Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU2 om regional tillväxt.

Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Dessa principer togs fram tillsammans med sju av riksdagens åtta partier, och man var överens om dem.

Efter att riksdagen den 12 december 2018 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än dem som övergångsregeringen föreslagit och som vi anser måste beaktas som en helhet avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19.

Argumentet för att lägga fram en reservation av M och KD med andra utgiftsramar än övergångsregeringens är att det är angelägna saker som inte kan vänta. Det är inte något som vi kan se när det gäller detta utgiftsområde, för där lägger man inte fram några förslag över huvud taget. Det som är viktigt är givetvis, som vanligt, stora skattesänkningar och neddragningar, såsom ett sjätte jobbskatteavdrag, som alltid gynnar dem som tjänar mest.

Vi socialdemokrater lägger fokus på att få en ny handlingskraftig blocköverskridande regering. Det har nu gått mer än tre månader utan en ny regering. Vi ville ge en ny regering de bästa förutsättningar att lägga fram en ändringsbudget med sin politik. Detta försvåras givetvis nu av att en stor del av reformutrymmet går till skattesänkningar. Man röstade bort Stefan Löfven utan att ha en plan för hur en ny regering ska se ut. Riksdagen röstade också ned Ulf Kristersson, som inte hade tillräckligt stöd för att bilda en ny regering. Och i dag har ni röstat ned Stefan Löfven en andra gång. Jag undrar faktiskt: Vad är planen?

Fru talman! Regional tillväxt är ett viktigt politikområde för hela Sverige. Stad och land är beroende av varandra. Det som vi har sett över lång tid är en stark urbanisering och att den politik som förts inte har träffat landsbygden, och detta är faktiskt oavsett färg på regeringen. Därför tillsatte vi en parlamentarisk landsbygdskommitté förra mandatperioden som levererade 75 förslag som vi var överens om i alla partier. Betänkandet hette För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Många av förslagen genomfördes, några påbörjades och en del behövde utredas vidare. Till exempel genomförde vi en återflytt av myndighetsjobb till hela Sverige. Därför är det anmärkningsvärt att man inte ser något av detta i reservationen från M och KD, som lagts fram med stöd av SD. Det är också anmärkningsvärt att SD röstade på M:s och KD:s utgiftsramar i kammaren i onsdags men i näringsutskottet en timme senare avstod från ställningstagande i utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Det enda man kan förstå av det är att SD är ute efter att skapa kaos och att landsbygden inte är viktig.

Vi tog även beslut om en livsmedelsstrategi som är oerhört viktig för Sveriges landsbygder och något som hela branschen har efterfrågat. Vi tog fram ett nationellt skogsprogram, och vi hade också förslag på en fortsatt satsning på Sveriges landsbygder.

Fru talman! Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med en övergångsbudget som skulle ha passerat riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte får avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.

Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta borde vara att riksdagspartierna ägnar sig åt att bidra till att bilda en ny regering som kan tillträda och snarast lägga fram en ändringsbudget på riksdagens bord. Sverige behöver styras.

(Applåder)

Fru talman! Alla partier i riksdagens kammare har möjlighet att lägga fram skarpa budgetförslag. Kristdemokraterna och Moderaterna valde att göra så. Varför? Gängkriminaliteten behöver knäckas. Vi behöver fler poliser i vårt land. Företagarna, näringsområdet, har fått ta till många olika och kostsamma medel för att hålla tjuvarna borta. De sitter inte och väntar på en ny regering som det tar tid att få på plats.

Äldre behöver omsorg och vård. Barn behöver kunskap och ordning och reda i skolan. Det bör löna sig att arbeta. Det är inte rimligt att barnmorskor, sjuksköterskor och lärare med flera ska ha 50 procent skatt på den översta delen av sin inkomst. Folk ska ha pengar kvar att leva för.

Entreprenörer och företag behöver veta att Sverige ser det som viktigt att de kan verka och utvecklas i landet. Vi behöver fler som får arbete och genererar tillväxt. Vi behöver också nya typer av arbeten inom tjänstesektorn. Därför har vi höjt taket för RUT, det vill säga att man till ett lägre pris kan ta hjälp av personer som utför tjänster. Det gör också att en svart marknad försvinner och att folk som inte tidigare har fått pensioner får säkra arbeten.

Vi behöver återupprätta samhällskontrakten, vi behöver tillskott till kommunerna, vi behöver en kömiljard, försvaret behöver sina pengar och vi behöver fler poliser - 10 000 till 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Jag uppfattade egentligen ingen fråga att svara på. Det jag kan konstatera är att när det gäller reservationen som lades fram här i kammaren var det inte något nytt under solen. Det är som vanligt skattesänkningar till dem som har mest och RUT-avdrag till dem som tjänar mest - upp till 75 000 kronor är det inte så många pensionärer som behöver dra av i RUT, för de betalar inte så mycket i skatt.

Inget nytt under solen, alltså. Inom detta utgiftsområde fanns det inga förslag alls för att hela Sverige ska leva.

Fru talman! Jag skulle då kunna fråga: Varför lade inte Socialdemokraterna fram en skarp budget med alla de förslag de har som hade möjlighet att gå igenom häromdagen? Det var fullt möjligt för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att lägga fram sina förslag eller att gå samman med partier och göra en budget.

Jag tycker att det är lite nedvärderande att säga att ingenting har gått igenom. Nu talar vi om politik och regional tillväxt, och nej, det är rätt att allt inte finns där, utan det är en allmän politik som berör många olika områden. Vi kan ta den ensamma mamman som ska ta sig till arbetet som exempel. Hon jobbar i offentlig sektor och har en bil. Ska hon straffbeskattas för att hon behöver kunna ta sig till arbetet och inte kan ta kollektivtrafiken och få ihop det på sista raden i månaden? Jag tycker inte det. Jag tycker att det finns saker och ting att göra. Dessutom har pensionärerna fått lägre skatt. Jag tycker inte att det är oviktigt. Alla behöver mer pengar för att kunna leva och ha det bra. Det är en reformpolitik för detta som vi bygger på med allt starkare värden för samhällskontrakt med mera.

Fru talman! Nej, Socialdemokraterna valde att hålla sig till den överenskommelse som man hade gjort med de andra partierna om att vi skulle lägga fram en övergångsbudget. Vi höll oss till det som vi hade kommit överens om.

Vad gäller den ensamma mamman har vi faktiskt påbörjat ett arbete med att se över reseavdragen till exempel, och just den ensamma mamman kommer inte att tjäna så mycket på era stora skattesänkningar.

Fru talman! Hela Sverige ska leva. Ja, så brukar det heta, och det är en helt okontroversiell ståndpunkt att torgföra. Inget parti har mig veterligen gått till val på det motsatta. Men hur är det ställt med vår glesbygd? Vilka är egentligen förutsättningarna för ett liv utanför storstadens myller, och vilka signaler har man från politiskt håll sänt till dem som valt att bo och verka där?

Jag menar att man säger ett men gör annat. De förra mandatperiodernas regeringar har varit de motsägelsefulla beslutens okrönta mästare när man å ena sidan framhållit svensk landsbygd som något värt att värna om och å andra sidan bedrivit en politik som påskyndat en redan långt gången urbanisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Svensk landsbygd - oavsett om vi talar om min egen valkrets Norrbottens län eller glesbygdsregioner längre söderut - är fantastisk, och här finns betydande värden. Här finns malm och skog, kraftproducerande älvar och fjällbranter som fostrat utförsåkare av världsklass. Här finns jaktmarker, skoterleder, lingonskog och norrsken, det vill säga förutsättningarna både för arbetstillfällen och för en meningsfull och kvalitativ fritid. Visst låter det fantastiskt?

Jag är själv lyckligt lottad som bor i en kommun med låg arbetslöshet tack vare två aktiva gruvor. Malmen finns där den finns och brytningen kan helt enkelt inte flyttas. Likaså är det med skogen. Den kan inte brukas på Östermalm eller Hisingen eller i Slottsstaden i Malmö där jag växte upp.

Men, fru talman, så ser det inte ut på alla håll i landet. Det finns en lång rad orter där industridöden är ett faktum - samhällen som för en tynande tillvaro efter att den enda fabriken eller det lokala sågverket har stängts ned och produktionen flyttats. Varför blir det så? Och vad gör vi åt det?

Är den internationella konkurrensen den enda boven i detta drama som ytterst tvingar folk från hus och hem med bara lånen på den osäljbara villan som minne, eller kan det rent av vara så att det inte är konkurrensutsattheten från låglöneländer som slutligen stjälper dessa industrier utan vår egen oförmåga att kratta manegen för dem?

Kan det vara på det sättet att bristande it-utbyggnad, eftersatt infrastruktur, kraftigt höjda transportkostnader och frånvaro av myndigheter och service utgör precis de signaler som leder till att företag och deras investerare väljer nya platser för sin produktion? Lite tillspetsat: Om inte staten tror på regionen, varför ska då företagen göra det?

Fru talman! Man ska komma ihåg att många av dessa glesbygdskommuner har ett ensidigt näringsliv och därmed är sårbara. Den lokala fabriken, sågverket, gruvan eller vad det nu är kan många gånger utgöra själva motorn i bygden och vara en förutsättning för att det också finns affär, mack, skola, vårdcentral och äldreboende. Sverigedemokraterna vill därför i högre grad än nu värna om företagare och entreprenörer som bidrar till att hela landet lever. Vi bör definitivt säkerställa att de som bor och verkar i dessa regioner inte får en andraklassens samhällsservice trots att de många gånger betalar högre skatt än vad som är fallet i storstadsregionerna.

Om hela Sverige ska leva är det dags att sluta betrakta glesbygden som något avlägset och dess invånare som några som kan pungslås genom beskattning på det de har mest av: avstånd. Den ska inte heller betraktas som en ödemark varifrån elen, mjölken, skogen, limpan och malmen kommer. Folk som bor där ska ha samma rätt till exempelvis polisiär närvaro som i storstan.

För någon månad sedan var jag inblandad i en trafikolycka på E10:an mellan Gällivare och Luleå. Då kom den utryckande polisen från Haparanda, 15 mil bort. Medan jag och min fru åkte ambulans till Gällivare sjukhus tog polisen hand om våra hundar och körde dem till veterinär i Gällivare. Därefter hade poliserna 25 mil att köra tillbaka till sin polisstation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Detta är inte en debatt om polisiära anslag. Men jag frågar mig vad som hade hänt om någon i Haparanda hade blivit misshandlad i sitt hem under denna tid. Vad hade hänt om någon hade rånat en butik och tagit gisslan? Vilken väntetid är acceptabel? Och vilka krav kan en hårt beskattad befolkning i glesbygd rimligen ställa på samhällsservice?

I stället för att straffbeskatta allt vad avstånd heter, vilket den förra regeringen har ägnat sig åt, menar jag att vi bör uppmuntra och stimulera till ett mer diversifierat näringsliv, även i glesbygd där realistiska alternativ till den egna bilen helt lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Slutligen menar Sverigedemokraterna att hela landet ska leva - på riktigt! Vår regionalpolitik syftar helt enkelt inte bara till att livet på landsbygden ska fungera när före detta statsministrar ska åka ut och koppla av. Det ska fungera året om, för alla de som inte kan åka tunnelbana till sina jobb.

(Applåder)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Eric Palmqvist! Jag ska ställa några frågor. Notera dem! Jag hoppas att du ska ge svar också.

Betraktar du dig som en borgerlig politiker? Jag har följt hur ni sverigedemokrater har svängt 180 grader. År 2010 sa ni att ni, utan att sätta er på en höger- eller vänsterskala, var arbetarpartiet som stod upp för landsbygden. I dag har ni svängt 180 grader i många frågor. Vinster i välfärden är en typisk sådan. Ni gick till val på att det är fel att man kan slussa ut miljarder från företag; det är pengar som ska gå till välfärden. Och ni vände 180 grader. Det finns många frågor där ni har vänt.

I dag är ni ett extremt högerparti. Betraktar du dig själv som del av ett sådant när du går på gatorna i Gällivare?

Jag tycker att du gav en bra beskrivning av hur vi har det i Norrbotten och på landsbygden. Jag håller med om många saker. Men ni stöder ett budgetalternativ som verkligen gör så att investeringar i landsbygden minskar.

Du är skyldig dem i Norrbotten ett svar när du stöder budgetalternativet där man skär ned på stödet till de små kommuner som gör stora vindkraftsinvesteringar. De har kunnat få hjälp med allt vad gäller planeringen av vindkraftsparker. Men det stödet skärs ned, från 85 miljoner till 15 miljoner. Tror du att det gynnar de små kommunerna? Det är fattiga kommuner som har stora projekt på gång, och de ska försöka matcha de investeringarna. Tror du att det hjälper dem?

Fru talman! Det var en rad frågor. Jag försökte anteckna under resans gång.

På frågan om jag betraktar mig som en borgerlig politiker eller vänsterpolitiker är svaret att jag betraktar mig som en sverigedemokratisk politiker. Det borde vara känt för ledamoten Lahti att Sverigedemokraterna har valt sin egen väg. Vi har röstat på vår egen budget, där vi i det här fallet faktiskt hade högre anslag än det är i Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. Men budgetreglerna tvingar oss att skriva ett särskilt yttrande i det här fallet. Vi hade bland annat 20 miljoner extra i anslag till transportbidrag och 500 miljoner extra till regionala satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Man framställer oss som ett extremt högerparti. Det är ganska pikant av en vänsterpartist att kalla Sverigedemokraterna för ett extremt ytterlighetsparti. Ledamoten Lahti företräder ett parti som historiskt har gjort sig känt för att sympatisera med länder som har en radikal syn på mänskliga rättigheter och liknande. Det är inte något vi kan identifiera oss med.

När det gäller vindkraften är den dyr och ineffektiv. Vi har andra satsningar när det gäller energipolitiken, men det är inte den vi ska debattera här. Den ska debatteras i kammaren nästa vecka.

Fru talman! Tack för svaren, Eric Palmqvist!

Vad gäller vilka vi sympatiserar med skulle jag om jag var sverigedemokratisk politiker vara jätteförsiktig med att ta upp den frågan.

Vad gäller vindkraften håller jag med om att det inte är den vi debatterar i dag. Men den är betydligt billigare när man börjar producera. Det går ned i pris hela tiden. Varje morgon du vaknar har produktionen av vindkraft gått ned i pris. Om du jämför vindkraft med det alternativ, vad gäller energislag, som ditt parti driver är kostnaden inte ens hälften mot att bygga en ny reaktor någonstans i världen.

Fru talman! Vindkraften kommer som sagt att debatteras i denna kammare nästa vecka.

Ledamoten Lahti och jag bor i samma landsände. Vi känner väl till att när det är som kallast och effektbristen är som störst är det oftast vindstilla. Då producerar vindkraften ingenting eller väldigt lite.

Att den elintensiva industrin behöver helt andra förutsättningar och spelregler är inte okänt för oss. Därför har vi andra lösningar för det. Men det är som sagt frågor som kommer att debatteras i den här kammaren nästa vecka.

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår Centerpartiet från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Centerpartiet gick till val på ett mycket ambitiöst reformprogram för att föra Sverige framåt. Vi vill ha en utveckling som ger människor samma möjligheter att leva, arbeta och driva företag, oavsett var man bor. Politiken behöver utformas med en insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. En närodlad politik, där beslut fattas så nära människor som möjligt, möjliggör en sådan utveckling.

I samband med att riksdagen under våren 2019 behandlar våra förslag för regional utveckling avser jag att utveckla Centerpartiets syn på politikens inriktning.

Fru talman! Hela landet ska leva. Jag brukar också säga: Ta hela landet i bruk! Det innebär att man inte kan sitta med ett storstadsperspektiv och besluta om hur stora begränsningar för människor som lever och verkar på landsbygden ska vara. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ta upp några saker som jag har mött när jag har träffat lätt förtvivlade människor ute på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Det finns en stor frustration ute i vår gles- och landsbygd, där människor känner att staten har övergett dem. Ska vi stoppa klyvningen av Sverige - vi kan jämföra med den utveckling som vi har sett i Storbritannien genom brexit, missnöjet som tog Trump till makten och utvecklingen i Polen, Ungern, Österrike, Italien, Ryssland och Turkiet - måste vi låta hela landet leva och ta hela landet i bruk. Några av synpunkterna som jag fått ta del av tänker jag nu ta upp.

Jag börjar med medfinansiering av statlig infrastruktur. Fattiga kommuner som har fullt upp med att sköta skola, vård och omsorg tvingas vara med och finansiera statens vägar och statens järnvägsområden. Detta gör att skillnaderna mellan kommuner accelererar, och det drabbar de fattiga kommunerna mest.

Ett annat område är högre utbildning. I tillväxtregioner finns det högre utbildning i form av universitet och högskolor. Många landsbygdskommuner försöker desperat att erbjuda utbildning till sina medborgare och bygger upp lärcentrum för kommunala skattepengar medan tillväxtorterna får detta gratis.

Sedan vill jag ta upp omlokalisering av myndigheter. Regeringens ambition att omlokalisera statliga myndigheter är bra. Man ska dock komma ihåg att Stockholmsområdet har fått ungefär 10 000 nya statliga jobb under de senaste 20 åren medan 239 andra kommuner har blivit av med 29 000 statliga jobb. Nu har regeringen aviserat att några få procent av de över 100 000 myndighetsjobb som finns i Stockholmsregionen ska omlokaliseras. Jag har kritiserat regeringen för att de aviserade jobben som ska omlokaliseras hamnar i andra storstäder eller i tillväxtorter och inte på de orter som behöver jobben.

Då går jag över till infrastrukturen. Vi har en ojämlik fördelning av hur infrastrukturmedel fördelas över landet. När jag träffar företrädare och experter som förespråkar höghastighetsjärnväg mellan våra tre storstäder i den södra delen av landet påpekar de vilken fantastisk utveckling som kommer att ske mellan de tre storstäderna. Det ska byggas bostäder, och det kommer att ske en befolkningstillväxt. Det är fantastiskt, det förstår jag, men jag brukar också fråga: Varifrån kommer alla dessa människor som ska skapa befolkningstillväxten? Hur går det för de kommuner som ligger lite längre bort? Hur ser deras fantastiska utveckling ut? Jag vill påpeka att jag inte har någonting emot höghastighetsjärnväg, men jag vill att vi i samma ögonblick som beslut om höghastighetsjärnväg också fattar beslut om att satsa på Dalabanan, Botniabanan, järnvägen mellan Stockholm och Oslo, järnvägen mellan Göteborg och Oslo, Inlandsbanan och andra viktiga järnvägssträckor i hela landet.

Jag vill också ta upp skogen. Skogsägare som har brukat sin släktskog i generationer fråntas rätten att bruka sin skog och hamnar i ett rättsosäkert läge där myndighetspersoner kan ödelägga generationer av arbete. Just nu pågår det en rättsprocess där människor har blivit fråntagna rätten att bruka sin skog och där staten inte vill betala ut ersättning. Sådana brott mot äganderätten trodde jag bara kunde hända i icke-demokratiska länder.

Så går jag över till det strandnära boendet. Bor man på landsbygden är ett attraktivt boende oftast den enda möjligheten att locka inflyttare. Detta stoppas av den tolkning som myndigheter gör av den befintliga lagstiftningen trots att riksdagen har fattat två beslut för att lätta på strandskyddslagstiftningen. Centerpartiet föreslår därför att man ska ta bort den generella strandskyddslagstiftningen och i stället peka ut särskilt skyddsvärda områden. Kommunerna borde få ett mycket större inflytande över strandskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Rovdjur är en problematik för människor på landsbygden. De som drabbas av ett ökat rovdjurstryck måste få ett reellt inflytande över rovdjursförvaltningen.

Det är svårt att få lån om man bor eller driver företag på landsbygden för att bygga ett hus eller till sitt företag. Om man lyckas att få lån får man betala en högre ränta än i storstäderna.

Så går jag över till avståndsskatter. Sverige är EU:s näst mest glesbefolkade land efter Finland. Är det rimligt att vi ska beskatta avstånd? Hur slår det mot glesbygd och skogslän? Vi ska självklart arbeta för att få ned utsläppen, men att införa en kilometerskatt på lastbilar och en flygskatt drabbar dem som bor långt från storstäderna och i skogslänen. Det finns andra sätt att minska utsläppen och att komma åt det som uppfattas som en illojal konkurrens från utländska åkerier.

Det har införts fri entré på statliga museer. Var ligger de statliga museerna? Jag sitter själv i styrelsen för ett landsbygdsmuseum som sliter hårt för att bevara ett svenskt kulturarv efter en av våra största konstnärer. Varför är Anders Zorns verksamhet inte värd att bevara?

Var är polisen? I stora delar av vårt land tar det flera timmar för att polisen ska komma när det sker en hustrumisshandel. Skulle det ha accepterats i Stockholm? I mitt hemlän finns det i Mora polisdistrikt en polispatrull i tjänst under vardagskvällar och nätter. Det tar 3 timmar och 20 minuter att ta sig med bil från norra delen till södra delen av polisområdet. Så här ser det ut i stora delar av landet.

Till sist vill jag säga några ord om statens flykt från landsbygden. Varför lämnar Skatteverket, tingsrätten, Kronofogden, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, polisen, sjukvården med flera de mindre städerna i Sverige? Nu senast är det generaldirektören för Kronofogdemyndigheten som med en märklig hänvisning till regeringens beslut om omlokalisering av myndigheter vill lägga ned ett antal kontor och flytta dessa till regionala tillväxtorter. Regeringen lyckades stoppa en våg av nedläggningar av skattekontor. Den nuvarande generaldirektören för Kronofogdemyndigheten verkar vara helt tondöv i denna fråga, vilket måste få konsekvenser när vi får en regering på plats.

Fru talman! Vill vi i Sverige föra en regionalpolitik på riktigt måste det ske stora förändringar. Flera av våra myndigheter måste också få ett främjandeuppdrag i sina instruktioner. Man måste kunna ha flera perspektiv med i sitt myndighetsutövande. Bidrag är inte den stora lösningen på den ojämlikhet som finns i landet. Det skulle bara befästa skillnaderna. Vi borde i stället fokusera på att ge människor likvärdiga villkor vad gäller infrastruktur, service, statlig närvaro, utbildningsmöjligheter och riskkapital. Vi måste ge människor en möjlighet att växa och skapa sin egen framtid.

Fru talman! Kollegor och åhörare!

Vi ska nu debattera näringsutskottets betänkande nr 2. Först vill jag i de delar som berör resultatredovisningen i betänkandet framföra att vi där delar synen på hur detta har hanterats denna gång. Gällande tillkännagivandet är vi även där nöjda med slutsatsen som regeringen har kommit fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Nu till anslagsfördelningen för regional tillväxt, det vill säga utgiftsområde 19. Jag vill här tydligt framföra att Vänsterpartiet har avstått från att delta i beslutet på grund av att rambeslutet för statens budget blev föremål för borgarnas sätt att skapa förvirring och kaos ute i landet. Det var precis det som hände när deras budget vann gehör, och detta gjordes möjligt bara med hjälp från Sverigedemokraterna, som stöder budgeten, och från Centern och Liberalerna, som släppte fram den.

Fru talman! Vad säger det er när bara 4 av 17 ledamöter deltar i beslutet om anslaget i ett utgiftsområde? För mig är signalen klockren. En liten minoritet med hjälp av Sverigedemokraterna har gjort så att övergångsregeringen blir gisslan till att förvalta och ta konsekvenser som blir helt konstiga i samhället. Man vill skapa kaos i ett läge där fokus borde ligga på att få till en regering som merparten av riksdagen skulle acceptera eller släppa fram.

Jag vill nämna Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen, som är ett par myndigheter som kommer att få stora konsekvenser i sina verksamheter. Tror ni att de som drabbas där är samma personer som suktar efter nya ROT- och RUT-avdrag? Nej, så är det inte.

Helt klart har budgetmotionärerna som fick igenom sin budget gällande rambeslutet för statens budget andra som man värnar om än vad jag och Vänsterpartiet värnar om, och det har väl en naturlig förklaring. Partiet som myntade uttrycket vuxna i rummet blir plötsligt, i alla fall för mig, det parti som verkligen stökar till det.

Fru talman! Jag vet att allt som jag berör i mitt anförande inte är direkt förknippat med betänkandet som vi avhandlar nu, men dessa konsekvenser berör definitivt regioner och kommuner. Konsekvenserna hänger absolut ihop med många saker som är förknippade med regional tillväxt.

Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ett särskilt yttrande där vi förklarar och utvecklar vår syn på övergångsbudgeten och hur den var tänkt att användas och tas fram.

I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningen av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Vår förhoppning var givetvis att en ansvarstagande riksdag nu, i det unika läge som det faktiskt är för oss i Sverige, skulle följa dessa. Därmed skulle man skapa en praxis, så att kaos undviks om lägen som detta igen skulle uppstå i vårt fantastiska land, som verkligen förtjänar bättre än så här!

Vi ska komma ihåg det som hände efter valet nu i höstas 2018. Då röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej till att ge statsministern riksdagens stöd, trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd, och Sverige styrs nu av en övergångsregering.

Att då i detta läge, när regeringen inte kan utlysa nyval eller avgå, skapa kaos på detta sätt har för mig klargjort två saker. För det första finns det nog fler partier som bör göra anspråk på benämningen "extrempartier". För det andra: Om någon börjar prata om vuxna i rummet så plockar jag undan allt jag har i rummet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

(Applåder)

Fru talman! Vi är ju olika partier i riksdagen, av naturliga skäl. Vi har ju val där människor väljer olika partier. Om man lägger fram en budget som inte passar Vänsterpartiets sätt att se på världen är det alltså enligt Birger Lahti en budget i kaos. Det är väldigt intressant.

Birger Lahti, är det ett problem att vi ska försöka knäcka gängkriminaliteten, få poliser på plats och få igång kärnan för trygghet för människor ute i vårt land? Vi har ju hört hur lång tid det tar för polisen att komma fram uppe i Norrland.

Är det ett problem att vi får pengar och får igång äldreomsorgen eller att barn får kunskap och ordning och reda i skolorna? Är det ett problem att människor får pengar kvar på sista raden och inte behöver betala 50 procent i skatt? Jag förstår att detta inte går i linje med vad Vänsterpartiet tycker, men vi tycker att det är gott att människor som den ensamma mamman kan klara sig.

Entreprenörer och företag vill anställa. De vill ha trygghet. De vill inte ha gängkriminalitet på bakgården. De vill också hitta regler och ha det bra för att kunna utveckla sin verksamhet. Vi vill att människor ska anställa.

Nej, Birger Lahti, de som jobbar på Arbetsförmedlingen använder kanske inte RUT eller ROT. Jag vet inte. De finns säkert där, de också. I alla fall är det många människor i hela landet som använder dessa avdrag, och människor får arbete i den sektorn.

Tidigare hade man ett ökat anslag till Arbetsförmedlingen, och det anslaget hade man sedan tänkt sänka. Men nu blev det en övergångsregering, och därför har det inte lagts fram några skarpa förslag. Då finns inte detta i spelet längre, och helt plötsligt är det förfärligt att andra partier gör det som man själv hade tänkt vara med på men som inte blev av. Dessutom är det väl så, Birger Lahti, att Vänsterpartiet ställer sig bakom de förslag som diskuteras nu och skulle gå med på en regering som talar om värnskatt, alltså skatt för de allra rikaste.

Låt oss prata om verkligheten!

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte, för ditt engagemang!

Jag börjar med polisen. Om Ann-Charlotte Hammar Johnsson tror att det finns poliser på hyllan någonstans som det bara är att plocka fram, oavsett hur mycket pengar ni anslår i budgeten, lever hon i en annan värld! Det fanns jättebra signaler från den regering som satt om hur man skulle utbilda fler poliser. Det är en annan bild än din.

Jag skulle vara jätteförsiktig med att tala om vården och äldreomsorgen när miljarder rullar ut i vinstutdelningar. Skulle ert förslag leda till att vi får bukt med detta? Nej, det finns andra medel som jag tror är betydligt bättre.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson talar om ensamma mammor. Vi kan jämföra de ensamma mammor som jag känner och de som du känner. Vilka av dem är det som får tillgång till en bättre värld och med vilken politik? Jag skulle gärna vilja rota lite mer i det. Du kanske känner ensamma mammor som har det så bra ställt att de tjänar mer än 50 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Sedan syftade jag faktiskt inte på dem som jobbar på Arbetsförmedlingen utan på dem som med arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsförmedlingen skulle ha fått ett jobb i exempelvis Skogsstyrelsen. De kommer att drabbas, men de finns kanske inte i din värld, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. De finns definitivt i min värld, och de kommer att drabbas. Det är inte de som skulle ha fått dessa arbetsmarknadspolitiska anställningar som har råd att göra ROT-avdrag för 75 000. De kommer aldrig att ha sådana pengar att röra sig med.

Helt klart är att du har annorlunda vänner och bekanta än jag. Du står upp för dem. Det är klart: Vi hör ju till olika partier. Men här ser jag klart och tydligt en väsentlig skillnad som visar vilken värld du lever i och vilka du företräder.

Fru talman! Jag tror inte att Birger Lahti och jag rör oss i så olika kretsar. Jag tror att de bekanta och de människor vi träffar ute i hela Sverige är väldigt lika. Vi träffar alla sorters människor.

Nej, poliser finns inte på hyllan. Det är det som är problemet. Tick-tack, sa tiden. Tiden har gått, och dessa poliser måste komma på plats. Man kan inte bara vänta.

Stängda välfärdsverksamheter blir resultatet om man tar bort pengar från dem som ska göra ett bra jobb. Ska Birger Lahti stänga den lilla vårdcentralen i en landsort? Det kan vara i Dalarna, i Jämtland eller på andra platser i Norrland. Där har privata entreprenörer tagit sig före att skapa en verksamhet som fungerar på ett väldigt gott sätt, där medborgarna är nöjda.

Nej, det blir inte särskilt mycket vård över när man plockar bort detta och hindrar människor som har jobbat i vården och har god kunskap och gör bra nytta.

Ni hänvisar hela tiden till något som innebär vinster, men det är ju inte bara detta det handlar om. Det handlar om andra saker. Det handlar om kvalitet och om bra grejer som pågår i vårt land som ni nu vill stoppa. Inte minst har folk med funktionshinder fått jättebra verksamheter i stället för att, som tidigare, sitta på institution. Jag blir riktigt upprörd när man tar upp den här frågan hela tiden!

Fru talman! När det gäller vårdföretag förstår jag att det grämer er att man skulle ha någon form av tak för den vinst man kan ta ut. Vi har aldrig varit emot alternativ eller att man har en annan utförare. Men att ni, till vilket pris som helst, kämpar för att det inte ska få finnas några begränsningar är något som förbryllar mig.

I min förra replik glömde jag att svara på detta om företag. Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger att företag vill anställa och att de inte vill ha kriminalitet. Jag besöker jättemånga företag. Varje gång frågar jag vad företagarna tycker är det viktigaste som de vill att vi politiker ska göra. Då säger de: Jag kan inte hitta folk med rätt kompetens. Det är det största problemet. Jag får alltid det svaret när jag besöker företag. Jag fick höra det senast i förra veckan när jag besökte företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Helt klart besöker vi olika sorters företag. Men det svar jag får är i alla fall klockrent.

(Applåder)

Fru talman! Jag är liberal, och jag tycker inte att livet ska vara ett lotteri. Du ska ha möjlighet och frihet att göra det du själv vill, och tillsammans ska vi göra det möjligt.

En liberal politik för regional tillväxt strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter. Vi ska ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av landet.

Grunden för vårt välstånd är och förblir företagande och ekonomisk utveckling. Liberalerna vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas. På så sätt tar vi till vara hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och ett bättre företagsklimat behöver kombineras med regionala insatser.

De tre storstadsregionerna växer snabbast, liksom regionstäderna, medan de flesta av landets kommuner har dränerats på befolkning och arbetstillfällen när företag flyttat eller lagts ned. Detta har lett till ökade bördor, samtidigt som den offentliga och privata servicen har försämrats. Värst har det varit för kommunerna i Bergslagen, Värmland, inre Norrland och östra Småland, som i flera fall har blivit avfolkningsbygder.

Fru talman! Om hela Sverige ska leva behövs det fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter, som i sin tur kan finansiera vår gemensamma välfärd. Sverige behöver därför en företagsvänlig politik, och det uppnås inte genom höjda skatter på jobb och företagande. I stället behövs regelförenklingar och ett företagsvänligt klimat.

Jag vill dessutom lyfta fyra vitala delar, inte bara för företag utan också för privatpersoner, som möjliggör att hela Sverige kan leva:

Det krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur. Det finns inget land inom EU som har så långt mellan landsändarna som Sverige har. Det gör oss också beroende av en väl fungerande flygtrafik och av flygplatser i hela landet.

Tillgång till bra mobiltelefoni och goda uppkopplingsmöjligheter blir allt viktigare. Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer med god geografisk täckning och som har en tillräcklig kapacitet när allt fler använder mobil och digital teknik.

Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass. Bredbandet är i dag en lika viktig del i infrastrukturen som el- och vägnäten. En god digital uppkoppling är viktig för såväl privatpersoner som företag och oerhört viktig för regional tillväxt. Hela landet måste få bättre it-kapacitet. Statens uppgift bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja hinder för utveckling men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig.

Det är fortsatt viktigt med en god tillgång till posttjänster och digital infrastruktur för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Även om företag är internetbaserade kommer de inte ifrån att de måste använda posttjänster för att leverera och frakta varor. Det är därför viktigt för företagen att det finns väl fungerande posttjänster i Sverige där regelbunden utdelning är en central del i verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Men för att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en väl fungerande grundläggande service på rimligt avstånd. Det gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framför allt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företag och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga.

Regeringen har tidigare aviserat att man vill flytta myndigheters huvudkontor från Stockholm. Än viktigare är dock att statens service till medborgarna, som successivt har försvunnit från stora delar av landet, upprätthålls - det gäller exempelvis polisen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. För att man ska kunna erbjuda en god kvalitet och effektivitet kan detta ske i en gemensam organisation, exempelvis på lokala servicecenter.

Fru talman! Som jag sa i början av mitt tal strävar en liberal politik för regional tillväxt efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter. Liberalerna vill ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av vårt land.

Jag står givetvis bakom Liberalernas budget och ber kammaren att notera vårt särskilda yttrande och att vi ej deltar i beslutet.

Fru talman! Jag hade hoppats på att få stå här och tala väl om en avskalad övergångsbudget - en övergångsbudget utan egentligt politiskt innehåll, som byggde på ett antal principer för att värna ordning och reda i den situation som vi nu befinner oss i, efter valet och innan en regering tillträtt. Principerna hade finansministern noggrant förankrat såväl i KU som med de sju finanspolitiskt ansvariga i partierna.

Utöver detta hade jag velat säga att Miljöpartiet har en politik för regional utveckling, grön tillväxt och en levande landsbygd. Jag hade då sagt att landsbygdens utveckling är central och att vi ska klara av att möta de stora framtidsutmaningarna just genom att satsa på landsbygdens utveckling.

Miljöpartiets politik för landsbygden och regional utveckling kan sammanfattas i fem punkter:

Det handlar om att investera i bostäder och arbetsplatser.

Det handlar om att utveckla landsbygden till en motor för hållbar utveckling och klimatsmart utveckling inom energi, mat och levande natur.

Det handlar om att satsa på fossilfria kommunikationer, tåg, kollektivtrafik, cykel och miljöfordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Det handlar om att främja småföretagandet.

Det handlar om att investera i digitalisering för landsbygdens utveckling.

Om vi hade haft en övergångsbudget hade jag stannat här. Nu, fru talman, måste jag i stället fokusera på den av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna genomröstade budgetramen.

Vi får nog tacka EU för att M och KD inte har petat så mycket i just utgiftsområdet Regional tillväxt. Vi får också passa på att tacka EU för strukturfonderna. De är viktiga, och Miljöpartiet anser att de kommer att kunna bli ännu mer effektiva med ett ännu tydligare fokus på klimatet, eller koldioxidekonomi, som det heter på EU-svenska.

Jag vill peka på några andra frågor som berör regional tillväxt utanför detta utgiftsområde. Låt mig ge några exempel på hur klyftan mellan stad och land ökar med M, KD och SD-budgeten.

Företagandet drabbas. En fördubblad moms på naturguidningar slår direkt mot landsbygdens företagare. Annika Fredriksson, ordförande i Naturturismföretagen, säger: Det är konstigt att en budgetmotion - då syftar hon på Moderaternas - med titeln "Sverige ska hålla ihop" innehåller förslag som gör det svårare för företag på landsbygden.

De gröna jobben blir färre. Moderaterna har en retorisk stil som vi får se upp med. Man säger en sak och gör en annan. Det är likadant på klimat, miljö och naturområdet. Moderaternas miljöpolitiska talesperson sa i Rapport häromkvällen att M, KD och SD-budgeten är ambitiös när det gäller miljö och klimat. Det stämmer inte. Den innebär en nedmontering av Miljösverige, och den drabbar direkt över 1 500 arbetstillfällen samt 4 000 företag inom den gröna miljösektorn. Det är ett hårt slag mot hela Sverige och mot hela landsbygden.

Den innebär också att klimatomställningen går långsammare. Vi har fått en rapport från IPCC som visar att om vi ska nå 1,5-gradersmålet måste vi öka takten i klimatomställningen. Nu avvecklar i stället M, KD och SD successivt klimatinvesteringsstödet, vilket gör att effektiviteten i klimatomställningen minskar. Den mest effektiva klimatinsatsen är den som faktiskt genomförs.

Bostadsbyggandet drabbas. Hyresrätter med investeringsstöd står för närmare hälften av de hyresrätter som byggs i Sverige varje år. Att avskaffa stödet från den 1 januari ger kraftigt ändrade spelregler för bostadsbranschens olika aktörer. Är det bara de rödgröna partierna som numera vill att företagen ska ha långsiktiga spelregler? Detta drabbar naturligtvis också byggandet i de mindre orterna på landsbygden hårdast. Det är just där investeringsstödet behövs som mest.

Resandet försvåras. Gratis resor i kollektivtrafiken för ungdomar sommartid slopas. Gissa en enda gång om det är ungdomarna på landsbygden som drabbas hårdast av detta! Där är resorna längre, och kostnaderna för bussbiljetten högre.

Fru talman! Övergångsbudgeten var kanske inte någon vacker budget. Den var själlös och i avsaknad av en ny kraftfull rödgrön politik. De politiska ambitionerna fick stå åt sidan, men övergångsbudgeten stod för ordning och reda i styret av ett land med en övergångsregering.

Tidigare i mitt anförande citerade jag Annika Fredriksson från Naturturismföretagen, och hon får också avsluta mitt inlägg. Hon säger så här: "Förslaget om att fyrdubbla momsen på naturguidningar verkar vara ett hafsverk, illa genomtänkt och okunnigt."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Ett hafsverk, säger även jag. Det är vad hela den här M-KD-SD-budgeten är. Miljöpartiet avstår självklart från att delta i beslutet, eftersom rambeslutet för statens budget står för det som Birger Lahti uttryckte tidigare: Det här handlar om ett kaos och inte om ordning och reda för Sveriges ekonomi och Sveriges styre.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är ett avlångt land med stora avstånd i norra Europa. Sverige hänger också samman med andra länder och ett globalt klot. Man kan inte bara göra saker och ting lokalt i det lilla perspektivet, till exempel leverera subventioner till köp av elcyklar, vilket har varit Miljöpartiets stora sak de fyra gångna åren.

Det gäller att arbeta både hemma och speciellt internationellt, eftersom vi hör samman med en värld där vi ska ta oss runt och där vi är beroende av andra. Att skruva i systemet hemma i Sverige så att man klämmer till de egna företagen och människor som behöver ta sig runt levererar inte när resten av världen inte är med. Därför är dessa möten och arbetet som pågår med klimatpolitiken viktiga.

Att den symboliska flygskatten tas bort hatas av rödgröna företrädare. Men symbolpolitik där man beskattar människor som reser i stället för att titta på utsläppen och som flyttar flyg från Sverige till exempel till grannlandet Danmark ger inga effekter.

Jag vill också säga att om man tror att det finns kollektivtrafik runt om i landet på landsbygden har man inte varit där. Det är även där människor använder bilen mest. Det är så familjerna klarar av att ta sina barn och barnbarn till skola och andra ställen dit de ska.

Dessutom har Miljöpartiet varit med och infört en kilometerskatt för företagare i det här landet, och det gynnar inte företagen och tillväxten speciellt.

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson tar upp många frågor. Självklart är Sverige ett avlångt land - det uttrycket använder vi inte så ofta längre.

Självklart är ett globalt arbete mycket viktigt. Nu handlar det här om den regionala tillväxten och den regionala utvecklingen, och globalt sett är just regional utveckling och utveckling av landsbygderna också väldigt viktiga saker i klimatarbetet. Isabella Lövin befinner sig just nu i klimatförhandlingar i Polen, och självklart är Miljöpartiet kanske det mest framträdande i den svenska politiken just när det gäller satsningarna på internationellt arbete inom klimatområdet.

Företagens roll är väldigt viktig i det här arbetet. Många företag i Sverige är också ledande i det internationella samtalet kring hur vi ska klara av klimatomställningen. Det är dessa företag, som utvecklas starkt i Sverige just nu, som M, KD och SD vill slå mot. Det är att göra det svårare för dem att vara ledande i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Ann-Charlotte Hammar Johnsson raljerar över elcykelsatsningen, men faktum är att de som bor på landsbygden har störst nytta av elcykeln. Med en elcykel kan man lätt cykla två mil till sitt jobb. Jag kommer från Uppsala. Det är Sveriges fjärde största stad. Men det är också Sveriges främsta landsbygdskommun med flest boende på landsbygden. Jag kan även säga att de ungdomar som bor runt om på landsbygden i Uppsala har uppskattat den gratis bussbiljett som de fick i somras. Och det finns landsbygd i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Maria Gardfjell talar om Uppsala, men vi har också Norrland och allt däremellan. Hur ser det ut där?

De senaste två åren har de svenska utsläppen ökat, enligt SCB. Det kan man fundera på. Konjunkturinstitutet har också konstaterat att sju av åtta satsningar på klimatet brister i effektivitet. Det blir mycket symbolpolitik.

Det är klart att alla blir glada när de kan köpa någonting som blir billigare när de får en subvention. Men vi har väldigt mycket saker som behöver göras i det här landet, och då gäller det att använda rätt pengar på rätt ställe.

Till sist: Det har varit mycket snack om att det slaktas i budgeten under de timmar som gått sedan budgeten togs. Men det är lika mycket pengar eller mer om man jämför med 2016. Hela tiden blir det därför en symboldiskussion om vem som gör mest för miljön. Jag skulle vilja säga att det gäller att göra bäst saker för att nå bäst resultat.

Fru talman! Moderaterna vill avskaffa den effektiva klimatpolitiken i Sverige, som handlar om ekonomiska styrmedel, bland annat flygskatten. Man sänker också ambitionerna för ekonomiska styrmedel när det gäller koldioxidskatten. Det är inte effektiv klimatpolitik. Den mest effektiva klimatpolitiken är just de ekonomiska styrmedlen.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, också svara Moderaterna på frågan om vi klämmer åt företagen. Nej, det är faktiskt Moderaterna som står för en politik där 4 000 företag drabbas direkt av de nedskärningar som görs inom området miljö, klimat och natur.

Fru talman! Som ni som följer den här debatten, och flera som nu tillkommer, hör handlar det här betänkandet om utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Målen för området är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

På hösten, efter det att budgetens hela ram är tagen, tar man ramen för varje utskotts del. Det är det, och mer därtill, som vi i dag diskuterar här. Själva politikinnehållet återkommer för behandling under våren. Då ska vi prata om innehållet i den politik som finns på området, ihop med de motioner som partier och enskilda har väckt under hösten. Då kommer vi också att diskutera mer hur det ska gå att bo, leva och verka i hela landet.

Fru talman! Närmare 3,5 miljarder hanteras under utgiftsområde 19. Upplägget är sådant att det finns, kan man säga, två delar: en del som handlar om resultatredovisning och en del som handlar om anslag. De är tre stycken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Alla partier här i kammaren har ställt sig bakom den del som handlar om resultatredovisningen. Den har genomförts ett antal år. Man tittar på hur man redovisar sin politik och belyser redovisningen från olika håll och kanter och ser på hur redovisningen kan underlättas och bli mer tydlig och transparent på olika sätt för att man ska kunna ta sig an resultaten.

Regionalpolitiken tangerar flera områden utanför just utgiftsområde 19. Ett av de områden som berörs är landsbygdspolitiken, som också har varit uppe här tidigare i dag. Den redovisas under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Den som ska ta del av budgeten kan konstatera att det saknas en referens till målet för en sammanhållen landsbygdspolitik i utgiftsområde 19. Då vill man se att det förtydligas så att man kan följa med i var saker och ting ska redovisas.

Fru talman! Vi har ställt oss bakom och tycker att det är bra med det arbete som pågår med förbättring och utveckling av den ekonomiska styrningen.

På området Regional tillväxt finns Tillväxtverket som en central spelare. Tillväxtverket är en myndighet som i mångt och mycket spelar en roll för projektmedlen som diskuterats här, som på olika sätt kommer landets delar till godo.

Myndigheten har ett uppdrag att till den 1 februari 2019 ta fram ett nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet som finansieras under det anslag som heter 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Det är någonting som vi välkomnar. Vi hoppas verkligen att det blir enkelt, effektivt och tydligt så att resultaten blir bra med mycket nytta och administrationen minskar.

Regional tillväxt används för olika regionala företagsstöd, projektverksamheter och medfinansiering av EU-program. Den största delen av de stöd som beslutats inom ramen för anslaget är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar.

Det finns också ett anslag 1:2 Transportbidrag, som går till regionala delar och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen som på grund av långa transportavstånd får kostnadsnackdelar. Det ska tillgodose dessa företags behov och stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Anslag 1:3 handlar om de europeiska medlen. Det är den regionala tillväxtfonden som under perioden 2014-2020 levererar de sista delarna av de pengar som ska finnas kvar där. Man har också slutregleringar från perioden innan, som sträckte sig från 2007-2013. Det är utbetalningarna från statens budget inom regionala utvecklingsfonden till åtta regionala och ett nationellt strukturfondsprogram inom målet för investering för tillväxt och sysselsättning som det handlar om. Tillväxtverket är den myndighet som förvaltar och attesterar dessa delar.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack för ditt anförande, Ann-Charlotte Hammar Johnsson! Jag vill bara ställa en kort fråga så att den inte tar upp någon längre tid: Tror du på rapporterna som kommer om klimatet och vilka utmaningar vi står inför? Tror du på dem, eller vad är din bild?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Jag ska börja där vi slutade i vårt förra replikskifte, då Birger Lahti sa att företag som han har kontakt med pratar om att det saknas kompetens. Då pratar man inte om andra delar. Jag vill bara tala om att vi pratade om att man har stölder och inbrott och att man råkar ut för otrevligheter från ligor som tar sig in och plockar produkter och annat från företagen så att de får minus på kontot.

Jag tror, nej, jag är övertygad om och vet att företag pratar om olika delar. Självklart saknas det kompetens. Det saknas kompetens därför att många ungdomar går ut gymnasiet utan att ha den utbildning med sig som de behöver. Samtidigt skriker arbetsmarknaden efter de personer som den behöver. Det matchar inte. Det handlar om brister från gymnasiet och om att varje människa har rätt att få den utbildning som hon behöver. Vi ser på olika ställen i vårt avlånga land förfärande siffror på obehöriga lärare - över 50 procent i vissa kommuner.

Dessutom behövs det ordning och reda på våra utbildningar och i våra skolor för att alla ska kunna tillgodogöra sig kunskap. Samtidigt måste näringslivet kopplas på så att det blir tydligt vilket ansvar man har för att komma i arbete.

Det finns alltså ett stort strukturellt problem här som behöver lösas, och det är jätteviktigt.

Fru talman! Jag trodde att det skulle vara lätt att svara. Jag ställde bara en kort fråga, men den lyckades du undvika, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Men jag hade kanske inte väntat mig ett svar. Du kan få en ny chans. Sedan får inte jag någon mer.

Jag tänker inte gå in på den biten, men jag måste utveckla den lite. Jag tror bara så här: Ett jämlikt samhälle är betydligt bättre för alla, och där skulle även företagarna komma bort från det här att småbarn eller ungdomar gör hyss när de växer upp i ett samhälle som inte är jämlikt eller tryggt.

Jag försöker ännu en gång: Tror du på klimatrapporterna som kommer? Berätta för mig, du! Hur skulle du se till att flyget minskar, framför allt i Sverige men förhoppningsvis globalt? Bränslet som ni snackar om finns inte i dag. Vi har inte tillräckligt med alternativa bränslen. Det är jättebra förslag - vi kommer också att utveckla dem. Berätta för mig hur vi ska minska flyget och om klimatfrågan!

Fru talman! Det är ju så att man har två repliker, och eftersom vi påbörjade en diskussion som inte blev avklarad började jag i den änden och svarade på den. Jag tog chansen eftersom Birger Lahti begärde ordet.

Självklart händer det saker och ting i vår värld med miljö och klimat. Men det förs en diskussion om att Sverige ska göra allt i en värld där gränserna inte verkar finnas, där land blir ett annat land och man helt plötsligt ska göra allt inom det egna landet och därför skruvar ihop ett system. Det tror jag inte på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Jag tror inte på att människor inte ska kunna använda sina bilar i det lilla till dess att de kan byta bil och få en ny bil så att de kan ta sig till arbetet, för kan man inte det blir man arbetslös.

Jag tror på flyget. Vi arbetar fortfarande med bränslen och teknikutveckling, absolut, och med start och landningsavgifter. Man ska beskatta det som släpper ut, inte människor som reser.

Fru talman! Det är intressant att lyssna på dig, Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Jag har själv ganska stor erfarenhet av politik, dock inte i riksdagen utan i kommunpolitiken. Jag tycker att politisk styrning är något väldigt viktigt.

Jag har för övrigt också mina rötter i Norrland och äger skog i norra Västerbotten. Vi får prata om Norrland vid fler tillfällen. Detta apropå din tidigare fråga till mig.

Jag har lärt mig en sak som är viktig i arbetet inom politiken: att de som styr ska ha politisk genomslagskraft. Därför tyckte jag att det var viktigt med övergångsbudgeten, för den gav störst möjlighet till den eller dem som bildar regering framöver att förändra och lägga in sina förslag i en ändringsbudget.

Jag är lite intresserad av hur du resonerar och hur du ser på de principer som fanns för övergångsbudgeten. Var det någon särskild av de principer som fanns som gjorde att du tyckte att det var rätt och riktigt att Moderaterna och KD gick fram med sitt politiska förslag i detta speciella läge för Sverige?

Fru talman! Principen är väldigt enkel: Där ute finns en verklighet som pågår. Riksdagen är inte en övergångsriksdag så som regeringen är en övergångsregering, och Moderaterna kommer alltid att driva sin politik utifrån det man tror på.

Jag kan räkna upp det igen. Vi ska knäcka gängkriminaliteten och få fler poliser på plats. Vi satsar på äldreomsorg och vård och på barn med kunskap, ordning och reda och livschanser. Det ska löna sig med arbete, entreprenörskap och företagande. Högre tak för RUT skapar jobb i tjänstesektorn. Vi vill återupprätta samhällskontraktet med lag och ordning och trygghet ute.

Så sent som i veckan kom rapporter. Nu finns det tack och lov bra sidor på Facebook där människor engagerar sig för grannsamverkan, men det finns också ligor som åker runt och utger sig för att vara hemtjänstpersonal och annat.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi får fart på systemen. Vi har inte tid att vänta.

Det har också tillkommit kommunanslag på 5 miljarder. Försvaret - ja, vi vet hur vår omvärld ser ut, och pengarna ska på plats.

Det handlar helt enkelt om att komma igång med en politik som man tror på för detta land. Därför har vi lagt fram vårt förslag.

Frågan skulle kunna gå tillbaka: Varför lade inte Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet eller vilka ni nu ville fram ett aktivt budgetförslag? Det hade ni mycket väl kunnat göra. Den möjligheten har ni alla haft. I stället sitter ni passivt och beklagar er över att det finns andra som har lagt fram en budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Det var ju roligt att jag fick svara på en fråga, och det ska jag absolut göra. Vi har gjort detta för att vi har en övergångsregering, som inte har någon möjlighet att bedriva politik. De får inte ägna sig åt politisk verksamhet i det här läget. Därför har vi inte lagt fram en politisk budget, utan en övergångsbudget.

Min fråga till dig kvarstår dock. Du argumenterar för att Moderaternas politik snabbt ska genomföras. Men vi vet ju faktiskt inte vilken regering vi får. Det kan mycket väl bli en annan regering, där Moderaterna inte sitter med. Är det då rimligt och rätt att den regeringen ska regera med en moderat budget, i stället för med en budget som man själv har möjlighet att påverka? Vill inte du som politiker att styrande politiker ska få politisk genomslagskraft?

Fru talman! Självklart vill jag att politiken ska få genomslagskraft; det är därför vi har lagt fram en budget. Här i riksdagen har vi inte något stopp för att lägga fram budgetar som är politiska. Miljöpartiet kan alltså tillsammans med andra när som helst lägga fram en budget.

Det tar ett tag innan man får en budget på plats. Saker och ting tar tid, till exempel remisser. Därför var det angeläget för oss att lägga fram en budget, vilken regering det än blir. Antingen är saker på gång och fortsätter, eller så finns det saker man kan förändra. Dock ligger vissa saker fast, som är väldigt viktiga för mig: att människor har pengar kvar i plånboken och att pensionärer får högre pension.

Fru talman! Det var intressant att höra ditt anförande, Ann-Charlotte Hammar, där du talar om resultatredovisning och vad vi har gjort den gångna mandatperioden. Vi är väldigt stolta över det vi faktiskt lyckats genomföra under de fyra år vi har suttit i regering. Vi genomförde mycket bra landsbygdspolitik, och jag tackar för att du också talar om det.

Det jag funderar över, i och med att ni inte har några förslag på detta område, är vad ni egentligen vill det kommande året när det gäller landsbygden och dess utveckling. Det är inget man kan se i ert budgetförslag.

Fru talman! Tack, Monica Haider! Resultatredovisningen handlar om den ekonomiska styrningen och hur man styr området regional tillväxt. Det är detta vi har tittat på, även under alliansregeringens tid. Man tittar på hur regeringen redovisar sitt upplägg för att se resultat och följa de politiska förslagen - om det är godtagbart och man kan se transparens, öppenhet och synergieffekter. Detta har alltså inget med politiken i sig att göra, och därför har vi tyckt att det är väldigt bra att man har denna redovisning och kan titta på saker och ting och få dem kontrollerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Efter fyra år är ni stolta. Ja, det får jag hoppas att man är när man driver en politik för att nå mål. Vi har många mål som vi är eniga om, men samtidigt har vi många olika vägar att nå de målen. Vi ser kanske att det som för Monica Haider är en återvändsgränd är en möjlighet för oss, eller så finns det, som jag ser det, i en rödgrön regering väldigt många stopp och förbud, på områden där vi ser möjligheter. Det är väl egentligen detta det handlar om.

När det gäller den politik som finns på detta område handlar det om de ekonomiska ramarna i dag, och de har ett antal gånger varit desamma. Moderaterna har alltså lagt ungefär samma pengar som Socialdemokraterna. Själva politikens innehåll kommer i motionsdiskussionerna efter jul, på vårsidan. I dag handlar det om ramarna.

Fru talman! Det var väl det jag hade väntat: att jag inte skulle få något svar på frågan. Ni är väldigt tomma på detta område och har inte så mycket landsbygdspolitik över huvud taget. Det har ni aldrig haft.

Fru talman! Ja, så kan man uttrycka sig i ett spel om politik, men i verkligheten stämmer det inte. Monica Haider och jag har till exempel ett antal gånger träffat skogsindustrin, och de har talat om vilka problem de har med kilometerskatten, som Monica Haiders regering infört på avstånd. De har också problem med att hitta chaufförer. Det finns väldigt många strukturella problem som behöver lösas. Vi avser inte att beskatta vägar, lastbilar etcetera, för människor ska kunna ta sig fram. Det är ett sätt att leva på landsbygden. Man ska kunna bo, leva och driva företag.

Förutom på området regional tillväxt har vi självklart politik på alla områden som tangerar det, i form av den nationella näringspolitiken. Den kommer vi att debattera nästa vecka.

Fru talman! Kristdemokraternas vision är att hela Sverige, med såväl människor som företag, ska ges goda förutsättningar att växa, utvecklas och leva. Sveriges tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljöer människor bor och verkar i. Konkurrenskraftiga företag, goda kommunikationer, attraktiva livs- och boendemiljöer och tillgång till offentlig och kommersiell service är avgörande för regioners och kommuners utvecklingsmöjligheter.

Vi kristdemokrater anser att varje invånare, oavsett var man bor och lever i Sverige, ska kunna känna hopp för sin framtid och kunna se sin egen och omgivningens potential för att skapa en värdig tillvaro med egen försörjning. Varje arbetad timme ska vara viktig för den enskildes ekonomi och för samhället.

Även om det finns stora skillnader mellan olika delar av landet är känslan av att inte få tillgång till samma service, kvalitet i skola, vård och omsorg eller arbetstillfällen ofta densamma. Ett Sverige som håller ihop kräver en politik som ger förutsättningar för sammanhållning och gemenskap.

Fru talman! Skapandet av regional tillväxt handlar om att våga satsa på utvecklingen av företag, som ger arbetstillfällen och därmed ökad konsumtion. Det krävs långsiktiga villkor och förutsättningar på lokal nivå, där det offentliga samspelar med näringslivet. Vi kristdemokrater anser att det lokala näringslivets förutsättningar är avgörande för Sveriges tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Under föregående mandatperiod hade jag förtroendet och förmånen att få vara kommunpolitiker och kommunalråd i Täby kommun, som ligger i Stockholms län. Jag arbetade dagligen med att försöka förbättra företagsklimatet, se och lyssna till företagen samt samarbeta och kroka arm för att skapa goda förutsättningar, för det är först då tillväxt kan ske. Inget av detta kan tas för givet.

Vi politiker ska inte bara titta på och tro att detta löser sig av sig självt - att det där fixar marknaden själv. Sverige växer och ska växa, men vi ska inte växa så det knakar. Vi ska växa tillsammans på bästa sätt, och då gäller det att vi fokuserar på några grundläggande faktorer och arbetar för ett gott näringsliv med sunda företag, som också ges möjlighet till tillväxt. Rätt hanterat ger detta en positiv utveckling i hela landet.

Jag tänker på infrastruktur, både den digitala infrastrukturen och våra transportvägar, och på de satsningar vi gör och som måste genomföras framöver. Det krävs förändringar på arbetsmarknadsområdet för att minska arbetslösheten och se till att varje individ har relevanta arbetsuppgifter. Detta förutsätter att det finns bostäder där människor kan leva sina liv och tillåts ha drömmar.

Näringspolitiken måste ge stabila, goda och förenklade villkor för fler och växande företag. Det privata näringslivet har varit, är och kommer alltid att vara ryggraden för Sveriges välfärd. Utan företag har vi ingen välfärd. Vi kristdemokrater anser att de små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken.

Även basindustrins utveckling har en mycket stor betydelse för regional tillväxt och jobbskapande i Sverige, inte minst utanför våra storstadsregioner. Basindustrin och omhändertagandet av våra gemensamma naturtillgångar är grunden för det svenska välståndet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark basindustri förutsätter en trygg och säker elförsörjning, vilket energiöverenskommelsen har lagt grunden för genom säkrad tillgång till kärnkraft och utveckling av förnybara energikällor.

Fru talman! De möjligheter som det digitala samhället för med sig genom minskad betydelse av geografisk placering - vare sig det gäller en skolklass utbyte med en skola på andra sidan jordklotet, telekomtjänster mellan Europa och Indien eller diagnostisering av sjukdom i Australien med hjälp av röntgenbilder från ett svenskt sjukhus - gör att människor med rätt använd teknologi och tillgång till elektricitet utan avbrott kan bo och arbeta var som helst.

För att antalet arbetstillfällen ska öka både i förorter och på landsbygden behöver den digitala kompetensen öka och vara mer tillgänglig hos våra myndigheter. I dag är vår befolkning mer digital än vad Myndighetssverige är. Med det sagt vill jag ändå understryka att det behövs fortsatta stödfunktioner runt om i vårt land för att stötta dem som inte är tillräckligt digitala ännu. I dag krävs det digital kunskap för nästan vilket arbete som helst, och för att hålla kontakt med både privata företag och offentliga verksamheter.

Det behövs goda kommunikationer i hela Sverige: järnväg, sjöfart, flyg och inte minst bil. Bilen är ett redskap för frihet, och här räknar vi kristdemokrater även in den utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar som måste ske över hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Goda kommunikationer är en förutsättning för att vårt avlånga land ska ha en tillväxt som utvecklar välståndet och sysselsättningen och för att hela Sverige ska leva.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Du, Camilla, talade om att vi måste våga satsa på villkoren för företagen och att det lokala näringslivets förutsättningar är viktiga.

Hur ser då du, Camilla, och Kristdemokraterna på skattechocken i budgeten för naturturismföretagarna? Det blir fyrdubblad moms på naturguidningar, vilket slår direkt mot landsbygdens företagare. Hur förklarar du som kristdemokrat att ni vill satsa på denna skattechock?

Fru talman! Jag tackar Maria för frågan.

Villkoren för företagen är viktiga för hela vår gemensamma välfärd. Som jag sa i mitt anförande: Utan företag har vi ingen välfärd.

Naturguiderna har i dag kanske inte den största påverkan när det gäller att se till att Sverige har en fortsatt fungerande välfärd. Vi tror inte att detta har gett den utdelning som man skulle kunna tänka sig att naturguider skulle kunna ha. Detta är symbolpolitik.

Fru talman! Naturturismföretagen är en viktig del av vår turistnäring. Den lockar till sig många kunder från Sverige och övriga världen. Denna utveckling är viktig för Sverige och för näringslivet på lokalplanet. Turismen bidrar inte bara till jobb inom själva turistnäringen utan också till jobb i restaurangbranschen, hotellnäringen och andra verksamheter vid sidan om.

Den sänkta momsen på naturguidningar infördes nyligen, och utan att ens utvärdera den avskaffar ni den nu. Hur kan Kristdemokraterna vilja höja skatten för företag i den viktiga turistbranschen?

Fru talman! Det är riktigt att besöksnäringen är viktig, och precis som jag sa i mitt anförande är det viktigt att politiker på lokal nivå samtalar och ger goda förutsättningar så att företag kan utvecklas och få kompetens på plats. Jag träffade en företagare i förra veckan som sa: Kompetens är jätteviktigt. Men just nu finns ingen att få tag i, så ge mig inkompetent personal.

Vi måste jobba lokalt för att se till att förbättra förutsättningarna för företag, oavsett bransch. Det gäller att jobba med dessa frågor på ett bra sätt framöver.

Fru talman! Jag tackar Camilla för anförandet. Jag ska försöka göra det enkelt för dig så att du kan hålla reda på frågorna, och de ska inte bli många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Först och främst: Tror du, Camilla, och ditt parti på att klimatrapporterna är riktiga?

På det följer min andra fråga: Ni vill ta bort skatten på flygresor. Jag förstår att man kan ha olika syn på detta, men vad är din bild? Om du tror på klimatrapporterna, Camilla, hur ska vi minska på flyget? Om du inte tror på dem är det lätt, för då bryr du dig inte om att minska på flyget.

Hur vill du minska på flyget? Jag förstår detta med bränsleutbyte, och jag håller med om att det ska utvecklas. Men vi har inte dessa bränslen på plats; de finns inte i dag. Jag hoppas därför att svaret inte bara blir det.

Så till min tredje fråga. Du talade om förenklade villkor för företagen, Camilla. Kan du ge några exempel på vad det kan handla om?

När jag ställer denna fråga till företag brukar det bli jättetyst, och sedan kommer de med några hafsiga förslag på förenklingar. Jag känner många företagare, och de flesta säger att det är rätt bra att vara företagare i Sverige. Jag vill därför gärna höra dina förslag på vilka de förenklade villkoren skulle vara.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.

Vi kristdemokrater tror självklart på rapporten från FN:s klimatpanel, som visar att vi behöver ha en stabil elförsörjning över tid. Då krävs det mer kärnkraft, över 500 reaktorer, för att klara av den elektrifiering som hela världen står inför för att kunna nå klimatmålen. Här har vi en diskussion för hela Sverige framöver i vilken flyg, bil och mycket annat ingår. Det handlar om hur vi kan ställa om för att få mer el i framtiden.

Precis som ni tror vi alltså på klimatrapporterna, och vi menar att vi för en politik i rätt riktning.

Vad gäller förenklade villkor brukar också jag både få och ställa den frågan när jag besöker företag. Jag delar din uppfattning, Birger, att många tycker att det finns bra förutsättningar för att driva företag i Sverige i dag.

Det finns dock mycket som sätter käppar i hjulet, till exempel att personalliggare gör den administrativa bördan tyngre för vissa företag och försvårar för dem att lägga viktig tid på det som har med företagets idé att göra. Det är ett exempel. Ett annat är att om man har verksamhet i olika kommuner krävs det olika tillstånd. Det kan vara 42 olika tillstånd i en kommun och flera andra i en annan kommun. Hur kan vi samköra detta på ett bättre sätt? Det är några förenklade villkor som vi politiker kan jobba vidare med.

Fru talman! Tack för svaret - det var bra att jag i alla fall kunde få ett svar! Det finns en anledning till att personalliggarna har kommit till. Tycker inte du, Camilla Brodin, att det är bra att man kan få veta att företagen har en personalpolitik som är rättvis mot alla konkurrenter? Är det inte bra att få veta att företagen inte har svart arbetskraft? Är det inte bra att man kan kolla sådana saker? Det finns en anledning till att man har personalliggare. Jag förstår inte varför man skulle vilja slopa personalliggarna och varför man tycks mena att det skulle vara just de som välter ett företag.

Regional tillväxt

Camilla nämner själv att ni tror på klimatrapporterna och att ni är med på det som sägs i energiöverenskommelsen. Där talas det om 100 procent förnybar el till 2040. Därför blir min slutfråga: Tycker Camilla Brodin att kärnkraft är förnybar elproduktion?

Fru talman! Vad gäller förenklade villkor för företagarna och personalliggare har vi gått i motsatt riktning. Det är inte ens digitaliserat, utan det är en viss typ av penna som måste användas. När man reglerar detta för företagen tycker inte vi att det är okej. Däremot ska vi ha sjysta villkor så att företagen följer lagen. Vi vill inte se att företag fuskar. Det är där man måste hitta bra sätt så att man kan kontrollera och följa upp det hela.

I energiöverenskommelsen står det om 100 procent förnybart. Det innefattar även kärnkraft. Vi ser alarmerande uppgifter dag efter dag om effektbristen och effektutmaningen. Hur ska vi kunna klara elförsörjningen i Sverige? Titta på Gotland! Vi kan inte planera bort kärnkraften. Vi behöver absolut se till att vi har förnybart, och vi behöver kärnkraften, som ju också är fossilfri. Det är genom kärnkraften vi ska kunna nå klimatmålen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)