Utgiftsområde 15 Studiestöd

Fru talman! Vi lever i en föränderlig värld. Så är det inte bara i Sverige. Runt om är det många saker och ting som händer. Globalisering och digitalisering är sådant som precis har tagit fart i världen och som kommer att förändra hur vi samordnar och hanterar vårt samhälle. Detta kommer att ställa höga och hårda krav på hur vi utvecklar vårt utbildningssystem för att se till att vi underlättar för omställning och möjliggör för människor att byta karriär. Det handlar om hur vi underlättar för människor att kompetensutveckla sig genom livet. Det handlar helt enkelt om att göra det möjligt för oss att jobba allt längre, när vi lever allt längre, på en arbetsmarknad som har allt högre tempo och som ställer allt högre krav.

Därför har Moderaterna föreslagit att vi ska lansera ett omställningspaket för att göra det möjligt för fler att ta del av högre utbildning. Sverige har i dag ett väldigt väl utbyggt utbildningssystem, men i realiteten används det knapert för att bidra till just kompetensutveckling och omställning. Primärt används det för att rusta människor tidigt i livet. Det är absolut bra att den möjligheten finns tillgänglig på det sätt som den gör i Sverige. Men det handlar också om att använda hela det utbildningssystem vi har för att se till att kompetensutveckla vår befolkning bättre. Det är en möjlighet som vi inte kan tacka nej till.

Moderaterna har därför föreslagit ett omställningspaket. Vi vill se en rad förändringar för att möjliggöra för människor att studera även när de är lite äldre. Man kanske behöver kompetensutvecklas, eller man vill helt enkelt byta karriär för att orka jobba i ett decennium till eller ett par decennier till.

Vi föreslår bland annat att fribeloppet ska höjas för att det ska vara möjligt att studera samtidigt som man i viss utsträckning arbetar. För den som redan är etablerad på arbetsmarknaden blir det därmed en möjlighet att behålla en fot på arbetsmarknaden. Och man kan då åtminstone delvis finansiera sin egen kompetensutveckling genom att arbeta.

Vi föreslår att vi ska utöka antalet studieveckor för den som är över 40 år gammal för att möjliggöra för fler som har stora kostnader i livet att också ta studielån. Vi föreslår att den övre åldersgränsen för när man får ta studiemedel ska höjas till 60 år för att möjliggöra för fler att vidareutbilda sig senare i livet. Vi föreslår att tilläggslånet ska öka för dem som är över 25 år för att fler som befinner sig i yrkeslivet ska kunna välja att komma tillbaka.

Studiestöd, som vi debatterar i dag, handlar i stor utsträckning om den studiesociala situationen för elever. Vi har i dag ett väl utbyggt studiesystem och studiestödssystem, men det är framför allt riktat till de yngre eleverna. Moderaterna vill se till att vi använder hela systemet för att bättre möjliggöra omställning på arbetsmarknaden. Det är därför vi lägger fram de här förslagen.

(Applåder)

Fru talman! Alla har bråttom till sina gruppmöten, så jag ska försöka fatta mig kort.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi ställer oss bakom vårt särskilda yttrande, men vi kommer inte att delta i beslutet i det här fallet.

Sverigedemokraterna har valt att satsa 400 miljoner kronor extra. 400 miljoner kronor extra är mycket pengar. Det ska framför allt vara morotspengar. Vi tycker att det är lite tråkigt att väldigt mycket av det som finns i skolsystemet i dag är tvingande eller pådyvlande metoder. De här 400 miljonerna är tänkta att gå till alla de studenter som väljer att fokusera på de områden där vi har brister – det handlar inte om lånedelen utan om bidragsdelen. Det finns stora brister inom vissa områden. Vi kan se redan i dag att det finns brister, och vi kan se områden där det kommer att dyka upp stora brister. Därför väljer vi att lägga på 1 000 kronor extra. För studenter är 1 000 kronor i bidragsdelen kanske kraftigt avgörande för vilken linje de väljer att fokusera på. Framför allt om de står och väljer mellan två olika yrken kan de här pengarna vara det som avgör.

Det är framför allt när det gäller yrkeshögskolor och utbildningar där vi ser att det finns stora brister som vi väljer att satsa på detta. Men, fru talman, Sverigedemokraterna är inte främmande för tanken att titta vidare på det här. Vi har ännu inte avsatt några pengar för detta när det gäller komvux och folkhögskolor. Det finns en anledning till det. Innan vi gör det måste det nämligen ske en översyn av folkhögskolor och komvux. Det, fru talman, är någonting som Statskontoret håller på med. De kommer att komma med en slutrapport inom ett år när det gäller kvaliteten och likvärdigheten i fråga om de utbildningsalternativen. Därefter återkommer kanske Sverigedemokraterna med konkreta förslag om en möjlighet att utöka pengarna även för dem som läser på den nivån.

Fru talman! Sverige behöver fler människor som arbetar allt längre. Vi behöver fler arbetade timmar för att få mer pengar till välfärden och mer resurser att dela på. För att lyckas med det behöver vi förlänga arbetslivet i båda ändar. Vi behöver göra så att människor snabbare kommer ut i arbete. Vi behöver få människor att arbeta längre. Men människor behöver också få möjlighet att ställa om mitt i livet för att de ska kunna göra detta.

Vi kan se att svenska elever påbörjar studierna allt senare i livet. Vi har också en dålig matchning på arbetsmarknaden. Då behövs det bra och flexibla studiemedel som möjliggör för människor att ställa om mitt i livet. Det är också viktigt att vi följer de satsningar som även Centerpartiet gör när det gäller yrkeshögskola och yrkesvux för att ge människor möjligheten att göra detta.

Centerpartiet vill att det ska göras en lite bredare översyn av studiemedlen för att man ska få en ökad flexibilitet i systemet. Det handlar framför allt om att öka genomströmningen, att stimulera människor så att de går igenom utbildningarna snabbare. Men det handlar också om att människor som är i behov av en lägre studietakt – de kanske har gått på gymnasiesärskola eller är deltidssjukskrivna – ska få möjlighet att få en utbildning som leder till arbete och att de ska få möjlighet att utbilda sig även högre upp i åldrarna.

När det gäller utbildningarna är det viktigt att vi stärker kopplingen till arbetsmarknaden och ökar flexibiliteten. Men det handlar också om att se till att människor som väljer att arbeta under sin studietid får rätt förutsättningar. Då är en viktig fråga för Centerpartiet att man ser över fribeloppet och gör det möjligt att höja det.

Fru talman! I betänkandet lyfter Centerpartiet fram en särskild satsning som gäller en studiebonus för de personer som väljer att gå via Teach for Sweden, just för att få fler att söka sig till läraryrket. Det är en viktig fråga för oss.

Grunden är att människor måste kunna ställa om mitt i livet. Det är bakgrunden till att Centerpartiet vill se ett mer flexibelt studiesystem som möter de människor som snabbt vill komma igenom utbildningar och komma in på arbetsmarknaden och som möter de elever och studenter som är i behov av en långsammare studietakt – det ska också ge bättre förutsättningar för de personerna.

(Applåder)

(forts.)

Herr talman! Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Utbildning och bildning har avgörande betydelse för ett gott samhälle och för människors personliga utveckling. Utbildning ska också möta arbetsmarknadens behov av välutbildad arbetskraft.

I Sverige ska alla – så långt det bara är möjligt – kunna förverkliga sina drömmar. Vi vill att alla ska ha tillgång till utbildning och att det ska vara avgiftsfritt att studera.

Studiestödet, både bidragsdelen och lånedelen, är viktigt för att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik.

Studietiden är dock förenad med levnadskostnader, och Sverige har ett unikt studiestödssystem att värna om och vara stolt över. Genom att minska ekonomiska hinder ska alla medborgare känna att de har möjlighet till utbildning, oavsett vilka familjeförhållanden de kommer ifrån.

Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag vid gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättning och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Herr talman! Med dagens regler har man möjlighet att få sammanlagt 240 veckors studiemedel. För den som har fyllt 40 år kan den tiden förlängas med ytterligare 40 veckor, om det finns särskilda skäl. Från och med 47 års ålder begränsas rätten till studiemedel, och antal veckor som man kan ta studielån trappas ned fram till det år man fyller 56. Från och med det år man fyller 57 upphör möjligheten till såväl studielån som studiebidrag.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att högre utbildning ska vara tillgänglig för fler som har intresse av och förutsättningar för att bedriva studier på universitets- och högskolenivå. Vi bedömer därför att det är dags att utreda om möjligheten att erhålla studiemedel ska utökas.

Herr talman! Risken för arbetslöshet är dubbelt så stor för ungdomar utan körkort som för ungdomar med körkort, enligt en undersökning från Handelns Utredningsinstitut. Körkort är i många fall ett krav från arbetsgivaren när denne ska anställa någon. För många unga är det dock dyrt att ta körkort; det vet vi. Genom att erbjuda unga CSN-lån för att ta körkort minskas risken att de avstår från att ta körkort på grund av sin ekonomi. Kristdemokraterna vill därför möjliggöra CSN-lån för körkortsstudier på en behörig trafikskola.

Herr talman! Jag vill säga några ord om fribeloppet, det vill säga det belopp man kan tjäna samtidigt som man får studiemedel. Fribeloppet begränsar studenter när det gäller att få den arbetslivserfarenhet som framtida arbetsgivare söker, vilket är väldigt olyckligt. Ett slopat fribelopp skulle också möjliggöra för studenter att låna mindre och på så vis få lägre skulder efter examen.

Kristdemokraterna ser ett egenvärde i att studenter etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden och ser därför positivt på att studenter också arbetar under studietiden, så länge studierna inte blir lidande. Vi menar därför att fribeloppet begränsar studentens egna beslut om hur mycket tid och kapacitet denne har att arbeta vid sidan av studierna. Fribeloppet bör därför slopas.

Herr talman! För att värna ett generöst studiestödssystem måste målet vara att så många som möjligt ska återbetala sina studielån. Vi anser därför att det är rimligt att ta bort den åldersavskrivning av studielån som finns i dag. Totalt beräknas ytterligare 410 miljoner kronor kunna återbetalas 2017 vid avskaffad åldersavskrivning och något mindre åren därpå. Grundprincipen bör vara att alla som kan ska återbetala sina lån.

Vi i Kristdemokraterna står bakom vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Studiestöd är en stor förmån. Det studiestödssystem vi har i dag är ett av världens mest generösa. Socialdemokraterna har under mycket lång tid kämpat för att alla, oavsett bakgrund och kön, ska få möjlighet att studera. Alla ska få möjligheten att förverkliga sina drömmar, få chansen att utvecklas som människa och att lära sig många nya saker.

Med tiden har studiestödssystemet utvecklats alltmer. Livslångt lärande har införlivats för att ge fler vuxna möjligheter att utvecklas i yrket eller byta yrke.

Varför sker då denna utveckling? Jo, därför att Socialdemokraterna hela tiden långsiktigt strävat efter att förbättra systemet och göra det möjligt för fler studenter att delta. Socioekonomisk bakgrund ska inte vara avgörande. Tröskeln ska vara lägre för studenter från hem där studier inte är en tradition. Studiestödet ska vara rekryterande för både kvinnor och män. Det ska utjämna skillnader mellan individer och grupper. Alla ska få samma möjlighet.

Varför är det viktigt? Jo, därför att Socialdemokraterna vill göra det möjligt för människor att utvecklas och få nya kunskaper så att de i större utsträckning ska gå stärkta ut och delta i samhällsbyggandet, genom arbeten som gör att de kan bidra till välfärden och värna vår demokrati. Att göra det möjligt för individer att komma ur arbetslöshet genom studier är en viktig del.

Herr talman! Bildning är viktigt – kunskap och utbildning likaså. För mer än hundra år sedan insåg man att kunskap och bildning var nyckeln till att få vara med i samhället och skapa demokrati. Folkbildning var svaret, ett fritt och frivilligt kunskapssökande.

De första folkhögskolorna startade redan 1868. Studieförbunden följde efter strax efter sekelskiftet. Rörelsen, bildningscirklar, föreläsningar, boklådor, tidskrifter och debattböcker var verktyg man använde då.

I Folkbildningsutredningen från 1944 myntades uttrycket ”demokratisk fostran”, vilket var ett viktigt uppdrag för folkbildningen.

Finansiering av studier har varit en viktig pusselbit för att ge fler möjlighet att studera över huvud taget. Det första studiestödet betalades ut 1919. Det var ett lån på 1 500 kronor per läsår, som skulle betalas tillbaka på tio år. Men det var endast ett litet antal det rörde sig om.

Allmänt studiebidrag infördes 1957. Då var det på 34 kronor per månad för elever i åldern 16–18 år. Innan dess var det vanligt med stipendier av olika slag, men med krav på studielämplighet. Inte heller för det var det särskilt många som kom i fråga.

CSN bildades 1964, och det studiemedelssystem vi till stora delar har kvar i dag härstammar från 1965. Med åren har det ändrats. Det har byggts ut. Stödet har blivit mer omfattande då behov har identifierats, exempelvis extra stöd till studenter med barn. Studiestöd är en del i ett aktivt arbete för breddad rekrytering. Fler ska känna att man har en reell möjlighet att studera.

Nu tar vi nästa steg för att utveckla studiestöden ytterligare. En brist i systemet är att arbetslösa som är 25 år eller äldre inte ser studier och utbildning som ett realistiskt alternativ för dem. Regeringen gör därför ett rekryteringsinriktat stöd som ska införas den 1 juli 2017, ett studiestartsstöd.

Stödet ska göra det lättare att motivera arbetslösa med kort utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget över till utbildning som gör det möjligt för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet ska främst lämnas till dem som inte annars hade valt att studera, och det ska lämnas under en kortare tid.

Detta gör att fler kan få förutsättningar att studera och därigenom få större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett jämlikt och väl utbyggt studiestöd är viktigt för Sverige som kunskapsnation och för att vi ska kunna konkurrera på den globala marknaden. Det är också viktigt för att vi ska kunna värna demokratin, vilket är precis lika viktigt i dag som det var för över hundra år sedan.

Jag yrkar härmed bifall till utbildningsutskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte passa på att lyfta fram en fråga som jag reagerade på i fredags när jag scrollade igenom mitt Facebookflöde. På Socialdemokraternas Facebooksida kunde man läsa:

Maxa fredagskänslan när regeringen sänker CSN-räntan i snitt 1 700 kronor mindre i kostnad per år. Svenska modellen blir starkare och smartare när alla kan plugga.

Sedan avslutades det hela med en härligt dansande gif-figur.

Det får en att tro att regeringen har gjort ett aktivt val och fattat beslut om att sänka räntan och att CSN är en del i den politik som regeringen för.

När man sedan läser CSN:s pressmeddelande, där man också har lyft fram den här frågan som berör många människor, ser man att det ju är den genomsnittliga räntan av statens upplåningskostnader som den sänkta räntan för CSN baseras på. Det bygger på de tre senaste årens upplåningskostnader.

Jag vill fråga Lena Emilsson varför Socialdemokraterna försöker ta billiga politiska poäng när de egentligen genomför en vedertagen politik för räntenivån på CSN-bidraget.

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för frågan.

När det gäller om man ska ta åt sig äran eller inte tycker jag att det är viktigt att vi gläder oss åt att räntan går ned.

Vi kan också konstatera att studiestödssystemet är ett generöst och väl utbyggt system i Sverige, vilket många andra länder saknar.

Det är klart att räntan är en del av den utgift som man har när man betalar tillbaka sina lån. Då tycker jag att det är bättre att glädjas åt att räntorna går ned.

Herr talman! Jag delar uppfattningen när det gäller studielåntagarna. Det är klart att det är glädjande att kostnaderna blir lägre.

En viktig fråga när det gäller högre utbildning är att det ska löna sig mer att utbilda sig.

Jag reagerade på att man får det att framstå som en aktiv del i den socialdemokratiska utbildningspolitiken att sänka räntan.

Om Lena Emilsson anser att det är bra att sänka räntan vill jag fråga om ledamoten vill sänka räntan ytterligare för CSN för att stimulera det som du lyfte fram i ditt repliksvar.

Herr talman! Räntepolitiken styrs ju av andra saker. Det är inte vi här i kammaren som beslutar i den frågan.

Men jag vidhåller fortfarande att jag tycker att det är glädjande att räntorna har gått ned, så att studenterna kan få lägre kostnader för sina lån.

Herr talman! Studiestöd är en del av utbildningspolitiken. Studiestödet ska vara likt en korsett som ger stadga åt dem som vill ta steget vidare och fortsätta sina studier. Det gäller kvinnor och män, unga och äldre, inom alla utbildningsområden.

Studiestödet ska vara den faktor som hjälper till att utjämna skillnader mellan individer och grupper, som bidrar till ökad social rättvisa, som verkar som en katalysator för ökad jämställdhet och likvärdighet. När fler deltar i utbildning ökar också chansen för dem att finna ett arbete. Det är bra för individen och samhället.

Att få ekonomin att gå ihop är en utmaning för många. Att få ekonomin att gå ihop och börja studera är en ännu större utmaning. Att få ekonomin att gå ihop underlättas av möjligheten att få studiestöd.

Men att helt förlita sig på studiestöd kan vara tufft, och därför finns det möjlighet att utnyttja rätten till att tjäna upp till ett visst belopp, det så kallade fribeloppet. I dag är fribeloppet 85 813 kronor per kalenderhalvår, och det kan såklart vara ett välbehövligt tillskott till kassan.

Studiestödet är möjliggöraren för det stora flertalet att läsa vidare, göra färdigt grundläggande utbildning – som grundskola och gymnasium – skaffa en yrkesutbildning eller fortsätta att studera vidare vid universitet eller högskola.

Studiestödet ska ge alla möjlighet att förverkliga sina studiedrömmar, att kunna göra en nystart mitt i livet, att våga släppa taget om det gamla, trygga, invanda och möta nya utmaningar.

Herr talman! Att ladda om och påbörja en ny karriär eller utvecklas i sitt yrke är för det flesta ett gigantiskt steg att ta. Detta underlättas såklart av att man ganska långt upp i åldern, 56 år, kan få studielån för att ta ett nytt kliv i karriären. Det finns också möjlighet att söka ett så kallat tilläggslån som är till för att jämna ut övergången från jobb till studier.

Det finns många olika studiestöd. Det finns studiebidrag som man får när man går i gymnasiet när man har fyllt 18 år och mister sitt barnbidrag. Det kräver att man deltar i undervisningen, annars mister man det.

När man går på folkhögskola, på komvux eller på annan grundskole- eller gymnasieutbildning kan man söka studiemedel om man har fyllt 20 år.

På högskolan får man studiemedel som består av en bidragsdel och en lånedel.

Om man studerar på riksgymnasium och är döv, hörselskadad eller rörelsehindrad kan man få Rg-bidrag.

Sammantaget är jag glad över att vi i Sverige har ett av världens mest omfattande studiesystem som bidrar till att ge människor mer kunskap, mer kompetens, mer bildning och ger alla möjlighet att delta. Det är ett system som verkar för jämlikhet och likvärdighet.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande på alltifrån vuxenutbildning till högskola.

Studiemedlen är en viktig orsak till att snedrekryteringen till högskolan har minskat. För att studiemedlen ska fortsätta att ha denna rekryterande effekt måste de svara upp mot de studerandes levnadsomkostnader. Studiemedlen måste också värdesäkras på ett bättre sätt än att knyta dem till prisbasbeloppet.

Det ska även vara möjligt att få studiemedel under hela studietiden. Även den som byter inriktning måste kunna fullfölja hela utbildningen och ta examen. Det vi ser just nu är att många studerande uppfattar det som en stor risk att ta studielån. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande borde bidragsdelen öka. Det ska dessutom finnas möjlighet att få förhöjt bidrag under vissa villkor.

Allt detta är delar av Vänsterpartiets politik angående studiemedel. Vi har också kommit överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att bland annat ge studielån för körkort, vilket vi är väldigt stolta över. I dag är körkort ett villkor på många arbetsplatser. Därför är detta beslut extra viktigt. Vi är glada över att andra partier tydligt uttrycker att de står bakom förslaget.

Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna studera på heltid. Därigenom kan utbildningar med hög kvalitet skapas. Att bara höja lånedelen är därför ingen bra åtgärd.

Vänsterpartiet medverkade till att ett tilläggsbidrag för studerande med barn infördes 2006. Vår principiella inställning då som nu är att studiemedlet är ett utbildningspolitiskt motiverat stöd för de studerandes personliga försörjning. Familjepolitiskt stöd till studerande med barn bör fördelas via de ordinarie trygghetssystemen genom bättre tillgång till och förbättringar av bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag etcetera.

För att studiestödssystemet ska bli så rättvist som möjligt och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden. Vänsterpartiets vision är att i slutändan införa studielön i stället för dagens system. Vi tror att en investering i studielön och i dem som studerar är det som på sikt är mest ekonomiskt och socialt gynnsamt.

Jag blir bekymrad när jag hör allianspartierna tala om studiestödssystemet. De säger ofta att ungdomar eller vuxna som studerar också ska kunna arbeta – tydligen hur mycket som helst. Både jag och Vänsterpartiet anser att fokus bör ligga på att få studiero under utbildningen. I dag ser vi tyvärr det motsatta. Många ungdomar måste ta ett eller flera jobb för att kunna försörja sig under studiegången. Annars behöver de ha rika föräldrar som sponsrar deras studier.

Detta motverkar såklart syftet med systemet, det vill säga att stoppa social snedrekrytering. Det är bra att vi är överens med regeringen om dessa frågor i budgeten, men samtidigt tror jag att det krävs ett helhetsgrepp om detta inom en snar framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)