Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Herr ålderspresident! Jag bor i Älvsbyn, en ort på gränsen mellan Norrbottens tätbefolkade kustområde och Norrbottens mer glest befolkade inland. Jag har två barn som båda går i grundskolan i Älvsbyn. I kommunen bor det just över 8 000 invånare. I centralorten finns det en skola som bedriver undervisning för mellanstadiet och en skola som bedriver undervisning för högstadiet. Älvsbyns kommun betalade år 2020 drygt 111 000 kronor per elev i grundskolan. 25 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har utbildat sig på högskola eller universitet.

Den som åker knappt 100 mil söderut från Älvsbyn kan hamna i den här staden, i Stockholm. I den här kommunen bor det nästan 1 miljon människor. Det finns 41 skolhuvudmän att välja på - om man bara räknar dem som börjar på bokstaven A. Mer än 60 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har akademisk utbildning, och kommunens kostnader är nästan 22 procent högre per elev än i Älvsbyn.

Det krävs ingen livlig fantasi för att tänka sig att mina barn i Älvsbyn och deras jämnåriga i Stockholm får rätt olika förutsättningar. Huvudmännen har rätt olika förutsättningar att anordna deras utbildning. Vi socialdemokrater tycker att barn, oberoende av om de växer upp i Älvsbyn eller i Stockholm, oberoende av vilka föräldrar som har råkat sätta dem till världen och oberoende av vem som råkar äga skolan de går på, ska ges lika möjligheter till en bra utbildning.

Lika möjligheter förutsätter olika resurser, olika stöd och stimulans. Det måste anpassas efter både strukturella skillnader och individer. Med tillsynen är det däremot en annan sak. Där kräver barns lika möjligheter att tillsynen sker på ett så likartat sätt som möjligt. Därför är också det lagförslag som vi debatterar i dag helt nödvändigt.

Herr ålderspresident! Tillsynen handlar om regelefterlevnad. Ytterst handlar tillsynen om att vi ska garantera alla barn och elever en skola som lever upp till de regler som vi har bestämt ska gälla. Tillsynsmyndigheten, oftast Skolinspektionen, behöver därför så likartade verktyg som möjligt för att ingripa när så inte sker, oberoende av vem som är huvudman för den granskade utbildningen.

Med den här propositionen inför vi en möjlighet för tillsynsmyndigheten att stänga även offentligt ägda verksamheter som vid upprepade tillfällen visat allvarliga missförhållanden. En tillsynsmyndighet kan inom två år från ett beslut om föreläggande som avser ett allvarligt missförhållande fatta beslut om mer ingripande åtgärd om samma eller ett annat missförhållande visar sig igen. Mer ingripande åtgärder, alltså de som står på det översta steget i sanktionstrappan, kan vara återkallelse när det gäller fristående verksamheter, verksamhetsförbud eller statliga åtgärder för rättelse, vilket i princip betyder att staten tar över kontrollen av en skola.

Såväl återkallelse som verksamhetsförbud får konsekvensen att en skola måste stängas. De nya reglerna sänker också ribban något för vad som krävs för att en tillsynsmyndighet ska stänga en verksamhet. Tillsynsmyndigheten måste ha kvar möjligheten att besluta om statliga åtgärder för rättelse, eftersom det är kommuner som har ansvaret att erbjuda alla elever skolplats och skyldigheten att se till att alla har möjlighet att fullgöra sin skolplikt.

Ett beslut att stänga en kommunal skola får alltför svåra konsekvenser för kommunens möjligheter att leva upp till den skyldigheten. I mina barns fall, hemma i Älvsbyn, finns det till exempel ingen eller i bästa fall någon enstaka skolenhet som i händelse av ett beslut om verksamhetsförbud skulle behöva ta emot ett stort antal elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Herr ålderspresident! Vi strävar efter att styra med tillit. Vi vill att proffsen ska vara proffs. Det betyder att vi är övertygade om att lärare och rektorer, inte politiker, är de som vet bäst hur undervisning och lärande ska organiseras och bedrivas. Staten med dess resurser och expertmyndigheter har såklart mycket att bidra med när det gäller att stödja proffsens arbete, och i en tillitsfull styrning är stöd viktigare än tillsyn. Ändå står vi här och debatterar förslag om att ge tillsynsmyndigheterna mer muskler.

Om vi bara hade ett skolsystem som garanterade att det alltid var elevernas lärande och utveckling som sattes i främsta rummet hade förutsättningarna möjligen varit bättre att styra med tillit. Men systemet är inte sådant. Det finns skolhuvudmän som prioriterar ägarnas ekonomiska vinning framför elevernas lärande. Det finns skolor som väljer bort elever som är kostsamma att ha i verksamheten. Det finns skolor som förespråkar en annan värdegrund än den som bestämts i skollag och läroplan. Och så länge vi har ett system som gör dessa avarter möjliga är tillsyn ett nödvändigt, kanske rentav bärande, inslag i styrningen.

Det är lätt att instämma i Daniel Riazats formulering i Vänsterpartiets reservation mot dagens beslut. Han skriver: "Jag anser också att en skolinspektion som hela tiden behöver bli mer kraftfull är ett symtom på att något är fel i skolsystemet och att staten har lämnat ifrån sig skolans utbildningsuppdrag till aktörer som staten alltmer behöver kontrollera och ingripa allt kraftfullare mot."

Det är därför vi vill återta den demokratiska kontrollen över välfärden. Men som det nu förhåller sig, med ett marknadssystem där skolkoncerner tar över i vinstintressets namn och där pengar läcker till allt från somaliska terrorgrupper till anonyma riskkapitalister i fjärran länder, måste tillsynen vara ett kraftfullt verktyg.

Herr ålderspresident! Som reglerna är skrivna i dagsläget ska en skola starta senast två år från det datum som den får tillstånd. Men det finns ingen reglering av vad som händer om en skola inte startar. Skolinspektionen kan bara återkalla ett tillstånd om skolan haft upprepade allvarliga missförhållanden.

Därför inför vi en ny regel som gör det möjligt för tillståndsgivande myndigheter att återkalla ett tillstånd att bedriva verksamhet om verksamheten som tillståndet avser inte startat eller inte har bedrivits på två år. Det är en helt rimlig bestämmelse, inte minst eftersom det blir väldigt osäkert för andra huvudmän vilket potentiellt elevunderlag som finns för deras verksamhet om någon har fått tillstånd att bedriva en verksamhet som inte blir av.

I lagstiftning går det inte att täcka in alla eventualiteter. Därför ska en tillståndsgivande myndighet ändå få avstå från att återkalla ett tillstånd om det finns särskilda skäl.

Herr ålderspresident! Sammanfattningsvis är det avgörande för svensk skola att elever får så likvärdiga förutsättningar som möjligt. Det bästa sättet vore att laga ett trasigt och orättvist system så att vi kunde fokusera på stöd och låta proffsen vara proffs. Men med det system vi nu har krävs tillsyn. Då förtjänar eleverna att tillsynsmyndigheterna har starka och så lika befogenheter som möjligt, oavsett om deras skola ligger i Stockholm eller i Älvsbyn och för den delen oberoende av vem som äger deras skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Socialdemokraterna står givetvis bakom samtliga sina reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 8.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Med över 16 000 elever som inte klarar gymnasiebehörigheten, när varannan lärare på låg- och mellanstadiet har blivit utsatt för våld och med en extrem brist på behöriga lärare i hela landet borde riksdagens partier vara överens om att granskningen av kvaliteten, arbetsmiljön och tryggheten är av oerhörd vikt.

När den allmänna krissituationen i landets skolor dessutom kombineras med religiösa fanatiker och ekonomiska brottslingar som tillåts bedriva skolverksamhet bör man som en del av detta land kunna förvänta sig av sin regering att viljan att stärka den granskande myndigheten är stor.

Så är det tyvärr inte i dag, herr ålderspresident. Däremot är det så att en majoritet av utskottet har som ambition att med ett tillkännagivande tvinga regeringen att stärka Skolinspektionens uppdrag med fler både anmälda och oanmälda inspektioner.

Vi förväntar oss också att Skolinspektionen har en rejäl uppföljning av huvudmännen som ska åtgärda de brister som påtalats och att skriftlig återrapportering från huvudmännen enbart får ske som undantag snarare än regel. Om huvudmännen underlåter att följa skollagen ska detta aldrig accepteras. Det ska nu gälla både fristående och kommunala skolor.

Herr ålderspresident! Moderaterna välkomnar förslagen i propositionen Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister. Vi tycker att det är bra att en ny grund för stängning av skolor införs genom möjligheten för tillsynsmyndigheten att utfärda verksamhetsförbud. Det blir ett gott komplement till dagens bestämmelser om återkallelser av godkännande och tillfälligt verksamhetsförbud.

Däremot saknar vi mer kraftfulla lagförslag om hur vi ska få bukt med uppenbart oseriösa aktörer. I förhållande till just godkännande av att få bedriva verksamhet är det inte rimligt att det i dag är möjligt för en aktör eller en enskild som har fått ett godkännande återkallat att de facto ansöka om ett nytt godkännande för bedrivande av skolverksamhet. Om en huvudman har misskött sitt uppdrag genom att bryta mot lagen, om ansvarig myndighet funnit allvarliga brister i verksamheten eller om huvudmannen har bedömts olämplig enligt reglerna för ägar- och ledningsprövningar ska det inte vara möjligt att ansöka om nya tillstånd.

Precis som Socialdemokraternas representant har sagt tidigare är det viktigt att oseriösa aktörer inte längre får bedriva verksamhet hur som helst. Därför är det särskilt glädjande att regeringen här tar hänsyn till kommunala verksamheter som missköter sitt uppdrag.

Herr ålderspresident! Propositionen är bra men inte tillräcklig. Därför vill jag yrka bifall till reservation 3.

Herr ålderspresident! Förslagen i propositionen är välkomna. I nuläget är det, som vi redan har konstaterat, inte möjligt att tvinga en kommunal verksamhet att stänga på grund av allvarliga missförhållanden. Den ökade möjligheten för staten att i praktiken gå in på ledningsnivå i en kommunal verksamhet och lösa allvarliga problem ligger i linje med Sverigedemokraternas åsikt i frågan, inte minst när det gäller att flytta ansvaret för kvaliteten i skolundervisningen närmare staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Vi delar också uppfattningen att en tillsynsreglering som är lika för alla huvudmän, i alla fall så långt det är möjligt, bidrar till en mer likvärdig utbildning.

Det här handlar dock om problem som vi har kunnat se i skolan under lång tid. Därför är det anmärkningsvärt att man lägger fram förslag om ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister först nu. Hårdare granskning eller lika villkor för fristående kommunala skolor, trygghetsfrågor och så vidare är frågor som vi sverigedemokrater har drivit sedan vi kom in i riksdagen - ofta för döva öron. Därför är den här propositionen ett steg i rätt riktning.

Herr ålderspresident! Regeringen lägger nu fram ett förslag som förenklar möjligheterna att införa verksamhetsförbud. Enligt förslaget ska Skolinspektionen kunna besluta om tillfälligt verksamhetsförbud om det är sannolikt att myndigheten senare kommer att fatta ett sådant beslut. Förslaget omfattar - som vi redan har konstaterat - såväl kommunala som enskilda huvudmän. Detta är viktigt eftersom kommunala huvudmän tidigare har varit undantagna. Vi välkomnar detta.

Men - och det är viktigt - här finns ett gyllene tillfälle att samtidigt lagfästa att verksamhetsförbud ska följa den individ som har fått det förelagt, oavsett om det är i egenskap av rektor, huvudman eller styrelseledamot. Syftet är att förhindra att vederbörande ges tillstånd att driva, öppna eller ta över en annan skolverksamhet.

Ett tydligt exempel på vikten av att en sådan regel faktiskt införs fick vi i höstas. Det var när man rapporterade om Römosseskolorna i Göteborg. Skolinspektionen meddelade i slutet av oktober att den avsåg att stänga skolorna. Detta skulle ske eftersom föreningen som driver skolorna haft bristande kontroll och tillsyn över verksamheten samt visat allvarlig ekonomisk misskötsamhet. Man hade bland annat använt sig av bluffakturor för att slussa vidare mångmiljonbelopp till islamister i Somalia.

Det ska även ha förts över flera miljoner till ett företag som bland annat har kopplingar till en individ som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Skolinspektionen har vidare bedömt att flera av styrelseledamöterna i föreningen är olämpliga att bedriva fortsatt skolverksamhet. Trots detta dröjde det bara några dagar innan vi i början av november kunde läsa att styrelseledamöterna i föreningen, som ansågs vara olämpliga att bedriva Römosseskolorna, hade öppnat en ny skola i Rågsved i södra Stockholm.

Om jag har förstått det hela rätt har dessutom en av personerna bakom skolan i Rågsved, det vill säga den skola som tidigare låg i skollokalerna som tvingades stänga efter att Skolinspektionen funnit allvarliga brister i undervisning, betygssättning och ekonomi, ingått i den grupp människor som startat den nya skolan.

Det här är uppåt väggarna. Jag delar naturligtvis Moderaternas uppfattning i frågan att det inte är rimligt att problemen inte åtgärdas. Det är anmärkningsvärt. Jag vet inte om alla är lika gamla som jag, men jag skulle vilja likna detta vid The Twilight Zone - en tv-serie som gick en gång i tiden. Det är nästan som ett avsnitt taget ur den smått galna serien. Men det är det inte, utan det är Sverige 2021-2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Det räcker inte med att den lämplighetsbedömning som regeringen tidigare har skrivit om kan påverka beslutet, det vill säga om den sökande tidigare "drivit en verksamhet vars godkännande har återkallats, om verksamheten har bedrivits olagligen eller om det vid tillsynen funnits allvarliga brister i verksamheten". En sådan ordning är inte vare sig tillräcklig eller ändamålsenlig. Därför bör regeringens förslag kompletteras med ett verksamhetsförbud som ska följa den enskilda individen, det vill säga rektor, huvudman eller styrelseledamot. Allt annat är helt orimligt.

Herr ålderspresident! Vidare behöver den så kallade tvåårsregeln, och möjligheten till undantag från denna, förtydligas. Förslaget medger i och för sig att det finns situationer när en enskild huvudman har legitima behov av att under en längre tid än två år inte bedriva hela eller delar av verksamheten. Det kan uppstå vid uteblivet elevunderlag under en kortare period, till exempel när man inte har kunnat starta en viss årskurs.

Vi konstaterar också att det verkar råda något slags godtycke vid den sortens bedömning. I propositionen pratar man om särskilda skäl. Men jag vill påstå att det är oklart vad de särskilda skälen egentligen innebär. Det finns också flera remissinstanser som pekar på detta. Därför vill vi se ett förtydligande i lagstiftningen. Vad innebär denna regel?

Undantagen ska rent generellt kunna ges vid omständigheter som skolan inte kan råda över, och särskild hänsyn ska tas för att bevara skolor i glesbygd. Annars riskerar tvåårsregeln att slå särskilt hårt mot små, ofta föräldradrivna, friskolor som har uppstått när kommunerna har beslutat att lägga ned en skola i glesbygd.

Herr ålderspresident! Under perioden 2014-2019 ska Skolinspektionen enligt uppgift ha återkallat godkännande eller beslutat om statliga åtgärder för rättelse i nio fall. Enligt propositionen bedöms de nya reglerna endast leda till något fler beslut om återkallelse respektive verksamhetsförbud eller statliga åtgärder för rättelse.

Vi noterar också att förslag om skärpt tillsyn lyser med sin frånvaro i förslaget. Det beklagar vi. Vi menar naturligtvis - vilket också den föregående talaren var inne på - att Skolinspektionen bör få i uppdrag att bättre följa upp åtgärderna som skolan ska vidta efter ett beslut om föreläggande om brister. I annat fall riskerar förslaget att bli ett slag i luften. Det handlar inte minst om att göra fler oanmälda besök.

Jag har tittat på denna fråga. Under 2019 gjorde man två oanmälda inspektioner. Jag hittade faktiskt inga under 2020. Jag låter det vara osagt, men det verkar som att man inte gjorde några alls. Det är alldeles för lite. Dessa möjligheter måste öka. Man ska inte på förhand ringa och tala om att man ska komma när det finns behov av att undersöka misstankar om allvarliga brister. Det ska ske oanmält. För mig är det en självklarhet. Därför är det förslag som ligger på bordet i dag otillräckligt.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med en liten påminnelse: Det vi diskuterar i dag är faktiskt den absoluta nödbromsen i skolsystemet. Varenda gång man drar i nödbromsen är det för att man inte styrt rätt från början. Egentligen är det där vi måste lägga fokus. Det är klart att vi ska ha en nödbroms, men det viktiga är att vi styr rätt i vardagen. Det får vi inte glömma. Nödbromsen måste vara något som används väldigt sällan. Det ska bara vara när det är absolut nödvändigt. Det vi egentligen måste fokusera på är de tidiga insatserna. Det gäller elever, men det gäller också hela skolan.

Det är absolut viktigt att kunna stänga en skola när det behövs. Det är jätteviktigt att vi kan ingripa från statligt håll när skolor inte är som de ska vara. Flera har redan nämnts här, till exempel Römosseskolan. Storvretskolan är också ett exempel där staten har fått gå in.

Det är viktigt att vi kan ingripa men också att vi inte behöver ingripa, för det får enorma konsekvenser för eleverna när en skola stängs. Det får enorma konsekvenser. Det lokala skolsystemet har jättesvårt att samla upp det.

Det här har vi sett lokalt i Malmö, där jag kommer ifrån. Det är bra att vi kommer från olika ställen i landet. Där har vi sett att när skolor stängts och de eleverna kommit ut på andra skolor runt omkring har det ofta haft jättedåliga effekter på de skolorna, och eleverna har inte alltid haft fördelar av att det hänt.

Vad vi riskerar utöver de enorma konsekvenserna för eleverna är att det här kan användas som en ursäkt. Det har vi sett i det socialdemokratiska Malmö. I stället för att lösa problemen har man stängt skolor. Så får det inte vara. Vi måste komma ihåg att det här verkligen är en nödbroms och att vi ska göra allt vi kan för att inte komma dit.

Vad kan vi då göra för att inte komma dit? Jo, det finns flera saker vi kan göra. Det är överlag bra regler som föreslås i detta betänkande.

En sak som är viktig är att Skolinspektionen får större ansvar för tillsynen även i de fristående skolorna. I dag har vi separerat det så att Skolinspektionen har en del och det kommunala en del. Det är inte en bra lösning. Det är jätteviktigt att Skolinspektionen får samma insynsmöjligheter och kan göra på samma sätt i båda delarna.

En annan förändring som är på gång och som också var en del av januariavtalet är att vi ska bli bättre på att ha kontinuerliga samtal om utveckling och krav med de olika huvudmännen så att det inte blir så att staten först gör ingenting och sedan kommer och stänger. I stället ska vi vara inne och påverka hela tiden. Det är på det sättet vi alla lär oss. Det är väldigt få av oss som får lov att göra vad vi vill utan att någon hjälper oss att bli bättre, och så plötsligt kommer det en och slår till oss. Det är sannolikt inte det bästa sättet för oss att lära oss, och det är det inte heller för huvudmännen. Låt oss i stället införa kontinuerlig utveckling och krav genom de dialoger som nu ska startas upp mellan skolmyndigheterna och de enskilda huvudmännen runt omkring i landet! Det är mycket bättre än plötsliga nedstängningar, så låt oss fokusera på det!

Flera har nämnt det här med stärkt ägarledningsprövning. Om det är en ägare eller någon i skolans ledning som vill ha nytt tillstånd kan man i dag säga att "det du gjorde på Römosseskolan var kanske inte något som vi vill se någon annanstans, så du kan inte få nytt tillstånd". De möjligheterna finns nu, och de måste nyttjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Det är en sak som jag verkligen vill ta med och som lite saknas när det gäller när staten ska gripa in om skolan inte gör det den ska. Det är att vi har jättebra möjligheter för Skolinspektionen att gå in och agera om man inte har rätt process, om man inte har rätt ord i dokumenten och om det inte ser fint ut. Men vi gör ingenting om barnen inte lär sig något. När det gäller det faktiska lärandet, om eleverna inte kommer till den kunskapsnivå de ska, går Skolinspektionen inte in och säger "detta är inte gott nog".

Här kan jag komma tillbaka till det som min socialdemokratiska kollega sa tidigare - att med det system vi har nu behövs tillsyn. Ja, nog gör det det. Vi har skolor, kommunala skolor, i Malmö där mindre än hälften av eleverna vartenda år under tio år haft behörighet till gymnasiet. Men när Skolinspektionen kommer ger man grönt ljus på allting. Det handlar alltså inte bara om de fristående skolorna. Det handlar också jättemycket om de kommunala skolorna. Båda två måste attackeras - inte ondskefullt, men vi måste gå på problemen oavsett var de är.

Det gör mig lite irriterad att höra socialdemokrater och delvis också vänsterpartister tala om de dokument som ligger till grund här som om det här är problem som är kopplade enbart till fristående skolor. De är absolut kopplade till fristående skolor. Vi hör Moderaterna lyfta fram fristående skolor. Vi hör Sverigedemokraterna lyfta fram fristående skolor. Men Socialdemokraterna låtsas som om de kommunala skolorna inte har problem. Så här kan vi inte ha det. Det är problem på alla håll, och dem måste vi gå på oavsett vem som är huvudman. Det måste vi faktiskt göra av respekt för eleverna, oavsett vilken skola de går i.

En sak som vi särskilt lyft fram i det här sammanhanget är vad man ska göra om man nu stänger ned, om det finns risk att en skola behöver stängas. Många av de fristående skolorna har en rätt stor andel lokala elever. Det kanske är dags att titta på om de platserna kan användas om man stänger en skola, oavsett om den är kommunal eller fristående. Den biten tycker vi att man borde se över.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 5.

Herr ålderspresident! Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Kunskap är en demokratisk rättighet och ingen handelsvara. Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola där behoven är det som styr utformningen och styrningen av den svenska skolan.

Vi välkomnar delar av regeringens förslag i propositionen som ökar möjligheterna att stänga vissa skolor med allvarliga brister. Alltför länge har den svenska skolmarknaden bidragit till en urholkning av det svenska skolväsendet och lett till mindre likvärdighet och jämlikhet. Marknadsskolan har havererat, herr ålderspresident, och det inte bara genom sämre kvalitet i de enskilda verksamheterna. Den har även bidragit till att göra det omöjligt för många kommuner att lägga en långsiktig plan för kommunens skolor.

Förslagen i propositionen kommer inte att sätta stopp för detta, men frågorna hänger tätt samman.

Propositionen innehåller dock en särskild del som handlar om en av punkterna i det numera icke-existerande januariavtalet, punkt 49, om att kunna stänga kommunala skolor på samma sätt som privata skolor. Förslaget i propositionen lyder enligt följande: "Statens skolinspektion ska kunna förbjuda en kommun eller en region att driva en verksamhet vidare, om ett föreläggande att avhjälpa brister inte har följts, och missförhållandet är allvarligt. Skolinspektionen ska kunna bestämma att beslutet om verksamhetsförbud gäller trots att det inte har fått laga kraft."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Det här är något som vi i Vänsterpartiet avstyrker.

I propositionen framgår det också tydligt att ansvarig tillsynsmyndighet, det vill säga Statens skolinspektion, under vissa förutsättningar redan får besluta om verksamhetsförbud för en kommunal skola. Ett sådant beslut gäller omedelbart och får gälla i högst sex månader.

Vidare skriver regeringen: "För att enskilda och offentliga huvudmän ska behandlas så lika som möjligt bör en ordning med möjlighet till beslut om verksamhetsförbud för kommunala skolor införas. En sådan ordning innebär att kommunen eller regionen kan förbjudas att bedriva den aktuella verksamheten utan bortre tidsgräns. I praktiken blir resultatet av ett förbud att den verksamhet som omfattas av beslutet stängs, på samma sätt som vid återkallelse av ett godkännande avseende en verksamhet som drivs av en enskild huvudman."

Herr ålderspresident! Här tar regeringen ingen hänsyn till att de privatägda skolföretagen inte har samma omfattande uppdrag som kommunerna. En kommun är skyldig att erbjuda samtliga barn skolgång. De privata aktörerna har inte skyldighet att göra det, vilket de sällan tar ansvar för.

Lärarnas Riksförbund uppger i sitt remissvar att kommunala grundskolor vid allvarliga missförhållanden ska läggas under statlig tvångsförvaltning i sex månader i stället för att stängas ned. Vi instämmer i detta och menar att det även bör gälla gymnasieskolan.

Lärarförbundet påpekar mycket riktigt att staten måste ta huvudansvaret för likvärdighet, resurser och kvalitet för att det inte fortsättningsvis ska krävas allt hårdare kontroll och tuffare ingripanden samt för att huvudmännen ska erbjuda eleverna en godtagbar utbildning.

Vi anser, precis som Lärarförbundet, att en skolinspektion som hela tiden behöver bli mer kraftfull är ett symtom på något som är fel i skolsystemet och att staten har lämnat ifrån sig skolans utbildningsuppdrag till aktörer som samma stat senare behöver kontrollera alltmer och ingripa allt kraftfullare mot.

Herr ålderspresident! Utöver att vi i Vänsterpartiet instämmer i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets remissvar instämmer vi i de kritiska synpunkter som inkommit från flera aktörer samt i en del av förslagen som kommit från dem som getts möjlighet att inkomma med remissvar.

Flera remissinstanser, däribland Göteborgs kommun, har påpekat att en ordning där verksamhetsförbud är en förstahandslösning saknar elevperspektivet, då den innebär att elever rycks upp från sin vardag även om andra alternativ hade varit bättre.

Sollentuna kommun föreslår att om bristen inte avser allvarliga missförhållanden som är knutna till den aktuella skolmiljön eller skolbyggnaden ska eleverna kunna vara kvar vid den aktuella skolenheten medan hela skolledningen i stället byts ut.

Botkyrka kommun anser att konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt belysta, då kommunen har ett ansvar för att tillhandahålla utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Stockholms kommun avstyrker förslaget med hänvisning till att konsekvenserna inte står i proportion till syftet.

Malmö kommun konstaterar att avsaknaden av praxis och bedömning av konsekvenser av befintlig lagstiftning gör det svårt att bedöma om det föreligger behov av att ersätta befintlig reglering.

Som Lagrådet och flera remissinstanser har påpekat är detta lagförslag dessutom inte grundat i att det har förekommit några konkreta fall som belyst ett behov av att möjliggöra en permanent stängning av kommunala skolor utöver det som lagen redan tillåter. Skolinspektionen ska därför inte, menar vi, ges utökade möjligheter att stänga skolor med offentlig huvudman.

Herr ålderspresident! Till sist kan jag konstatera följande: När Socialdemokraterna ingick i januariavtalet hänvisade man alltid till just det avtalet när man skulle införa en borgerlig skolpolitik. Nu finns inte det avtalet kvar längre, men Socialdemokraterna fortsätter att lägga fram förslag som går helt i linje med ett avtal som de har tagit avstånd från.

S-ledamoten Linus Sköld sa tidigare från talarstolen att ett trasigt system måste lagas. När problemen har blivit så stora att det är systemet som har problem går det inte att laga, utan då är det ett systemskifte som behövs för att man ska kunna åtgärda problemen.

C-ledamoten Niels Paarup-Petersen stod tidigare i talarstolen och pratade om att detta egentligen innebär att vi har misslyckats och att vi behöver ha en hårdare lagstiftning. Jag instämmer helt och hållet i ledamotens tal härifrån talarstolen avseende detta. Men man kan ställa sig frågan varför Centerpartiet och Niels Paarup-Petersen står bakom ett system som har misslyckats och vägrar att förändra detta system. Det är ett system där utbildning blir en handelsvara och där barn ses som kunder.

S-ledamoten stod i talarstolen och nämnde speciellt en friskola med konfessionella inslag. Ägarna till denna skola har begått brott.

Låt mig vara väldigt tydlig, herr ålderspresident: Vänsterpartiet är det enda partiet i Sveriges riksdag som anser att inte någon skola ska bedrivas utifrån konfessionella religiösa grunder. Vi är det enda parti som anser att varken de befintliga skolorna eller de skolor som vill etablera sig ska kunna göra det.

Med det sagt blir det lustigt när Sverigedemokraterna enbart har kritik mot en typ av skola, nämligen de skolor som råkar ha muslimska huvudmän. När Internationella Engelska Skolan uppmärksammas för att mäta elevers kjolar och tvinga kvinnliga anställda att ha högklackade skor på sig - om de inte vill ha det måste de ha läkarintyg - sitter Richard Jomshof och Sverigedemokraterna tysta. De springer näringslivets och dessa aktörers ärenden - inte barnens. När Sverigedemokraterna kritiserar en aktör som har begått olagliga handlingar är det inte för att de är emot detta system. Sverigedemokraterna är anledningen till att dessa skolor får vara kvar i Sverige i dag.

Med detta sagt, herr ålderspresident, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1.

Herr ålderspresident! Jag kan börja med att säga att den ärade ledamoten från Vänsterpartiet missuppfattade vad jag sa. Det är väl inte första gången som detta har skett, men den här gången uppfattade jag att det inte var med flit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Jag tycker absolut att det är ett misslyckande när den här typen av lagstiftning behövs. Särskilt tycker jag att det är ett misslyckande när den behöver användas.

Jag tycker att det är ett misslyckande när en skola har kommit till en nivå där det bästa man kan göra för eleverna är att stänga den. Jag tror att alla är överens om att man har misslyckats jättemycket då.

Det som ledamoten uppfattade förut var att jag skulle tycka att detta är något som bara behövs därför att vi har det skolsystem som vi har i dag. Så är det verkligen inte. Jag skulle tycka att detta behövdes oavsett om det fanns fristående skolor eller inte. Jag kommer från en kommun där detta verkligen har behövts jättelänge.

På det tredje mötet, tror jag, som jag var på i riksdagen efter att jag blivit vald frågade jag Skolverket: Varför accepterar ni att det finns så många skolor där eleverna inte klarar sig bara därför att de är kommunala?

Vid det fjärde mötet var det Skolinspektionen som var där. Jag frågade: Hur kan ni inte göra någonting när det finns så många kommunala skolor där eleverna inte lyckas? Varför låter ni dem gå? Vi ska absolut gå på de fristående skolorna, men varför går ni inte på de kommunala skolorna också?

Det gick ett år eller två; sedan tog regeringen äntligen tag i att faktiskt göra någonting så att kommunala skolor kunde få rättelser.

Ja, det är ett misslyckande när vi kommer dit. Men det är inte Internationella Engelska Skolans fel att Värner Rydénskolan i Malmö har levererat dåliga resultat i tio år. Jag vet att du gärna skulle vilja att det var svaret, Daniel Riazat, men så enkel är inte världen.

Herr ålderspresident! Ledamoten Niels Paarup-Petersen pratar om att jag har missförstått och att vi hade sett dessa problem oavsett om marknadsskolan hade funnits eller inte, oavsett om vi hade haft ett system som gör det svårare för kommunerna att bedriva skolverksamhet eller inte och oavsett om vi hade haft ett system som ser elever och barn som kunder, som segregerar och som leder till större ojämlikhet i samhället eller inte.

Då kan man ställa sig frågan: Varför fanns inte detta behov innan marknadsskolan infördes? Och varför fanns inte det här problemet innan bland andra Centerpartiet fick så mycket utrymme i svensk politik som partiet har haft under de senaste åren?

Centerpartiet är i dag med och styr i 199 av 290 kommuner i Sverige. Centerpartiet är i särklass det parti som är med och styr flest kommuner, herr ålderspresident. Det pratas om att kommunala skolor misslyckas med olika verksamheter och att de inte lyckas få eleverna att nå godkända betyg. Det går också att ställa sig frågan: Varför är Centerpartiet med och skär ned på den svenska skolan i majoriteten av de 199 kommuner som man är med och styr? Varför vill man i stället för att tillskjuta resurser ta bort resurser från den svenska skolan?

Detta är frågor som Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet inte har svar på. Därför kommer vi i repliken att höra att Niels Paarup-Petersen återigen vill skifta fokus från den borgerliga nedskärningspolitiken och från marknadsskolan till att försöka likställa den kommunala skolan med fristående aktörer och marknadsskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Så är inte fallet - kommunen har ett annat ansvar för skolan. Kommunen har fått ett allt svårare uppdrag, och det är på grund av marknadsskolan och den borgerliga nedskärningspolitik som Niels Paarup-Petersen representerar.

Herr ålderspresident! Jag fick väl inte direkt något svar på min fråga. Men jag kan tacka för att du påminner om hur mycket Centerpartiet har att säga till om. Det får man gärna påminna sig om. Om åtta nio månader kan man se till att det fortsätter så. Mycket blir bättre på det sättet.

Du säger: Varför fanns inte behovet innan? Men det gjorde det ju! Det var bara ingen som hade koll. Det är ju det som är problemet. Vi har mycket bättre koll i dag på hur det går med eleverna i svensk skola än vad vi hade för 20 år sedan. Du behöver inte leta i gamla tidningar särskilt mycket innan du kan läsa om segregationsfrågor, barn som inte lyckas etcetera. Det är ingenting nytt. Det innebär inte att det faktum att det etableras en fristående skola inte kan påverka den kommunala skolan. Det kan det absolut. Jag tror att du har hört mig tala om det i olika sammanhang tidigare också.

Problemet är detta: Att kommunerna har ett annat ansvar betyder inte att de kan säga att de inte har något ansvar. Det är ju det här som händer varje gång. Ja, Centerpartiet har ansvar i jättemånga kommuner. Om de skolorna inte levererar tycker jag att kommunen, som Centerpartiet är en del av, har ett stort ansvar för det. Om det händer i Malmö, där Socialdemokraterna styr, ofta med Vänsterpartiets stöd, tycker jag att de har ett stort ansvar. Om det är en fristående skola tycker jag att den skolans huvudman har ett stort ansvar. Det här är inte jättesvårt. De som har ansvar har ansvar. Det tycker jag, oavsett om det är en fristående skola eller en kommunal skola. Du tycker så om det är en fristående skola, men om det är en kommunal skola är det fine. Det tycker inte jag.

Förlåt, herr ålderspresident - nu sa jag "du" flera gånger. Det beklagar jag djupt.

Centerpartiet i Malmö till exempel har lagt 100 miljoner kronor mer än vad det röda styret har på skolan. Det kan vara en fin liten avslutning med tanke på att du kallar det för nedskärningspolitik. Det finns alla möjligheter för min ärade kollega att kolla med sina kollegor i Malmö vad de kan hjälpa med för att säkra att vi inte fortsätter slänga ut 500 elever varje år till evig arbetslöshet för att de inte får behörighet.

Herr ålderspresident! Precis som har framkommit i den här diskussionen vill Vänsterpartiet något annat. Vi är inte nöjda med ett system där det är själva systemet som är problemet. I dag finns det problem även i de kommunala skolorna. Men vi måste gå till botten med orsakerna till att det finns problem på de kommunala skolorna. Det är väldigt tydligt att den kommunala skolan fått det allt sämre och fått det svårare att bedriva verksamhet sedan införandet av den här marknadslogiken och marknadsskolan.

När det kommer till skillnaden mellan kommunerna och de fristående aktörerna är det väldigt tydligt. Kommunerna har ansvar för alla barn, medan marknadsskolorna kan välja och vraka bland barnen. Vi ser också hur det väljs. Det här är en av anledningarna till att segregationen ökar. Man vill först och främst ha elever som det går att göra så mycket pengar som möjligt på, i första hand elever som kommer från studievana hem och miljöer och elever som har föräldrar med akademisk bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Det här är systemfelet som även skadar den kommunala skolan. Det är därför vi i Vänsterpartiet anser att ett system som år efter år inte fungerat i 30 års tid måste förändras. Det krävs ett systemskifte. Där är inte Centerpartiet än. Samtidigt som man inte vill förändra systemet är Centerpartiet med och styr i 199 kommuner. En stor majoritet av de kommunerna, över 90 procent, skär ned på skolan.

Då är Centerpartiet svaret skyldigt till personalen och till eleverna. Varför vill man inte förändra ett icke-fungerande system med marknadslösningar och marknadslogik? Varför vill man också skära ned på den kommunala skolans resurser?

I Stockholm vill Centerpartiet till och med sälja ut kommunala skolbyggnader till privata aktörer och privata skolföretag. Är det här rimligt? Jag menar att så inte är fallet.

När kommunala skolor har problem ska de åtgärdas, men de är demokratiskt styrda. Det är skillnaden mellan den kommunala skolan och de fristående marknadsskolorna.

Herr ålderspresident! Nyhetsrapporteringen har under ett antal år fyllts av rapporter om skolor där man bedriver undervisning där flickor skiljs från pojkar, skolor där skolledningen har kopplingar till extremistiska terrororganisationer, skolor där huvudmannen ägnar sig åt ekonomisk brottslighet, skolor med stora ordningsproblem och med hot och våld mot både lärare och elever och skolor där uppemot hälften av eleverna inte når kunskapsmålen. Det står i bjärt kontrast mot den rätt som alla barn som växer upp i Sverige har till god, evidensbaserad undervisning som följer skollagen och läroplanen och den värdegrund som beskrivs där.

Jag citerar ur läroplanen: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell."

Det har varit minst sagt besynnerligt att Skolinspektionen kunnat stänga kommunalt finansierade skolor med fristående huvudmän, men inte kommunalt drivna skolor som har kunnat ha minst lika stora brister. Det rättas till med det förslag som vi debatterar i dag. Det är bra och på tiden. Det är en viktig signal att lagändringarna träder i kraft redan vid halvårsskiftet, den 1 juli 2022. Det är inte en dag för tidigt.

Skolan ska vara jämlik och likvärdig för eleverna. Oavsett huvudman ska eleverna ha lika god rätt till god, allsidig och opartisk undervisning som ger dem likvärdiga förutsättningar att uppnå skolans kunskapskrav. Förutsättningarna och kraven på dem som driver skola ska förstås också vara jämlika och likvärdiga. Jag är glad att en majoritet i riksdagen är överens om att tillkännage för regeringen att Skolinspektionen bör få ett stärkt uppdrag att göra fler inspektioner och fler oanmälda inspektioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

I KD-M-SD-budgeten för 2022, som riksdagen antagit, ligger mer pengar till Skolinspektionen. Det är viktigt att Skolinspektionen har möjlighet att följa upp tidigare granskningar och kontrollera att skolan rättat till brister som påvisats. Men det är också viktigt att Skolinspektionen kan göra oanmälda granskningar om det finns indikationer på missförhållanden. Får skolledningen veta några veckor i förväg att en inspektion är på gång hinner man städa bort låt oss säga affischer med våldsbejakande extremistiska islamistiska budskap, lägga om undervisningen så att det förefaller som att könsseparering inte görs och så vidare.

Det är dock förvånande att regeringen inte ser behovet av att förtydliga vad som menas med "allvarliga missförhållanden". Propositionen hade behövt ge tydligare vägledning om vilken typ av brister man avser. Vi förstår att man i en lagtext inte kan ge en uttömmande lista över allt som kan betraktas som allvarliga missförhållanden. Men man borde åtminstone kunna beskriva vad det skulle kunna vara och vad det inte skulle kunna vara som kan betraktas som ett allvarligt missförhållande. Här skulle regeringen behöva återkomma till riksdagen med ett förtydligande av lagstiftningen. Annars lämnas utrymme för godtycklighet.

Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 6.

Herr ålderspresident! Jag tackar de andra ledamöterna för en god debatt.

Jag yrkar bifall till vår reservation, nummer 5. Det känns alltid bra att göra det i början så att jag inte missar det.

Herr ålderspresident! Som säkert många känner till är vi liberaler väldigt oroade över de stora skillnader som finns mellan skolor i landet och mellan elevers möjlighet att få en god skolgång beroende på var någonstans de råkar växa upp. Av detta skäl har vi länge bedrivit en politik för en statlig skola, en skola där staten tar ett ansvar för att elever ska få en likvärdig skola över hela landet.

Det har vi inte i dag, och det finns inget sådant förslag på riksdagens bord och ingen majoritet för detta. Men jag vill ändå notera att det stora problemet med skillnaderna mellan olika skolor i landet inte handlar om det vi debatterar i dag, även om det kan låta så, utan det handlar om att vi har kommunaliserat skolan, något Liberalerna är mycket kritiska till.

Herr ålderspresident! Jag tycker att ett perspektiv saknas i dagens debatt, och jag börjar där. Skälet till att vi har en allmän skola och att alla barn i Sverige ska få gå i skola, vilket är en av de mest grundläggande och viktigaste delarna i vår välfärd, är att varje barn, oavsett vem man är eller var man bor, ska ha rätt till likvärdiga livschanser. Barn har alltså rätt till en skolgång och utbildning som ger dem likvärdiga chanser under resten av livet.

Det är också därför vi har skolplikt, och som alla känner till är det en statlig reglering. Det är konstigt att vi i Sverige har en statlig reglering som säger att alla barn ska gå i skolan och att vi är överens om att skolan är viktig för att ge alla barn likvärdiga livschanser men samtidigt har en politik som gör skillnad på vilken skola barnen går i genom att behandla skolor som missköter sitt uppdrag olika beroende på huvudman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Det här är en av de saker vi försöker rätta till i dag. Det ska såklart inte spela någon roll om det är en fristående huvudman eller en kommun som driver skolorna. Skolor som inte sköter sig ska inte få fortsätta eftersom elever har rätt till en god skolgång oavsett skola.

Det här är en viktig sak för staten att ägna sig åt eftersom staten har bestämt att Sverige ska ha skolplikt.

Herr ålderspresident! Det finns en rad problem som kanske inte är skolans uppgift att lösa men där vi vet att en god skola är en del av lösningen. Det handlar om kriminalitet, ojämlikhet och kompetensbrist. Det är som sagt inte skolans främsta uppgift att lösa dessa problem, men vi vet att om skolan fungerar kommer de lite närmare en lösning. Det är också därför rikspolitiken måste ägna sig åt detta. Vi kan inte bara låta det vara upp till kommunerna.

Herr ålderspresident! Jag ägnar mig inte dagligdags åt skolpolitik utan sitter egentligen i utrikesutskottet. Någon undrar kanske vad jag i så fall gör här, men under pandemin får man ställa upp för sina kollegor.

För den som inte är nedgrävd i de skolpolitiska skyttegravarna varje dag kan det verka lite märkligt att somliga politiker älskar friskolor och vill försvara dem till varje pris medan andra verkligen är emot friskolor och vill angripa dem till varje pris och att olika partier liksom hakar upp sig på detta.

Det måste ju vara så att alla skolor som är bra måste få vara med och bidra. Alla skolor som levererar goda kunskapsresultat och bra undervisning är såklart bra för eleverna och bidrar till att skapa jämlikhet medan alla skolor som är dåliga, oavsett om de är friskolor eller kommunala, ska granskas och i värsta fall stängas.

Jag tror att de flesta väljare håller med mig om att det viktiga inte är vem som driver skolan utan att skolan funkar och levererar goda resultat.

Därför behöver vi krypa upp ur våra skyttegravar och behandla skolor mer lika.

Herr ålderspresident! Det får såklart stora konsekvenser när Skolinspektionen stänger en skola som inte levererar goda resultat och där eleverna inte får det de har rätt till. Dessa konsekvenser behöver bemötas, och det görs bland annat genom beredskapsplikten. Kommunerna har alltså en skyldighet att se till att det finns plats i andra skolor för de elever som gått i en skola som tvingats stänga.

Vår reservation handlar om att staten inte ska hindra kommuner som har en väl fungerande fristående skola, och där Skolinspektionen stängt den kommunala skolan, att tillsammans med den fristående aktören lösa det problem som uppstått. Beredskapsplikten ska innebära att man kan samarbeta även med privata aktörer. Det är nog inte så kontroversiellt egentligen för de flesta om de kliver upp ur sina skyttegravar.

Alltså: Skolor som är bra ska få fortsätta att bedriva en bra verksamhet, och kommuner som har bra fristående skolor men har problem med en kommunal skola ska kunna samarbeta med fristående aktörer. Vi ska helt enkelt behandla skolor mer likvärdigt utifrån perspektivet att elever ska ha rätt till en god skolgång och därmed få jämlika livschanser, inte behandla skolor olika utifrån vem som bedriver verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Herr ålderspresident! Jag yrkar som sagt bifall till reservation 5.

Herr ålderspresident! Det är intressant att lyssna på Liberalernas företrädare Joar Forssell. På honom låter det som att vi redan har likvärdiga förutsättningar för skolor och ett system där vi kan behandla alla skolor lika, och därför kommer allt att lösa sig.

Men faktum är att Liberalerna har varit med och byggt upp ett marknadssystem med en logik som inte utgår från elevernas behov och där det automatiskt uppstår skillnader mellan skolorna just på grund av detta system. Detta försvarar Liberalerna i kommun efter kommun och på riksnivå.

Liberalerna har också röstat emot offentlighetsprincipen, men här står Joar Forssell och säger att det ska vara likvärdigt mellan alla skolor. Men medan vi har insyn i de kommunala skolorna har vi det inte i marknadsskolorna.

Liberalerna har röstat nej till i princip vartenda lagförslag som skulle göra det mer likvärdigt mellan seriösa enskilda aktörer och kommunala skolor.

När Liberalerna pratar om att förstatliga skolan menar de inte det, för Liberalerna vill fortfarande ha kvar aktörer som till exempel mäter kjollängden på elever, som på Internationella Engelska Skolan. Liberalerna vill också ha kvar skolor som slussar ut mångmiljonbelopp från svensk skola till andra länder.

Jag undrar helt enkelt: Hur går det som Joar Forssell säger från talarstolen ihop med den politik som Liberalerna faktiskt har fört och fortfarande för?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Riazat, för de viktiga frågorna! Det vill jag verkligen säga.

Jag kan börja med att konstatera att jag tycker att barn och vuxna ska få klä sig hur de vill. Detta tycker jag är en rimlig hållning, oavsett vilken skola vi pratar om. Om jag var talman eller ålderspresident hade jag faktiskt ändrat klädkoden även i kammaren. Jag tycker att vi kan få klä oss lite hur vi vill också här. Jag tycker inte att detta är något som politiker ska bestämma i något sammanhang.

Herr ålderspresident! Jag noterar att Vänsterpartiet gör två stycken fel, som de ofta gör.

Det första är att de blandar ihop likvärdigt med lika, men det är faktiskt inte samma sak. Likvärdigt innebär att man utifrån de förutsättningar som finns - det handlar om möjligheter, behov, allt som finns runt en skola, vilka elever man har och vilka förutsättningar som finns i kommunen för att finansiera verksamheten, så länge vi inte har förstatligat skolan - ska kunna erbjuda en likvärdig skolgång så att elever, oavsett var i Sverige de finns och vilka de är, kan få en god skola och likvärdiga och sjysta livschanser. Det är klart att en skola som har ett tuffare elevunderlag måste kunna få mer resurser. Det är kanske inte lika, men det är likvärdigt. Det är ett problem att Vänsterpartiet inte kan skilja på detta.

Det andra som Vänsterpartiet gör, som vanligt, är att de inte tycker att elever ska få välja skola. Det är inte eleverna som är i fokus, utan de tycker att det är politiker som ska välja skola åt eleverna. Jag tror inte att det är en bra politik. Jag tror att elever och föräldrar måste få välja skola och att det är bra att det finns en mångfald. Men jag tycker att dåliga skolor ska sluta bedriva verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Herr ålderspresident! Vi kan konstatera att så fort det börjar pratas om bra och dåliga skolor har vi nått till en punkt där vi ser att systemet är fel. Vi ska inte ha bra eller dåliga skolor i detta land.

Ledamoten Joar Forssell pratar om att behoven och förutsättningarna ska styra. Samtidigt är Liberalerna med och styr i hälften av Sveriges kommuner, och i majoriteten av dessa skär man ned på skolan, oavsett vilka behov och förutsättningar som finns.

Jag står här framför en ledamot från ett parti som inte ser att de kommunala skolorna har de största behoven i dag på grund av det elevunderlag som finns och att de därför bör få större kompensation än marknadsdrivna skolor. Jag har just nu en ledamot framför mig som inte ser att marknadssystemet har försämrat hela det svenska skolväsendet, inte bara för de fristående aktörerna utan även för de offentligt ägda skolorna.

Liberalernas svar på dessa frågor har genom åren varit att förhindra alla lagförslag som på något sätt skulle utjämna skillnaderna eller på något sätt stoppa de oseriösa fristående aktörerna. Liberalernas politik har i stället varit att komma med andra förslag som handlar om mobilförbud eller om meningslösa frågor som ingen på någon skola har efterfrågat. Varför gör man detta? Jo, för att föra bort fokus från det faktum att det system som Liberalerna har varit med och bidragit till och fortfarande vidhåller har bidragit till segregation, till att elever inte går ut skolan med fullständiga betyg och till att elevers rätt till kunskap och bildning, eller kunders behov av kunskap och bildning, som Liberalerna kallar det, inte prioriteras.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att konstatera att Daniel Riazat är vänsterpartist. Jag tror att man läser Aftonbladet då. Jag vet inte, men jag tror det. Då känner ledamoten säkert till att jag faktiskt har pluggat lite på lärarprogrammet. Mitt perspektiv på mobilförbud är att det är klart att det måste vara upp till läraren att bestämma vad som ska försiggå i klassrummet. Det finns digitala verktyg som är jättebra, men det finns också stora problem med mobiltelefoner som stör runt om i Sveriges klassrum.

En annan märklighet från Vänsterpartiet är att man verkar tro att det går att komma upp i talarstolen här utan att veta vem man debatterar emot och ändå bara köra med sin vanliga aggressiva vänsterretorik. Men det funkar inte, herr ålderspresident, för jag vet hur verkligheten ser ut. Jag har bott i Tensta i många år, och jag har suttit i Rinkeby-Kistas stadsdelsnämnd i opposition mot bland annat Vänsterpartiet.

I Stockholm har vi, när vi har styrt skolan, ökat den socioekonomiska omfördelningen till skolor i utsatta områden där man behöver mer stöd. Jag har sett med egna ögon hur vi i Liberalerna, när vi har styrt skolan, har sett till att den socioekonomiska omfördelningen ökar. Det är också av detta skäl, herr ålderspresident, som vi vill att finansieringen av skolan ska vara statlig, för det skiljer sig mellan olika kommuner i landet när det gäller vilken möjlighet man har att göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

I Stockholm har vi haft goda möjligheter. Jag har sett det, och jag är väldigt glad för att vi har kunnat göra en sådan socioekonomisk omfördelning i Stockholm när Liberalerna har styrt. Men man kan inte göra det i hela landet därför att man inte har resurser. Det är därför det är så viktigt att vi förstatligar skolan genom att se till att finansieringen av skolan blir mer jämlik över hela landet och kommer från staten.

Herr ålderspresident! Dagens lagförslag borde förstås inte behövas. Ingen skola i vårt land ska vara så dålig att den måste stängas av staten. Ingen rektor ska ha så lite resurser att leva upp till lagens krav att man inte klarar av att ge alla barn en bra utbildning. Och ingen som driver skola ska göra det i syfte att tjäna pengar som skulle gå till barnen. Nej, nu sätter vi plåster på ett trasigt skolsystem.

I Sverige i dag är det tyvärr så att rektorerna inte får resurser utifrån elevernas behov utan utifrån hur rika människor det bor i kommunen. I rika kommuner, som här i Stockholm, har man råd att satsa mer på skolan än i kommuner där de som bor där inte tjänar lika mycket pengar, till exempel för att det är många pensionärer, till exempel för att man har hög arbetslöshet eller till exempel för att man är en kommun som har tagit emot en stor andel nyanlända jämfört med andra kommuner.

Herr ålderspresident! Så här ska det inte vara. Staten måste se till att alla barn i hela Sverige får sin rätt till en likvärdig skola tillgodosedd, och därför tycker vi i Miljöpartiet att staten måste ta ett större ansvar för skolans likvärdiga finansiering. Det likvärdighetsbidrag som vi i Miljöpartiet införde är ett viktigt första steg, men vi måste gå längre.

Herr ålderspresident! "Hur gör ni med dåliga skolor?" "Vad menar du?" "Jo, om en skola är dålig, hur gör ni i Finland då?" När vi i utbildningsutskottet var på studiebesök till vårt östra grannland Finland ställdes denna fråga flera gånger innan mannen från den finländska skolmyndigheten ens förstod vad ledamoten från Sverige pratade om. "Vad menar ni med dåliga skolor? Om en skola i Finland har problem då samarbetar vi för att lösa problemen."

Denna man såg väldigt förstummad ut. Och denna fråga och hans svar har jag burit med mig sedan dess. Så där ska vi ha det i Sverige också, så att ingen fattar frågan: Hur gör ni med dåliga skolor?

Herr talman! Vad krävs då för att komma dit, till ett system där staten och kommunerna samarbetar för att lösa de problem som en skola har?

Vi i Miljöpartiet är övertygade om att om vi ska ha ett tillitsfullt samarbete mellan alla som driver skola och statens myndigheter måste vi i grunden lita på att alla som driver skolor gör det för barnens bästa och för att alla barn ska nå sin fulla potential. Då kan vi inte tillåta att några driver skolor i syfte att plocka ut pengar i vinst och lägga den i sin egen ficka. Det går inte att lita på någon som enligt aktiebolagslagen till och med är skyldig att sätta ägarnas vinstintresse i första rummet. I ett sådant system måste vi ha kontroll, inspektioner, formella beslut och ytterst möjligheten att faktiskt stänga ned en verksamhet. I ett sådant system behöver vi dessa plåster.

Vi i Miljöpartiet har en vision om en skola som kan styras med tillit till de proffs som faktiskt har många års utbildning för att bli rektorer och lärare. Vi behöver avskaffa marknadssystemet i skolan. Bort med dem som inte vill vara i skolan och driva skolor om de inte får tjäna pengar på de skattemedel som vi har avsatt till barnen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Jag hoppas att vi snart får på plats en mekanism som tar oss ett steg närmare denna tillitsbaserade styrning inom ramen för detta trasiga system. Det är det som vi kallar för kvalitetsdialoger - att se till att Skolverket möter alla som driver skola för att prata om de problem som varje skola har och hitta lösningar. Jag tror att det är en otroligt viktig reform som jag hoppas att även den nya skolministern kommer att fortsätta att driva igenom.

Herr talman! I dag ändrar vi skollagen för att ge Skolinspektionen möjlighet att stänga de skolor som har så allvarliga brister, trots tillsägelser, att de inte kan få fortsätta. Vi sätter ett plåster på skrubbsåren. Men patienten - svensk skola - blöder inombords. Ska vi åstadkomma en verklig förändring måste vi laga systemet och avskaffa marknadsskolan.

(Applåder)

Herr talman! Miljöpartiet ingick i regeringen fram till för några månader sedan men är inte med i den konstellationen längre. Jag kommer därför inte att ställa krav på ledamoten här att ta ansvar för de propositioner som regeringen lägger fram.

Men eftersom Miljöpartiet kommer att rösta för att man ska kunna stänga kommunala skolor på samma sätt som fristående skolor tycker jag ändå att det är viktigt att förtydliga en sak.

Precis som jag anförde från talarstolen tidigare var detta en del av januariavtalet. Det var Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som på den tiden absolut ville ha denna lagstiftning på plats, att kommuner, trots att de har ett annat ansvar för den svenska skolan och för svenska skolelever, skulle behandlas på exakt samma sätt som de fristående aktörerna.

Här är det någonting som krockar med den retorik som Annika Hirvonen anförde från talarstolen tidigare. Miljöpartiet säger sig stå upp mot marknadsskolan, och Miljöpartiet säger sig stå upp mot marknadslogiken. Men trots att Miljöpartiet inte längre sitter i regeringen fortsätter man att stötta ett förslag som kommer från den borgerliga sidan och som helt enkelt handlar om att, i stället för att ta tag i marknadsskolan, föra över fokus till den kommunala skolan och att det är där som problemen finns.

Lagrådet och flera andra remissinstanser har sagt att det inte finns ett enda konkret fall där man har behövt använda sig av en skärpt lagstiftning.

Jag undrar därför: Hur tänker Miljöpartiet, och hur går Annika Hirvonens retorik ihop med den faktiska politik som Miljöpartiet för i dag?

Herr talman! Hade vi haft möjlighet att få igenom förslaget om att avskaffa marknadsskolan och säkerställa att alla kommuner, oavsett hur många rika människor som bor där, kan ge barnen en bra skola skulle detta förslag inte behövas.

Det finns en viktig skillnad i detta förslag jämfört med det förslag som Daniel Riazat kritiserade - han läste också upp flera remissinstansers kritik mot det - och det är att man ger skolmyndigheten möjlighet att bedöma vilken åtgärd som är lämplig i det enskilda fallet. Det är en helt central skillnad mot det otroligt kritiserade förslag som var en kompromiss från januariavtalet och som skickades ut på remiss. Detta förslag hindrar inte på något sätt att vi åstadkommer det som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill, nämligen att avskaffa marknadsskolan. Detta ger skolmyndigheterna fler verktyg i deras tillsyn av det system som tyvärr leder till att vi har dåliga skolor i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Jag hinner inte gå in på hela denna del i replikskiftet. Men tyvärr är det också så att kommunala skolor drabbas väldigt hårt på grund av marknadslogiken och blir underfinansierade, dels för att vi har en stor skolsegregation som koncentrerar barn som behöver mycket stöd till vissa kommunala skolor, dels för att vi har en olikvärdig finansiering. Dessa två faktorer leder till att vi har stora problem också i många kommunala skolor. Ytterst är lösningen en fixad finansiering.

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för svaret. Jag måste ändå få fortsätta att vara skeptisk eftersom Miljöpartiet ofta tillsammans med borgerligheten gör precis det motsatta i många kommuner. Man underlättar för marknadsskolor att etablera sig. I Stockholm har vi exemplet där Miljöpartiet nu är med och banar väg för att fristående skolor - rättare sagt jättar inom marknadsskolevärlden - ska få ta över kommunala skolbyggnader, idrottslokaler och liknande. Ni är med och säljer ut dessa lokaler. Det är ingenting som någon kan tvinga ett parti att göra, utan det är ett aktivt val som Miljöpartiet gör i många kommuner där ni är med och styr, främst med borgerligheten.

När det kommer till frågan om marknadsskolan och hanteringen här i riksdagen vet jag att Miljöpartiet numera har närmat sig Vänsterpartiets synpunkter som handlar om att vi måste ha en skola som är till för alla barn - en jämlik och likvärdig skola. Det är i alla fall det som Miljöpartiet säger. Men samtidigt står vi här i dag, några månader efter att Miljöpartiet har lämnat regeringen. Ett av förslagen som de borgerliga partierna bakom januariavtalet lade fram kommer Miljöpartiet att rösta för, och man argumenterar till och med för att det var ett slags kompromiss. Det är här det haltar lite grann i argumentationen, för Miljöpartiet behöver inte längre stå upp för en borgerlig politik när det kommer till skolområdet. Man kan faktiskt ha och framföra en egen politik.

Från Vänsterpartiets sida är vi väldigt tydliga: Det är så pass många remissinstanser, inklusive Lagrådet, som har sagt att det här inte är en nödvändig lösning, och det gör att vi helt enkelt inte kan ställa oss bakom detta. Vi vet inte riktigt vad Miljöpartiet har för kritik gentemot alla dessa remissinstanser.

Herr talman! Jag tror att Daniel Riazat kanske har missat att lagförslaget inte är detsamma som det lagförslag som remissinstanserna lämnade synpunkter på. Det har ändrats. Hade det inte ändrats hade vi inte varit nöjda.

Det här förslaget hindrar dock inte på något sätt att vi fortsätter arbeta för att avskaffa marknadslogiken i skolan. Att vi över huvud taget diskuterar marknadslogiken beror på att den är en av orsakerna till problemen. Det här förslaget löser inte heller de problemen, utan det här är ett förslag som handlar om vilka verktyg statens skolmyndigheter har för att hantera dåliga skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Vi i Miljöpartiet är solklara med att vi vill avskaffa marknadslogiken. Vi vill också se till att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering så att den kan bli likvärdig. Det är de två mest centrala systemreformerna som behövs.

Sedan behöver vi också se till att kommuner inte hamnar i en osann logik där de inte har råd att själva bygga skolor. Trots att det i verkligheten alltid är billigast när kommunerna lånar pengarna är det på grund av bokföringsregler många kommuner som inte har råd. I stället hittar de lösningar som gör att privata aktörer investerar i skolor, till en högre kostnad. Det är en sjuk logik, och den behöver vi på nationell nivå ta ansvar för att ändra.

Herr talman! Detta inlägg är tillägnat Daniel Riazat.

Det finns många exempel på när Sverigedemokraterna och undertecknad har kritiserat även kristna friskolor, i denna talarstol och i motioner. Det är bara att gå tillbaka och läsa. Ett tips är alltså att uppdatera sina bristfälliga kunskaper på området. Problemen är dock störst i de muslimska friskolorna; det visar samtliga undersökningar som har gjorts. Det är islamism, segregation och splittring samt omfattande förtryck av små flickor. De problemen ser vi inte på de kristna friskolorna - i alla fall inte i den utsträckningen, kan jag gissa mig till.

Jag vill faktiskt också slå ett slag för friskolorna. De är en räddning för många barn, och även för föräldrar, när de kommunala skolorna misslyckas. Det gäller barn som faller mellan stolarna: barn som mobbas, barn som far illa och även barn med särskilda behov. I min hemkommun har de kommunala skolorna till exempel misslyckats med att ta hand om barn med särskilda behov, och då flyr man till de friskolor som finns i kommunen och som lyckas med detta. Det finns alltså väldigt bra friskolor som gör ett mycket bra jobb.

Det fanns segregation även på min tid. Man bodde till exempel i förorten eller i ett villaområde, och den skolan var också segregerad. Men sedan hände det något: Det kom en massinvandring, och vi fick det mångkulturella samhället - allt det som Vänsterpartiet och Daniel Riazat står bakom. Det har förvärrat segregationen och skapat problem som tidigare inte fanns.

Den svenska skolan är ingenting annat än en spegelbild av det omgivande samhället. Det är väl klart att vi ser omfattande problem med våld och splittring och en lång rad andra problem i skolan när det är så det ser ut i samhället. Det är där huvudproblemet ligger. Det är det som är förklaringen till de omfattande problem med segregation vi ser i dag. Friskolor skulle möjligtvis kunna bidra till segregation på marginalen, men inte mer än så.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Herr talman! Jag tänkte ge Richard Jomshof tillfälle att utveckla resonemanget om friskolorna och marginalen.

Här i kammaren i dag är vi ett antal talare som har varit ganska tydliga med vad konsekvenserna blir av det system vi har, nämligen en uppdelning av barn. Det finns incitament i det här systemet för att dela upp och segregera barn baserat på vilka omständigheter de kommer ifrån och vilka förutsättningar de har att klara skolan bra. Det leder till att vi får en uppdelning, och har vi de incitamenten kvar kommer uppdelningen att förstärkas. Då kommer segregationen att förstärkas.

Detta är inget som Richard Jomshof kan stå i talarstolen och kalla "på marginalen". Till skillnad från Richard Jomshofs åsikt är det belagt i forskning och vetenskap att det valfrihetssystem vi för tillfället har, och det sätt som urvalssystemet är ordnat på, faktiskt förstärker segregationen. Det finns snillrika metoder för den som vill sortera ut barn som har lätt för sig i skolan att göra det; det handlar om etableringsrätten, om urvalsgrunderna och framför allt om finansieringsprinciperna.

I mitt anförande sa jag att vi vill styra skolan med kontroll. Detta handlar ändå om tillsynsmyndigheten och vilka muskler den ska ha. Vi vill styra med kontroll, och därför måste politiken återta kontrollen över skolan från marknaden. Håller inte Richard Jomshof med mig om det? Vill han hellre styra med misstro och kontroll? Vill han att eleverna ska vara kunder och lärarna tjänsteleverantörer?

Herr talman! Att det finns problem i dagens skola tror jag nog att vi är överens om, och det visar också dagens debatt.

Att det finns problem även med friskolesystemet tror jag också att vi kan vara överens om, och det är någonting jag har lyft fram här. Även precis i början - jag kom in i riksdagen 2010 - lyfte jag fram detta i ett par olika debatter och motioner. Vi lade fram förslag på olika sorters regleringar, och det är någonting vi mycket väl kan tänka oss. Det är klart att vi någonstans måste hitta de fel och brister som trots allt finns i systemet i dag. Men när Socialdemokraterna, och även Miljöpartiet och Vänsterpartiet, debatterar får man bilden att det är friskolorna som är problemet - hela friskolesystemet. Jag menar i stället att de är en räddning för många och att de flesta friskolor är väldigt bra.

Tittar vi på samhället i stort i dag - det spelar egentligen ingen roll vilken kommun vi tittar på - ser vi ett samhälle som är svårt segregerat och splittrat. Friskolorna bidrar i stor utsträckning till att exempelvis en förälder till en elev som bor i en förort kan söka sig bort från det området och den skolan till en annan skola där det kanske går, vad vet jag - fler svenskar. Då får eleven möjlighet att lära sig språket, och då blir den här sortens system en utväg. Man kan söka sig någon annanstans, till någonting bättre.

Jag ser inte att det skulle vara något problem med detta. Jag förstår inte hur det kan vara problematiskt. Grundproblematiken är fortfarande att samhället ser ut som det gör. Många skolor av den här sorten misslyckas, och därför vill föräldrar och elever söka sig någon helt annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

När det sedan gäller att det kan finnas andra problem i själva skolsystemet har jag inga problem att sätta mig ned och resonera kring det och hur vi kan göra det ännu bättre. Debatten i dag visar ju ändå någonstans att det finns mycket som är bra; det sägs till och med i den proposition som ligger på bordet. Vi vill dock se mer. Detta är alltså en jätteviktig diskussion, men skuldbelägg inte friskolor rakt av! Det är ohederligt.

Herr talman! Jag ska säga något som jag har sagt ganska många gånger i den här kammaren vid det här laget. Jag kommer att säga det en gång till eftersom Richard Jomshof eventuellt inte har hört mig säga det.

Vi är inte emot friskolor. Socialdemokraterna är inte emot friskolor, och Socialdemokraterna är inte heller emot valfrihet.

(RICHARD JOMSHOF (SD): Bra!)

Vi är emot det skolmarknadssystem som leder till segregation och som fördjupar uppdelningen i samhället - som fördjupar samhällsklyftorna. Det skolsystemet vill vi förändra.

Vi är emot vinstintresset. Det var för övrigt Sverigedemokraterna också när Richard Jomshof kom in i riksdagen. Det är därför han kan stå här och säga att han har agerat när det gäller det. Då var Sverigedemokraterna emot vinstintresset i välfärden. Då tänkte Sverigedemokraterna på det sättet. Det gör de inte längre. Det må vara en anpassning till samarbetspartier som man har lagt sig till med eller en eftergift för uppvaktning från näringslivet. Vad vet jag? Sverigedemokraterna har ändrat sig och är numera vinstintressets förespråkare. De rycker ut till riskkapitalisternas försvar i detta.

Vi är emot systemet som det är utformat nu, för att det leder fel. Det fördjupar klyftor, det fördjupar segregation och det delar upp samhället. Möjligen går det i linje med Sverigedemokraternas idé om skolpolitik; det skulle kunna vara en delförklaring. Att dela upp elever är ju den bärande idén i Sverigedemokraternas egen skolpolitik med jourskolor, pliktskolor och förberedelseskolor. Om man är busig, inte kan sköta sig eller inte kan svenska ska man gå i en annan skola någon annanstans. Det är Sverigedemokraternas politik, uppdelningspolitik. Kanske är det vad det handlar om.

(Applåder)

Herr talman! Det här var ett viktigt replikskifte. Jag har inte varit med i debatter med Linus Sköld, eftersom jag inte har suttit i utbildningsutskottet på många år. Men det var tur att vi fick ha det här replikskiftet. Nu kunde Socialdemokraterna, för första gången i dag tror jag, tala om att friskolor också kan vara något bra. Det har ni inte sagt hittills i debatten. Det var samma sak i går. Det var bara problem, ingenting annat. Det är så det låter. Ni sänder väldigt tydliga signaler som är direkt felaktiga.

Samhället är splittrat. Samhället är segregerat. Socialdemokraterna är skuld till att det ser ut på det sättet.

Friskolorna fungerar som en räddningsplanka för väldigt många barn och föräldrar när den kommunala skolan tyvärr har misslyckats. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

När det gäller vinstfrågan är det helt rätt. Men vi har också tittat på om vinstuttagen är så stora som man ibland kan tro när man lyssnar på partierna på vänsterkanten. Det är de inte. Så stort problem är det inte. Det är inget jätteproblem.

Vi borde se på det tvärtom. Levererar skolan? Kan skolan leverera bra kvalitet? Ofta gör man faktiskt det. Precis som jag sa tidigare tar de ofta hand om barn som far illa i den kommunala skolan. Då tycker jag inte att det är ett problem att de tar ut en liten vinst. Det handlar inte om att de dammsuger skolsystemet på miljarder. Det intrycket får man när man lyssnar på partierna till vänster. Det är inte sant. Det handlar om ett litet vinstuttag. Men visst kan vi tänka oss att diskutera det också - absolut. Det är klart att vi kan samtala om det. Men det är inget huvudproblem.

Om ni skulle ta bort möjligheten att ta ut vinst, till och med förbjuda friskolorna - vad vet jag, det finns de som vill göra det - skulle det knappast göra saken bättre, utan tvärtom. Att det ser ut som det gör beror på att samhället ser ut som det gör, och det är ert fel, inte vårt.

(Applåder)

Herr talman! "Skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster flyttas alltsomoftast också utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst." Det här är Richard Jomshofs ord från 2013. Det är något som har förändrats efter ett par middagar med Svenskt Näringsliv.

Jag vill betona att när vi pratar om marknadsskolan är det ett faktum att Sverigedemokraterna inte har något intresse av att prata om hur det ser ut i dag, på grund av att de har gjort en U-sväng. Sverigedemokraterna har gjort en U-sväng. Sverigedemokraterna är anledningen till att pengar kan skickas till religiösa fundamentalister i andra länder. Och Sverigedemokraterna är anledningen till att skolor i dag kan mäta flickors kjollängd på utan att de stängs ned. Det är Richard Jomshof och Sverigedemokraterna skyldiga till.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)