnet och dricksvattentäkterna. Detta är oerhört viktigt.

Jag tycker verkligen att frågan om att anlägga en gruva i detta läge är kontroversiell. Det finns ju en ganska stark lagstiftning just om anläggningen av industriell verksamhet. Men gruvnäringen går lite grann på ett spår vid sidan av, som ett undantag.

Fru talman! Anledningen till att jag nämnde Vättern har att göra med att det, som jag sa, är ett utpekat vattenskyddsområde och att det har detta skydd. Men å andra sidan kan man vidta alla dessa åtgärder, vilket jag tycker går lite på tvärs mot det första.

Detta kan också förklara en del av hur man måste se på frågeställningen. Om Maria Gardfjell hade tagit sig tid att läsa vår motion hade hon sett att Moderaterna skriver att vi självklart ska säkra vatten av god kvalitet i alla dricksvattentäkter. Men det kan ändå finnas en viss anpassning till lokala förhållanden. Alla de otaliga dricksvattentäkter som finns i Sverige ser inte exakt likadana ut, och det skydd som till exempel ett vattenskyddsområde ger Vättern ger jag inte mycket för i detta läge.

Jag har ställt frågan till miljöministern om huruvida hon har synpunkter på Vättern som dricksvattentäkt och på vilket sätt man kan säkra detta dricksvatten. Jag har frågat med tanke på att man även talar om att Vättern också ska kunna försörja Mälardalen med dricksvatten. I förlängningen finns en diskussion om detta med. Miljöministern svarade då helt sonika att så länge man följer miljöbalken är allt frid och fröjd - punkt.

Det här är ändå en frågeställning. Vi kan gömma oss bakom lagstiftningar, men vi måste också vara ärliga och säga vad som faktiskt är en realitet och hur vi själva agerar i verkligheten. Det kan handla om att vi måste ompröva lagstiftningar, men då anser jag att det är det vi ska diskutera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Från Miljöpartiets sida vill vi ompröva lagstiftningen. Vi vill stärka skyddet för vattentäkterna, och vi vill säkerställa att vattenskyddsområden finns i alla råvattentäkter i hela Sverige.

Vi anser också att det är oerhört viktigt att skyddet av dricksvattnet är ett faktum som inte ska innebära att samhället ska ersätta till exempel en lantbrukare för att sprida bekämpningsmedel som kan förorena vattnet i en vattentäkt. Detta är tyvärr en av de baksidor som finns inom begreppet flexibilitet, som Moderaterna använder sig av i sin reservation.

Jag ser ändå fram emot att arbeta tillsammans brett i miljö- och jordbruksutskottet med de här frågorna, för jag tror att vi verkligen behöver säkerställa att vårt dricksvatten blir skyddat på ett bättre sätt i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 maj.)