Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19

Fru talman! Vi har drabbats av en pandemi där det ännu inte finns någon behandling eller något vaccin. Det är en pandemi som framför allt drabbar äldre, där vården får en stor belastning, och som på mycket kort tid gjort att människor mist sitt jobb, sin försörjning och kanske sitt livsverk. Det mesta har förändrats för människor i hela världen.

Det är mycket vi kommer att behöva begrunda, omvärdera och dra lärdom av efter pandemin. Det är naturligtvis så att vi i efterhand lättare kan dra slutsatser och se helheten. Vad var rätt och vad borde vi ha gjort annorlunda?

Jag är ödmjuk inför att jag i dag inte kan vara säker på att vi gör allt rätt eller om vi borde agera annorlunda under kampen för att bekämpa pandemin. Det får framtiden utvisa, men under tiden är det angeläget att vi tar del av kunskap och erfarenheter från många håll så att vi inför varje beslut har så bra underlag som möjligt. Det finns inga enkla svar eller självklara lösningar under en pandemi med ett nytt virus.

Det jag är säker på är att jag inte vill att vi i efterhand ska tvingas konstatera att vi saknade de politiska redskap som behövdes för att bekämpa smittspridningen. Vi måste ha en beredskap och möjlighet att snabbt vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga vid en eventuellt förvärrad situation. Det är det som detta ärende handlar om.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att regeringen ska kunna vidta åtgärder för att minska smittspridningen. För detta behövs dock ett bemyndigande, och det ska vara ett mandat som ges av riksdagen. Den parlamentariska prövningen är nödvändig, och den ger också en möjlighet till ansvarsutkrävande av folkvalda politiker.

Det förslag till tillfällig lag vi nu har framför oss ger regeringen rätten att snabbt fatta beslut utifrån smittskyddslagen för att bekämpa covid-19. Beslutet ska dock omedelbart underställas riksdagens granskning. Det ska beröra sådant som omfattas av de allmänna begränsningarna i smittskyddslagen, och det ska ske inom grundlagens ramar.

Vi kristdemokrater står bakom förslaget så som det nu är utformat efter partiledarnas överenskommelser, Lagrådets yttrande och konstitutionsutskottets bedömning. Men vi har lämnat en följdmotion där vi beskriver två kompletterande förslag.

För det första anser vi att regeringen ska informera riksdagen redan när den utifrån bemyndigandet börjar arbetet med att ta fram en föreskrift som kommer att kräva riksdagens prövning. Ska riksdagen klara processen på ett bra sätt krävs tidig information. Jag är glad att utskottet instämde och betonade vikten av detta förfarande i sitt ställningstagande i det aktuella betänkandet. I praktiken innebär detta ett bifall till yrkande 1 i Kristdemokraternas motion.

För det andra är de ekonomiska konsekvenserna av bemyndigandet inte närmare belysta i propositionen. Regeringen underlät dessutom att begära in remissvar från näringslivet på promemorian. Trots den korta remisstiden och de därmed bristande möjligheterna till förberedelser inkom ett flertal organisationer ändå med spontana svar. Kritiken var skarp. Bland andra Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges Apoteksförening, Privattandläkarna och Visita beskriver vikten av ett regelverk som garanterar ekonomisk kompensation till de verksamheter som drabbas av beslut som kan följa av regeringens utökade befogenheter.

Vi kristdemokrater uppmanade därför regeringen, genom skrivelser under tiden de utarbetade propositionen, att se till att ett regelverk för ersättningar är på plats när lagen börjar gälla. Det är beklagligt att regeringen inte har lyssnat och att man har underlåtit att säkerställa detta.

I stället skriver regeringen i propositionen att ekonomiska åtgärder med anledning av eventuella förordningar ska övervägas i samband med att de enskilda föreskrifterna om åtgärder tas fram. Det är ett steg i rätt riktning. Men de föreskrifter som ska tas fram med hjälp av lagen är sådana som behöver behandlas skyndsamt. Att göra enskilda ekonomiska konsekvensanalyser av varje enskild föreskrift kan vara tidsödande. På grund av den korta tidsfristen finns också en risk för att de blir bristfälliga. Regeringen ger heller inte några indikationer på att man förbereder kompletterande lagstiftning eller något nytt krispaket med inriktning på dessa ekonomiska konsekvenser. Det duger inte.

Den rådande ekonomiska krisen till följd av covid-19 är i delar en kris som grundar sig i att det blivit så gott som omöjligt för företag att planera inför framtiden. Den föreslagna lagen kommer att addera till den osäkerheten. Försörjning och livsverk står på spel. Ett tydligt regelverk för ersättning till de ekonomiskt drabbade skulle minska denna osäkerhet väsentligt och mota ekonomisk oro som kan uppstå till följd av de bemyndiganden regeringen nu får. Vi kristdemokrater menar därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett regelverk för ekonomisk ersättning. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nr 2, fru talman.

Det är nödvändigt att regeringen har möjlighet att vidta snabba åtgärder för att bekämpa covid-19. Lika nödvändigt är det att åtgärderna prövas av riksdagen så att ansvarsutkrävande blir möjligt.

Jag vill slutligen tacka socialutskottets ledamöter, som på sedvanligt sätt är beredda att lyssna på varandra och hitta en framkomlig väg, vilket gör att vi i dag är eniga om förslaget i betänkandet.

Fru talman! Coronapandemin har lärt oss att värdesätta saker vi tog för givna för bara några veckor sedan: att kunna ge och få en kram, att få mysa med mormor och morfar, att slippa vara orolig för sina nära och kära och vad som håller på att hända med människors liv och livsverk. Situationen är på många sätt svår att greppa och känns på många sätt också overklig.

I denna allvarliga pandemi är det helt centralt att försöka stoppa och förhindra smittspridning av covid-19. Det är också viktigt att undvika att ekonomin och tryggheten för den enskilde, för företag och för den samlade samhällsekonomin helt går förlorade. Därmed sätts stora värden på spel i denna kris. Det handlar bokstavligen om liv eller död men också om konkurser och livsverk som går förlorade.

Fru talman! Regeringen föreslår att vissa nya bestämmelser införs i smittskyddslagen som innebär att regeringen ges ökad makt att agera mot spridningen av covid-19. De nya bestämmelserna är tillfälliga och upphör den sista juni. Det handlar om att regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden – men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.

Sverige saknar i dag lagstiftning om civila kriser. För att möta de problem och utmaningar som covid-19 innebär finns det därför ett rättmätigt behov av att komplettera lagstiftningen för att nödvändiga åtgärder ska kunna sättas in i rätt tid.

Att Sverige saknar lagar för civila kriser och att vi nu ger regeringen en tillfällig rätt att meddela särskilda föreskrifter om smittspridningssituationen kräver det är en sak. Men sättet som regeringen valt att bereda detta på är en helt annan sak. Det torde vara ganska uppenbart för alla och envar att regeringen inte nyligen började bereda detta förslag. De började inte den torsdag eftermiddag eller kväll som de började kontakta övriga partier. De hade inte heller börjat dagarna innan. Detta var ett arbete som pågått under en längre tid.

Detta är inte vilken lag som helst. Den ger regeringen långtgående befogenheter som kan innebära mycket långtgående ingrepp i enskilda människors liv. Vi i Moderaterna har gjort vad vi har kunnat för att konstruktivt arbeta med att förbättra och förstärka det förslag som regeringen kom till riksdagen med.

Det är oerhört viktigt att stoppa och hindra eskalerande smittspridning men också att beakta att helt centrala värden såsom äganderätt och rätt till ekonomisk ersättning säkerställs när individer och företag drabbas av konkreta inskränkningar till följd av regeringens eller myndigheters kommande beslut.

Fru talman! Vi delar Lagrådets uppfattning att kritiken som remissinstanser framfört – att remisstiden varit alldeles för kort – är befogad. Förslagen i propositionen innebär att betydande makt tillfälligt förskjuts från riksdagen till regeringen. Det sker dessutom på ett område där beslut kan bli mycket ingripande för enskilda. Det är därför djupt otillfredsställande att oppositionen i riksdagen, Lagrådet och remissinstanserna haft så kort tid på sig att analysera förslagen.

Moderaterna delar emellertid regeringens uppfattning: Eftersom Sverige i dag saknar lagstiftning om civila kriser finns det ett rättmätigt behov – för att man ska kunna möta de problem och utmaningar som covid-19 innebär – av att komplettera lagstiftningen så att nödvändiga åtgärder kan sättas in i rätt tid. Det innebär att Moderaterna accepterar regeringens behov av att lägga fram en proposition för att kunna hantera den akuta krisen.

Fru talman! Moderaterna har emellertid i en följdmotion pekat på återstående brister som finns i propositionen och lagt fram konkreta förslag för att åtgärda dessa.

Bland annat vill vi att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att enskilda som drabbas av en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet i denna lag som huvudregel ska ersättas. Det är en reservation som vi delar med Kristdemokraterna.

Vidare vill vi att regeringen ska informera riksdagens partier löpande då arbetet pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandet.

Vi vill också att regeringen ska vara ytterst varsam med att ändra på regelverk, rutiner och hantering mitt under en brinnande kris. Det betyder att vi instämmer i det helt eniga remissvaret från Sverige Kommuner och Regioner och anser att regeringens förslag om omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning mellan regioner och kommuner bör utgå. Vårt förslag är att detta ska inskränkas till att regeringen ska få meddela föreskrifter om samverkan och inbördes handel med läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner.

Jag önskar därför yrka bifall till reservationerna 1 och 2 samt peka på vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det har funnits starka skäl att komplettera det ursprungliga lagförslag som delades ut till oppositionen, inte minst för att åstadkomma en rimligare balans mellan riksdag och regering. Det gäller särskilt som de beslut som regeringen kommer att kunna fatta med stöd av lagen kan bli mycket ingripande för enskilda, som jag redan pekat på. Det är därför positivt att regeringen efter Moderaternas synpunkter infört en så kallad underställandemekanism i propositionen, som helt saknades i det första utkastet till lagrådsremiss som tillställdes Moderaterna.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att riksdag, regering och hela det svenska samhället gemensamt kommer att klara av den exceptionella kris som vi just nu möter. Det är helt uppenbart att förutom att liv kommer att gå till spillo kommer många människor och företag att drabbas mycket hårt ekonomiskt.

Hur Sverige väljer att hantera den fortsatta krisen under kommande veckor och månader kommer att påverka alla i vårt land under lång tid framöver. Min och Moderaternas förhoppning är att regeringen trots utökade maktbefogenheter kommer att välja den breda vägen av samarbete och ömsesidig respekt. Sverige har just nu inte råd med politiskt käbbel och gräl. Landets medborgare förväntar sig och kräver, med all rätt, att vi ska vara de vuxna i rummet.

(Applåder)

Fru talman! Covid-19 hotar vår hälsa. Det hotar många människors jobb och enda inkomst, fru talman. Det hotar de pengar vi behöver till skola, omsorg och sjukvård både nu och framöver i vardagen och under nästa pandemi, som jag hoppas dröjer länge. Det hotar sköra människors liv. Många, många människor i vårt land saknar nu andra människor som de bryr sig om. Och över 1 000 människor saknas för alltid av sina nära.

I andra länder ser vi dessutom hur denna smitta och rädslan för smittan, fru talman, påverkar demokrati och vardagliga mänskliga rättigheter. Det handlar om rätten att gå vart vi vill utan att behöva berätta precis vart vi ska, vilken väg vi väljer och hur länge vi ska vara där.

Jag är väldigt glad över att vi inte har varit lika hårda, auktoritära och tvingande som man varit i de länderna. Jag är mycket glad över att det inte finns några tecken på att vår regering försöker smyga in beslut som inte har med saken att göra nu när människor tittar bort och är fullt upptagna med annat.

Jag är glad över att vi i första hand väljer att rekommendera människor, och i slutändan vädjar till dem, att följa de rekommendationer vi tror saktar ned smittspridningen och gör att sjukvården hinner med, så att vi skyddar de allra sköraste. Samtidigt går det inte att förhandla med ett virus. Och det kan behövas snabba och effektiva beslut som vi inte brukar behöva fatta och som vi egentligen inte vill fatta.

Fru talman! Smittskyddslagen ger i dag en möjlighet att stänga en byggnad om en person med en samhällsfarlig smitta befinner sig inne i den för att den personen inte ska komma ut och smitta andra. Men det finns ingen möjlighet att i förebyggande syfte stänga en galleria, en nattklubb, ett gym eller ett museum för att man tänker så här: När människor möts där kommer det att bli för mycket. Det kommer att bli ödesdigert för sköra människor i det här området.

Det går inte heller i dag att stänga en tågstation för att skydda ett område och skydda de sköra där. Vi vet att staten har en möjlighet att vid krig eller krigsfara ta över fordon eller till och med människors tjänster och hjälp. Men det vi kan behöva nu är till exempel en privat skönhetskliniks narkosmedel och syrgas för att rädda liv.

Allt detta är naturligtvis ingrepp i människors vardagliga frihet. Det är inget vi brukar vilja. Vi vill inte hindra människor från att mötas på ett kafé. Vi vill inte ta en företagares viktiga resurser. Men det kan bli så.

Min och Liberalernas uppfattning är att detta naturligtvis måste göras med oerhört stor försiktighet. Vi måste värna vår demokrati. Vi måste värna människors rätt att styra sitt liv och leva som de själva vill. På samma sätt måste vi dock värna de allra sköraste. Det betyder att även om besluten behöver fattas med försiktighet behöver de, när de väl ska fattas, kunna fattas snabbt.

Vi i Liberalerna ställer oss bakom detta tillfälliga bemyndigande just för att det kan behövas men också för att det är tillfälligt. Det finns hängslen och livrem när det gäller att säkra att varje beslut verkligen är befogat.

Jag yrkar också bifall till Liberalernas reservation 3 om att säkra att det vidtas en oberoende utvärdering om de här åtgärderna faktiskt behövs så att vi lär oss för framtiden och så att vi snabbt får reda på om någonting har hanterats fel här och nu.

Sammantaget bedömer vi att behovet väger tyngre än riskerna. Riskerna finns där; det kan vi inte sticka under stol med. Men vi måste tillsammans skydda dem som drabbas allra hårdast av detta virus. Sjukvården måste hinna med, och den måste finnas kvar även efteråt som en plats där man är stolt över att gå till jobbet och trött men stolt när man går hem.

Fru talman! Efter Acko Ankarbergs inledande beskrivning av ärendet känner jag att jag kan stryka en del i mitt anförande. Det var nämligen mycket väl beskrivet.

Jag inleder i stället med att tacka samtliga partier för ett gott samarbete kring att ta fram den lagstiftning som vi debatterar och beslutar om i dag.

Processen har varit väldigt snabb, och vi har nog alla emellanåt känt frustration över att den inte följt våra normala processer och arbetssätt. Det är dessutom en lagstiftning som ger oss skäl att mycket noggrant avväga vad vi öppnar upp för. Att flytta makt från de folkvalda i riksdagen till regeringen är inget litet beslut, och det ska sannerligen inte tas lättvindigt.

Men i den svåra situation som råder med anledning av den pågående pandemin har vi alla konstaterat att befintlig lagstiftning inte riktigt räcker till. För att stoppa smittspridningen kan mer ingripande åtgärder behöva sättas in för att skydda liv, hälsa och samhälle, och därför fattar vi i dag beslutet att ge regeringen ett tillfälligt bemyndigande enligt smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19.

Detta bemyndigande är ett komplement till gällande regler och gäller enbart för coronaviruset. Det ger inte regeringen befogenhet att ingripa i grundläggande fri- och rättigheter och öppnar inte upp för så kallat undantagstillstånd.

Det är en tillfällig lag som ska gälla i tre månader. Därefter får vi möjlighet ta ställning till om lagen behöver förlängas. Självfallet önskar nog alla att lagen varken ska behöva användas eller förlängas – det skulle ju betyda att vi fått stopp på smittspridningen. Det är dock viktigt att regeringen har tillgång till fler verktyg i kampen mot coronaviruset om det visar sig nödvändigt.

När vi i dag tittar ut över Stockholm, eller för all del min hemstad Örnsköldsvik, tycker jag att vi kan konstatera att väldigt många har tagit till sig av expertmyndigheternas råd för att bekämpa smittspridningen. Det är glädjande att vår befolkning har en stark tilltro till våra myndigheter och tar till sig av de fakta som läggs fram.

Jag är också tacksam över den tradition vi har i Sverige av att vi politiker lyssnar på expertmyndigheterna, tar till oss den senaste kunskap som finns tillgänglig och därefter gör våra politiska avvägningar. Därför förutsätter jag att regeringen fortsätter med det arbetssättet även med den tillgång den nu får till nya verktyg.

Fru talman! En viktig del i bemyndigandet handlar om att regeringen ska kunna meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel eller omfördelning mellan regioner. Det kan handla om medicinsk utrustning, till exempel personlig skyddsutrustning eller medicinsk apparatur, och om läkemedel.

Här har jag exakt samma förhoppning som tidigare. Självfallet ska regioner och kommuner klara av denna omfördelning och samverkan själva, förhoppningsvis utan regeringens ingripande. Men det är ändå viktigt att möjligheten finns om ett sådant behov skulle uppstå.

Riksdagen kommer fortsättningsvis att ha en mycket viktig kontrollfunktion eftersom de åtgärder som kan komma att vidtas med stöd av detta bemyndigande så snart som möjligt ska underställas riksdagens prövning. Det innebär att om riksdagen inte anser att den vidtagna åtgärden är rimlig och proportionerlig kan riksdagen säga nej till den.

Avslutningsvis, fru talman, är denna lagstiftning verkligen av extraordinär karaktär, detta i en för samhället extraordinär och mycket svår situation. Därför tycker jag att det är en enorm styrka att vi alla partier tillsammans har tagit ett stort ansvar och jobbat hårt för att i dag kunna besluta om detta tillfälliga bemyndigande. Jag hoppas att det aldrig behöver komma till användning, men det är oerhört nödvändigt att det finns där om behovet uppstår.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Sverigedemokraterna är regeringens allra största kritiker. Vi tycker att det är så mycket som har gått fel i vårt land under så lång tid att det behövs en tydligare och mer handlingskraftig opposition än vad de gamla partierna historiskt sett har varit.

Vi har väckt dubbelt så många misstroenden mot Stefans Löfvens regering som alla andra partier tillsammans. När regeringen har gjort riktigt fel har vi gått så långt som till att fälla statsbudgeten, och så, fru talman, kommer vi att fortsätta när krisen är slut.

Just nu befinner sig vårt land i ett mycket allvarligt läge. Hundratals svenskar dör varje dag. Den svenska ekonomin balanserar vid en avgrund. Vi vet inte hur länge det här kommer att pågå. Vi vet inte hur djup krisen kommer att bli. Vi vet inte hur många som kommer att dö. Men vi vet att vi måste vara handlingskraftiga. Vi vet att vi måste agera. Vi vet att riktigt starka blir vi bara när vi hjälps åt.

Fru talman! Det här betyder inte att vi kommer att sluta att säga vad vi tycker. När regeringen är för långsam eller när vi tycker att den gör lite kommer vi att säga det. Vi lägger fram egna förslag med åtgärder som vi försöker förmå regeringen att ta till sig och som vi hoppas att den ska genomföra. Vi gör också vad vi kan för att förbättra de förslag som regeringen lägger fram.

Det här är dock inte en tid att obstruera. Det är inte en tid att sätta sig på tvären. Det här handlar ytterst om att rädda människors liv, och vi tänker göra allt vi kan för att lyckas med det.

För oss har det också varit avgörande att detta inte innebär att statsministern får fria händer. Det är viktigt att riksdagen behåller sin kontrollmakt över regeringen. Vi vill inte ha någon undantagslagstiftning.

Därför är vi nöjda med att det nu finns en så kallad katalog med i lagförslaget, det vill säga en lista över vilka åtgärder regeringen får vidta med stöd av detta bemyndigande. Vi är också nöjda med att varje åtgärd som regeringen vidtar kommer att underställas riksdagen omedelbart.

Genom den här nya lagstiftningen finns det nu alltså möjlighet att vidta mer långtgående åtgärder än tidigare för att stoppa smittspridningen och för att stärka sjukvården i de regioner som är mest ansatta. Vi hoppas att detta aldrig kommer att behöva användas, men vi inser samtidigt att det mycket väl kan komma att behövas.

Vi tycker faktiskt att regeringen redan nu borde inleda diskussionerna om förslag för att möjliggöra ännu mer långtgående åtgärder – inte för att vi vill att de ska användas men för att vi behöver ha verktygen på plats. Det kan gå väldigt snabbt – plötsligt befinner vi oss i en situation som den i Italien eller i Spanien. Då är det bättre om vi redan från början har haft ett genomtänkt och genomarbetat regelverk än om vi ska behöva stressa fram något, som jag tycker lite grann blev fallet när det gäller det här lagförslaget.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om alla företagare och anställda som drabbas mycket hårt av den här krisen. Vi har sett konkurser, varsel och uppsägningar.

Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att företagen klarar sig igenom krisen. Efterfrågan har sjunkit drastiskt i många branscher. Vi vill hjälpa företagen att övervintra, som man säger, så att de finns kvar när efterfrågan kan börja stiga igen. Därför har vi föreslagit mycket omfattande stödåtgärder. Och vi tycker att om regeringen vidtar åtgärder med stöd av den här lagen som drabbar näringsidkare negativt, då ska man också inkludera en möjlighet för dem att få kompensation.

Jag yrkar bifall till förslaget.

Fru talman! Ett enigt socialutskott behandlade i går lagförslaget om ett utökat bemyndigande i smittskyddslagstiftningen som ger regeringen möjlighet att snabbt fatta beslut i syfte att begränsa smittspridningen av covid-19.

I förra veckan behandlades lagförslaget även av konstitutionsutskottet, som bland annat föreslog en begränsning av förslaget som innebär att regeringen endast får meddela föreskrifter i situationer som ställer krav på så pass snabba åtgärder att en riksdagsbehandling skulle riskera att fördröja åtgärderna med allvarliga konsekvenser som följd. Detta innebär en begränsning av regeringens handlingsutrymme, och jag tror att det var det som gjorde att ett enigt socialutskott ställde sig bakom förslaget.

Sverige befinner sig just nu i ett allvarligt läge med anledning av coronaviruset covid-19. Den globala pandemin påverkar oss alla i hela samhället. Det känns som om världen på något sätt står på paus, men ändå går allt på högvarv. Särskilt inom politiken fattas beslut i ett rasande tempo för att förhindra eller dämpa smittspridningen och plana ut kurvan för att vården ska hinna med och för att minska eller mildra de ekonomiska konsekvenserna. Det är en tid som många av oss knappt kunde föreställa oss att vi skulle vara med om.

Fram till i dag har det vidtagits en hel rad åtgärder. Men coronavirusutbrottet kan komma att ställa högre krav på ett ännu mer skyndsamt agerande från regeringens sida. Det skulle bland annat kunna gälla beslut om föreskrifter som i en normal situation hade kunnat gå genom riksdagen.

Redan i dag finns det bemyndiganden i smittskyddslagstiftningen som ger regeringen möjlighet att besluta om föreskrifter genom förordning. Men både Lagrådet och regeringen anser att de i viss utsträckning är otillräckliga för att möta de utmaningar som spridningen av det virus som orsakar covid-19 innebär. Av den anledningen står vi här i dag för att fatta beslut om ett nytt bemyndigande, som föreslås träda i kraft den 18 april och upphöra att gälla vid utgången av juni 2020.

Lagförslaget ger regeringen möjlighet att till exempel meddela föreskrifter om bland annat tillfälliga begränsningar för folksamlingar och olika nedstängningar. Det möjliggör även inbördes handel med eller omfördelning av läkemedel, skyddsmaterial och medicinsk utrustning mellan och inom regioner. Det är en väldigt viktig aspekt.

Förutom att föreskrifter endast får avse särskilt angivna åtgärder ska dessa också vara tillfälliga, handla om att stoppa smittspridning av viruset covid-19 och endast gälla inom smittskyddslagens tillämpningsområde. Eftersom vi befinner oss i ett extraordinärt läge och lagen är tidsbegränsad och ska gälla i tre månader kan den anses godtagbar med alla dessa begränsningar.

Ett sådant här beslut, som innebär att regeringen får utökade befogenheter, är väldigt svårt att fatta. För Centerpartiet finns det framför allt tre aspekter som har varit viktiga i förhandlingarna.

För det första måste det finnas en bred enighet i riksdagen om beslutet. Det är av högsta prioritet att beslutet är väl förankrat och att partierna känner sig delaktiga.

För det andra har vi framfört att det är viktigt att riksdagen hålls informerad och får ordentligt med underlag. Riksdagen måste vara med i processen, och besluten i riksdagen ska fattas i omedelbar anslutning till regeringsbeslutet.

Den tredje aspekten som varit vägledande för oss handlar om att de näringsidkare som blir drabbade av eventuella beslut ska bli ekonomiskt kompenserade.

Med tanke på komplexiteten och svårigheten att fatta ett sådant här beslut mitt under en kris skulle det vara önskvärt att det fanns lagstiftning för kriser på plats redan i fredstid.

Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla våra kommuner och regioner och all personal som dagligen gör fantastiska insatser. Det är imponerande att se hur vi på bara några få veckor har kunnat växla upp och utöka kapaciteten, till exempel antalet IVA-platser med det dubbla.

Jag vill också poängtera att våra kommuner och regioner i dag gör ett fantastiskt arbete och samarbetar på ett sätt som imponerar. Man samordnar IVA-platser, avlastar varandra och tar över patienter vid behov. Jag vet exempelvis att nio olika regioner i dagsläget avlastar och stöttar och hjälper Södermanland, som är hårt belastat och ansträngt just nu. Det är fantastiskt.

Jag hoppas att den tillfälliga lagen ska behöva användas så lite som möjligt. Statliga myndigheter, regioner och kommuner och privata aktörer samarbetar redan i dag för att kunna träffa och behandla patienter så effektivt som möjligt. Det ger mig gott hopp om att saker kommer att fungera även framöver. Men att ha lagstiftningen på plats för att snabbt kunna vidta rätt åtgärder för att förhindra smittspridning och effektivt behandla patienter som drabbats kan komma att bli skillnaden mellan liv och död.

Med detta vill jag yrka bifall till socialutskottets förslag.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka alla dem som sliter där ute inom hälso- och sjukvården och inom äldrevården. De sliter dag och natt.

Jag vill tacka myndigheterna. Folkhälsomyndigheten agerar lugnt, sakligt och kunnigt. Socialstyrelsen har piskat på leveranser av skyddsutrustning till hela Sverige.

Jag vill tacka regionerna för ett bra samarbete. Omställningen i Sverige har varit enorm. Som föregående talare sa har vi fördubblat antalet intensivvårdsplatser. Det är fantastiskt.

Men, fru talman, vi var också extremt dåligt förberedda på covid-19. Det fanns inga nationella lager av medicin eller skyddsutrustning. Det sista försvann när Apoteket AB avreglerades. Det fanns inga större pandemilager i Stockholm, Västra Götaland eller Skåne trots att Socialstyrelsen har anmodat detta till samtliga regioner.

Vi har klarat oss så här långt tack vare dedikerad och kompetent vårdpersonal och myndigheter med integritet. Post-covid måste vi uppgradera den offentliga vården och äldreomsorgen. Det räcker inte med applåder; det måste till satsningar. Vi kan inte heller lita på marknaden hela tiden, anser vi.

Fru talman! Nu diskuterar vi tillfälliga bemyndiganden inom smittskyddslagen. Att det behövs är vi alla överens om. Men processen har varit lite som att springa orientering med olika kartor – relativt oförutsägbar.

Exempelvis är det självklart att samtliga partier ska ha fått det slutliga förslaget till lagrådsremiss vid samma tidpunkt och i god tid före regeringens beslut, men så skedde dessvärre inte. Regeringen har heller inte presenterat någon tidsplan för hanteringen av ärendet, och ett antal möten hade kunnat spåra ur. De gjorde som tur var inte det, men risken hade kunnat undvikas med en bättre och stabil process. Detta har vi skrivit om i ett särskilt yttrande.

Fru talman! Flera remissinstanser har framfört kritik mot remissförfarandet. Bland annat har Justitieombudsmannen framfört att remisstiden, som löpte under 24 timmar och dessutom under en helg, var alldeles för kort. Därmed fick remissinstanserna kanske inte en reell möjlighet att överväga förslagen.

Vänsterpartiet har all förståelse för att det aktuella ärendet behövde snabbehandlas med hänsyn till den allvarliga situation som råder i Sverige, i Europa och i världen. Men som framgår anser vi att det finns anledning att vara kritisk mot regeringens hantering av ärendet. Vi förväntar oss bättre framförhållning av regeringen i liknande ärenden framöver. Vi hoppas också att vi slipper liknande ärenden framöver, fru talman.

Vi i Vänstern ställer oss bakom regeringens förslag till förändringar i smittskyddslagen, som kommer att gälla i tre månader. Det ska återigen sägas att detta är helt covidorienterat – det är ingen statskupp som förbereds.

Utskottet gör också klart att regeringen bara ska få ingripa genom sådana beslut om det inte finns några möjligheter alls eller någon tid att vänta in riksdagens klartecken. Alla möjligheter ska vara uttömda. Detta är ett förtydligande som inte fanns med i regeringens proposition från början.

Fru talman! Jag vill säga något om ekonomiska lidanden i samband med detta.

Vi ser ekonomiska lidanden varje dag ute i samhället – vi kan bara gå gatorna fram och titta på leksaksaffärer utan kunder. Detsamma gäller restauranger och så vidare. Det är många i dag som har enorma ekonomiska lidanden, specifikt småföretag. När det gäller exempelvis en bar som inte rättar sig efter de föreskrifter som finns utan har fullt röj i lokalen har jag dock väldigt svårt att förstå att man skulle få pengar för lidande, fru talman.

I en tid av djup kris är det viktigt att staten kan ingripa då vi ser att exempelvis en region har extremt svårt med skyddsutrustning. Om inte regionerna hjälps åt att fördela skyddsutrustning måste staten gå in, men jag hoppas att det inte landar där. Jag tror att regionerna kommer att lösa detta sinsemellan, också tillsammans med Socialstyrelsen som koordinator.

Dessutom – och detta kanske inte är så förvånande för många – uppmuntrar Vänstern att privata vårdgivare och andra privata aktörer, exempelvis alla de som har skönhetskliniker i den här staden, får dra sitt strå till stacken om det skulle vara nödvändigt. Det kan inte vara frivilligt i detta fall.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Vi är i krig mot en osynlig fiende. Vi är i krig mot ett virus – ett virus som snabbt har spridit sig över vår jord och som skördar liv i alla våra världsdelar. Ingen har tidigare mött denna fiende, och ingen är därför heller immun. Inga mediciner finns, och det finns inte heller något vaccin.

I går räknade vi till 1 203 döda i Sverige. I världen rapporterar WHO att vi ligger på 125 000 döda, och många fler vet vi att det kommer att bli.

Fru talman! Större delen av världen har tvingats till extrema och extraordinära åtgärder. Länder har i princip stängts ned. Folk har förlorat arbetet, många sitter i karantän och alltför många har redan fått sätta livet till. Fallet är och blir hårt. Världen kommer aldrig någonsin att vara densamma igen.

Fru talman! Regeringspartierna har arbetat dag och natt de senaste månaderna för att göra det som hör vårt arbete till och minska det antal dödsfall vi kommer att se och det lidande och de ekonomiska förluster som denna pandemi resulterar i.

Vårdens personal gör ett enastående arbete – de är våra verkliga hjältar här. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB och Försvarsmakten – alla jobbar de helt enastående i en situation där Sverige, tragiskt nog, saknat den beredskap vi borde ha haft innan pandemin kom. Det här måste vi jobba med väldigt mycket också efter pandemin.

Fru talman! I regeringsformen finns det särskilda regler för beslutsfattande för statsmakterna och andra organ under krig och krigsfara. Motsvarande saknas för händelser som denna vid fredstida kriser.

I detta fall har regeringen fått förlita sig på smittskyddslagen. Den ger i och för sig ganska stora befogenheter, men dessa är kanske inte tillräckliga. Förutom att detta behöver ses över i ett lugnt tempo, så att vi inför eventuella kommande kriser av denna dignitet inte står utan sådana lagar, krävs det att vi just nu i denna kris gör en översyn och en vidgning av smittskyddslagen.

Varför? Jo, det kan uppkomma situationer när Folkhälsomyndigheten tycker att vi måste agera snabbt. Vi försöker att platta ut kurvan för att vården ska hinna med att ta hand om alla dem som behöver intensivvård. För att vården ska hinna med måste vi göra någonting väldigt snabbt. Är det då så att vi inte hinner med ett ordentligt riksdagsbeslut i den ordning som vi är vana vid behövs det andra förutsättningar och andra verktyg för att kunna införa saker direkt.

Men, mina vänner, detta är verkligen viktigt: Det verktyg som vi i dag fattar beslut om får bara användas just när det inte är möjligt att ha en ordinarie riksdagsbehandling, och bara då. Fattas beslut av regeringen genom denna utvidgade möjlighet – detta verktyg – är det också inskrivet att det ska gå till riksdagen precis därefter för behandling.

Vi måste alltid värna vår demokrati. Vi hoppas att detta bemyndigande till regeringen aldrig ska behöva användas, men det är väldigt viktigt att det finns på plats.

Jag är väldigt stolt över att bo i ett land där vi – åtminstone fram till nu – har kunnat hantera situationen genom att folk har ett så stort förtroende för experter och myndigheter att de faktiskt lyssnar och gör saker av egen kraft. Man håller sig hemma om man är det minsta sjuk. Man jobbar hemifrån. Man gör allt för att plana ut kurvan. Över det är jag stolt, och jag hoppas att vi kan fortsätta att använda detta tillvägagångssätt. Det är många länder i världen som nu tittar på oss med beundran.

Med dessa ord yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)