Valfrågor

Fru talman! När statsvetare försöker beskriva demokrati säger de att ett av demokratins grundkriterier är att man ska ha val som är fria, rättvisa och effektiva.

”Effektiva” ska här tolkas som att valen ska handla om att välja personer till det organ eller den roll som verkligen betyder något. Vi här kan möjligen hålla med om att detta kan vara effektivt.

”Fria” innebär att valen ska vara öppna för alla att delta i på lika villkor. Det ska inte finnas några begränsningar för vilka som kan eller får rösta eller vilka som kan eller får delta i ett val, utan valen ska vara öppna för alla.

”Rättvisa” är det som vi egentligen i väldigt hög grad har att behandla i det här betänkandet. Olika förslag på hur man kan förbättra eller förändra valsystemet handlar oftast om att göra det mer rättvist.

Fru talman! Man kan dock också se på effektivitet på ett annat sätt. Ett valsystem måste för att vara effektivt i samhällsbygget respekteras av så många som möjligt. Vi måste vara överens om vilka spelregler som gäller när vi väljer hur Sverige ska styras. Därför är valsystemet och valfunktionerna viktiga att ta hänsyn till.

Väljaren ska känna igen sig och veta vad han eller hon gör. Väljaren ska känna trygghet och kunna lita på valresultatet och att ingen försöker påverka det med orena medel. Man ska kunna lita på att valen är hemliga så att man kan rösta på det som man de facto vill stödja. Det handlar som sagt också om att ha tilltro till resultatet.

Utifrån kriterierna ”fria, rättvisa och effektiva” ska vi behandla ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Det handlar om 42 olika yrkanden, fru talman. Jag ska absolut inte gå igenom allihop, men jag tänkte kommentera några av dem.

Det finns två yrkanden som jag tycker blir väldigt tydliga, och det är de båda som behandlar spärregler. Ledamöter föreslår där att man ska ha 2 procent i stället för 4 procent som spärr för att underlätta för nya partier att komma in. Men ledamöter från samma parti föreslår också att man ska ha 5 procent i stället för 4 procent för att förhindra en fragmentisering av det politiska systemet.

Jag nämner inte detta för att vara ironisk utan för att det väldigt tydligt belyser den avvägning vi måste göra mellan att göra det politiska systemet så tillgängligt som möjligt och att möjliggöra ett system som innebär att vi får vettiga regeringsbildningar och vettiga samarbetsförhållanden.

Precis den här diskussionen tror jag att man har överallt. Är det rätt med 4 procent? Ska det vara högre? Ska det vara lägre? Den typen av överväganden är något som vi hela tiden måste ta till oss; sedan kanske vi inte ska göra det via en motion här i dag utan fundera i andra sammanhang.

Det finns förslag om skilda valdagar. Det finns förslag om att vi ska kunna ha fyllnadsval om någon avgår, framför allt om man hamnar i en situation där man har en tom lista.

Det finns några förslag som jag tycker är lite halvroliga, nämligen förslag om att byta namn på valkretsar. Det är ju ingen som i visan sjunger om att vi äro musikanter allt ifrån Västra Götalands läns östra valkrets. Därför finns det de som tycker att man ska gå tillbaka och kalla den för Skaraborgs läns valkrets, även om Skaraborgs län inte längre finns kvar. Samtidigt föreslår man att min egen valkrets ska byta namn till Sjuhärad. Det har den aldrig hetat, för den hette Södra Älvsborg innan den blev Västra Götalands läns södra.

Allting är alltså inte konservativt. Men här ligger en hel del identitetsfrågor, och man kan fundera på hur man ska gå vidare och ta hänsyn till detta.

Det finns också förslag om ändrad rösträttsålder. Det finns ett förslag om att knyta rösträtten och kandidaturrätten till mantalsskrivningen.

Vi är några ledamöter här som har suttit med i utredningen om valsedlar. Utredningen fick ett tilläggsuppdrag att just se på det här med mantalsskrivning och visade då ganska tydligt att det skulle bli väldigt problematiskt. Ett annat sätt att få samma lösning är att säga att man bara har rätt att ställa upp som kandidat i en kommun och i en region, och naturligtvis till riksdagen, och att i stället för att knyta detta till mantalsskrivningen knyta det till personen.

Just det här visar betydelsen av att vi ser problemen, går till botten med dem och hittar en lösning som kanske inte alltid är den som spontant kommer upp när man skriver en motion.

Fru talman! Försiktighet är nog en bra regel för att långsiktigt få just de här fria, rättvisa och effektiva valen.

I den andan, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande 27 Valfrågor, vilket innebär avslag på de motioner som finns.

Fru talman! För snart sju år sedan, på studentdagen i Kramfors, sammanfattade årkurs 3 från barn- och fritidsprogrammet vad de hade lärt sig efter två års samhällskunskapslektioner med undertecknad som lärare. Sammanfattningen gjordes i tre punkter på ett slitet lakan som hängde på deras studentflak. Den första var: På spåret sänds klockan 20 på fredagar. Den andra punkten var en syrlig hänvisning till mitt klimatavtryck utifrån alla papper jag hade insisterat på att skriva ut under åren. Den tredje punkt de listade var: Förtidsrösta – du kan vara död i morgon!

Jag minns faktiskt inte om jag någonsin var så dramatisk när jag betonade vikten av att rösta och att gärna göra det i god tid. Men jag måste erkänna att jag var väldigt nöjd över att ett så viktigt budskap som deltagande i valet faktiskt fick ta plats på studentdagen 2019.

Däremot finns det väl ingen, fru talman, som kan vara nöjd med utvecklingen vad gäller valdeltagandet i Sverige. I riksdagsvalet 2022 sjönk deltagandet med drygt 3 procentenheter. Två år senare, 2024, skedde även en sänkning av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet. Det är en mycket oroväckande trend. Ett högt valdeltagande är en förutsättning för hela det demokratiska systemets legitimitet.

Vi socialdemokrater pekar även i år i detta motionsbetänkande på att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att öka valdeltagandet. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! I den förra debatten refererade jag till riksdagens forskningsdag. Jag tycker att det är viktigt att vi använder oss av det vi lär oss under den dagen och liknande dagar.

När konstitutionsutskottet hade ett internt seminarium presenterade en av forskarna begreppet AI-svärmar. Kortfattat handlar det om målstyrda påverkansoperationer där AI-genererade budskap kan både utformas och testas i realtid, automatiserat, och där budskapet således kan anpassas för att misstänkliggöra till exempel myndigheter eller valprocesser.

Detta är en skrämmande utveckling och naturligtvis inget vi i Sverige är ensamma om eller kan hantera själva. Det kommer att vara en avgörande framtidsfråga inom EU-samarbetet.

Men, fru talman, Sverige har i grunden ett robust valsystem som åtnjuter högt förtroende. Det ska vi verkligen värna. Det finns utrymme för förbättringar och reformer, men jag menar att vi måste skynda långsamt och verkligen överväga vad större förändringar av valsystemet skulle kunna innebära, inte minst med tanke på den omvärld vi nu lever i och de digitala hot jag nyss nämnde.

Det kan möjligen framstå som en märklig ordning att jag som socialdemokrat uttrycker en konservativ linje gällande förändringar. Förra året hade Hans Ekström från mitt parti samma uppgift, och jag gör det även i år. I valsystemet är det nämligen nödvändigt att förändringar görs stegvis, och när sådana förändringar sker ska de också samla en bred parlamentarisk majoritet.

Fru talman! Valsedelsutredningen ska i slutet av sommaren presentera sitt slutbetänkande, och det kommer att behandla både frågor om typ av valsedlar och tillgänglighetsfrågor. Eftersom jag precis som Ulrik Nilsson sitter i den utredningen tänker jag naturligtvis inte föregripa det arbetet och resonera i detalj om detta i den här debatten. Däremot vill jag framhålla vikten av att vi snarast kan genomföra betydande förbättringar vad gäller tillgänglighetsfrågorna kopplat till valsystemet och röstningsförfarandet. Det är något som vi nu fokuserar på i utredningen. Jag tycker att det är viktigt att säga det från den här talarstolen eftersom jag vet att det är något som engagerar väldigt många funktionsrättsgrupper i samhället.

Fru talman! Det var faktiskt inte så länge sedan det ansågs onödigt eller till och med farligt att låta kvinnor, 23-åringar och dömda rösta. I dag blir man röstberättigad i valen när man fyller 18, oavsett kön, men så har det som sagt inte alltid varit.

För drygt 100 år sedan var kvinnors rösträtt och kvinnliga riksdagsledamöter helt nya företeelser. De kom efter en lång och målmedveten kamp mot ett hårt motstånd, och Sverige var faktiskt sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor. Men även efter detta genombrott för kvinnlig rösträtt fanns det många begränsningar. Exempelvis fick de som fick bidrag från fattigvården, alltså dagens försörjningsstöd, inte rösta. Det var faktiskt först 1989 som alla olika rösträttsbegränsningar var borttagna.

Kort sagt kan man säga att rösträtten och vårt valsystem har förändrats, utvecklats och förbättrats över tid, och så behöver det givetvis fortsätta.

Så här i efterhand kan det kännas konstigt att inte alla alltid har velat ha en större demokrati med fler deltagare, men faktum är att varje förändring av valsystemet och utökning av vår demokrati och rösträtt har bemötts med motstånd.

Vänsterpartiet har de senaste åren lagt fram flera förslag kopplade till rösträtten. Vi anser att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18. Vi vill även se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i de kommunala valen, i enlighet med den förra Demokratiutredningens förslag.

Fru talman! Vi vet från forskning att vanan att rösta grundläggs i unga år. Vi vet också att valdeltagandet bland unga i valet till riksdagen 2022 minskade från 86 procent till 83 procent. Minskningen var betydligt större bland unga med utländsk bakgrund, där valdeltagandet minskade med hela 10 procentenheter. Dagens unga är engagerade och samhällsintresserade och har ett högt samhällsengagemang, men allt färre är medlemmar i ett politiskt parti.

Åldern för rösträtt sammanfaller enligt nuvarande ordning med myndighetsåldern. Det innebär att alla som tillhör samma årskull inte alltid får rösta i samma val. Den som fyller 18 efter valdagen har inte rösträtt förrän fyra år senare.

Vänsterpartiet menar att denna ordning är olycklig och vill förändra den. Den politiska information som ges till gymnasieskolans elever under ett valår från lärare, valmyndighet och politiska organisationer väcker förhoppningsvis en förstagångsväljares intresse och höjer kunskapen om hur val går till. Men den mobiliserande effekten av all denna information under gymnasieutbildningen försvagas när en stor del av de elever som sitter där i klassrummet känner: Det här berör inte mig. Jag kommer att få vänta ytterligare fyra år på att få rösta.

För att vi ska kunna skapa ett gott samhälle för unga måste deras erfarenheter och röster få höras. Unga mellan 18 och 24 år är i dag den mest underrepresenterade gruppen på alla politiska nivåer. För att komma till rätta med det behöver vi ny lagstiftning, förnyade demokratiprocesser och satsningar på barns och ungas organisering.

Det är väldigt olyckligt att regeringen och Sverigedemokraterna i år har plockat bort 50 miljoner från organisationer som jobbar just med frågor om barns och ungas organisering. Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som delar ut det här bidraget. Jag såg att en del av er höjde på ögonbrynen, men ni får kika på den budgetpost de har att hantera i år.

MUCF mäter också ungas syn på demokrati. Svaren från 2025 visar att sju av tio unga är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och att nio av tio tycker att det är viktigt att leva i ett land som är demokratiskt. Det känns väldigt betryggande att intresset för politik och samhällsfrågor i Sverige är högt. Tyvärr anser dock bara en av fem att de har stora möjligheter att föra fram åsikter till dem som bestämmer. Att öka den siffran är ett ansvar vi alla måste ta.

Vi tror att just sänkt rösträttsålder i kommunala val skulle kunna vara en väg för att vitalisera demokratin, ge fler möjlighet att vara aktiva i sitt lokalsamhälle och ta vara på ungas engagemang och åsikter. Vänsterpartiet vill att unga människor ska kunna lita på att politiken utgår också från deras verklighet och menar därför att vi ska ha en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder.

Huvudsyftet med en sänkt rösträttsålder är att ta till vara ungas intresse. Men vi tror faktiskt också att politiken skulle bli bättre om vi öppnade upp för dem.

Sverige har nationella mål för ungdomspolitiken som vi alla, oavsett utskott, ansvarar för. Jag sitter annars i kulturutskottet, som har det övergripande ungdomspolitiska ansvaret, men här i konstitutionsutskottet kan vi jobba med valfrågorna.

Fru talman! För att demokratin ska ha legitimitet krävs ett högt valdeltagande. Sverige har traditionellt haft ett högt valdeltagande i val till riksdagen, uppemot 90 procent tillbaka i historien. Därför är det oroande att valdeltagandet har fallit i de senaste valen. Jag hoppas verkligen att vi kan se att det vänder uppåt i höstens val.

Avslutningsvis, fru talman, kan jag konstatera att en sänkt rösträttsålder knappast är en utopi. I dag rekommenderar faktiskt EU sina medlemsstater att sänka rösträttsåldern. Det har hörsammats av till exempel Belgien, Malta, Tyskland och Österrike, där 16-åringar fick rösta i senaste EU-valet 2024. Totalt har 32 länder sänkt rösträttsåldern till 16 år i nationella eller lokala val, och 20 av dessa ligger i Europa.

Det finns goda exempel och erfarenheter att lära av. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation 3, som handlar om dessa frågor. Jag hoppas att vi kan få stöd för den reservationen vid dagens votering.

Fru talman! De flesta av oss har nog en ganska liknande bild av hur valdagen ser ut. Man promenerar ned till den lokala skolan eller biblioteket. Kanske träffar man en granne i kön, och så plockar man på sig de där små färgglada lapparna: gult, vitt och blått. Generellt sett är det en dag som andas lugn och trygghet. Det är liksom ”demokrati på svenska”. Det är lagom.

Men även om själva inramningen ser likadan ut för oss alla är upplevelsen väldigt olika beroende på vem man är. För de allra flesta är det en enkel sak. Vi tar våra valsedlar, vi går in i båset, vi gör vårt val och vi slickar igen kuvertet. Ingen ser, ingen vet. Men för hundratusentals svenskar med synnedsättning eller andra funktionsnedsättningar ser den här verkligheten helt annorlunda ut.

Fru talman! I dag tvingas alltför många ta hjälp av en ledsagare eller en röstmottagare för att kunna rösta. De måste berätta för någon annan vad de vill rösta på. De måste lita på att någon annan tar rätt valsedel och stoppar den i kuvertet. Det är svårt att sätta sig in i den verkligheten: att inte vara helt säker på att din röst förblir din hemlighet och att inte kunna gå in bakom den där gröna skärmen och känna den totala friheten i att ingen annan har med ditt beslut att göra.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation 6.

För oss i Centerpartiet är det här en principfråga. Valhemligheten ska gälla alla, inte bara dem som har full syn. Jag vet att det pågår en utredning där den här frågan bereds, och det har också sagts i talarstolen att frågan är prioriterad. Jag vet att frågan är prioriterad för många, men arbetet behöver gå fortare. Vi vet att problemet går att lösa. Det finns taktila mallar, det finns tekniska hjälpmedel och det finns sätt att utforma valsedlar så att man kan känna skillnad på dem. Men det går för långsamt.

Vi har pratat om det här i valrörelse efter valrörelse, men vi har inte nått hela vägen fram. Centerpartiet vill att regeringen nu tar ett samlat grepp. Vi behöver en tydlig plan för hur vi ska säkerställa att varje person, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna rösta. Det handlar också i grunden om information. Det räcker inte att systemet finns om man inte vet hur det fungerar eller om personalen i vallokalen inte är utbildad för att hjälpa till på rätt sätt.

En demokrati mäts inte bara i hur många som röstar utan också i hur väl den skyddar de rättigheter som tillhör precis varenda medborgare. Att kunna rösta självständigt handlar om värdighet. Det handlar om att vara en fullvärdig medlem i samhället.

Fru talman! Vi i Centerpartiet vill att nästa val ska bli det mest tillgängliga valet i Sveriges historia. Vi vill att den där känslan av stolthet när man lämnar vallokalen ska delas av alla, oavsett om man ser valsedlarna med ögonen eller med fingrarna.

Fru talman! Den första meningen i vår svenska grundlag regeringsformen lyder som bekant: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”

Av detta följer ett visst intresse för hur den allmänna och lika rösträtten faktiskt ska uttryckas rent praktiskt. Valsystemet debatteras ibland. Det kommer motioner om förändringar med jämna mellanrum, och vi som sitter med i Valprövningsnämnden vet att nuvarande system inte alltid fungerar fullt ut. Vid varje val är det några som måste lämna vallokalerna med oförrättat ärende för att deras namn redan var markerade i röstlängden. Det har också handlat om köer, svårigheter för funktionshindrade och insatser för att bevara valhemligheten.

Detta är naturligtvis djupt olyckligt. Felprocenten är förvisso mikroskopiskt liten, men den borde kunna minskas eller allra helst elimineras helt.

Vi i Miljöpartiet är, precis som ledamöterna Ulrik Nilsson och Peter Hedberg, delaktiga i Valsedelskommittén – inte jag, men en av mina partikollegor – som ser över och utvärderar olika tänkbara förbättringar. Vi är förvånande nog av det lite försiktiga slaget här; att skynda långsamt är vår ingång i det hela, och vi finner det absolut rimligt att vi avvaktar det slutbetänkande som väntas senare i år. Sedan får de ledamöter som tar över i höst fortsätta det viktiga arbetet.

Men, fru talman, det finns andra angelägna reformer att ta tag i. Att bredda och fördjupa demokratin genom att fler yngre får möjlighet att delta anses generellt vara fördelaktigt för den demokratiska utvecklingen i ett samhälle. Det har vid flera tillfällen under senare år föreslagits att utreda möjligheten att sänka rösträttsåldern till 16 år även i Sverige. Det här är något som flera länder, delstater, regioner eller kommuner har genomfört, bland annat i Österrike och USA.

I somras beslöt även det brittiska parlamentet att sänka rösträttsåldern till 16 år och därmed följa exemplen från Skottland och Wales.

Vi i Miljöpartiet har vid flera tillfällen lyft fram en sänkt rösträttsålder som en väsentlig del i arbetet med att få fler att engagera sig i frågor om demokrati, rättvisa och en hållbar utveckling. Civilsamhällesorganisationer med ungdomsfrågor på dagordningen har tagit upp frågan. I Sverige är det främst ungdomsorganisationer som Youth 2030 som står bakom och driver på, men även exempelvis Unicef.

Vi har hört att demokratiutredningen för tio år sedan föreslog en försöksverksamhet med rösträtt för 16-åringar i kommunalval – med efterföljande utvärdering naturligtvis. Vi menar att förutsättningarna för en försöksverksamhet i kommuner och regioner finns, och vi föreslår att frågan utreds med sikte på att det till kommun- och regionvalen 2030 finns en försöksverksamhet på plats.

Fru talman! Det finns forskning som pekar på ett ökat engagemang i samhällsfrågor hos ungdomar som får rösträtt tidigare. Det är inte själva röstandet som är det viktiga, utan det är rösträtten.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, och den är sedan 2020 svensk lag, bland annat därför att barns och ungas kunskaper verkligen ska tas till vara. En åsikt som förs fram mot en sänkning av rösträttsåldern handlar just om barns och ungas kunskaper och motivation att delta i val och att det skulle kunna ha negativa konsekvenser för demokratin. En undersökning av 16-åringar i Österrike – där nationella val genomförts med 16-årsgräns – visade att andelen röstande i gruppen varit något lägre men att de röster som ungdomarna avgivit i stort liknar vuxna väljares. Ungdomarna röstar på ett sätt som gynnar deras intressen och som speglar en vilja att delta på lika villkor.

Begreppet agens tolkas ofta som förmåga att genom medvetna handlingar åstadkomma effekter eller resultat inom ett givet sammanhang. Barns och ungas agens diskuteras av forskare och profession inom både barnomsorg, socialtjänst och utbildning. En enkel sammanfattning är att barns och ungdomars agens tenderar att underskattas; det råder inga tvivel om att även barn och unga har förmåga att uttrycka vad som är bra för dem.

Fru talman! Miljöpartiet har, som jag nämnde tidigare, föreslagit att man ska utreda möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med rösträtt för 16-åringar på frivillig basis i några kommuner och regioner. När det gäller val till riksdagen krävs det en grundlagsändring.

För två år sedan fick regeringen slutbetänkandet Förändring genom försök från utredningen om försöksverksamhet i den kommunala sektorn. Där diskuteras ett antal möjliga försöksverksamheter men inte just rösträtt för 16-åringar, annat än som referens till en motsvarande utredning i Norge. I fråga om Norge avspeglades erfarenheterna från Österrike där också, men man lade till att det också blev fler unga som valdes in i de lokala och regionala parlamenten.

Jag tycker ändå att utredningen får betraktas som en öppning avseende kommunal och regional försöksverksamhet på flera områden över tid.

Fru talman! Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 4, som handlar om just rösträtt för 16-åringar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)