Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Herr talman! Kammaren ska nu behandla KU:s betänkande med anledning av regeringens budgetproposition, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016 och ca 30 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden.

Rikets styrelse

För utgiftsområdet lämnar regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän förslag om anslag på området. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnar också förslag till bemyndiganden. Riksdagens ombudsmän föreslår att riksdagen ska besluta att Riksdagens ombudsmän för 2018 ska få anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen ska godkänna en investeringsplan. Regeringen föreslår vidare att riksdagen ska godkänna att målet för demokratipolitiken ändras.

I de flesta av dessa frågor är utskottet överens. Men som framgår av betänkandet har flera partier inte deltagit i anslagsbeslutet utan lämnat särskilda yttranden. Det gäller också oss moderater. Vi kommer således att avstå från att delta i beslutet om anslag men vill ändå här i kammaren redovisa några av de frågor där vi önskat en annan anslagsfördelning.

Herr talman! Att värna det fria och öppna samhället och demokratin är nödvändigt. Detta innefattar många olika uppgifter, men vi moderater menar att behovet av att genom förebyggande arbete värna demokratin mot våldsbejakande extremism har ökat och måste få ökade resurser. Därför vill Moderaterna satsa 30 miljoner kronor årligen för det ändamålet. Eftersom vi i övrigt inte har prioriterat samma satsningar som regeringen i detalj blir differensen i anslaget 18 miljoner, för den som undrar.

I Sverige räknas antalet våldsbejakande extremister inte längre i hundratal, utan i tusental. Det här är en förskräcklig utveckling. En del utgörs av personer som återvänt från krig och terror utomlands. De som begått och begår brott ska givetvis möta rättsväsendets fulla kraft, men även det förebyggande arbetet måste bli bättre.

Det behövs exempelvis en strukturerad avhopparverksamhet för dem som vill lämna extremistiska grupper. Jag är medveten om att det runt om i landet finns en och annan sådan här verksamhet, men många små kommuner klarar inte detta. Det behövs en sammanhållen insats på området. Riksdagsmajoriteten har också tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen om detta. För det här ändamålet behövs resurser, som vi anslår.

Kunskaperna om extremism och radikalisering är något annat som måste förbättras. Kommunala verksamheter som skola och socialtjänst möter ju människor direkt och kan på ett tidigt stadium, om man har kunskaper, möta problemen och kanske göra något åt dem. Vi ser också ett behov av allmän kunskap och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering och våldsbejakande extremism. Vår satsning möjliggör i vart fall en särskild satsning på utbildningar för skolpersonal och en del annat som vi känner är särskilt angeläget. I våra budgetförslag för andra utgiftsområden finns mer pengar just till syftet att motarbeta och motverka de problem som finns när det gäller våldsbejakande extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Inom anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ryms även åtgärder som ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Jag vill gärna säga att det är viktigt att det anslaget används för att motverka bristande jämställdhet, hedersförtryck, homofobi och rasism - problem som vi möter av och till i vårt samhälle.

Herr talman! Vi hade nyligen ett seminarium här i riksdagen med anledning av SNS demokratirapport, där ett antal forskare tagit tempen på vår demokrati. Ett viktigt påpekande som man gör i den rapporten är att den politiska makten i Sverige har förskjutits från riksdagen till regeringen under de senaste 30-40 åren. De menar att mycket talar för att det därför har blivit svårare att behålla kombinationen av konkurrens och kamp om regeringsmakten och kompromissinriktat beslutsfattande i riksdagen, vilket tidigare har kännetecknat svensk politik.

En förklaring till detta är att departementens utredningsresurser och antalet politiska tjänster i Regeringskansliet har ökat kraftigt. Sedan första hälften av 80-talet har antalet anställda i Regeringskansliet ökat med 50 procent. Det betyder att den som i dag kontrollerar regeringsmakten har mycket större utredningsresurser än tidigare, samtidigt som riksdagen tappar kraft i förhållande till detta.

En sak som vi moderater vill och kan göra är naturligtvis att förstärka riksdagens utredningskapacitet. Moderaterna vill förstärka riksdagens utredningstjänst genom att öka riksdagens förvaltningsanslag med 5 miljoner kronor. Det är väldigt angeläget med tanke på att regeringen inte längre vill redovisa effekten av den förda politiken på det sätt som Alliansen gjorde gällande sysselsättningseffekter och annat, trots att detta är något som ligger i allmänhetens och riksdagens intresse att få reda på. Då blir det en uppgift för riksdagen. Det finns mycket som talar för den förstärkning som jag nämnde.

Vi avvisar regeringens förslag om mer pengar till Regeringskansliet - man går alltså i motsatt riktning - och gör en besparing. Det tror jag är helt nödvändigt. Däremot vill vi gärna öka anslaget till Justitiekanslern, som är statens företrädare i olika rättsliga tvister. Dessa tvister kan ibland röra väldigt stora belopp, och det kan finnas starka ekonomiska intressen hos motparten. Då tror vi att det är viktigt att Justitiekanslern har tillräcklig kraft för att arbeta med det.

Även Datainspektionen behöver förstärkas. Den snabba utvecklingen av digitala produkter, tjänster och kommunikationsmedel innebär både möjligheter och utmaningar. I riksdagen har vi nyligen fattat beslut om en modernare lagstiftning, men när det gäller utvecklingen på it-området har också Datainspektionen en viktig roll och behöver mer pengar, inte minst med tanke på EU:s nya dataskyddsförordning, som träder i kraft under nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Sammanfattningsvis handlar det moderata alternativet för anslagsområdet framför allt om att vi vill vårda och skydda demokratin, lägga mer kraft på några aktuella hot mot vårt fria och öppna samhälle samt markera betydelsen av en bättre balans mellan två centrala maktcentrum: regering och riksdag.

(Applåder)

Herr talman! Jag får väl börja med att yrka bifall till vår reservation nr 4 under beslutspunkt 7 och meddela kammaren att Sverigedemokraterna inte heller kommer att delta i anslagsbeslutet utan i stället hänvisar till vårt särskilda yttrande.

År 1969 bodde det endast 8 miljoner människor här i Sverige. År 2004 hade siffran stigit till 9 miljoner. I år översteg vi 10 miljoner. Tiden det tar att öka befolkningen har således minskat rätt så rejält. Med nuvarande befolkningsökning på över 100 000 nya människor varje år förväntas Sverige enligt SCB nå en befolkning på 11 miljoner personer redan 2026. Vad som tidigare tog 35 år tar nu alltså endast 9 år.

Den här ökningen beror nästan uteslutande på fortsatt hög invandring. Om nyttan med detta råder naturligtvis delade meningar. Den ena av dessa är den som ryms inom den godkända åsiktskorridoren, med talet om öppna hjärtan, öppna gränser och spännande utmaningar. Allt detta är inslaget och paketerat i ett rödgrönblått papper av solidaritet och medmänsklighet, där medmänsklighet och solidaritet endast tycks kunna mätas i hur många invandrare vi kan ta emot här i Sverige.

Herr talman! Det här måste få ett slut. Det är hög tid att fylla de här orden med vad de egentligen betyder: ett fungerande samhälle där vård, skola, omsorg, polis och försvar prioriteras och där arbetsrätten värnas och inte förstörs av så kallade enkla jobb och subventionerade anställningar.

För Sverigedemokraterna handlar politik om att prioritera. Låt mig därför citera några rader från regeringens egen myndighet, Konjunkturinstitutet, ur en rapport från den 10 oktober i år: "Regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 bedöms inte ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås. Om det offentliga välfärdsåtagandet dessutom ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor."

Den här oron, herr talman, är alltså inte bara min, utan den delas av regeringens egna myndigheter. Av den anledningen vill jag med bestämdhet framhålla hur viktigt det är att vi nu i tider av högkonjunktur är återhållsamma med våra gemensamma medel. En överbudspolitik kommer kanske att hjälpa regeringen vid nästa val, men när valnatten är över och verkligheten kryper sig på kommer fler med mig att fråga sig varför man inte valde att ta ansvar.

På politikerspråk brukar flertalet partier prata om "utmaningen" - utmaningen med vården, utmaningen med polisen, utmaningen med utanförskapsområdena och så vidare. För vanligt folk brukar begreppet "utmaning" betyda en svår, nödvändig och spännande uppgift som förväntas klaras av. Det kan exempelvis vara en stor utmaning för flera att få livspusslet att gå ihop eller kanske att bestiga ett berg. Men helt ärligt, herr talman - jag är tyvärr ganska övertygad om att vi har större möjligheter att se vår statsminister sätta sin fot på Kebnekaise än att se honom lösa högen av alla Sveriges problem och utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Det är hög tid att ta ansvar. I de delar av budgeten som rör utgiftsområde 1 Rikets styrelse väljer vi att göra just detta. Vi vill ta ansvar. Regeringen lägger i sin budget totalt 14 ½ miljard inom det här utgiftsområdet. Sverigedemokraternas anslag är 635 miljoner lägre än regeringens, främst genom neddragningar på Regeringskansliet. Regeringen bör med tanke på tidigare ekonomisk osäkerhet föregå med gott exempel och således klara sig med mindre medel. Det är inte minst med tanke på att Regeringskansliet under lång tid har fått ökade anslag samtidigt som det behandlat färre och färre ärenden.

Låt oss titta tillbaka i tiden. Med hjälp av KU:s granskning har vi konstaterat att effektiviteten har varit minst sagt betydligt högre tidigare än vad den är i dag. Faktum är att flertalet ärenden som i dag hanteras på Regeringskansliet är anställningsärenden. Därför finns det rimligtvis också ett stort utrymme för förbättringar och effektiviseringar. Även anslaget till oss själva, till oss politiska partier, är högt. Även här väljer Sverigedemokraterna att göra vissa neddragningar.

Låt mig nämna några andra besparingar. Sverigedemokraterna föreslår en halvering av presstödet, så när som på distributionsstödet. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att Sverigedemokraterna på andra håll ger lättnader för företag, som såklart även omfattar medier, exempelvis minskat sjuklöneansvar och sänkta arbetsgivaravgifter.

När det kommer till satsningar vill vi sverigedemokrater tillskjuta medel på en rad områden inom utgiftsområdet. I vår budget ges Sametinget ett ökat anslag på 5 miljoner kronor för att kunna arbeta med frågor om självbestämmande och delaktighet. Gällande riksdagens myndigheter ges JO ett tillskott på 25 miljoner kronor extra. Myndigheten har bedömt att ärendehandläggningen förvisso håller samma kvalitet som innan, men den konstaterar samtidigt att ärendebalansen har ökat. JO:s verksamhet utgör ett extra skyddsnät för många av de individer som står på samhällets botten. Det är således helt centralt för oss att den verksamheten faktiskt fungerar. Satsningen medför också en önskan att fler egna inspektioner ska kunna utföras av myndigheten. Syftet med detta är att vi ser en risk för att de mest utsatta individerna annars lätt kan falla mellan stolarna eftersom de själva inte har samma ork att anmäla. Egna inspektioner är därför ett bra verktyg för att förbättra skyddet för just den gruppen.

Sverigedemokraterna vill också förstärka länsstyrelserna. Dessa är regeringens företrädare i länen och har som uppgift att se till att de mål som riksdag och regering har slagit fast också kan uppnås.

Djurskydd och landsbygd är exempel på uppgifter som ligger på länsstyrelserna. För oss sverigedemokrater är det därför anmärkningsvärt att Centerpartiet minskar anslaget till länsstyrelserna med över 50 miljoner kronor. Främst undrar jag varför de önskar ta bort resursförstärkningen för informationsinsatser om betaltjänster på landsbygden. Detta borde snarare vara något som bidrar till landsbygdens utveckling och således en fråga som Centerpartiet borde vara mer intresserat av. För Sverigedemokraterna är dessa frågor viktiga. I vår budget ökar vi i stället anslaget till länsstyrelserna med drygt 78 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Jag vill även nämna några ord om Datainspektionens arbete med att skydda den personliga integriteten. Sedan denna myndighet grundades på 70-talet har mängden data i samhället ökat bortom vad de flesta sannolikt kunde förutse. Regeringen ger förvisso ett ökat anslag, vilket motiveras bland annat med arbetet med EU:s nya dataskyddsförordning. Det är dock uppenbart att myndigheten har ett behov av ytterligare förstärkning och nyrekrytering. Dessutom menar vi att arbetet med itsäkerhet och personlig integritet måste prioriteras högre, och av den anledningen förstärker Sverigedemokraterna Datainspektionen med ytterligare 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis berätta kortfattat om vår reservation som rör Sieps uppdrag. Sieps är en myndighet som har funnits sedan 2002, och den har till uppdrag att belysa aktuella Europapolitiska frågor. Arbetet ska utföras självständigt och allsidigt. I förlängningen vill vi sverigedemokrater ändra myndighetens uppdrag så att den blir mer av ett reviderande organ när det gäller utvecklingen och förvaltningen inom EU och även kan belysa konsekvenserna som det medför för Sverige. Exempelvis är det hög tid att redovisa hur mycket makt som Sverige egentligen överlämnar genom medlemskapet i EU, och vi vill synliggöra detta genom att myndigheten ges i uppdrag att årligen upprätta ett EU-bokslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD) och Patrick Reslow (-).

Herr talman! Centerpartiet vill vara mer sparsamt än regeringen med statens medel i nästa års budget eftersom Sverige är mitt uppe i en högkonjunktur. Vi vill inte ha en överhettning av ekonomin som höjer priserna. Vi vill i stället att det ska finnas resurser hos staten när nästa lågkonjunktur uppstår. Då måste staten vid det tillfället hålla uppe invånarnas, hushållens, köpkraft genom att använda överskott som har sparats under högkonjunkturen. Centerpartiet sparar därför 10 miljarder mer än regeringen per år under åren 2018-2020.

Centerpartiet prioriterar i budgetarbetet att bryta klyvningen av Sverige. Där krävs reformer som gör att människor som står utan arbete, inte minst nyanlända, får möjlighet att gå från bidrag till arbete. Det måste vara möjligt att komma in på arbetsmarknaden till en något lägre lön och lära på jobbet.

Centerpartiet vill anpassa skatter och regler efter förutsättningarna för små och växande företag - de som står för huvuddelen av dagens jobbtillväxt i landet. Centerpartiet vill reformera skattesystemet med högre skatter för miljöfarliga utsläpp samt lägre skatter för arbete och företagande. Vi har utrymme i vår budget för en bred skattesänkning till alla som arbetar och sänkt skatt för pensionärer, i synnerhet för dem med lägst inkomst.

När det gäller anslagen inom KU:s budgetområde, Rikets styrelse, vill vi inte ställa upp på den stora ökningen av anslaget till Regeringskansliet som har tillförts de senaste åren. Vi anser att de tidigare stora ökningarna av anslagen till bland annat migrationskostnader nu kan dras tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Regeringen föreslår ett anslag på 50 miljoner för valdeltagandeinsatser inför nästa års val. Det anser vi inte är särskilt meningsfullt. Liknande insatser har gjorts vid tidigare val, men vi har tyvärr sett mycket lite effekter av den typen av valdeltagandeinsatser som regeringen föreslår.

I övrigt tar Centerpartiet också bort en del anslag för länsstyrelserna, på verksamheter som vi anser har gjort dålig nytta. Vi kallar det ineffektiv byråkrati.

Regeringen gör en utökning av anslaget till Svenska institutet för europapolitiska studier och EU-information med 10 miljoner. Inte heller det anslaget ställer vi upp på.

Det av regeringen föreslagna ökade anslaget till Sametinget har Centerpartiet tillstyrkt.

De besparingar som Centerpartiet gör inom budgeten, bland annat för Rikets styrelse, främst Regeringskansliet, använder vi för att spara till kommande år och sänka skatter främst för landets pensionärer och delvis också för dem som arbetar.

Herr talman! Centerpartiet deltar inte i beslutet om fördelningen av budgetanslagen eftersom riksdagen redan har beslutat om en budgetram som är en annan än den vi vill ha. Centerpartiets syn på fördelning av anslaget framgår av ett särskilt yttrande i budgetärendet.

(Applåder)

Herr talman! Livsvillkoren är mycket olika i vårt land. Det finns ensamstående föräldrar som kämpar för att få vardagen att gå ihop och pengarna att räcka månaden ut. Andra kan fundera över om de ska köpa en ny jakt i år igen, eller en Porsche eller två. En del skäller över att skatten på investeringssparkonton ska gå upp med 37,50 per år för dem som har 50 000, samtidigt som långtidssjuka i dag betalar högst skatt för lika inkomst. Vi ser helt enkelt mycket olika problem i samhället.

Vi lever i ett land där vissa delar har svikits av politiken. Bruksorter, stadsdelar och en del förorter har hamnat efter, medan de redan rika i andra förorter, till exempel Djursholm, Nacka och Täby, har fått stöd av politiken med omfattande skattesänkningar och införandet av RUT- och ROT-bidrag.

När Vänsterpartiet har budgetförhandlat har vi låtit jämlikheten gå som en röd tråd genom det vi har gjort. För de delar av landet som har hamnat efter, där servicenivån är eftersatt, arbetslösheten är hög och utbildningsnivån är låg, gör vi en långsiktig satsning. Hur pengarna ska användas måste förstås avgöras lokalt.

För människor med långvarigt nedsatt arbetsförmåga har vi åter fått igenom en höjning av garantiersättningen och bostadstillägget. Dessutom har vi fått igenom en skattesänkning för den gruppen. För den med garantiersättning kan detta innebära 840 kronor i månaden, vilket är mycket pengar för den som har lite.

Sjukförsäkringen stärks genom att taket höjs, och tandvårdsbidraget fördubblas så att fler ska ha råd att gå till tandläkaren.

Studiebidraget höjs, och det är viktigt för att fler unga ska kunna gå vidare till högre studier. Att skuldsätta sig och ta studielån är ett stort steg för många, särskilt i familjer där ingen har gjort det tidigare. Därför är det viktigt att det är just bidragsdelen av studiemedlen som höjs med 300 kronor per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vi gör också en satsning på biblioteken. Tillgängligheten ska öka, biblioteken ska bli fler och det ska bli lättare att ta del av bibliotekens rikedom. Kunskap och bildning handlar om makt och om ett samhälle för alla, inte bara för några få.

Hela sjukvården behöver mer resurser. De som jobbar i sjukvården behöver ha rimliga arbetsvillkor och inflytande över sitt arbete. Därför görs en satsning på 2 miljarder per år till dem som jobbar i vården, förutom de särskilda satsningar som görs på förlossningsvården, på primärvårdens arbete för att möta den psykiska ohälsan och på barn, ungdoms- och vuxenpsykiatrin.

Givetvis finns det områden där vi inte har nått framgång i våra förhandlingar med regeringen. Det gäller inte minst skatterna, som inte har den fördelningsprofil som vi önskar. Sverige är ett ojämlikt land, och här har klyftorna ökat snabbast de senaste decennierna.

Före 2015 hade underhållsstödet inte höjts med mer än 100 kronor sedan 1994. Kostnaderna hade höjts betydligt mer, och andelen fattiga barn till ensamstående föräldrar ökade. Nu höjs underhållsstödet för tredje gången den här mandatperioden.

Nu möjliggörs också avgiftsfri kollektivtrafik på sommarlovet för unga, och avgiftsfria aktiviteter kommer att finnas på alla skollov. Alla sexåringar kommer att ha möjlighet att gå i avgiftsfri simskola med sin förskoleklass.

Det är många viktiga förändringar i budgeten som helhet som har tillkommit genom förhandlingarna med Vänsterpartiet.

Så till den specifika del som handlar om utgiftsområde 1 Rikets styre. Jag ska kommentera några få delar.

Under de senaste åren har arbetet med det samiska folkets rättigheter gått framåt. Överenskommelsen om nordisk samekonvention och deltagandet i internationella forum är viktiga delar i det arbetet.

Sametinget är avgörande för att stärka samernas rätt till självbestämmande och för att främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv.

Vänsterpartiets uppfattning är att Sametinget borde delas upp så att myndigheten är för sig och tinget för sig. Men vi är glada att det görs en satsning på Samtinget med tanke på det arbete man där har att göra. Det är nödvändigt, bland annat för att kunna etablera den nya konsultationsordning som håller på att tas fram.

Eftersom det är val nästa år är det rimligt att det läggs mer pengar på området demokrati och mänskliga rättigheter.

Låt mig dock kommentera de ökade anslagen för säkerhetshöjande åtgärder. Satsningen är bra, men det är illa att den ska behövas. Att religiösa samfund och personer engagerade i civilsamhället, i olika partier och i arbete med mänskliga rättigheter utsätts för alltmer hat, hot och våld är förfärligt. Synen på varandra och allas rätt att uttrycka sina åsikter måste vi arbeta med i hela samhället. Medel för säkerhetshöjande åtgärder är en liten del av detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag måste förstås tala om apanaget. Vänsterpartiet vill, som ni vet, att ett annat statsskick ska införas. Vi har också synpunkter på hur apanaget används i väntan på republik. Vi kan dock inte från ett år till ett annat ändra storleken på apanaget. Det måste ses i ett större sammanhang. Vi vill att apanagets utformning utreds i syfte att minska det och att det i det sammanhanget också utreds hur en övergång till republik kan gå till.

Republikanska föreningen har gjort en liten utredning om hur grundlagen skulle kunna förändras, och denna utredning skulle mycket väl kunna tas med i en större genomgång av statsskicket. Denna fråga får vi anledning att diskutera vidare i kammaren i samband med behandlingen av flera motioner som väcktes under höstens allmänna motionstid.

I avvaktan på detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens budgetproposition för 2018 i de delar som rör Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningens årsredovisning och motionsyrkanden som har väckts under allmänna motionstiden.

Riksdagen har godkänt fem mål inom utgiftsområdet. Dessa rör samepolitik, demokratipolitik, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och medier.

Ska vi vara ärliga är det väl inte dessa frågor som väljarna kommer att rusa till valurnorna för. Samtidigt vet vi som sitter i kammaren och brinner för dessa frågor att den dag vi slutar vakta dessa frågor har vi inte längre några valurnor att rusa till.

Trots att regeringen har lagt fram vissa goda förslag ser Liberalerna budgeten som en helhet. Vi kan inte plocka russinen ur kakan, utan allt måste behandlas som samma kaka - också det för att värna rikets stabilitet. Så som tidigare denna mandatperiod har Liberalerna inte deltagit i anslagsbeslutet eftersom vi helt enkelt tycker att vi har ett bättre förslag för Sverige.

Herr talman! Sysselsättningen växer, och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att elda på ekonomin och presentera ännu fler ofinansierade bidragshöjningar.

Klyftorna i samhället växer, precis som Mia Sydow Mölleby sa. Assistansen dras in för dem som allra mest behöver samhällets stöd och skydd. Sjukersättningar dras in, och människor ställs bokstavligen på bar backe. Sjukvården går på knäna - allt det som regeringen i valrörelsen sa sig vilja bekämpa.

Liberalerna lägger fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan och bättre möjlighet för företag att anställa så att också den med kortare utbildning eller den som har kommit hit på senare tid har chans till jobb. Vi satsar på en fungerande polis i hela landet och ett försvar med kapacitet att försvara Sverige. Dessutom presenterar vi en integrations- och migrationspolitik som bygger på lika delar humanism och realism, som ännu en gång fokuserar på jobb och skola och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.

Riksdagen har avvisat Liberalernas förslag, och därmed tar Sverige en annan väg än den vi vill se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Låt mig ändå redovisa några av våra förslag inom detta utgiftsområde som vi tror skulle leda in Sverige på en bättre väg.

Liberalerna har fokus på friheten för såväl individen som nationen. Därför bör statsbidragen till förebyggande verksamheter i civilsamhälle och kommuner mot våldsbejakande extremism öka. Den våldsbejakande extremismen är ett av vår tids absolut största hot, och kommuner och civilsamhälle har en stor uppgift att fylla i den kampen. Förutom en ökning med 5 miljoner kronor bör också en överflyttning av resurser från Göteborgs universitet ske till lokal nivå.

Anslaget Åtgärder för nationella minoriteter bör också höjas med 5 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Vi hör skrämmande rapporter om att skolungdomar uppmuntras att inte längre tala sina nationella minoritetsspråk på skolgården. Det är ett tydligt tecken på att vi behöver arbeta mer med denna fråga och att fler kommuner ska kunna bli del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska.

Anslaget Åtgärder för den nationella minoriteten romer bör också höjas. Det stora arbetet med romsk inkludering som Erik Ullenhag startade under alliansregeringen behöver fortsätta. Här behövs ett långsiktigt arbete för romsk inkludering som måste ges tillräckliga resurser om vi någonsin ska komma till rätta med den diskriminering som romer utsatts och utsätts för.

Herr talman! Till sist: Anslaget Allmänna val och demokrati bör höjas med 10 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Jag noterar att regeringen i propositionen inte redovisar några åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande om åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. För att finansiera en särskild satsning på att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar bör anslaget tillföras ytterligare 5 miljoner kronor.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi rikets styrelses budget och de utgifter som hör ihop med den. Det kan synas som att detta inte är speciellt märkvärdigt, men det är viktigt.

KU gör många viktiga saker. Granskningen av regeringen är den viktigaste, men vi har också hand om budgeten för riksdag, regering, ambassader i världen och mycket annat.

Jag vill ge en sammanfattning av hur Kristdemokraterna ser på det totala budgetarbetet. Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt, ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen och en välfungerande ekonomisk politik som ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola.

Med genomtänkta reformer för arbetsmarknaden och skattepolitiken kan vi förbättra människors möjligheter att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska stärka familjerna, och det civila samhället är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap, där människor känner tillit till varandra.

Just nu ser Sveriges ekonomi stark ut, men samtidigt finns betydande problem och stora utmaningar som den nuvarande regeringen står alltför passiv inför. Exempel: Tudelningen på arbetsmarknaden är stor, och trots högkonjunkturen blir det allt fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Bostadsmarknaden fungerar dåligt för stora grupper. Tryggheten brister, bland annat på grund av en polisorganisation som är för liten och uppenbarligen fungerar alltför dåligt. Tillgängligheten i vård och omsorg har försämrats de senaste åren och fortsätter tyvärr att försvagas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Inför dessa utmaningar har regeringen få eller kanske inga svar. Denna passivitet behöver bytas ut mot riktiga strukturreformer, och i Kristdemokraternas alternativ föreslås en rad sådana.

Sjukvården behöver stärkas. Kömiljarden behöver återinföras. Primärvården behöver byggas ut, överbeläggningarna minska och antalet tillgängliga vårdplatser öka. Kristdemokraterna avsätter stora resurser för att göra dessa reformer möjliga. Fler platser i äldreboenden måste tillföras och en äldreboendegaranti införas samtidigt som de äldres ekonomi förbättras. Vi vill ta bort den så kallade pensionärsskatten.

Tryggheten måste öka och komma alla till del, och detta kräver en polis och ett rättsväsen som fungerar och som är mer synliga och lokalt förankrade. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser. Med Kristdemokraternas politik stärks välfärden samtidigt som vi sänker skatten på arbete och för barnfamiljer och äldre. Vi står för ett välfärdslöfte värt att lita på.

Politiken måste inriktas på att underlätta för fler jobb och för företag att växa så att fler blir en del av den arbetsgemenskap som behövs och så att skatteintäkterna kan öka. Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste reformeras så att marknaderna kan växa till. För de människor som står utanför arbetsmarknaden menar Kristdemokraterna att insatserna måste vara effektiva och kompletta.

Nu har riksdagen i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än vad vi kristdemokrater står för avser jag att avstå från att delta i beslutet om anslagens fördelning, och har gjort så i KU:s arbete.

Kristdemokraternas budgetförslag ska behandlas som en helhet. Det går inte att bryta ut delar ur den och behandla dem separerat, men jag ska i alla fall redovisa något av den anslagsfördelning och de förslag som Kristdemokraterna lade fram i motion 2017/18:3095.

När det gäller anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. menar Kristdemokraterna att det bör minskas med 287 500 000 kronor för 2018 jämfört med regeringens förslag i propositionen. Arbetet i Regeringskansliet bör effektiviseras.

När det gäller anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. vill Kristdemokraterna öka det med 77 ½ miljon kronor för 2018 jämfört med regeringens förslag. Bakom dessa siffror gömmer sig en ambition att öka integrationen och införa krav på att asylsökande ska delta i 15 timmars språkutbildning och 9 timmars samhällsorientering per vecka. För detta ändamål bör 200 miljoner kronor anslås för 2018.

När det gäller anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati menar KD att det ska vara 25 150 000 kronor lägre för 2018 än regeringens förslag. Det är förvisso angeläget att anslå mer pengar som syftar till att säkerställa att valen kan genomföras på ett tillförlitligt och effektivt sätt, men vi menar att för detta ändamål är det tillräckligt med hälften av vad regeringen föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller anslaget 6:3 Datainspektionen bör det vara 3 miljoner lägre för 2018 än regeringens förslag. Datainspektionens arbete med anledning av EU:s dataskyddsförordning kan hanteras med färre medel än vad regeringen föreslår.

Till sist, när det gäller anslagen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag och 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, menar KD att de ska vara 1 miljon, 3 miljoner, 4 miljoner respektive 5 miljoner kronor lägre för 2018 än i regeringens förslag i propositionen. Vadan denna skillnad? Jo, skillnaden i förhållande till regeringens förslag beror på en fortsatt justering av pris- och löneomräkningen.

(Applåder)

Herr talman! I tre år har den socialdemokratiskt ledda regeringen amorterat på statsskulden och satt ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget framför orättvisa skattesänkningar och nedskärningar. Underskott har vänts till överskott, svensk ekonomi är nu i en styrkeposition och statsskulden är i andel av bruttonationalprodukten den lägsta sedan Gunnar Sträng var finansminister. Den svenska staten har därigenom mycket torrt krut för en eventuell lågkonjunktur, och vi är nu i ett läge där vi har utrymme att gå vidare med kraftfulla investeringar som är nödvändiga för att stärka det hållbara samhällsbygget inför framtiden.

Vi vet att jämlikhet och ekonomisk utveckling går hand i hand. Därför behöver Sverige ett samhällsbygge som är rättvist, med reformer som minskar klyftorna och skapar fler möjligheter för alla att bidra. Så byggs sammanhållning och tillit, inte genom skattesänkningar och nedskärningar.

Herr talman! Riksdagen har i dag att behandla utgiftsområdet Rikets styrelse. Under denna högtidliga rubrik döljer sig kostnader för statschef, riksdag, regering, JO, sameting, länsstyrelser, val- och partistöd, nationella minoriteter, presstöd och en hel del annat. Det handlar om de centrala delarna av den svenska demokratins funktionssätt.

Runt många av dessa saker råder ganska bred samstämmighet. Det ska vi vara tacksamma för. Att det finns en bred uppslutning runt de centrala delarna av förutsättningarna för landets styrelse är viktigt och ger den svenska demokratin och den svenska staten ett stort mått av stabilitet i en värld som är präglad av oro.

Det finns några områden där det råder olika uppfattningar, och jag ska kommentera en del av dessa. Ett slående inslag i budgetreservationerna är att anslagen till Regeringskansliet är lägre än regeringens: Moderaternas 102 miljoner lägre, SD:s 450 miljoner lägre, Centerns 310 miljoner lägre, Liberalernas 41 miljoner lägre och KD:s 287 miljoner lägre.

På samma sätt kräver flera oppositionspartier mer pengar till riksdagen för att förbättra oppositionens arbetsmöjligheter.

Jag ska erkänna att vi socialdemokrater gjorde precis samma populistiska övning 2011 och drog ned Regeringskansliets anslag rejält. Vi var ju i opposition, så regeringen behövde inte ha några pengar, eller hur?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vi gjorde sedan under denna mandatperiod en överenskommelse med de dåvarande regeringspartierna om att det i framtiden borde vara så att de som har regeringsmakten faktiskt bäst kan bedöma hur mycket resurser regeringen behöver ha för sitt arbete. Det är mycket tråkigt att denna överenskommelse inte håller efter regeringsskiftet. Jag tror att det är kortsiktigt agerat av de nuvarande oppositionspartierna, och jag tror att Sverige hade vunnit på om vår ingångna överenskommelse hade hållit.

På samma sätt gör man betydande nedskärningar på länsstyrelserna. Detta är riktat mot byråkratin. Och det låter naturligtvis mycket bra att man skär i byråkratin. Men alla som har varit i närheten av länsstyrelsernas organisation vet att det finns uppenbara problem för dem att i dag klara sina uppgifter. Nedskärningar på länsstyrelserna innebär sämre naturskydd och sämre övervakning av offentliga organ. Det är detta som nedskärningar på länsstyrelserna innebär. De innebär inte bara nedskärningar i byråkratin utan sämre verklighet för medborgarna. Det tror jag är viktigt att påminna om.

Sverigedemokraterna gör en ganska drakonisk neddragning av presstödet med 284 miljoner kronor. Det är ett allvarligt hot mot demokratins torg, eftersom det är det som pressen är. I denna tid som präglas av mycket turbulens, där mediebranschen befinner sig i en kraftig omstrukturering, tror jag att medierna mer än någonsin behöver detta stöd för att klara sig genom en mycket besvärlig omställning.

Jag ska kortfattat ta upp några punkter i budgeten.

När det gäller mediepolitiken ökar mediestödet med 55 miljoner.

Anslagen höjs med 22 miljoner för säkerheten för civilsamhället.

För arbetet mot hot och hat mot journalister, konstnärer och förtroendevalda - hot från höger, från vänster och från religiösa extremister - höjs anslaget med 5 miljoner.

Diskrimineringsombudsmannen får ökade resurser. Det blir ökade resurser till de nationella minoriteterna. Det blir även ökade resurser till Justitieombudsmannen för övervakning av den offentliga administrationen.

Detta är viktiga åtgärder för att stärka legitimiteten för den svenska demokratins funktionssätt.

Slutligen kan jag inte låta bli att kommentera det som Tuve Skånberg har berört, nämligen att Kristdemokraterna av alla skär 1 miljon kronor mer än regeringen på den kungliga hov- och slottsstaten. Det är mycket spännande. Man kan inte låta bli att fundera på vad det är för missöden från kungen som gör att Tuve Skånberg föreslår denna åtgärd.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Hans Ekström har på ett spännande sätt tagit upp några av de skillnader som finns när det gäller våra olika budgetanslag. För oss moderater handlar det om besparingar på Regeringskansliet. Jag är väl medveten om de svårigheter som ligger i att spara på Regeringskansliet. Så har det alltid varit.

Samtidigt vill jag påstå att det inte är populism att ställa krav på en viss återhållsamhet när det gäller departementen och den centrala ledningen i Statsrådsberedningen. Det går åt väldigt mycket pengar. Vi ser också ett skifte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag tycker att det som SNS pekar på i sin demokratirapport långsiktigt är mycket bekymmersamt. Vi har en riksdag som förlorar alltmer mark, medan regeringen förstärks. Långsiktigt är det en dålig utveckling.

Då finns det två saker som man kan göra. Det ena är att man tillför riksdagen mer resurser eller befogenheter. Vi tar några steg i denna riktning. Det andra är naturligtvis att hålla igen på förvaltningsanslaget när det gäller regeringen. Vi har valt att försöka göra båda sakerna.

Det är helt riktigt att det gjordes en uppgörelse tidigare, eftersom det gick mycket snabbt när man drog ned på resurserna till ambassader och annat, och det fungerade inte riktigt. Men läget i dag är sådant att det är rimligt att man ändå försöker dra ned något. Det handlar inte nödvändigtvis om att lägga ned ambassader.

Min fråga till Hans Ekström är: Inser Socialdemokraterna det långsiktiga problem som vi har när maktförskjutningen är så uppenbar som man pekar på i demokratirapporten?

Herr talman! Ja, det finns absolut ett stort problem med det. Det är också skälet till att jag tycker att det som vi har diskuterat i KU, till exempel frågan om vikten av parlamentariska utredningar, är mycket viktigt. Det är ett sätt att göra arbetet bredare. Det är bättre att göra beredningar av ärenden i form av statliga utredningar med parlamentariskt inslag än att riksdagen ska parallelluppbygga ett slags beredning av ärenden. Det tror jag att riksdagen är illa konstruerad för. Det skulle nästan innebära att man bygger in ett slags institutionell konkurrens mellan riksdag och regering i denna del.

Därför bör nog själva beredningsarbetet i huvudsak skötas i Regeringskansliet. Men ett sätt att stärka riksdagens insyn och förmåga att få fram breda kompromisser i viktiga samhällsfrågor skulle vara att se till att de parlamentariska utredningarna återigen stärks. Det tror jag är en mycket viktig del.

Herr talman! Det finns också ett förslag om parlamentariska utredningar i demokratiutredningen från SNS forskare. Det kan man alltid diskutera. Men att sysselsätta fler riksdagsledamöter i parlamentariska utredningar ändrar inte det faktum att Regeringskansliet under 30-40 år har vuxit sig starkare och starkare.

Den nuvarande regeringen har också dragit ned på en del redovisningar som är oerhört centrala för oss som riksdagsledamöter och för riksdagen.

Det enda sättet för oss att då få svar på om den politik som man bedriver och det som man säger att man ska åstadkomma stämmer är faktiskt att ta reda på det. Och vi har ganska små resurser i riksdagen för det, och det är skälet till att man försöker göra något här.

Vi har olika uppfattningar i fråga om detta. Men vi kommer nog att fortsätta på den vägen och säkerställa att riksdagen får riktiga underlag och i alla fall förbättra förutsättningarna för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Samtidigt måste vi hålla ögonen på den utveckling som vi har sett inom Regeringskansliet. Vi har naturligtvis ambitionen att ta över regeringsmakten nästa höst. Jag inser alla bekymmer som finns med att spara, eftersom det aldrig är någon administration som anser att man kan göra det. Men jag kan säga att det är nödvändigt. I ett läge där många andra faktiskt har det bekymmersamt med resurserna kan vi inte hela tiden göda Regeringskansliet. Det måste bli smalare och effektivare, även om det smärtar många gånger. Det finns i dag också modern teknik som gör att allt inte behöver vara så omständligt som det många gånger blir.

Jag tror därför att vi ska följa flera av de förslag som SNS har lyft fram. Men vårt förslag när det gäller budgeten är ett steg i att faktiskt göra lite mer rätt. Jag hoppas att Socialdemokraterna framöver också kommer fram till det.

Herr talman! Det svenska regeringskansliet är vid internationella jämförelser ganska smalt och ganska trimmat. Den stora förstärkningen av Regeringskansliet skedde faktiskt vid Sveriges EU-inträde. Då behövde det förstärkas kraftigt, beroende på att en stor del av tjänstemännen är på resande fot och bedriver ett omfattande förhandlingsarbete. Det tror jag att man måste hålla i minnet när man tittar på dessa siffror över Regeringskansliets utveckling. Då ser man mycket tydligt att det skedde en kraftig utbyggnad i samband med EU-inträdet. Det har också skett stora förstärkningar under de år då vi har varit ordförande i EU, både under borgerliga och under socialdemokratiska regeringar. Det är där man ser de stora förstärkningarna.

Eftersom Sverige normalt sett har minoritetsregeringar är det däremot naturligtvis mycket viktigt att vi ser till att riksdagens inflytande är starkt och stort. Jag tror dock att huvudlinjen man ska gå på är att stärka utredningsväsendet genom att i huvudsak ha parlamentariska utredningar - och därigenom få fram lagförslag som är ordentligt genomarbetade och har förutsättningar att få majoritet i riksdagen.

Under den borgerliga regeringsperioden, när man var tvungen att först kompromissa mellan fyra partier, är det klart att det inte fanns så mycket kompromissmöjligheter kvar när man kom med färdiga paket om inte paketet skulle spricka. Sådana här saker tror jag är ganska naturliga för koalitionsregeringar, oavsett om de är socialdemokratiskt eller borgerligt ledda. Då behöver det parlamentariska utredningsväsendet användas som ett sätt att få fram breda kompromisser.

Herr talman! Hans Ekström begär besked om varför Kristdemokraterna har lagt 1 miljon mindre till apanaget.

Jag vill erinra om att KU ansvarar för drygt 14,5 miljarder totalt sett, herr talman. Om vi tittar på just anslaget till kungliga hov- och slottsstaten, som är på drygt 139 miljoner, ser vi att det är 7 promille som skiljer oss åt. Anledningen är, som jag anförde tidigare, att vi i förhållande till regeringen gör en annan beräkning av skillnaden på grund av fortsatt justering av pris- och löneomräkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag förstår dock att Hans Ekström vill ge mig ett tillfälle att stå upp för apanaget och säga att vi självklart är överens om att Hans Kungliga Höghet och hovstaten ska ha de resurser som behövs och att Kristdemokraterna alls inte är på samma linje som de som vill skära ned. Jag tackar för den möjligheten.

Herr talman! Det känns lite ironiskt att en republikan måste påminna Tuve Skånberg att statschefen omnämns Hans Majestät och inte Hans Kungliga Höghet. I övrigt var inlägget snarast till för att göra sig lite lustig.

Herr talman! Titeln på årets budget innehåller orden "investera för framtiden", och det är också någonting den rödgröna regeringen gör.

Det har redan sagts mycket i denna budgetdebatt om utgiftsområde 1, som handlar om statschefen, riksdagen och dess ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet, länsstyrelserna, demokratipolitiken, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Detta är ett omfattande område att debattera, trots att det på de flesta anslagspunkter finns en stor samstämmighet bland partierna om de stora dragen. För riksdagens egen del innebär det till exempel att samtliga partier tycker att det är en bra idé att fira demokratijubileet mellan 2018 och 2022 och avsätta pengar för detta firande. Vi står också gemensamt bakom att säkerheten höjs på informations- och it-säkerhetsområdet.

Det är även glädjande att se att vi har enighet kring det nya förslaget om mål på demokratiområdet, som nu kommer att bli "en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika". Förslaget till förändrat mål kommer från Demokratiutredningen, som pekade på att fler människor behöver få tillgång till de resurser som är nödvändiga för att kunna delta och göra sin röst hörd i frågor som berör och engagerar.

Vårt budgetbetänkande behandlar även frågor om våldsbejakande extremism. Beatrice Ask tog i ett tidigare inlägg upp frågan om avhopparverksamhet. Här pågår ett arbete, och precis som hon nämnde finns det väldigt goda exempel där man lokalt och regionalt gör ett väldigt bra arbete.

Jag och Eva-Lena var till exempel i Värmland i fredags och besökte Brottsförebyggande Centrum, som jobbar mycket med avhopparverksamhet när det gäller högerextremistiska grupper. Där lyfte man alldeles särskilt fram vikten av att en avhopparverksamhet kan ha en friare roll och på det sättet verka mindre skrämmande när människor ska våga närma sig den.

En av de punkter vi lyfter fram i betänkandet är att regeringen har gett ett uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för att ta fram en vägledning till kommunerna och civilsamhällets organisationer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget är nu slutfört och rapporterat, och myndigheten har presenterat vägledningen, som kallas Knäck koden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Arbetet förutsätter samverkan inom offentlig sektor - i en kommun, mellan kommuner, landsting och regioner och mellan statliga myndigheter. Det fordrar dock även samverkan med det civila samhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer är en viktig resurs i olika skeden.

Vägledningen består av tre delar, där den första delen lyfter fram kunskap om det civila samhället och om kommuners olika förutsättningar. Det ges även ett perspektiv på det förebyggande arbetet och behovet av samverkan. Den andra delen är en konkret vägledning för hur kommuner och det civila samhället kan samverka i olika faser av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, och den tredje delen beskriver olika modeller för samverkan som finns på plats i dag.

När det gäller länsstyrelserna vill jag hålla med Hans Ekström om vikten av att förstå det centrala arbete som görs på länsstyrelserna när det gäller samordning. Man kan tänka sig att det låter som att det är mycket byråkrati, men utan samordning är det mycket som faller platt till marken. Här handlar det också om väldigt mycket av det samlade miljömålsarbetet och en del utveckling av totalförsvaret, som regeringen tycker att det är centralt att satsa extra på.

När det gäller frågan om Datainspektionen är det en väldigt splittrad bild vi får från de olika partierna. Jag tror att vi är helt överens om att Datainspektionen i samband med den nya dataskyddsförordningen, som träder i kraft i maj nästa år, kommer att få väldigt stora viktiga arbetsuppgifter - vilket den också redan har. Det är även så att den omfattande digitaliseringen ställer stora krav på lagstiftare, och väldigt många vill gå fort fram. Då är det viktigt med en myndighet som värnar demokratin och lyfter fram det viktiga säkerhetsarbetet.

Därför får Datainspektionen nu drygt 30 miljoner kronor i sin budget, och det är något jag verkligen välkomnar. Man ska dock vara medveten om att det inte bara är att tillföra hur mycket nya pengar som helst. Det tar tid att rekrytera den här typen av personer, och därför tror jag också att det räcker med dessa 30 miljoner.

En av de frågor vi i konstitutionsutskottet har jobbat mycket med det senaste året är den om en MR-institution. Regeringen slår fast i sin budgetproposition att det är viktigt att få en sådan på plats. Jag välkomnar det, och det är viktigt att civilsamhällets organisationer får delta i detta arbete. Just nu ligger den frågan hos regeringen, och vi kommer att ha en debatt om detta i nästa vecka.

Herr talman! Jag hann inte trycka in mig för en replik, så jag fick i stället sätta upp mig på talarlistan. Jag ska hålla mig ganska kort.

Vi fick tidigare höra från talarstolen att Sverigedemokraterna föreslår väldigt stora neddragningar av presstödet. Det är helt sant - vi föreslår ordentliga besparingar på presstödet.

Det finns flera olika skäl till detta. Det handlar dock kanske inte i första hand om det som anfördes härifrån om att vi inte skulle se den problematiska situation som står för dörren för alla redaktioner som behöver ställa om sin verksamhet från det traditionella sättet att bedriva verksamhet till en mer digitaliserad form.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Som alla här inne vet har vi också tidigare år anslagit ett särskilt omställningsstöd för denna omställning. Det som vi från Sverigedemokraternas sida i första hand har föreslagit är en neddragning av det vanliga driftsstödet - inte av distributionsstödet eller omställningsstödet.

När det kommer till en omställning står branschen inför en utmaning. Något annat som alla här inne vet är att vi har det presstöd som vi har i dag på nåder från EU. Det är ett undantag från EU:s statsstödsregler, som vi hela tiden måste begära förnyelse av.

Förr eller senare kommer EU att säga nej. Att då dopa denna bransch och göra den än mer beroende av ett vid det tillfället kanske till och med olagligt statsstöd för att sedan helt rycka undan mattan under dess fötter känns inte som ett ansvarsfullt sätt att agera. Det är därför vi föreslår en successiv utfasning av det nuvarande missriktade och felaktiga presstödet.

Vi måste komma ihåg vad och till vilka redaktioner presstödet går. Om det hade varit så att presstödet verkligen gick till de små, lokala redaktionerna, som ägnar sig åt lokal bevakning och lokal journalistik, hade saker och ting kanske kommit i en annan dager.

Men det är ju inte riktigt så. De riktigt små redaktionerna ute på de små orterna är oftast så små att de inte ens når upp till kraven för att vara berättigade till presstöd. Sverigedemokraterna har föreslagit en hel del andra åtgärder - till exempelvis slopat sjuklöneansvar - som överlag skulle komma små företag till del och som även skulle gynna små redaktioner ute på landsbygden.

Vi har i dag ett presstöd som riskerar att bli olagligt och som i första hand riktar sig till tidningar som Dagens ETC, som jag tror har elva olika utgåvor av snarlikt material. Är det detta som förespråkarna av dagens presstöd anser vara en levande och mångfasetterad journalistik? Vi ser det i stället som att vi för presstödet har fått mer av samma sak fast i lite olika tappningar, som elva olika redaktioner för Dagens ETC.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD) och Patrick Reslow (-).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)