Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande 7 Väg- och fordonsfrågor.

Coronapandemin har slagit hårt mot vårt samhälle, inte minst mot transportsektorn. Men pandemin har också lagt grunden till en del beteendeförändringar som är väl värda att understödja. Både vägtransporterna och flygresandet har ju minskat kraftigt under pandemin. Det har lett till att utsläppen från de sektorerna minskade kraftigt under pandemiåret 2020. Aldrig någonsin tidigare har vi kunnat se sådana kraftiga utsläppsminskningar som under det året.

Men pandemin har också minskat resandet med klimatsmarta transportslag, som tåg och lokal och regional kollektivtrafik. Det här är i mycket en direkt konsekvens av de direkta uppmaningar som kommit från politiken om att undvika resor i kollektivtrafiken. Cykelresorna har sannolikt däremot ökat på de flesta ställen runt om i landet, i synnerhet i våra städer.

Vi svenskar har på allvar lärt oss att utnyttja det som Anders Åkesson brukar kalla för det femte transportslaget, nämligen it. Ett fortsatt distansarbete när det passar har stor potential att minska transportarbetet i Sverige och därmed utsläppen.

Nu då vår ekonomi ska återstartas och vårt samhälle gå tillbaka till normalläge, som man säger, är det viktigt att vi inte går tillbaka och gör allt likadant som tidigare. Kan vi slå vakt om de positiva beteendeförändringar som har grundlagts under pandemin? Kan vi därmed ta steg mot ett mer transporteffektivt och klimatsmart transportsystem? Vi i Vänsterpartiet hoppas det, eftersom transportsektorn är helt avgörande för att vi ska nå våra klimatmål.

Vi vet att transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. De här utsläppen behöver minska med minst 70 procent till 2030. Vi är inte alls i linje med den målsättningen, även om Trafikverket i går redovisade siffror där utsläppen från transportsektorn hade minskat med några tiondelar. Det är långt ifrån vad som behövs för att vi ska uppnå vårt klimatmål.

Hur ska vi då ställa om mot ett transporteffektivt och hållbart samhälle? Vi i Vänsterpartiet förtydligar det bland annat i vår reservation 3 i det här betänkandet, som jag härmed också yrkar bifall till. Där framhåller vi att det är väldigt viktigt att vi får en infrastrukturpolitik som går i takt med våra miljö- och klimatmål. Dessvärre har regeringen gett Trafikverket för lite pengar för framtida infrastrukturinvesteringar. Trafikverket har i sin tur lagt fram ett förslag till infrastrukturplan som bygger på prognoser om ökade vägtransporter och inte utgår från våra miljö- och klimatmål om minskade utsläpp.

Vi behöver göra om och göra rätt, helt enkelt. Vi behöver investera mer i att bygga ut järnvägen och investera mer i kollektivtrafiken. Vi behöver statlig medfinansiering till att bygga ut cykelinfrastrukturen.

Allt handlar inte om att bygga en massa saker. Vi kan också åtgärda det som finns här och nu. Vi behöver till exempel förbjuda nybilsförsäljning av diesel- och bensinbilar. Vi behöver överlag satsa på elektrifiering av fordonsflottan.

Laddinfrastrukturen behöver byggas ut i hela Sverige. I dag har vi en utbyggnadstakt som är plottrig och helt och hållet ostrukturerad. Regeringen stoltserar med att man har en marknadsdriven utbyggnad av laddinfrastrukturen. Det påminner lite om den tidigare debatten som vi hade om it och 5G. Det kan fungera bra på vissa platser men långt ifrån bra i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Elbilar är bra. Men ännu bättre är att vi försöker undvika beroendet av en egenägd bil. Kan vi stimulera delandets ekonomi med exempelvis bilpooler och se till att vi flyttar över transporter från egen bil till kollektivtrafik, gång och cykel där det passar? Ja, självklart kan vi göra det med rätt politiska beslut.

Vi behöver också satsa på mer hållbara godstransporter. Allt talar för att antalet godstransporter kommer att öka inom transportsystemet. Då är det oerhört viktigt att de transporterna så långt som möjligt inte sker på väg utan sker på järnväg och med sjöfart.

Här har regeringen tagit fram en godsstrategi och tillsatt ett godstransportråd. Men det finns tyvärr inga mätbara positiva effekter av den strategin och rådet i form av att det sker en överflyttning från vägtransporter till järnväg.

Vi i Vänsterpartiet tror att vi behöver mycket skarpare styrmedel. Vi behöver till exempel en vägslitageavgift på lastbilstransporterna, och vi behöver sänka banavgifterna så att det blir billigare att transportera gods på järnvägen.

Vi behöver särskilda stöd till så kallade godspendlar så att vi har godståg som går varje dag från söder till norr och från norr till söder där det behövs. Vi behöver en politik för ett fortsatt minskat flygande. Det går att flytta över flygresor från flyg till tåg.

Det går också att undvika resor över huvud taget genom att investera i den digitala infrastrukturen så att man inte behöver flyga ned till Stockholm över dagen för att exempelvis vara med på ett möte.

Fru talman! I betänkandet tar vi upp fordonsbesiktningen och inte minst den bristande miljökontrollen i fordonsbesiktningen. Jag är nöjd med att vi i betänkandet kräver att regeringen går till botten med den sänkning av miljöambitionerna som regeringen och Transportstyrelsen har genomfört sedan 2018 i Sverige.

Vi har i dag i Sverige en av Europas lägsta ambitioner miljömässigt vid fordonsbesiktningen. År 2018 var det tre viktiga försämringar som Transportstyrelsen och regeringen genomförde vad gäller kontrollen av partikelutsläpp från bilar.

Man tillåter numera mycket högre utsläpp av partiklar. Numera behöver man inte längre vid besiktningen använda fordonets omborddiagnossystem där man tidigare kunde titta på felkoder och spåra problem hos bilen.

Dieselbilar som är äldre än 20 år är helt och hållet undantagna från en detaljerad avgasmätning. Det har lett till att långt många fler bensin- och dieselbilar som tidigare inte skulle ha fått ett godkännande i dag får ett godkännande. Det visar också besiktningsbranschen, som har uppvaktat oss i trafikutskottet flera gånger om detta. Jag och många andra har tagit upp det med infrastrukturministern. Vi har fått svepande bortförklaringar, skulle jag kalla det.

Transportstyrelsen säger att man var tvungen att göra dessa försämringar på grund av EU-lagstiftning. Men det är ärligt talat nonsens. Det stämmer inte. Andra länder har höjt sina miljökrav vid fordonsbesiktningen.

Nu kräver vi i betänkandet att vi går till botten med detta och att regeringen sedan får åtgärda de sänkta miljöambitionerna vid fordonsbesiktningen så att Sverige återigen kan få Europas bästa och högsta miljöambitioner vid fordonsbesiktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Vi debatterar betänkande TU7 om väg- och fordonsfrågor men också regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon.

Jag vill börja med att understryka att vi socialdemokrater står bakom våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation 25 om miljökontroller.

Betänkandet rör allt från automatisering av fordon, vinterväghållning, bilpooler, en fossilfri fordonsflotta till tyngre och längre lastbilar med mera.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill att Sverige ska bli det allra första fossilfria välfärdslandet. En stor del av arbetet med att minska utsläppen så att vi når netto noll 2045 måste göras inom trafikutskottets ansvarsområde och inte minst inom det område vi debatterar i dag.

Transportsektorn står nämligen för nära en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och av inrikes transporter står vägtrafiken för drygt 90 procent av utsläppen. Transportsystemets omställning är därför central om de kortsiktiga och långsiktiga klimatmålen ska nås.

Gårdagens rapport från Trafikverket om att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken preliminärt minskade med 0,3 procent förra året jämfört med 2020 pekar på att vi sakta rör oss åt rätt håll. Minskningen förklaras av ökad andel biodrivmedel genom höjd reduktionsplikt, elektrifiering genom ökad nyregistrering av laddbara bilar men också energieffektivisering. Därför kunde utsläppen minska trots att personbilstrafiken och lastbilstrafiken ökade under året.

Men Klimatpolitiska rådets rapport från mars 2021 visar att det går för sakta. Vi behöver jobba fortare. Den visar att vi behöver minska utsläppen med minst 8 procent per år för att nå målet för inrikes transporter till 2030. Trots att omställningen går raskt framåt och det finns en vilja hos politik, forskning, industri och näringsliv är det tydligt att vi måste öka takten.

Vi måste alla ändra våra beteenden i hur vi förflyttar oss. I många delar av landet måste mycket mer av vägtrafiken flyttas över till järnväg och sjöfart. Men lika tydligt som det är så är det också tydligt att i andra delar av landet är vägarna enda sättet att ta sig fram till jobb, skola och fritidsaktiviteter men också för godset.

Vi måste därför planera infrastrukturen utifrån de förutsättningar som finns runt om i vårt land och ta bort klyftan mellan stad och land. Oavsett om man bor i stad eller på landsbygd ska man kunna vara en del av omställningen.

Fru talman! För att klara omställningen ser vi socialdemokrater elektrifiering som en viktig del av många andra. Därför är det bra att elektrifieringskommissionens arbete fortsätter för löpande utbyte mellan exempelvis företrädare för näringsliv, intresseorganisationer, kommuner och inte minst regeringen.

Det är också bra att vi äntligen har på plats den statliga elvägsutredningen. Den konstaterar att elvägar kan bli ett viktigt komplement till stationär laddning för att förhindra flaskhalsar i transportsystemet och bidra till ökad transporteffektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

De försöksverksamheter som redan bedrivs på olika platser runt om i landet är också viktiga. Jag vill såklart särskilt nämna det test som pågår i min egen hemkommun Lund, där utskottet hade förmånen att i höstas besöka både fabriken och själva elvägen.

Fru talman! Jag vill också säga att den socialdemokratiska regeringen nyss har presenterat elektrifieringsstrategin, som tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra just en ökad elektrifiering. Bland annat kan vi under punkt 6 läsa: "Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Eldrivna transporter ska möjliggöras i hela landet genom en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur. [- - -] Styrmedel och stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur ses över för att säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga."

Regeringens fokus är tydligt. Omställningen måste skyndas på. Men för att klara det måste vi alltså bygga en fungerande infrastruktur, inte minst med el, längs våra vägar men också laddstationer och tankstationer för bränslen som biogas och vätgas.

Fru talman! Ett annat viktigt perspektiv när det gäller klimatutmaningen och Sveriges konkurrenskraft är arbetet med den nationella godstransportstrategi som regeringen levererade under förra mandatperioden och även beslutet om högre bärighetsklass med 74 ton. Vägnätet för bärighetsklassen BK4 byggs nu ut steg för steg.

Jag vill säga att möjliggörandet av 74 ton är bra för industrin, för klimatet och miljön. Men det bidrar även till att öka möjligheterna att effektivisera vårt transportsystem. Även arbetet med att förbättra förutsättningarna för våra enskilda vägar runt om i landet är avgörande för att hela vägnätet ska stärkas i Sverige.

Fru talman! Jag vill särskilt lyfta fram ett föregångsexempel som vi har fått höra om i trafikutskottet, nämligen ett initiativ som har tagits mellan Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen. Det syftar till att optimera transportkedjorna så att vägtransporterna kan kortas i godskedjan till regionala sträckor och att samarbeta med järnvägstransporter på de längre sträckorna. Det är ett föregångsexempel som verkligen visar hur vi kan få till mer optimerade transportkedjor mellan olika transportslag.

Fru talman! Jag vill understryka att regeringen för nästan ett år sedan presentade en historiskt stor infrastrukturproposition med inte minst stora satsningar på väginfrastruktur och underhåll. Den vann bifall i den här kammaren och lägger grunden för den kommande nationella plan som regeringen ska fatta beslut om senare i år.

Fru talman! När det gäller Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse gällande omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon vill jag understryka att det för mig som socialdemokrat är orimligt att människor på en del håll i landet behöver ta ledigt en hel arbetsdag för att kunna köra fram och tillbaka till besiktningen eftersom öppettiderna är så korta och tillgängligheten på vissa håll så låg. Samtidigt ser vi att kostnaden har stigit på vissa håll. Bilbesiktningen är en viktig samhällsservice som ska finnas för alla medborgare i vårt land.

I skrivelsen säger regeringen att den ojämna fördelningen av tillgänglighet till besiktning inte är oproblematisk, särskilt i ljuset av den generella prisökning som har skett sedan omregleringen genomfördes. Vi socialdemokrater kommer fortsatt att följa besiktningsmarknadens utveckling vad gäller tillgängligheten till besiktning, inte minst med fokus på geografisk tillgänglighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! När det gäller miljökontroller i besiktningen finns det majoritet i utskottet för ett tillkännagivande. Jag kan dock konstatera att regeringen redan har utrett effekterna av dagens miljökontroll och nu går vidare med att ge Transportstyrelsen ett uppdrag som syftar till att skapa förutsättningar för att skärpa miljökraven.

Det finns en harmoniserad EU-reglering som ska införas, men det finns också möjlighet att göra vissa nationella tillämpningar. Infrastrukturministern har uttalat sig om att de studier och analyser som har gjorts inte är tillräckliga. Regeringen kommer därför att ge ett uppdrag till Transportstyrelsen som just handlar om att utveckla mätmetoderna och att fordon som inte uppfyller avgaskraven inte ska släppas igenom.

Vi vill därför nu se över vad som krävs för att vi ska kunna skärpa miljökraven vid besiktning så att bilar med stora utsläpp av luftföroreningar hålls borta från vägarna.

Vi socialdemokrater vill att hela landet ska leva, och vi prioriterar en modern, rättvis och hållbar transportpolitik som både bidrar till klimatomställningen och jämlikheten och stärker konkurrenskraften.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Teres Lindberg och Jasenko Omanovic (alla S).

Fru talman! Snart har den här regeringen suttit vid makten i åtta år. Enligt min mening är det åtta förlorade år när det gäller både underhåll och skötsel av våra vägar. Det är en av de punkter i betänkandet som jag kommer att ta upp.

Betänkandet handlar framför allt om fordon och om våra vägar. Det innehåller 2 tillkännagivanden och 70 reservationer. Ett område som regeringen inte har brytt sig om är något som var och en av oss kan se ute på våra vägar: Vägarna förfaller, och det gör att transporter till våra företag hotas. Våra jobb riskeras på grund av dessa dåliga vägar.

Hur ofta får vi inte åka mellan stora gropar och hål på de mindre vägarna? Vi ser hur de större vägarna har fått hastighetssänkningar och minskad framkomlighet. Vi ser hur underhållet är så bristfälligt att de djupa dikena i vägen riskerar att orsaka både vattenplaning och svåra olyckor.

Fru talman! Om Sverige ska fungera, om våra industrier ska fungera och om våra jobb ska finnas kvar måste vi fortsätta att växa och se till att hela landet kan växa. Vi kan inte fortsätta med denna undermåliga skötsel av vårt vägnät. Detta förstår alla, men tyvärr inte regeringen.

I stället för att öka underhållet till våra vägar planerar just nu S-regeringen att inte ens ge Trafikverket de pengar som de har begärt för att klara dagens nivå. Ni hörde rätt, fru talman - dagens nivå! Man ger inte ens pengar för att klara den delen.

Regeringen tänker nämligen använda de pengar som man sparar in på vägarna till ett olönsamt och ej efterfrågat höghastighetståg, vilket innebär att våra redan i dag eftersatta vägar och järnvägar under lång tid framöver kommer att bli ännu sämre. Ja, ni hörde rätt: Vägarna och järnvägarna, som redan är dåliga, kommer att bli ännu sämre med den här regeringen. Regeringen tänker i stället bygga ett olönsamt höghastighetståg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Jag tror att alla som lyssnar och följer debatten förstår att om vi ska ha vägar måste vi också underhålla dem och se till att de fungerar. De enda som inte verkar förstå detta är regeringen. Trots tillkännagivanden om att man ska kunna köra både längre och tyngre fordon i Sverige har ingenting hänt. I stället jobbar regeringen med att göra det svårare och dyrare att transportera med lastbil.

Vi har hört i tidigare inlägg hur regeringen successivt gör det svårare för lastbilar och försöker få över godset på järnväg eller båt. Skatten har höjts, och man har inte gjort någonting åt de olagliga transporterna, som får fortsätta att härja fritt på våra vägar.

Fru talman! Sverige måste ha en regering som ser hela landet, som förstår företagens villkor och som ser till att förbättra konkurrenskraften. En sådan åtgärd är att kunna köra med både längre och tyngre fordon.

Fru talman! Vi måste också ha en regering som inser att vi har skatter och avgifter som gör att folk varken har råd eller möjlighet att använda sina bilar och fordon längre. Men tyvärr är regeringen tondöv och sitter och fattar sina beslut om högre skatter långt bort från landsbygden och långt från de företag som behöver både bilar, lastbilar och fungerande vägar för att kunna vara verksamma.

Fru talman! Alliansregeringen var med och startade försök med både längre och tyngre fordon, men efter det har regeringen inte gjort något, eller alldeles för lite, på åtta år. Fokus har i stället varit på att minska lastbilarna och flytta till båt och järnväg, trots att alla vet att en transport på båt eller järnväg oftast eller alltid börjar och slutar med en lastbilstransport.

Vi har försök i Skaraborg med längre lastbilar som ska ta två stora containrar från terminalen i Falköping till huvudlagret i Skara. Fortfarande går dessa transporter på försök och dispens. Så har man hållit på i sju år för att den här regeringen inte har sett till att permanenta försöken. Den har inte accepterat att det är så vi faktiskt måste börja transportera vårt gods - på längre och tyngre lastbilar. I stället får det här företaget göra nya dispensansökningar utan att veta vad beslutet och resultatet blir.

Sju år är en rätt lång tid för att kunna göra en utvärdering och konstatera om saker och ting fungerar eller inte. Men den här regeringen, fru talman, jobbar inte så snabbt. Man har hållit på så här i åtta år, och under dessa sju år har man inte lyckats lösa ut frågan.

Fru talman! Vi vill också underlätta för landets tunga fordon, såsom lyftkranar och kranbilar, så att man ska slippa de byråkratiska bördor och det krångel man har när man ska flytta en kranbil till och från olika arbetsplatser och byggplatser i Sverige. Det måste självklart underlättas. Detta har påtalats länge från branschen. Tyvärr har regeringen inte gjort någonting här heller. Man har suttit på sina händer i Regeringskansliet.

Fru talman! Under valrörelsen brukar ju alla vara ute och lova vitt och brett, men därefter har regeringen låst in sig på Rosenbad och låtit Miljöpartiet styra över investeringar i vägar och våra fordonsslag. I dag ser vi resultatet. Alla kan åka ut och titta på vägarna och se hur det har sett ut de senaste åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

I åtta år har regeringen med Miljöpartiet jobbat med att försöka få bort bensin- och dieselbilar och sagt att alla ska åka på el. Samtidigt har man struntat i att se till att vi har el så att det räcker. Hör och häpna, fru talman, man har till och med stängt av fossilfria kärnkraftverk och gjort oss beroende av ökad elimport. Alla har kunnat se detta på sina elräkningar under vintern.

Trots att alla vet att vi kommer att behöva en fördubbling av vår elkraftsproduktion och vår elförbrukning till 2040 jämfört med i dag har regeringen inte gjort nödvändiga planeringar och investeringar i landets elnät. Även om vi hade haft elen kan vi alltså inte få fram den till laddstolpen, för den infrastrukturen med ledningar finns inte. Våra industrier behöver mer el och säker el som finns i uttaget även när det inte blåser.

Fru talman! Åtta förlorade år. Brist på el, brist på elnät. Man pratar om elektrifiering av fordonsparken, men man borde väl ha hunnit med någonting under dessa åtta år.

Avsaknad av laddinfrastruktur. Avsaknad av tillräcklig kapacitet i nätet. Detta, fru talman, hindrar och motarbetar en snabb elektrifiering av fordonsparken. Och det är knappast oppositionens fel, som man alltid brukar skylla på när man inte har gjort det man skulle göra. Det stora problemet är att vi under snart åtta år har haft, och har, en handlingsförlamad regering som i stället för att lösa problem har suttit på sina händer.

Fru talman! Sverige är ett stort och glesbefolkat land som behöver både fungerande vägar, rimliga bränsleskatter och en regering som tar tag i problem och verkligen löser dem. I stället har vi nu oerhört dåliga vägar, världens högsta dieselpriser och höga bensinskatter som till och med gör att folk inte har råd att åka till jobbet längre.

Det värsta av allt, fru talman, är att den här regeringen tänker låta vägarna och järnvägarna bli ännu sämre. Och man har inga planer på att sänka de höga bränsleskatterna. Sverige kan byta ut den här regeringen den 11 september i år. Låt oss verkligen göra det!

Fru talman! En annan självklar fråga är de bilar och fordon som av kriminella och biltjuvar dumpas i naturen. Självklart ska vi kunna flytta bort dem från den mark vars ägare blivit drabbad av detta. Men på åtta år har detta problem fortfarande inte lösts. Bilarna som dumpas hos många av landets markägare blir stående kvar i en konflikt om vem som ska göra vad. Man bollar ansvaret mellan Trafikverket, polisen och kommunen. Ingen vill ta på sig huvudansvaret. Men lös detta! Åtta år! Det hade varit rimligt att man faktiskt hunnit med det på dessa åtta år.

Fru talman! I andra länder har det länge pågått försök med självkörande bilar. Också Sveriges fordonstillverkare vill självklart kunna pröva detta fullt ut. Även här har dock regeringen släpat benen efter sig och inte fått fram det tydliga regelverk som skulle underlätta för självkörande fordon.

Allting går så trögt, och regeringen är inte pådrivande. Åtta år! Makten är det viktigaste, inte att regera landet och se till att det fungerar.

Fru talman! Sveriges regering behöver också lösa situationen och underlätta för alla de lyftkranar och tunga lastbilar som krävs vid byggen. I dag är handläggningstiderna för dispenser alldeles för långa och reglerna alldeles för byråkratiska att följa. Lös detta! Hur många samtal har vi inte haft med de aktörerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Moderaterna vill också se ett förenklat och bättre regelverk runt våra kulturfordon. I Sverige finns det många som med egen ekonomi och eget hårt arbete gör en jätteinsats för att bevara, reparera och ta hand om våra gamla veteranfordon. Dessa personer är värda ett mycket bättre bemötande från landets myndigheter och verk. Deras insats för det rullande kulturarvet är ovärderlig.

Hur myndigheter aktivt kan försöka skrota och förstöra värdefulla veteranbilar som hämtas och importeras till Sverige är helt ofattbart. Regelverk och praxis måste ses över så att ingen entusiast ska behöva genomgå den behandling som dessa importörer nyligen drabbades av. Återigen satt regeringen på sina händer och fanns inte i debatten. Man hade inga planer på att ingripa. Åtta år och ingenting har hänt, och man har tänkt köra värdefulla entusiastbilar till skroten. Detta sker i Socialdemokraternas Sverige.

Fru talman! Vi vill underlätta importen, se över regelverket, minska avgifterna och underlätta regelverket för veteranbilsträffar. Vi vill ta vara på vårt rullande kulturarv och se till det kan fortsätta leva. Det kan det göra med större möjligheter efter den 11 september i år.

Fru talman! En annan fråga som måste lösas är att underlätta för uppsättning av skyltar utmed våra vägar. Att ha ett regelverk som tvingar en att ställa ut stora lastbilstrailrar eller åkfordon för att kunna kringgå systemet är helt orimligt. Vi behöver självklart se över regelverket för att underlätta för annonsering utmed våra vägar. Åtta år och ingenting har hänt.

Fru talman! Om man vill att vi i Sverige ska satsa mer på att underhålla våra vägar och järnvägar och säga nej till ett olönsamt höghastighetståg ska man rösta på Moderaterna den 11 september.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 60.

Fru talman! Jag vet inte om det är att timmen börjar bli sen och att ledamoten Sten Bergheden kanske börjar bli lite trött, men jag tyckte i alla fall att tonläget var onödigt högt och onödigt svartmålande. I alla fall tycker jag att vi här i kammaren kan hålla oss till sanningen, oavsett om timmen är sen eller om det är tidigt på dagen.

Man kan undra var ledamoten Sten Bergheden har varit under den senaste mandatperioden och den förra. Det verkar i alla fall inte som att ledamoten har följt de viktiga steg som den socialdemokratiskt ledda regeringen har tagit under dessa år, inte minst när det gäller det område vi debatterar i dag. Vi har hört att allt går så trögt, att makten är viktigast och att åtta år har gått och inget hänt. Det är rätt hårda ord, även för att komma från någon som inte röstar på Socialdemokraterna.

Jag får upprepa lite av det jag sa i mitt anförande, eftersom Sten Bergheden uppenbarligen varken lyssnade på mig eller har lyssnat på de satsningar som regeringen har gjort under mandatperioden. Utöver att vi har lanserat och i kammaren beslutat om en historiskt stor infrastrukturproposition, som inte minst ger stora tillskott till vägunderhåll och vägar, har vi tillskjutit mer medel i budgetarbetet under mandatperioderna. Vi har dessutom rullat ut BK4 och stärkt arbetet med överflyttning av gods. Inte minst hörde vi själva från Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen att man vill jobba mer tillsammans för att optimera transportkedjorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Regeringen har alltså jobbat, och vi socialdemokrater kommer att fortsätta kämpa. Men frågan är: Vad vill Moderaterna? Ledamoten lade det mesta av sin talartid på att prata om vad Socialdemokraterna har gjort, men vad vill egentligen Moderaterna?

Fru talman! Jag kan väl börja med det sista. Jag talade nog inte om vad Socialdemokraterna hade gjort utan mer om vad de faktiskt inte har gjort. Det var det jag tog upp. Det är våra vägar som är undermåliga, järnvägen som är undermålig och tillstånd och regler som är undermåliga. Detta har man inte gjort någonting åt. Man låter folk ha det besvärligt här i landet. Man rättar inte till det.

Ledamoten Elin Gustafsson säger att jag är trött. Nej, jag tror inte att jag är trött. Däremot tycker jag faktiskt att den här regeringen är väldigt trött. Den har knappt lyckats genomföra någonting av de tillkännagivanden som vi har gjort, de direktiv som riksdagen har beslutat för att faktiskt få till stånd vissa saker. Däremot ägnar man sig åt att försöka lägga ned flygplatserna i Sverige. Och att försöka flytta över gods till båt och järnväg låter ju bra, men då borde man väl också tänka på de företag som varken har bäckar, åar eller något annat som det går att köra båttransporter på och knappast heller någon järnvägsräls fram till lokalerna. Det är bara att se sig om - de här företagen är beroende av lastbilarna.

Vi har två stora lastbilstillverkare i det här landet. Det är ingen slump, utan det beror helt enkelt på att vi behöver lastbilar. Ni har jobbat strategiskt för att försvåra för den här branschen, men ni har inte tagit tag i de problem som finns i branschen. Våra åkerier i Sverige behöver fortsätta konkurrera med olagliga transporter från utlandet som kommer hit och kör på sämre diesel än vad svenska företag kan köra på, för den biten har ni släppt. Kom inte och prata med mig om miljön och annat när ni inte kan ta tag i de problem som ni har ansvar för att sköta om här i landet!

Fru talman! Vi pratar nog mer om vad Socialdemokraterna inte har gjort. Socialdemokraterna verkar lite trötta.

Fru talman! Jag kan lova ledamoten Bergheden att det finns en oerhörd kraft och energi i det socialdemokratiska partiet, inte minst hos vår nyvalda statsminister. Vi vill fortsätta arbeta för att bygga ihop det här landet. Även om ledamoten Bergheden försöker få det att låta som att regeringen inte har gjort någonting under åtta år är det återigen så att jag kan konstatera att vi har lagt all tid och kraft på att bygga ihop landet genom att investera i infrastruktur från norr till söder. Inte minst ser vi att de här transportslagen kompletterar varandra, vilket är något som jag ställer mig frågande till att Moderaterna faktiskt gör.

Vi hörde som sagt från branschen, från Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen, att man vill samarbeta mer mellan transportslagen för att få mer optimerade transportkedjor. När man hör moderaterna prata här låter det som att man inte vill ha några andra transportslag, inte vill att vägtrafiken ska kunna samarbeta med andra transportslag och inte heller vill se till att vi får optimerade transportkedjor. Är Moderaterna rädda för att få en mer effektiv transportkedja där vi ser till att godset och trafiken går på rätt transportslag och på rätt ställe när det passar bäst?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Jag kan också återigen konstatera att vi har levererat förslag på förslag för att inte minst öka investeringarna men också underlätta för de här transporterna som går på våra vägar. Nu är inte detta en yrkestrafikdebatt, men jag kan ändå konstatera att ledamoten Bergheden pratar om ordning och reda, och Moderaterna har inte ett särskilt bra register när det gäller detta. Kom inte och tala om för oss socialdemokrater att vi inte gör någonting på vägsidan eller när det gäller ordning och reda! Där har vi levererat på förslag efter förslag.

Jag skulle gärna vilja höra ledamoten berätta hur man ser på effektiva transportkedjor, som det verkar som att ni är helt emot.

Fru talman! Vi kan börja med effektiva transportkedjor. Som jag sa i mitt anförande börjar och slutar de flesta transportkedjor med lastbil. Då är det väldigt bra om vi har vägar som bär och som det faktiskt går att köra på. Dessutom är det bra om vi har vägar där det går att hålla en rimlig hastighet. Då kan man inte börja med att inte sköta underhållet och sedan sänka hastigheten på våra vägar för att de inte är farbara längre. Så kan vi inte regera ett land när vi har så mycket transporter som måste gå på väg. Det är faktiskt precis så som Socialdemokraterna har gjort.

Nu tänker man fortsätta, och det var det jag ville varna svenska folket för. Man har alltså tänkt att man inte ska ge de pengar till Trafikverket som de har begärt för att klara dagens nivå på järnvägar och vägar. Man har tänkt ta lite av de pengarna för att bygga ett höghastighetståg som ska vara färdigt 2040. Och under tiden får våra vägar och järnvägar här i landet förfalla ytterligare. Det är ingen bra strategi. Många företag där ute kommer att dö, många jobb kommer att försvinna och företag kommer att flytta utomlands.

Detta vill vi stoppa, och det kan svenska folket göra den 11 september. Det går faktiskt att byta ut en regering och få en regering som tänker ta itu med detta i stället för en regering som stirrar sig blind på att bygga höghastighetståg kosta vad det kosta vill, hur olönsamt det än är, för att man har en ideologisk grund som säger att man ska ha höghastighetståg. Det säger vi nej till.

Fru talman! Jag har inte sett så mycket kraft och energi. Elin Gustafsson kan gärna få mitt dokument och läsa det. Gå gärna igenom alla de här grejerna och kraven som vi har lagt fram och verkställ någonting under den här sista delen av perioden fram till valet så att vi ser att det finns någon energi i verkligheten. Dokument och strategier att ställa i hyllan går visst an, men det hade varit bättre med lite verkstad här i Sverige. Det är en trött regering som ska bytas ut den 11 september.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall till reservation 29.

Fru talman! Under sommaren 2018 möjliggjordes för Trafikverket att öppna en begränsad del av vägnätet för en ny typ av bärighetsklass, den som kallas BK4. Jämfört med den tidigare gränsen på 64 ton tillåts nu fordonsekipage med bruttovikter upp mot 74 ton att köra på dessa vägar.

Utbyggnaden av BK4 går alldeles för långsamt, och i det pågående arbetet med att minska transporternas miljöpåverkan är det märkligt att utbyggnadstakten är så långsam. Det torde stå klart för var och en hur mycket effektivare en transport blir om man får med sig så mycket gods som möjligt per resa. Med rätt fordonskombination och rätt axelkonfiguration kan man minska trycket på vägarna och därmed generera mer miljövänliga transporter än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Med ett anpassat fordon för bruttovikter på 74 ton blir axeltrycken lägre trots att fordonskombinationen blir tyngre. Det är inte alltid ett sådant ekipage blir bättre ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom fordonsbyggnationen blir dyrare. Däremot är ett 74-tonsekipage effektivt ur miljösynpunkt eftersom det bär mer nyttolast.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att en så stor del som möjligt av det svenska vägnätet är öppet för BK4. Det finns naturligtvis begränsningar där exempelvis broar inte klarar en fordonskombination på 74 ton, men i övrigt ska vägnätet vara öppet. Införandet av BK4 måste prioriteras för att uppnå de fördelar som denna konfiguration ger.

Fru talman! I det betänkande vi just debatterar finns några motioner som behandlar förnybara drivmedel, en fossilfri fordonsflotta och elvägar. Dessa motioner har som utgångspunkt att förbättra vår gemensamma miljö - vackert så, men till vilken nytta? Det är måhända en provocerande fråga, men verkligheten går i rakt motsatt riktning. Under ett flertal år har vi sett hur gods har flyttats från energieffektiva fullstora ekipage till mindre och mer energikrävande fordon.

Även om vi under pandemin har sett en viss uppgång av godstransporter på järnväg är trenden de senaste åren den motsatta. Järnvägsoperatörerna upplever samma situation som de seriösa åkerierna: Man förlorar transportuppdrag till de oseriösa aktörerna inom transportnäringen.

Det vi ser är resultatet av de senaste årens nedmontering av trafikpolisen och en transportnäring som lämnats utan kontroll och skydd från våra myndigheter. Regelverket för cabotagetrafik och kombitransporter missbrukas å det grövsta av oseriösa aktörer. De seriösa transportföretagen med höga miljöambitioner får allt svårare att klara sig i den här osunda konkurrensen. Landets politiska ledning är oerhört passiv i kampen mot den brottsliga verksamheten inom transportnäringen och sitter bokstavligt talat på händerna. Notan får de seriösa företagen och miljön betala. Senast i går hade jag en debatt med infrastrukturministern om den situation som råder ute på landets vägar. Regeringen är alltför saktfärdig i arbetet med att komma åt den olagliga trafiken.

Fru talman! Om vi ska återfå en sund, miljövänlig och fungerande transportmarknad där åkerier, järnväg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring måste politiken leverera. Vi ledamöter i Sveriges riksdag kan och ska skapa förutsättningar för det seriösa företagandet. Vi har ett ansvar att vidta åtgärder när vi ser att osunda företag och kriminell verksamhet slår undan benen för det seriösa företagandet. Väljarna, oavsett om de är företagare eller löntagare, kan med rätta förvänta sig att vi agerar. Det duger inte att knuffa in problemen i en utredning. Här krävs krafttag.

Någonting är riktigt sjukt med en transportnäring som flyttar gods från effektiva och miljövänliga fordon till små och energikrävande enheter. Får vi inte ordning och reda i transportbranschen lär alla ambitioner om förnybara drivmedel, en fossilfri fordonsflotta och eldrivna fordon förbli drömmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! I början av det här året drabbades stora delar av Sverige av ett kraftigt snöoväder. Det skapade kaos i trafiken. Flera stora vägar såsom E4, E6, E20 och E45 var mer eller mindre blockerade av fordon som inte tog sig fram. På E20 var det i Finnerödjabacken stopp i hela tolv timmar. Köerna av stillastående fordon var flera mil långa. Att en så viktig pulsåder som E20 är blockerad under så lång tid är inte acceptabelt. Samhällskostnaderna vid så omfattande stopp blir naturligtvis stora, långt mycket större än kostnaderna för väl fungerande vinterväghållning.

För egen del blev jag kontaktad av flera åkeriägare och förare som larmade om glashala vägar där det till och med var svårt att gå. På Facebook lades filmer upp på vägar som var så hala att man kunde åka på skorna på den isbelagda vägbanan.

I februari 2021 startades en grupp på Facebook med namnet Vägen är vår arbetsplats. Gruppen skapades på grund av det allt sämre underhållet av våra vintervägar. Yrkesförarna ser till att industrier, sjukhus, apotek och livsmedelsbutiker - för att nämna några - får sina leveranser. Att underhållet av vintervägarna kraftigt försämrats de senaste tio femton åren har varit ett ständigt samtalsämne bland landets yrkesförare. I ett radioinslag i P4 Gävleborg beskriver en yrkesförare situationen på E4:an som en krigszon.

Det är inte rimligt att förare riskerar sin hälsa när de utför sitt viktiga arbete. Yrkesförarna ser till att transporter som är viktiga för industri och privatpersoner kommer fram. Det är inte heller rimligt att stora transportleder som Europavägar, riksvägar och större länsvägar är blockerade i flera timmar på grund av bristfälligt underhåll.

Gång på gång säger regeringsföreträdare att man ska stanna när väglaget är dåligt. En rimlig följdfråga blir då: Hur ska transporter med leveranser till industrier, livsmedelsbutiker, apotek och sjukhus utföras om bristfälligt underhåll ständigt stoppar godsflöden? Det är viktigt att dessa leveranser fungerar oavsett väder. Transporter är samhällets blodomlopp och en absolut förutsättning för att vårt välfärdssamhälle ska fungera.

Dessutom riskerar räddningstjänst, ambulans och polis att fördröjas i sina viktiga tjänsteutövningar när underhållet av våra vägar är bristfälligt. Dåligt underhåll av våra vägar riskerar bokstavligt talat liv.

Trafikverket måste avsätta tillräckliga resurser och utarbeta rutiner för att säkerställa funktionen på landets vägar, oavsett årstid. Det är inte acceptabelt att våra vägar förfaller och att det dessutom är så bristfälligt underhåll vid vinterväglag som vi har sett exempel på den här vintern. Sverigedemokraterna anser därför att ökade satsningar på vägunderhåll måste prioriteras före byggnation av höghastighetsjärnväg.

Fru talman! Jag kan instämma i att mycket verkligen måste bli bättre när det gäller det svenska vägunderhållet. Thomas Morell var själv inne på någonting; det gäller att vårda det vi har i stället för att bygga nytt, ifall vi måste välja.

Men jag hör bara Sverigedemokraterna prata om att de inte vill att det ska byggas ny järnväg. Men hur är det med att bygga nya motorvägar i Sverige? Det kostar extremt mycket pengar, och de byggs ofta i anslutning till våra stora städer, exempelvis Stockholm. Det finns förslag på Tvärförbindelse Södertörn, som kommer att kosta minst 14 miljarder kronor. Förbifart Stockholm är redan påbörjad, men nu har Trafikverket lagt till en massa på- och avfarter som också kostar mycket pengar och som bygger barriärer mellan förorterna i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Det här dränerar vår infrastruktur på viktiga resurser som skulle kunna läggas på vägunderhåll ute i hela Sverige. Men jag hör jag aldrig Sverigedemokraterna prata om att omprioritera från stora motorvägsprojekt i Stockholm till bättre vägunderhåll i hela landet. Hur är det egentligen med Sverigedemokraternas politik? Är ni beredda att motsätta er byggnation av nya, stora motorvägar, som Tvärförbindelse Södertörn, här i Stockholm?

Fru talman! Tack för frågan, Jens Holm! Jo tack, det är alldeles utmärkt med Sverigedemokraternas trafikpolitik.

Vi ser ingen nytta med att bygga höghastighetsjärnvägen. De pengarna kan man avsätta för underhåll av befintlig järnväg. Vi har inte motsatt oss att bygga ny järnväg, men investeringarna måste vara samhällsekonomiskt försvarbara. Ett exempel av många som vi har föreslagit är att bygga ett dubbelspår till mellan Alingsås och Göteborg. Det skulle förbättra trafiken på Västra stambanan hela vägen upp till Stockholm. Det skulle bli ett enormt mycket bättre flöde i järnvägstrafiken i hela järnvägssystemet med den investeringen och till en avsevärt lägre kostnad än för de föreslagna höghastighetstågen.

Vi är inte beredda att säga att man ska avstå från utbyggnaden av vägar. Vi måste se till hela vår infrastruktur. Då pratar jag om sjöfart, om järnväg, om väg och om flyg. De är inte konkurrenter. De kompletterar varandra.

Vi måste få ett infrastruktursystem som fungerar året om. Det måste också vara enkelt och smidigt att transportera både människor och gods i ett system som är sammanhållet och där man kan byta färdmedel där det passar. Ena stunden är det kanske bättre att åka tåg. Nästa stund kan flyget eller bilen vara det bästa alternativet.

Om vi pratar om tunga godstransporter är järnvägen och sjöfarten alldeles utomordentliga. Men då måste vi ha ett järnvägssystem som inte ständigt står still på grund av signalfel eller nedrivna kontaktledningar, för då väljer inte kunderna att använda järnvägen.

Fru talman! Vi behöver verkligen stärka kapaciteten från Alingsås in till Göteborg. Till det behövs pengar, och pengarna måste tas någonstans ifrån. Thomas Morell lyckades elegant undvika min konkreta fråga. Tvärförbindelse Södertörn är ett väldigt konkret exempel. Den har fått full pott i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan, och argumentet för den är precis det som Thomas Morell var inne på: att det kommer att bli många godstransporter från den nya hamnen, Norviks hamn, som ligger norr om Nynäshamn.

Men från Norviks hamn har man byggt ett industrispår upp till Nynäsbanan, som finns. Det som behöver göras är att förstärka Nynäsbanan lite, så att det finns dubbelspår hela vägen. Då skulle vi kunna få klimatsmarta, transporteffektiva godstransporter till och från Norviks hamn utan att behöva bygga en ny, dyr motorväg för 14 miljarder kronor. De pengarna skulle vi kunna ta till att bygga fyrspåret från Alingsås in till Göteborg och få pengar över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Jag hör aldrig Sverigedemokraterna kritisera dessa stora skrytbyggen till motorvägar. Det är alltid järnvägen som ska nedprioriteras. Hur är det med nya motorvägsbyggen, Thomas Morell? Är ni beredda att säga nej till dem, i synnerhet dem som hamnar här i Stockholm och som dränerar resten av landet på viktiga resurser? Är ni beredda att säga nej till Tvärförbindelse Södertörn?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågan.

Järnvägsinvesteringar är viktiga, och utskottet var ju och tittade på Norviks hamn. Då pratade vi om volymerna som skulle transporteras därifrån, och det fanns ingen möjlighet att få godset från hamnen utan att invänta natten för att kunna förflytta det. Det hade inte enbart med utbyggnad till dubbelspår eller inte att göra, för systemet i sig måste kunna svälja godset. Det är inte bara ett köra ett tåg från Norviks hamn upp till Stockholm och vidare ut på järnvägsnätet. Här uppe i Stockholm måste man också klara den mängd av gods som kommer på järnväg.

Det är här det fallerar i både regeringens och Jens Holms syn på logistikflöden. Man måste titta på hur logistikflödena går och hur man kan optimera dem så att man får transporterna dit det är tänkt på så kort tid som möjligt och så energieffektivt som möjligt. Ibland är järnvägen det bästa, men ibland är vägen det bästa. Det kostar ju både pengar och miljö att rangera och lasta om.

Jag efterlyser en större förståelse för hur man handskas med gods och framför allt människor så att man får ett system som fungerar.

Vi är varken emot järnvägsinvesteringar eller motorvägsinvesteringar, men investeringarna måste vara samhällsnyttiga och miljövänliga och leda till förbättringar i hela systemet och inte bara på en fläck. Här skiljer vi oss åt, och det kan bero på att jag själv har jobbat med logistik i så många år och försökt få gods från en plats till en annan med så lite arbete som möjligt - och arbete kan vara elenergi, diesel eller något annat.

Fru talman! Det är ett mycket omfattande betänkande som trafikutskottet har att hantera. Det tar upp perspektiv på elektrifiering och energiförsörjning av fordonsflottan, klimatomställning, högkapacitetsfordon, regelverk för ägande och brukande av fordon och vinterväghållning.

Jag tänkte uppehålla mig vid tre delar av betänkandet. Det handlar om de två tunga tillkännagivandena som riksdagen ger regeringen att arbeta med och avsnittet om fordonsbesiktning.

Det första tillkännagivandet handlar om miljökontroll av fordon. Riksdagen vill att regeringen ska utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra EU-länder.

Grunden till tillkännagivandet är i korta ordalag det mycket förunderliga agerandet under flera år av S-MP-regeringen tillsammans med Transportstyrelsen som till slut har placerat Sverige i Europas absoluta bottenträsk avseende på vilket sätt vi tillser miljökontroll av fordon. Vi är i bottenligan när det gäller att kontrollera utsläpp från fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Enligt all forskning, svensk som internationell, leder trafikavgaserna till livslånga sjukdomar och tusentals förtida dödsfall i Sverige varje år. Den samhällsekonomiska kostnaden i Sverige beräknas vara över 50 miljarder kronor. Att ha koll på fordons utsläpp och se till att de är så låga som de förväntas vara är alltså välmotiverat. Trots det har vi gjort tvärtemot.

De moderna och mer klimatsmarta fordon som säljs subventioneras dessutom av både köpare och samhälle av miljö- och klimatskäl. Vi "betalar" för ett modernt fordon, och vi skryter lite med att det är ett miljösmart fordon med lägre utsläpp än det vi hade tidigare. Då är det högst rimligt att man i samband med den årliga kontrollbesiktningen får klartecken på att fordonet man köpt och till med fått subvention av samhället för att köpa håller den klass som förväntas.

Fru talman! I dag på förmiddagen rapporterades att regeringen och statsrådet Eneroth tillsatt en utredning för miljökontroll av fordon. Eneroth frågar sig om metoderna för mätning av utsläpp av partiklar på de svenska bilbesiktningarna håller måttet. Eftersom regeringen inte är säker på det kommer man att be Transportstyrelsen att utreda om miljökontrollen av bilar, lastbilar och andra fordon behöver skärpas.

Fru talman! Jag har sagt det förr och upprepar gärna i kammaren att statsrådet Eneroth är ett av de mest följsamma statsråden i regeringen avseende när riksdagen höjer tonen och gör tillkännagivanden. Det ska han ha kredd för.

Men några frågetecken inställer sig. Man utser Transportstyrelsen som utredare av frågan. Men det var ju de som tillsammans med Naturvårdsverket och regeringen initialt ställde till eländet, till omvärldens förundran. Nu finns en risk att att man sätter bocken som trädgårdsmästare.

Jag förutsätter därför att regeringen i sitt uppdrag ger väldigt tydliga direktiv om att fler än de som har placerat Sverige på Europas bottennivå avseende miljökontroll av fordon ges i uppdrag att se hur vi kommer framåt.

Fordonsbesiktningsbranschen, som i flera år slagit larm om det som tillåtits ske, välkomnar Eneroths besked men säger också att det är två huvudproblem när det gäller miljökontrollen. Det ena är att regelutvecklingen varit på tok för långsam. Det andra är att kraven och gränsvärdena när det gäller tillåtna utsläpp är alldeles för generösa. Det gör att vi ligger sämst till i Europa. Därför är det extremt viktigt att den kommande utredningen ser över både mätmetoder och de gränsvärden som har att följas.

Även om vi inför finurliga metoder men har väldigt generösa gränsvärden kommer ett skitigt fordon att släppas igenom.

Gränsvärdena behöver regeringen inte utreda för att komma fram till. Hela Europa, ja, alla utom uppenbarligen regeringen vet dem. Denna del av tillkännagivandet kan regeringen alltså omsätta omedelbart.

Fru talman! Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas reservation mot detta tillkännagivande förvånar mig. Reservationen bekräftades också i ett inlägg av ledamoten Elin Gustafsson.

Det kan inte vara lätt för Socialdemokraternas ledamöter i kammaren att hänga med i svängarna när statsrådet Eneroth agerar, men det vore intressant att få veta om Socialdemokraterna fortfarande anser det rimligt att Sverige ska tillhöra Europas bottenskikt avseende miljökontroll av fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Jag är övertygad om att någon ledamot kan ge ett omedelbart svar på detta, i synnerhet som Elin Gustafsson alldeles nyligen yrkade bifall till reservationen mot tillkännagivandet, vilket som sagt är förvånande.

Det andra tillkännagivandet handlar om vinterväghållningen, framför allt i norra Sverige. Riksdagen vill att regeringen ska se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt att inom rimliga tidsramar utföra snöröjning åt såväl staten som enskilda vägsamfälligheter.

Bakgrunden till detta, fru talman, är ett sjabbel med statens upphandling av vinterväghållning som har gjort livet svårt för människor som bor längs kommunala vägar och samfällighetsvägar i anslutning till statens vägar, i synnerhet i norra Sverige.

Detta har uppmärksammats av många, och det har drivits här i kammaren av Centerpartiet och andra partier i ett otal interpellationsdebatter. Det har givit en del resultat genom att Trafikverket har börjat jämka, men nu är det dags att följa upp med ett förslag till tillkännagivande så att också regeringen inser allvaret och känner tryck från riksdagen att engagera sig i att hela Sverige ska ha rimliga villkor och tillgänglighet också vintertid.

Fru talman! I denna fråga är det för mig och Centerpartiet obegripligt att socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister reserverar sig mot alla människors lika rätt att ha en rimlig vinterväghållning, rimlig tillgänglighet och säkerhet också på vintern i alla delar av landet - en tillgänglighet, säkerhet och samhällsservice som har försvårats och ödelagts av ett valhänt hanterande i en upphandling av Trafikverket. Jag tror att fler än jag och Centerpartiet vill veta orsaken till att socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister motsätter sig den rättigheten för alla.

Avslutningsvis, fru talman, finns det en reservation från Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som handlar om synen på fordonsbesiktning. Det var en mycket lyckad reform, vill jag hävda, vilket också bekräftats av Riksrevisionen, som granskat utfallet av att avreglera ett ineffektivt statligt monopol som under flera år tilläts ha en dålig service gentemot landets fordonsägare.

Vi har uppnått ett väl fungerande system och en effektiv konkurrens, som har främjat ett rationellt besiktningsförfarande, som utvecklar ny kontrollmetodik, som leder till rimliga priser och som innebär en bättre tillgänglighet. Riksrevisionen har bekräftat det som alliansregeringen sjösatte 2009.

Vi reservanter vill att regeringen tydligare och hårdare ska se till att kontrollmyndigheten Transportstyrelsen sköter sin del av det hela och ser till att en sådan enkel sak som att kontrollera fordon med laddinfrastruktur ombord införs i det svenska regelverket. Trots att varannan ny bil som säljs i Sverige denna dag har laddfunktion är detta inte något som kommer att kontrolleras av bilprovningen därför att Transportstyrelsen inte har hunnit skriva förordningar. Det är inte rimligt.

Fru talman! Jag ställer mig givetvis bakom betänkandet, förutom i de delar där Centerpartiet har anfört reservation, men jag yrkar bifall specifikt till reservation nummer 23.

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, som på något sätt bjöd upp mig här till talarstolen. Jag kände efter Anders Åkessons anförande att jag behövde förtydliga vissa delar som jag ändå tyckte att jag försökte säga på ett tydligt sätt tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Jag vill börja med att tacka för ett bra anförande och säga att jag till stor del håller med om det som Anders Åkesson sa. Men när det gäller frågorna om reservationerna vill jag åter understryka att vi socialdemokrater vill att Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet. Vi vill absolut inte att vi ska ligga i något bottenskikt, utan precis som Anders Åkesson vet vi att det finns en gemensam ambition att bidra till att fortsätta att höja tempot i omställningen och till att hela landet ska bli en del av den.

Anledningen till att vi ställer oss bakom reservationen gällande miljökontroller och yrkar bifall till den är helt enkelt att regeringen redan jobbar med det. Det finns alltså ingen mening, tycker vi, med att föreslå ett särskilt tillkännagivande i den frågan, eftersom regeringen, som jag sa, redan har utrett vissa delar och nu även kommer att ge ett nytt uppdrag till Transportstyrelsen för att gå vidare med detta.

Även om jag hörde att ledamoten Åkesson efterfrågade en hel del saker ser jag att det är ett viktigt steg på vägen. Det som infrastrukturministern har sagt väldigt tydligt är att syftet är att de fordon som inte uppfyller avgaskraven inte ska kunna släppas igenom. Vi vill helt enkelt att de bilar som har stora utsläpp av luftföroreningar ska hållas borta från vägarna.

Jag finner att vi i sak är överens när det gäller dessa delar, och jag ser fram emot att jobba vidare med detta tillsammans med ledamoten Åkesson.

Fru talman! Tack för frågan, Elin Gustafsson!

Min fråga som bjöd upp till diskussion, vilket var väldigt trevligt, var av vilken orsak Socialdemokraterna vidhåller sin reservation mot att regeringen ska få i uppdrag att mycket skarpare och tydligare än i dag se till att vi som land flyttar oss från bottenträsket i Europa till en ledande position vad gäller att kontrollera bilars klimat- och miljöprestanda.

5 000 människor dör i förtid, tusentals blir sjuka och den samhällsekonomiska kostnaden är 50 miljarder om året bara i vårt land. Det är, för att använda infrastrukturspråk, en mycket hög nettomervärdeskvot, fru talman, på att Transportstyrelsen, som har krånglat till det och med den dåvarande regeringens godkännande har förpassat oss till bottenskiktet, ska se till att vi kommer upp igen genom att tillämpa hårdare regler, lika hårda som i våra grannländer.

Min fråga var av vilken orsak, fru talman, som Socialdemokraterna och Elin Gustafsson vidhåller sin reservation, trots att ett socialdemokratiskt statsråd i dag på morgonen, samma dag som vi har denna debatt, vilket ju var bra, fångar själva tillkännagivandet och säger att man ska göra något åt det. Då reserverar sig riksdagsgruppen. Det är förunderligt. Förklara gärna!

Fru talman! Jag tyckte att jag var tydlig i mitt anförande och även i mitt första replikinlägg, men jag kan säga det igen. Vi ser att regeringen jobbar i den riktning som vi vill.

Som jag sa har man tidigare utrett frågan inom detta område, och nu ser vi att regeringen kommer att ge ett uppdrag till Transportstyrelsen med syftet att göra precis det som Anders Åkesson nämner när det gäller att se till att vi får bort de stora avgasutsläpp som vi vet bidrar och leder till luftföroreningar och som påverkar människors hälsa negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Socialdemokraterna och regeringen har inte någon annan uppfattning där än Anders Åkesson, och därför tycker vi att det är rimligt att vi inte behöver föreslå ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen jobbar ju redan i den riktningen och har ambitionen att fortsätta att stärka kraven och se till att hela samhället bidrar till den gröna omställningen och, inte minst, till att besiktningssidan gör sin del i detta. Det är otroligt viktigt.

Som sagt har vi gjort utredningar tidigare och tagit steg för att gå vidare. Nu ser vi att mer behöver göras. Det sa statsrådet i dag, och därför ser inte vi att vi behöver gå med på något tillkännagivande, då regeringen redan arbetar i denna riktning.

Jag ser fram emot att tillsammans med Anders Åkesson fortsätta att arbeta för att vi ska få färre bilar som bidrar till luftföroreningarna och se till att inte många människors hälsa påverkas negativt på det sätt som vi ser i dag. Tvärtom ska vi se till att vi bidrar positivt till människors hälsa, samtidigt som vi bidrar till den gröna omställningen.

Jag tackar Anders Åkesson för frågan.

Fru talman! Det var tur att vi fick denna lilla diskussion. Det finns trots allt en risk att den som till äventyrs läser riksdagsprotokollet för denna debatt i efterhand får intrycket att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot att Sveriges regering och dess myndigheter ska tillämpa en rimlig miljötillsyn av fordonsflottan i landet och förflytta tillsynen från bottenskiktet i Europa åtminstone upp mot toppskiktet. Det är det som reservationen innebär.

En majoritet i riksdagens trafikutskott vill att vi ska tillämpa rimlig tillsyn så att inte 5 000 människor dör, tusentals människor blir sjuka och en samhällskostnad på 50 miljarder kronor uppstår. Det är en enorm samhällsnytta. Det är en mycket hög nettomervärdeskvot med en rätt enkel åtgärd.

Fru talman! Det finns en risk, Elin Gustafsson, att eftervärlden trots allt konstaterar att socialdemokrater och sverigedemokrater var emot detta, samma dag som ett socialdemokratiskt statsråd är så pass lyhörd att denne i delar följer tillkännagivandet. Det är dansant, måste jag säga, av statsrådet Eneroth. Och han är värd en eloge.

Det ankommer inte på en centerpartist att avgöra hur den socialdemokratiska riksdagsgruppen ska agera. Men jag vill säga att jag är förvånad. Vi delar problembilden av vad som behöver göras. Då måste jag säga att det rimliga hade varit att man åtminstone inte reserverar sig för sitt tillkännagivande. Men det är Socialdemokraternas val.

Fru talman! Kristdemokraterna står bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 4. Vi står också bakom de två tillkännagivandena om miljökontroll i fordonsbesiktningen och om Trafikverkets upphandling av bland annat snöröjning.

Fru talman! Om vi ska klara av att minska koldioxidutsläppen med 70 procent fram till 2030 måste vi arbeta med flera olika metoder. Pumplagen infördes 2005 för att få fler bensinstationer att tillhandahålla förnybara drivmedel. Men sedan 2005 har det utvecklats flera nya tekniker som inte omfattas av lagen. Pumplagen borde ge utrymme för den bredd av alternativ som nu förekommer på marknaden. KD anser att pumplagen ska ändras så att det är möjligt att tillhandahålla även el eller laddning för bränsleceller i vätgasdrivna fordon och att det också kan utgöra grund för att uppfylla lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Vi ser i dag att många nya bilar som registreras är laddbara bilar, vilket är glädjande. Samtidigt är flera av dessa fordon laddhybrider. Och när man lyssnar på hur enskilda använder dessa fordon kan man fundera på om det verkligen är långsiktigt bra för miljön att allt fler laddhybrider går ut på marknaden.

En modern dieselbil drar mindre bränsle än vad en laddhybrid gör, vilket får som resultat att varje mil som en laddhybrid färdas med bensin är miljömässigt sämre än om man åker med en modern dieselbil. Det är ett faktum som vi måste fundera över när vi försöker minska utsläppen genom olika offentliga system, exempelvis bonus malus.

Från KD:s håll vill vi underlätta för elektrifiering via utveckling av laddstationer för både personbilar och lastbilar. Det är också viktigt att vi bygger upp en infrastruktur för olika former av fordonsgas, inklusive vätgas. Vi anser också att man behöver titta på olika metoder som underlättar för dem som önskar köpa ett fordon som är bra utifrån ett miljöperspektiv. Fler alternativa bränsle- och laddstationer, fortsatt forskning och ett nytt fordons- och bränslebeskattningssystem är metoder som vi tror kan leda till att vi på sikt lever upp till klimatmålen.

Men om vi ska klara av att skapa ett fossilfritt transportsystem måste det finnas fossilfri energi. Det är bland annat därför som vi återkommande lyfter fram vikten av att bygga ut överföringskapacitet inom elsystemet samt att vi behöver underlätta för vattenkraft och bygga ny kärnkraft. Framtidens miljövänliga transporter förutsätter att vi har miljövänlig energi. Dessa två frågor hänger ihop, fru talman.

Transportsektorn står för 32 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. De tunga lastbilarna står för cirka 3,3 miljoner ton av dessa. Det räcker inte med investeringar i järnväg om vi ska minska koldioxidutsläppen. Genom att elektrifiera de större vägarna, exempelvis Nordiska triangeln och Norrlandskusten, kan vi minska koldioxidutsläppen från lastbilar med cirka 50 procent.

En annan fråga som vi lyfter fram är att man ska jobba med längre och tyngre fordon. Jämför man lastbilar med nuvarande maxlängd på 25,25 meter med en lastbil på 32 meter transporterar den större lastbilen samma godsmängd med 17 procent mindre koldioxidutsläpp och 25 procent mindre personalkostnader.

Kombinerar vi elvägar med att vi likt Finland tillåter längre och tyngre fordon kommer vi att få till ytterligare positiva miljöeffekter samtidigt som vi sänker kostnaden för våra transporter, vilket gör det lättare för våra åkerier att konkurrera med internationella åkare som ofta kör med äldre fordon med sämre bränsle samt med personal som har bristfällig arbetsmiljö.

Inom transportsektorn sker en snabb teknikutveckling. Vi ser det dels på bränslesidan, dels i form av att fler och fler fordon blir mer autonoma samt självkörande. Detta är en positiv utveckling som på sikt kommer att leda till ett bättre fungerande transportsystem samt färre olyckor. Det är därför viktigt att riksdagen och regeringen återkommande underlättar denna utveckling. Ny teknik och nya bränslen kommer att vara det som gör att vi på sikt når våra miljömål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Tyvärr finns det människor som är beredda att utnyttja våra offentliga system för kriminella ändamål. Vi menar att det bör utredas hur den allmänna tillgången till fordonsregistret kan begränsas. I många länder i Europa är det vanligt att registren är öppna endast för myndigheter. Svenska myndigheter har bristande tillgång till andra länders fordonsregister samtidigt som den svenska öppenheten skapar problem för enskilda och för företag.

I dag kan kriminella från hela Europa utnyttja vår öppenhet för att lokalisera stöldbegärliga fordon. Vi kristdemokrater menar att det är angeläget att tillgången till det svenska fordonsregistret begränsas till myndigheter, försäkringsbolag och vaktbolag. Regeringen bör snarast utreda utformningen av ett sådant system.

Vi vill också påtala att fordonsmålvakter är ett verktyg för den organiserade brottsligheten. Ett annat problem är att en och samma person som inte är svensk medborgare kan skapa flera samordningsnummer. Därigenom kan det existera ett antal digitala personer med samordningsnummer utan att detta motsvaras av någon fysisk person. Dessa digitala personer med samordningsnummer kan i sin tur äga ett flertal bilar.

Riksdagen har beslutat om regeringens proposition 2019/20:67 Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter. Det innebär att det har blivit förbjudet att använda ett fordon med obetalda felparkeringsavgifter och att en polis eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registreringsskylt om användningsförbudet överträds. Vi anser att detta är ett steg i rätt riktning. KD vill dock i likhet med ett flertal remissinstanser skärpa dessa regler ytterligare.

Tiden för att meddela ett användningsförbud bör förkortas från sex till tre månader. Vi anser också att det inte räcker att ta registreringsskylten i beslag. En polis eller en bilinspektör ska ha rätt att omhänderta ett fordon när användningsförbudet överträds och fordonet används utan tillstånd.

Fru talman! Olika väderförhållanden kan ställa varierande krav på bilförare och bilars förutsättningar att ta sig fram. Vi menar därför att bruket av digitala skyltar för att främja flexibilitet i fråga om högsta tillåtna hastighet bör öka. Genom en mer flexibel skyltning får man större respekt för hastigheter, vilket också ökar trafiksäkerheten.

Fru talman! Vi har också i Sverige stora problem med bristande underhåll på våra vägar. Från kristdemokratiskt håll har vi sagt nej till höghastighetståg. Vi vill i stället flytta dessa resurser för att göra en satsning på godståg genom landet men också för att öka satsningen på våra vägar.

Tittar man i den plan som Trafikverket har tagit fram ser man att 80-90 procent av alla transporter sker på väg men att 80 procent av alla investeringar är planerade till järnväg. Det här håller inte ihop. Vi har en landsbygd som har allt sämre vägar med sänkta hastigheter, och ovanpå detta får man betala alltmer i och med det allt dyrare bränslet. Det här fungerar inte, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Jag skulle vilja veta lite mer exakt vad Kristdemokraterna har emot laddhybrider. Magnus Jacobsson sa någonting i talarstolen som jag faktiskt inte tror stämmer, nämligen att en laddhybrid har mycket större utsläpp än vad en dieselbil har. Jag undrar om Jacobsson jämför äpplen och päron här - gamla laddhybrider med nya dieselbilar - eller vad det handlar om.

Vi ska också komma ihåg att dieselfordon har mycket högre utsläpp av kväveoxider. När det gäller verklig körning är utsläppen av kväveoxider dessutom ännu högre än vad fabrikanterna tidigare har redovisat.

Jag kan berätta att jag själv kör en laddhybrid och att vi kör på el 85-90 procent av tiden. Vi bor ju i en stad, och vi kan ladda hemma. Körningarna blir oftast under fyra mil, så vi kan i princip köra på el hela tiden. Problemet är att åka en längre sträcka; då går bilen mest på förbränningsmotorn. Men det är inte särskilt ofta. Jag tycker alltså att Jacobsson ska vara lite försiktig här. Jag tror faktiskt att laddhybrider kan fungera väldigt bra i stadstrafik, och väldigt många människor bor i städer.

Jag skulle vilja veta vad Jacobsson baserar sina uppgifter att dieselbilar skulle ha lägre utsläpp än laddhybrider på, fru talman.

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för den väldigt goda frågan.

I vår familj har vi också en laddhybrid, en helt ny och modern, och hemma i Uddevalla klarar vi de absolut flesta transporter på el. Vi laddar kvällstid, och sedan kan vi köra under dagen. Men laddhybriden är tung - den har ett tyngre batteri än vanliga fordon, vilket gör att hela fordonet är tyngre - och det innebär att det blir mer miljövänligt att ta min Ford Kuga, som går på diesel, de gånger vi ger oss av till Göteborg eller liknande. Den drar nämligen mindre bränsle än vad laddhybriden gör i de lägena.

När jag har pratat med en del företag som har laddhybrider som företagsbilar har jag också fått höra följande: Om du kör i tjänsten är det företaget som betalar bränslet, men om du tar hem fordonet - vilket du får lov att göra om du har förmånsvärde - och laddar hemma är det du själv som får stå för bränslet. Vi får alltså fenomenet att det till viss del inte lönar sig att köra laddhybriden så som den är tänkt att köras. Jag tror att jag och ledamoten Holm agerar likadant, det vill säga laddar och kör på el, men om man inte använder laddhybriden på det sättet utan kör på bränsle hela tiden blir det faktiskt ingen miljövinst.

Jag sa också, vilket jag hoppas noterades, att frågan är om vi behöver fundera lite på bonus malus-systemet. Det kanske är så att vi ännu mer ska stärka användningen av ren el, alltså rena elbilar?

Det handlade alltså egentligen inte om något formellt motstånd eller att jag inte tycker om laddhybrider, utan det handlade mer om att vi när vi är inne i de här systemen hela tiden behöver eftersträva att vi får den bästa miljönyttan för de pengar vi är med och lägger in från staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Det fanns ett antal antaganden i Jacobssons förklaring, och jag tycker att det blir en lite skakig grund för påståendet att dieselbilar är bättre än laddhybrider. Jag skulle nämligen säga att det inte stämmer.

När Jacobsson har kört ned till Göteborg skulle han också kunna ladda sin laddhybrid där, och sedan kan han köra åtminstone halva vägen upp till Uddevalla på el. Jag tycker även att det är ett märkligt antagande att folk som kör laddhybrider skulle köra med förbränningsmotorn hela tiden - varför skulle man göra det? Man försöker väl utnyttja batteridriften så mycket som möjligt.

Sedan är det faktiskt så att regeringen har lagt fram ett nytt förslag om bonus malus som just innebär ett ökat stöd till rena elbilar och ett minskat till laddhybrider. Det är ett steg i rätt riktning.

Jag tycker alltså att Jacobsson ska vara lite försiktig när han uttalar sig, så att det inte låter som att dieselbilen är bättre för klimatet, för det har i alla fall inte jag sett någon grund för. Om vi dessutom räknar in folkhälsan och utsläpp av kväveoxider är dieselbilen absolut inte ett bra alternativ.

Fru talman! Det jag försökte ge uttryck för är att det i slutändan inte alltid blir exakt som vi har tänkt när vi från politikens sida är inne i olika system och rör runt.

Under de senaste veckorna har jag träffat ett antal bilförsäljare. De har bland annat konstaterat att det på grund av de skatteeffekter som blir av exempelvis bonus malus i princip inte säljs några nya dieselbilar. I stället säljer man de begagnade dieselbilarna, som till viss del - åtminstone i min hemtrakt - har gått upp i pris med nästan 20 procent. Varför uppstår det fenomenet? Jo, i och med att en ny dieselbil är med och subventionerar en elbil har priserna och skatterna gått upp. Då är det inte lönsamt att köpa dem.

Detta innebär att bilparken är på väg att åldras i Sverige. Vi är på väg att få fler och fler äldre dieselbilar. Det var även en tidigare debatt här om att de faktiskt undantas från beskattningen när de blir lagom gamla.

Vi kristdemokrater delar alltså uppfattningen att vi ska jobba med ekonomiska styrmedel för att få en god miljöpolitik, men politiken måste också hela tiden vara observant på vad det får för konsekvenser i den verkliga verkligheten. Och då är åtminstone jag inte riktigt lika negativt inställd till dieselbilar som Jens Holm är. Jag är mer bekymrad över om man har fel typ av bränsle.

Samtidigt är bränsledebatten lätt komplicerad, för det går inte hur lätt som helst att få fram det biobränsle som vi önskar att vi kunde få fram. Även där uppstår det nämligen en problematik: Använder man gammal skogsråvara och gör bränsle av den är det miljövänligt, men skulle vi såga ned skog i Amazonas och omvandla den till palmolja är det inte lika miljövänligt.

Hur vi än vänder oss har vi alltså hela tiden lite grann rumpan bak, men målet måste väl ändå vara att eftersträva en så god miljöpolitik som möjligt.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Väg- och fordonsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Låt mig först börja med att säga att jag står bakom alla mina reservationer men att jag för att vinna tid yrkar bifall enbart till reservation nummer 12 om infrastruktur för laddning och fossilfri tankning.

Fru talman! Jag valde ut vår reservation om laddinfrastruktur för vägtransporter eftersom det är den enskilt viktigaste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om, få bort sina klimatutsläpp och nå det mål som alla riksdagspartier har ställt sig bakom. Riksdagen har beslutat att klimatutsläppen ska vara nettonoll 2045 och att utsläppen från våra transporter år 2030 ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

Hur når vi då en fossilfri fordonsflotta? Liberalerna anser att satsningar på forskning - till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI - och samarbeten mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar. Vi tror också på att förorenaren ska betala och att staten vid snabba teknikomställningar kan behöva underlätta omställningen med tidsbegränsade insatser.

Transporterna på väg står dock för 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så Liberalerna lägger sitt fokus där. Det finns en rad åtgärder för att stimulera övergången till laddbara bilar, som stöd vid inköp av laddbara bilar eftersom de är är dyrare än fossildrivna. Vi i Liberalerna vill också se ett ökat klimatfokus i förmånsvärdessystemet för tjänstebilar.

Den i särklass viktigaste åtgärden är dock att bilägare måste kunna ladda bilen där de bor. Kan man inte det köper man ingen laddbar bil. Därför lade vi från Liberalerna in 3 miljarder extra i vår budget för 2022 till laddinfrastruktur med speciell inriktning på att underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur vid bostäder och med speciellt fokus på flerbostadshus. Villaägare har redan i dag möjlighet att genom subventioner och rotavdrag sätta en laddbox på sitt hus.

Ska vi bibehålla den snabba ökningen av antalet laddbara bilar måste laddinfrastrukturen ligga steget före. Vi har 5 miljoner personbilar i Sverige. År 2021 såldes det 135 000 laddbara bilar, vilket motsvarar 45 procent av alla sålda bilar det året. Det är en fantastisk utveckling.

Antalet sålda elbilar dubblerades. Prognoser säger att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil år 2025 eller 2026. Då kommer försäljningen att accelerera, inte minst eftersom andrahandsvärdet på fossildrivna bilar samtidigt kommer att sjunka, vilket ytterligare förbättrar ekonomin för inköp av en elbil. Det sätter ytterligare press på utbyggnaden av laddinfrastruktur för att detta inte ska bli en bromskloss för utvecklingen.

Vi hörde tidigare socialdemokraten Elin Gustafsson referera till elektrifieringsstrategin och till att laddinfrastrukturen inte får bli en bromskloss. Detta rimmar dåligt med hur regeringen agerar. Regeringen är alldeles för långsam här. Vi har fortfarande inte sett några krav på att utrusta befintliga bostäder med laddinfrastruktur, utan krav på laddplatser ställs bara vid ombyggnad och nybyggnation. Det fungerar inte.

Kraven på laddboxar vid om- och tillbyggnad omfattar dessutom bara 5 procent av antalet parkeringsplatser, och detta ska inte vara uppfyllt förrän 2025.

Problemet är att siffran redan i dag är 6 procent; vi gick förbi den siffran redan 2021. I dag är 6 procent av fordonsflottan laddbar.

Den absoluta majoriteten av alla parkeringsplatser finns i och kring befintliga bostadshus och på publika parkeringsplatser. Regeringens politik försvårar faktiskt omställningen i den sektor som har lättast att ställa om. Vi i Liberalerna lade som sagt in 3 miljarder extra i vår budget, främst till bostadsnära laddplatser, för att driva på utvecklingen. Vi hoppas att regeringen nu tar krafttag här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Liberalerna tog initiativ till Elektrifieringskommissionen 2019 eftersom elektrifieringen av de tunga vägtransporterna går alldeles för långsamt. Elektrifieringskommissionen lade i höstas fram en handlingsplan med tio punkter gällande hur elektrifieringen av tunga transporter kan påskyndas. Vi liberaler är verkligen glada att vårt initiativ nu har gett resultat.

Det senaste året har vi också glädjande nog kunnat se fler eldrivna lastbilar komma ut på marknaden. De är dock betydligt dyrare i inköp än motsvarande fossildrivna lastbilar. För att driva på omställningen lade vi i Liberalerna in 1 miljard extra i vår budget till lastbilspremier för att öka försäljningen av eldrivna lastbilar. På ungefär samma sätt står vi just nu bakom bonus malus men vill fasa ut det till 2025.

Vi liberaler vill också underlätta utvecklingen av laddinfrastruktur vid depåer och omlastningscentraler samt längs Sveriges vägar och följer nu noga de piloter som vi initierat och som genomförs under 2021 och 2022.

Liberalerna vill också tillåta längre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Det är ett snabbt och samhällsekonomiskt effektivt sätt att skapa färre transporter, mindre utsläpp och högre trafiksäkerhet. Detta sker redan i Finland med väldigt bra resultat.

Liberalerna lade in 150 miljoner. Det är detta som krävs för att bygga om vägarna för ett införande av längre lastbilar i Sverige. Det är en mycket låg summa för att minska klimatutsläppen från lastbilar med 4 procent. Varför agerar inte regeringen på det underlag som vi har fått presenterat för oss i trafikutskottet?

Fru talman! Då en personbils livslängd i snitt är 17 år behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar. Inblandningen av fossilfria drivmedel genom reduktionspliktssystemet spelar här en avgörande roll. Detta ska ske i en takt som är kopplad till hur snabbt elektrifieringen av fordonsflottan går för att reduktionsplikten och elektrifieringen tillsammans ska nå transportmålet om 70 procents reduktion av utsläppen till 2030.

Reduktionspliktssystemet måste också vara långsiktigt för att stimulera uppstart av inhemsk produktion av biodrivmedel. Produktionen av fossilfria drivmedel måste gå i takt med inblandningen för att inte kraftigt höja bränslepriset.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för drygt 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vårt vägnät behöver rustas upp. Det gäller inte minst möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, som har en viktig funktion inte minst under den byggnation som vi behöver göra när det gäller bostadsmarknaden. Här bör Trafikverket också kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna.

Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägarna av de enskilda vägarna för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på ägarna av vägarna. Regeringen bör dessutom se över hur Trafikverket utformar upphandlingar från entreprenörer så att man möjliggör att utföra vinterväghållningen och snöröjningen både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. I dag råder en ordning som gör att vi får högre klimatutsläpp och att de enskilda vägsamfälligheterna får betydligt högre snöröjningskostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken kommer att introduceras i år och successivt byggas ut. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Med utgångspunkt i Jonas Bjelfvenstams rapport från 2015 om införandet av självkörande fordon i Sverige behöver regeringen ta fram en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar kan introduceras i samhället.

Vi har förlorat sju år sedan denna rapport kom. Liberalerna undrar varför regeringen inte har gjort någonting under den här tiden. Vi behöver en ny regering för att kunna få driv i den här frågan om vi ska kunna införa självkörande bilar på ett trafiksäkert sätt. Nu kommer tekniken, och rapporten kom för sju år sedan.

Jag avslutar som jag började, det vill säga med utsläppen. Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden pekar på konsekvenserna av de kraftigt minskade miljökraven vid besiktning av fordon.

Regeringen bör därför utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll vid fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU och sedan införa åtgärder utifrån analysen för att Sverige fortsatt ska framstå som kraftfullt i klimatarbetet.

Slutligen yrkar jag bifall till reservation nummer 12 om vägtransporternas viktigaste område, nämligen infrastruktur för laddning och fossilfri tankning.

Fru talman! I går kom nyheten att utsläppen från vägtrafiken minskade med 0,3 procent under 2021. Det är helt otillräckligt. Vi vet att utsläppen från vägtrafiken måste minska mycket mer, med ungefär 30 gånger så mycket. Det här borde vara en väckarklocka för trafikutskottet, för riksdagen och för regeringen. Trots allt positivt som händer går utvecklingen på tok för långsamt.

Att åstadkomma en fossilfri fordonsflotta är bland det absolut viktigaste vi kan göra för att minska våra utsläpp i tillräcklig takt och leva upp till Parisavtalet. I dag står trafiken för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. För att vi ska nå upp till Parisavtalet måste Sveriges utsläpp minska med ungefär 12-15 procent per år och vara nära noll 2035. Det säger sig självt att vi står inför en väldigt stor utmaning att minska trafikens utsläpp i tillräckligt hög takt. För att nå dit kommer det att krävas mod och politisk handlingskraft.

Miljöpartiet vill att nyförsäljningen av fossildrivna bilar ska fasas ut till 2025. Slutdatum för försäljning av fossila bränslen bör sättas till 2030. För oss är det en självklarhet att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Det finns inget alternativ till att klara klimatomställningen. Vi måste göra allt vi kan för att minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

För att vi ska leva upp till Parisavtalet och för att trafikens utsläpp ska minska tillräckligt snabbt måste bilismen minska. Miljöpartiet ser att förutsättningarna för detta ser väldigt olika ut i olika delar av landet. I många delar av vårt land kommer bilen att vara oerhört viktig även i framtiden, men i och mellan våra stora städer finns det en stor potential att minska biltrafiken. Storstadsbilismen måste brytas. För att göra det kommer det att krävas en palett av åtgärder - kommunala, regionala och nationella.

Fru talman! En fråga som är väldigt viktig i det här sammanhanget är parkeringsfrågan. Vi kan inte fortsätta planera våra storstäder med bilen i fokus, så att parkeringsplatser tillåts breda ut sig och äta både yta och pengar. Det är inte så vi bygger trevliga och livskraftiga städer. Det gör vi i stället med grönytor, gågator, uteserveringar och lekplatser.

Därför vill Miljöpartiet att parkeringsnormen i plan- och bygglagen ersätts med en mobilitetsnorm, som innebär att fastighetsägare inte tvingas att bygga parkeringsplatser utan att tillgång till hållbar mobilitet i stället är i fokus. Dessutom behöver trängselskatterna höjas, och det bör införas avgifter på fler ställen i staden för att minska trängsel. Statliga stöd till kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering, till exempel stadsmiljöavtalet och Klimatklivet, behöver utvecklas och stärkas.

När vi pratar om trafik och resor är det viktigt att se till hela resan. Det relevanta är inte bara en viss sträcka och ett visst färdmedel utan hela resan från dörr till dörr. Det ska bli lättare att kombinera flera olika resesätt på ett enkelt och sömlöst sätt, så kallad kombinerad mobilitet. På så sätt kan kombinationen av flera hållbara transportslag ersätta bilresor. Vi menar därför att det bör införas ett regelverk för just kombinerad mobilitet. Vi menar också att det bör genomföras en offentlig satsning på bilpooler. Att satsa på bilpooler innebär både att satsa på mobilitet och att utnyttja våra resurser bättre, eftersom en bil i snitt står still ungefär 95 procent av tiden.

Fru talman! Som sagt ser vi i Sverige en viss positiv utveckling, även om den går på tok för långsamt. Det finns anledning att fundera på vad denna positiva utveckling beror på och hur vi bygger vidare på det. Tack vare kraftiga styrmedel som bonus malus och reduktionsplikten ser vi att utsläppen från vägtrafiken minskar, även om det går alldeles för långsamt. Att backa tillbaka och försämra dessa styrmedel vore helt fel väg att gå. Det vore att försöka backa in i framtiden.

Som jag nämnde tidigare kommer bilen att fylla en viktig roll även framöver i många delar av vårt land. Då är det politikens ansvar att se till att det finns goda förutsättningar för människor att ställa om till hållbara drivmedel. På det området ser vi just nu en fantastisk utveckling. Elektrifieringen av fordonsflottan pågår i en rasande fart. Under 2021 fördubblades antalet elbilar i trafik i Sverige. Men mer måste göras, inte minst för att se till att det finns god tillgång till laddinfrastruktur i hela landet och för att underlätta omställningen ytterligare på landsbygden. Alla ska känna sig trygga med att det finns goda laddningsmöjligheter som passar deras behov och deras vardag. På det området krävs det ett helhetsgrepp. Därför vill Miljöpartiet att regeringen ska ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Fru talman! Låt mig uppehålla mig vid några ytterligare frågor. Först och främst är jag glad att en majoritet i utskottet är överens om att regeringen bör utreda vilka konsekvenser kraven i miljökontrollen i fordonsbesiktningen har fått. Jag vill också lyfta fram frågan om mopedbilar. Sedan den 1 januari förra året måste alla mopeder och motorcyklar som sålts inom EU vara typgodkända enligt avgas- och säkerhetskraven i Euro 5. Därmed är säkerhets- och utsläppsreglerna numera harmoniserade mellan mopeder, motorcyklar och bilar. Däremot är mopedbilar, det vill säga en kombination av moped och bil, undantagna från dessa regler. Det gör bland annat att många mopedbilar helt saknar avgasrening. Därför bör Euro 5-kraven även appliceras på mopedbilar, och avgas- och säkerhetskraven bör harmoniseras mellan mopeder, motorcyklar och mopedbilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

Fru talman! Klimatkrisen är akut. Det är den största utmaning mänskligheten någonsin har ställts inför. Nu får det vara slut på snack och fina ord. Nu krävs det handling - på alla politikområden, i alla lägen och i alla beslut. Fossilberoendet måste brytas. Storstadsbilismen måste brytas. Fordonsflottan måste bli fossilfri. Utsläppen måste ned. Vi kan inte vänta. Det är dags att agera nu.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 5 om en fossilfri fordonsflotta.

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 60.

Det rullande kulturarvet tänkte jag prata lite om. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag hoppas ska ligga flera varmt om hjärtat, i synnerhet i trafikutskottet och regeringen.

Det rullandet kulturarvet, gamla motorfordon men även äldre fartyg, tåg och flygplan, är en hobby och ett intresse som sysselsätter flera hundra tusen människor i Sverige. Under många år har motorföreningar fått rapporter om problem för det rullande kulturarvet som oftast uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon inte är tillämpliga på veteranfordon.

Myndigheters bristande kunskap och engagemang om veteranfordon gör det svårt för landets entusiaster. Det senaste exemplet i raden är de uppmärksammade fallen om de USA-importerade veteranbilarna som skulle renoveras i Sverige och som beslagtogs och klassades som miljöfarligt avfall.

Jag har ägnat åtskilliga timmar åt att besöka evenemang med veteranbilar och även träffat många bilentusiaster i garage runt om i Värmland och lyssnat till de synpunkter som de vill fram om just veteranfordon och de problem som finns för dem för att de ska kunna värnas i framtiden.

En del lägger ned tusentals timmar i sina garage medan andra kör omkring i sina fordon, visar upp dem på träffar och utställningar. Andra lever yrkesmässigt på att renovera objekt. De kanske inte själva är aktiva bilentusiaster, men de besöker gärna en bilträff, tar en tur med ett museitåg eller en gammal ångbåt av nostalgiska skäl. Det är hundratusentals, gamla som unga, som älskar veteranbilar och motorevenemang. Det ger också tusentals arbetstillfällen.

Fru talman! Jag känner mig inte helt lugn i att man ska värna det rullande kulturarvet. Sverige har redan Europas högsta dieselpris. Jag hoppas att priset och kostnaderna för drivmedlen ska sänkas. Det påverkar landsbygden generellt men framför allt dem som har motorintresset. Det bärs oftast av människor som bor på landsbygden.

Fru talman! Regeringen måste förstå bilens betydelse för människor ur flera aspekter. Det gäller att ta sig fram i ett kulturvärdesperspektiv, som fritidsintresse, för turism och som ett socialt engagemang. Allt detta kan man koppla till det rullande kulturarvet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordons-frågor

För den som bor på Södermalm i Stockholm med tillgång till en bekväm kollektivtrafik dygnet runt kanske bilhatet är logiskt. Men det är det inte för oss på landsbygden och särskilt inte för oss som bor i Värmland långt borta från tunnelbana och kulturevenemang alla dagar i veckan. Vi åker flera mil för barnens aktiviteters skull eller för att kunna träffa likasinnade och njuta av bilträffar och annat.

Med detta inlägg vill jag höja intresset för det här kulturarvet. Därför har vi moderater lagt fram en kommittémotion där vi trycker på de delar som jag har varit inne på. Att tydliggöra tolkningen av EU:s förordning om import av miljöfarligt avfall är en viktig fråga.

Det handlar om förenklade regler och harmoniserande avgifter för det rullande kulturarvet och att man ska ha en förenkling av tillståndsprövning i samband med veteranbilsträffar och motorevenemang. Jag hoppas på en förbättring.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 februari.)