Statens stöd till dagspressen

Herr talman! Jag läste häromdagen en debattartikel i Svenska Dagbladet där mina utskottskollegor från de övriga sju partierna i denna riksdag än en gång gjort gemensam sak och med mycken förkunnad stolthet försökt göra gällande att man nått en unik överenskommelse om presstödet som minsann förbättrar förutsättningarna för hela tidningsbranschen.

Wow! Man kunde nästan tro att de hade revolutionerat hela systemet från grunden. Oj då, hade jag missat något, eller kom verkligen allt detta från samma betänkande över regeringens något rumphuggna proposition som jag själv hade suttit med och berett de senaste veckorna? Efter en stunds läsning kunde jag dock pusta ut och konstatera att jag varken hade missat något eller att det skulle råda någon brist på säljartalang hos artikelförfattarna.

Tittar man på den av utskottsmajoriteten så gillade propositionen från regeringen ser man att den knappast innehåller några direkt skarpa eller nydanande förslag över huvud taget. Det är också den huvudsakliga anledningen till att vi valt att inte reservera oss mot den, att den är så tafatt och odramatisk att vi tyckte att det räckte med ett särskilt yttrande.

Man vill stryka något eller några ord i nuvarande presstödsförordning och kanske flytta viss verksamhet från en myndighet till en annan. Ja, okej, det kan man väl göra. Den stora grejen i propositionen verkar ha varit att alla läsarintäkter ska behandlas likvärdigt, oavsett om de kommer från tryckt press eller från det fåtal människor som kanske betalar för att läsa nyheter på nätet. Men i allt väsentligt gör regeringen bedömningen att det åtminstone under en övergångsperiod finns behov av ett presstödssystem med i huvudsak nuvarande utformning.

Även Presstödskommittén bedöms ha tagit utgångspunkt i den nuvarande presstödsregleringen och lämnat de flesta bestämmelserna i befintlig presstödsförordning oförändrade. Detta, herr talman, är kanske inte så konstigt om man betänker att de direktiv som utredningen förefaller ha haft varit förhållandevis snäva. Bland annat har det aldrig varit tal om att verkligen se över presstödet och dess eventuella legitimitet ur ett brett och förutsättningslöst perspektiv. Det är därför vi i Sverigedemokraterna har lagt en följdmotion om att en utredning om presstödet även bör innefatta vad det skulle innebära att avveckla detsamma, förslagsvis förverkligat genom ett tilläggsdirektiv till den medieutredning som ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2016.

Det är ju inte, herr talman, någon slump att Medieutredningen måste återkomma med sina förslag på åtgärder skyndsamt för det fall att Sverige inte får något förlängt undantag från EU-kommissionen för fortsatt statsstöd till dagspressen efter 2016 års utgång. Att då, som våra utskottskollegor från de övriga partierna föreslår i förhållande till Alliansens följdmotion, använda den här sista tiden till att höja presstödet och göra tidningsredaktionerna runt om i landet än mer beroende av subventioner torde inte vara något annat än att göra dem en rejäl björntjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Då regeringen och Alliansen förefaller vara rörande överens om att de flesta dagstidningar inte skulle ha överlevt utan det statliga stödet blir deras något märkliga förslag till lösning lite som att göra en dödssjuk patient alltmer beroende av livsuppehållande åtgärder, med uppmaningen att passa på nu, för vilken dag som helst kan respiratorn komma att kopplas ur. Alla som varit verksamma inom vården vet förstås att man sakta men säkert måste låta kroppen anpassa sig och träna upp sina egna funktioner innan man gör några större vitala förändringar. Låt oss därför i stället använda den här sista tiden till att successivt fasa ut beroendet av direktstimulerande substanser.

Det finns även närliggande empiriska belägg för att ett avvecklat pressstöd per automatik inte alls behöver leda till någon massdöd, om det görs på ett adekvat sätt och med viss ödmjukhet mot omvärlden. Här kan vi ha mycket att lära av vårt broderland Finland, som haft något av en avundsvärd utveckling på området trots att de inte bara har avvecklat i princip allt presstöd utan till och med infört en reklamskatt på senare år.

Fullt så långt är vi kanske inte beredda att gå i dagsläget, herr talman, utan vi nöjer oss för tillfället med att avråda från att höja presstödet och i stället förorda ett successivt omställningsarbete mot att underlätta mer indirekt och generellt. Därför har vi heller inga invändningar mot en förnyad och utökad försöksverksamhet med samdistribution eller mot att påminna om riksdagens 13 år gamla tillkännagivande till regeringen om att börja avveckla reklamskatten.

Så värst mycket mer spännande än så blev det alltså inte med den stora omdaningen på presstödets område. För att inte riskera att tråka ut någon i onödan yrkar vi bifall endast till vår reservation 1, även om vi förstås fortfarande står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till KU:s förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Det känns bra att stå i kammaren i dag. Jag känner mig trygg eftersom sju av åtta partier ser värdet av att vi har många dagstidningar, och därmed många röster, i vårt land. Dagstidningarna granskar, fördjupar, refererar och rapporterar. De ger en bild av det lokala och regionala samhället, av nationella händelser i politiken och av samhällsutvecklingen. Tänk så fattigt det skulle vara om vi bara hade en Pravda eller ingen tidning alls! Tänk om den omvärldsbild vi fick var via våra "vänner" på Facebook eller, än värre, via Flashback.

Det är bra att regeringen tidigarelade sina förslag jämfört med Presstödskommitténs förslag. Det är bråttom nu. Bara under den tid som utskottet har hanterat frågan har två tidningar fått säga tack och hej. Många redaktioner börjar bli anorektiska, och det inverkar naturligtvis på den produkt vi läsare vill ha. Vi vill ha såväl lokala och regionala nyheter som riksnyheter och en blick över världen. Det är så vi kan förstå samtiden och inte vara rädda för framtiden. Jag påstår att dagstidningen har en mycket viktig bildningsfunktion.

Det är i det sammanhanget vi också ska se frågan om samdistribution av tidningar. Jag håller med dem som tycker att det försök som gjordes i Arvikatrakten under tre månader var lite väl taffligt för att frågan helt skulle kunna avfärdas. Därför är jag tacksam för att vi i utskottet har kunnat enas om vikten av nya initiativ i den här frågan eftersom människor i hela vårt land har rätt till en dagstidning. Jag tror dessutom att papperstidningen kommer att leva i många år än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Jag har hört under den här resans gång att presstöd är någonting bara för sossetidningar. Då tänker jag snabbt: Om det vore så väl! Då skulle det finnas betydligt fler av den sorten. Nej, presstödet är i första hand till för att stötta andratidningar, för att det ska finnas en allsidig rapportering, för att fler röster ska få höras och framför allt få framföras.

Detta är ett av skälen till att vi i utskottet har enats om att det inte bara är stödet till de högfrekventa tidningarna som måste förbättras utan att också fådagarstidningarna ska få ett stärkt stöd under de år som kommer. Där vill vi se att regeringen återkommer med de konkreta förslagen.

Vi ställer oss givetvis bakom regeringens förslag om stöd till tidningar som delvis är skrivna på finska inom fler geografiska områden än i dag.

Herr talman! Vad som kommer i framtiden är svårt att sia om. Vi har många utmaningar. Maktkoncentrationen i Mediesverige är en av dem. Hur vi ska attrahera unga läsare och få unga människor att tycka att det är okej att betala för nyheter är en annan utmaning. Från vår och utskottets sida kommer vi att följa jobbet och också den nyligen tillsatta Medieutredningen. Vi kommer naturligtvis att följa frågan om stegvis sänkt reklamskatt för dagstidningar.

Jag hoppas att den enighet vi nu har kunnat uppnå i utskottet kommer att bära vår politik framöver, så vi slipper se en utveckling i enlighet med Sverigedemokraternas motioner, intentioner och reservationer. Det intressanta är ändå varför Sverigedemokraterna vill avskaffa presstödet. Det kan väl ändå inte vara så att undersökande journalistik och kvalitetsjournalistik är ett problem för Sverigedemokraterna?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar alla som hjälpt till att hitta en kompromiss. Det är faktiskt någonting som vi politiker ibland måste lära oss att bli duktiga på.

I en värld som för tillfället blir mer och mer global, mer och mer digital, där olika typer av medier smälter ihop, där vi på nätet inte vet om en nyhetssajt är driven av ett radioföretag eller av en dagstidning, har det skapats ett enormt tryck på olika medieföretag, och kanske särskilt, herr talman, på tryckta medier: tidningar och tidskrifter. Det är inte någonting som bara gäller här i Sverige eller i Norden, utan med undantag, tror jag, från delar av Sydamerika är det för tillfället så att tryckta medier har problem. Upplagorna sjunker, och tyvärr lämnar annonsörerna medierna i en ännu snabbare takt eller byter medier och går över till tv, radio, storbildstavlor eller vad det nu är.

När världen ser ut på det sättet är det, tycker vi moderater, viktigt att försöka hitta vad som förenar oss. Det som förenar oss partier i riksdagen, eller åtminstone de allra flesta, är att vi vill ha en granskande journalistik - nationellt, regionalt och nere i varje kommunkontor. Hur kan vi då försöka behålla detta? Ett sätt är att försöka minska de politiska risker som finns i branschen. Minskar man de politiska riskerna blir det lättare för företagen att göra framtidskalkyler. Det har vi försökt göra i Presstödsutredningen. Vi fick ägna väldigt mycket tid åt vad som förenar och inte vad som delar oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Det är därför väldigt roligt, herr talman, att vi nu i dag står och ser del ett av Presstödsutredningen. Hade det här varit helheten hade man väl kunnat säga att det bara bidde en tumvante. Men Presstödsutredningen skriver att man har fyra huvudförslag och ett antal mindre förslag. Man skriver också ganska tydligt att flera av de mindre förslagen med fördel kan genomföras tidigare. Regeringen har lyssnat på detta och gör nu så. Vi har dessutom lagt till ett antal synpunkter på den stora delen, som fortfarande ligger framför oss. De många små förbättringar som görs nu görs dels för att det ska bli lite bättre affärsmässighet, dels för att det ska bli lite modernare. Det ska inte vara någon skillnad på om man trycker tidningen på misshandlad skog eller om den läses i en "padda" eller något liknande.

Men det vi har framför oss är de fyra stora bitarna. Om vi kan se till att steg för steg avskaffa reklamskatten gagnar det alla tidningar som i dag betalar reklamskatt. Om det görs riktiga och seriösa försök till samdistribution av post och tidningar tidigt på morgonen slipper man åka 15 000 mil extra varje dag, om jag kommer ihåg siffran rätt. Det finns också en fantastisk möjlighet att se till att denna distribution inte blir mindre och mindre serviceinriktad, utan att vi vänder trenden, så att avståndet mellan brevlådan och husknuten kan räknas i meter och decimeter och inte i kilometer och mil. Vi vill också i kompromissens anda ändra lite grann i stödtrapporna, och vi har gått med på en digital knuff. Dessutom har vi en samsyn om längden på detta presstöd.

Om man bara tittar på dagens lilla första proposition kan det tyckas som lite. Men tittar man på helheten tror jag ändå att man kan säga det som vi sju partier skrev i Svenska Dagbladet i måndags, nämligen att det under den tid det har funnits presstöd aldrig har rått så stor samsyn om hur det ska användas.

(Applåder)

Herr talman! Tidningsdöd är inte ett nytt begrepp. Men tyvärr är det ett begrepp som väldigt väl illustrerar hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Tidningarna tappar annonsörer och annonsintäkter i rask takt och får därför allt svårare att finansiera sin redaktionella verksamhet. Inte minst är det lokalredaktionerna som man har svårt att finansiera. Det har lagts ned lokalredaktioner, och många kommuner står i dag utan nyhetsbevakning på plats. De lokalredaktioner som finns kvar har krympt till ett minimum, vilket naturligtvis ställer till oerhört stora problem för den demokratiska möjligheten att följa med i utvecklingen i kommunen.

En sekundär effekt av att vi ser färre tidningar med färre prenumeranter är också att anslaget till presstödet inte utnyttjas fullt ut. Det är därför inte nödvändigt att höja anslagsnivån, och det är inte det regeringen föreslår. Vad som behövs är förutsättningar för fler tidningar att kunna få presstöd, så att det anslag som finns avsatt verkligen ska kunna komma tidningarna till del. Den proposition som lagts fram handlar om att skapa bättre förutsättningar för tidningar att kunna ta del av presstödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Själv satt jag i den förrförra presstödsutredningen, och jag har därför debatterat presstödsfrågor under många år. Jag möts ofta i debatten av den typ av missförstånd kring presstödet som Sverigedemokraterna anför, med argument kring att tidningsföretag som inte klarar att leva på marknadens villkor lika gärna kan gå i graven och ifrågasättanden av att staten på konstlade sätt ska hålla de här företagen under armarna.

Ofta är missförståndet kopplat till att man tror att presstödet på något sätt är en arbetsmarknadsåtgärd. Det är inte det. Presstödet är en investering för att vi ska kunna ha en vital demokrati. Det är oerhört svårt att föreställa sig att demokratin skulle fungera om det inte fanns en fri och politiskt oberoende press som kan granska makthavare. Det handlar om att illustrera och belysa komplicerade samhällsfrågor och föra upp på dagordningen de förslag till beslut som finns inte minst på lokal nivå så att medborgarna sedan kan göra medvetna och initierade val.

Tyvärr finns den okunskapen också i riksdagen. Vi ser det tydligt i Sverigedemokraternas reservationer och särskilda yttranden. Sverigedemokraterna talar om att presstödet snedvrider konkurrensen och hämmar tillväxten av nya tidningar. Verkligheten är precis den rakt motsatta. Det är tack vare presstödet som vi fortfarande har en mångfald av tidningar och därmed en konkurrens mellan olika aktörer. Tack vare presstödet finns det möjligheter för nya tidningar att starta.

Det var väldigt tydligt när presstödsreglerna förändrades förra gången. Miniminivån på antal prenumeranter som krävs för att få presstöd sänktes från 2 000 till 1 500 prenumeranter, och genast startade ett stort antal nya tidningar. En del av dessa var inte bärkraftiga. De har sedan lagts ned. Men flera av dem har kunnat utvecklas tack vare presstödet. I verkligheten är det precis tvärtom. Presstödet ger förutsättningar för en mångfald av tidningar och skapar förutsättningar för tidningar att växa.

Nu har vi lyckligtvis stor samsyn mellan övriga partier. Det gör att vi kan utveckla presstödet. Vi gör det i flera steg, som både Per Bill och Berit Högman har varit inne på tidigare. Ett första steg har redan tagits i och med att Presstödsnämnden har utarbetat ett förslag till ett nytt stöd för digital utveckling. Förslaget är överlämnat till regeringen för bara någon vecka sedan och ska godkännas av EU innan det kan träda i kraft. Stödsystemet är väldigt likt det system som redan finns i Danmark. Vi kan förutsätta att processen inom EU kommer att gå snabbt och att vi kan ha det system som Per Bill kallar digital knuff på plats redan nästa år.

Nästa steg är den proposition och det betänkande som riksdagen ska hantera i dag. Till skillnad mot vad Sverigedemokraterna anför innehåller propositionen flera viktiga saker som gör att tidningarna framöver i större utsträckning ska kunna få ett presstöd. Förslagen är kanske tekniska till sin natur och därför svåra att förstå. Jag ska gå igenom några av dem.

En förändring som görs är att den begränsning som finns i dagens regelverk och som gör att en tidning som har mer än 30 procents hushållstäckning inte är berättigad till presstöd mjukas upp. Det finns redan i dagens system ett antal orter som utpekas som undantagna från regelverket. Nu görs det ett generellt undantag som gör att det är möjligt för tidningar som ligger över 30 procent på orten att ändå kunna få presstöd. Det är fullständigt relevant med tanke på den snabba nedgång i annonsintäkter som tidningsföretagen drabbas av.

En annan viktig förändring är att kravet på hur stor andel av den totala utgivningen som är prenumererad sänks för hög- och medelfrekventa tidningar och sätts på samma nivå som för de lågfrekventa tidningarna. Det gör att lågfrekventa tidningar har möjlighet att utöka sin utgivningsfrekvens utan att riskera att tappa presstöd, och framför allt gör det att tidningarna kan distribuera friexemplar i större omfattning, det vill säga sprida en upplaga till hushållen för att på det sättet värva prenumeranter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

En tredje viktig förändring är som nämnts att vi får en likabehandling av alla läsarintäkter. Det är inte bara den traditionellt abonnerade upplagan som ligger till grund för presstöd. Det är utomordentligt viktigt för att tidningsföretagen ska kunna hitta nya affärsmodeller utan att riskera att tappa presstödet.

Detta är naturligtvis förändringar som inte kommer att revolutionera möjligheterna och trygga förutsättningarna för tidningsföretagen för en lång tid framöver. Det är förändringar som gör att befintliga tidningar får en tidsfrist och kommer att kunna överleva ett antal år framöver. Det gör att vi under ett antal år framöver kommer att kunna se att man törs starta nya tidningar.

För att trygga situationen mer långsiktigt krävs än mer omfattande förändringar. Därför är det väldigt bra att regeringen har tillsatt en ny medieutredning. Den har för övrigt kallat till sig en politisk referensgrupp för ett första sammanträde redan i dag.

Med det yrkar jag bifall till propositionen och utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Det talas en del här i dag om olika missförstånd, missuppfattningar och så vidare. Vi har hört att man har talat om affärsmässighet i en verksamhet som är direkt beroende av statliga subventioner. Vad jag undrar lite grann över är att vi inom Sverigedemokraterna på något sätt skulle vara rädda för utvecklingen, granskning och så vidare. Det förstår jag inte riktigt.

Tittar man i en ganska nära omvärldsanalys på våra två grannländer Finland respektive Danmark har Danmark valt som majoriteten i utskottet här föreslår att hänga kvar vid en lösning som egentligen är från 70-talet. Där har man haft en väldigt negativ utveckling, som jag har förstått det, på pressområdet. I Finland har man varit mer proaktiv och valt andra vägar att gå och försökt anpassa sig efter modernare förutsättningar. Där har man haft en väldigt positiv utveckling, som jag har uppfattat det.

Det skulle vara intressant att höra Niclas Malmbergs reflektioner om detta. Hur kommer det sig att andra i vår omvärld kan göra på andra sätt och lyckas så mycket bättre än med den gamla, lite halvmossiga lösningen som ni så varmt vurmar för?

Herr talman! Först vill jag kommentera det du kallar statliga subventioner, Fredrik Eriksson. Du ser presstödet som ett sätt att hålla tidningsföretag som inte är ekonomiskt bärkraftiga på egna meriter under armarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Jag ser det på ett annat sätt. Jag ser presstödet som ett sätt att ge en injektion för en vital demokrati. Jag ser det som investeringar för en funktionell demokrati.

Presstöd finns i de allra flesta europeiska länder. Finland må vara ett undantag här med andra modeller. Men i de allra flesta europeiska länder har vi system motsvarande det svenska med ett stöd till pressen.

Herr talman! Inledningsvis vill jag betacka mig för att andra tolkar hur jag ser på saker och ting. Det är jag fullt kapabel att avgöra själv.

Jag funderar på en annan komponent i förslaget och i den debattartikel som presenterades i Svenska Dagbladet. Där uttrycker man en oro för att allt fler människor väljer att inhämta sin information från andra medier. Samtidigt är man väldigt positiv till att försöka öka andelen prenumeranter som betalar för medier på internet.

Alla är säkert olika, visst är det så. Som jag har förstått kulturen lite grann i dag på internet tycker människor helt enkelt att gratis är gott. De tar gärna till sig gratis information. Om man då går in och satsar för att tidningsutgivarna och tidningsredaktionerna ska försöka göra mer av sitt material avgiftsbelagt, ser ni då inte en risk för att man är kontraproduktiv och driver läsarna än längre ifrån gammelmedierna?

Herr talman! Det är två aspekter i detta. Den ena är att det behövs intäkter för läsandet på internet. Den digitala knuff som Presstödsnämnden utarbetat ett regelverk för handlar om affärsmodeller så att tidningsföretagen kan få intäkter för det material som läses på nätet. Det finns inget problem i att tidningar läses på nätet snarare än i pappersexemplar. Men tidningsföretagen måste kunna få intäkter från den läsningen. Det är där problematiken ligger.

Det finns också en annan aspekt i hur utvecklingen nu sker. Många människor hamnar i små bubblor där de bara tar till sig nyheter inom områden som de själva är intresserade av och kanske åsikter som de själva delar sedan tidigare och inte konfronteras med andra världsbilder eller får intryck av andra typer av nyheter eller information.

Den problematiken måste hanteras genom att vi har en utveckling i tidningsbranschen där man fortfarande kan ha allsidiga tidningar som försöker belysa samhällsutvecklingen ur många perspektiv och att det är den typen av nyheter som många människor tar till sig.

Inte minst ser vi hur tidningsläsandet dalar bland ungdomar. Det är bara hälften så många ungdomar upp till 24 år som läser en dagstidning i dag jämfört med hur det var på 80-talet, när jag var ung själv. Om detta är en fortsatt utveckling där ungdomar inte tar till sig en bred belysning av hur samhället ser ut, utan bara snävar in på sina egna intresseområden, har vi ett demokratiskt problem. Det kan vi motverka genom att stärka medieföretagens förutsättningar att nå en bredare allmänhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet lagt ned en hel del arbete på att skapa förutsättningar för att få en fortsatt mångfald i Tidningssverige. Vi har gjort det eftersom dagstidningarna har en viktig roll i vår demokrati. De flesta tidningar i landet har allt färre prenumeranter och minskade upplagor, och i och med detta också en försämrad ekonomi. Många tidningar går med stora underskott. Det behövs därför förbättrade möjligheter för tidningar även digitalt och ett sätt som gör att det går att få intäkter både från läsare och från reklam och dessutom, ibland, möjlighet till presstöd. Det betänkande som vi från sju av riksdagens åtta partier står bakom är resultatet av våra ansträngningar i konstitutionsutskottet.

Jag vill särskilt betona den lokala dagspressens betydelse för nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Lokal nyhetsförmedling bidrar på ett mycket betydelsefullt sätt till att skapa sammanhållning mellan människor i samhället - en sammanhållning som bidrar till socialt och ekonomiskt bättre fungerande samhällen. Vi trivs och fungerar bättre om vi har gemensam information. Då har vi något att prata med varandra om.

När det gäller de lokala och regionala samhällsfrågorna är dagspressen den mest betydelsefulla kanalen för nyhetsförmedling och opinionsbildning. Visst har det blivit tydligt när en tredjedel av tidningarnas lokalredaktioner har lagts ned de senaste tio åren att det har påverkat förmedlingen av nyheter på lokal nivå. Flera tidningar har lagts ned, och alltmer av tidningarnas innehåll produceras centralt.

Dessutom är det oroande när jag ser den situation som råder i min egen riksdagsvalkrets. För en och en halv vecka sedan var det omval till kommunfullmäktige i Båstad. Då behövde man vara partiledare för att inför valet i Båstad vara intressant för dagstidningen i Helsingborg.

På en del orter i landet har det tomrum som har skapats när lokalredaktioner har lagts ned kunnat fyllas med lokaltidningar med en- och tvådagarsutgivning. Dessa tidningar fyller ofta en viktig funktion i samhällsdebatten.

Presstödet ska naturligtvis inte vara ett näringsstöd som bevarar gamla strukturer. Det måste ha en konstruktion som bygger på att vi får en stärkt levande demokrati där journalistiken kritiskt granskar samhället och där medborgare och politiker aktivt deltar och syns i samhällsdebatten.

En del av problembilden i tidningsbranschen är att vi som prenumererar på papperstidningar i dag i huvudsak är den äldre delen av befolkningen. Upplagorna minskar när de yngre läser tidningarna på nätet. Samtidigt har kostnaderna för utdelningen av papperstidningar ökat kraftigt. Det har gjort att många tycker att det är för dyrt att prenumerera.

Tidningarna har svårt att ta tillräckligt betalt för det material som produceras på nätet. Reklamintäkterna för papperstidningar har minskat på grund av reklam i digitala medier. Nättidningarnas reklamintäkter har koncentrerats till några få tidningar med många läsare. Detta är en viktig del av den problembild som vi har haft att försöka lösa i konstitutionsutskottet.

Själv motionerade jag i höstas om en förändring av presstödet för att ekonomiskt underlätta digital utgivning, för att minska kravet på den andel av upplagan som måste vara abonnerad och för ett snabbare införande av de förslag som har lagts fram av Presstödskommittén. När vi i december i konstitutionsutskottet behandlade min motion enades vi om ett tillkännagivande som innehöll ett tillstyrkande av motionen i vissa delar. Vi var alla angelägna om att regeringen snabbt skulle återkomma med förslag till ändringar i presstödsreglerna före den nu gällande presstödsperiodens utgång. Den proposition som vi nu behandlar är ett svar på detta tillkännagivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Med anledning av propositionen har vi från allianspartierna väckt en gemensam motion. I den har vi lyft fram huvudförslagen i Presstödskommitténs förslag om samdistribution av post och tidningar, avskaffande av reklamskatt för dagstidningar, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventa tidningar, en justerad stödtrappa för lågfrekventa tidningar och ett omställningsstöd för digital utgivning. Vi föreslog också i motionen en förlängd giltighetstid för presstödsförordningen.

I den proposition vi nu behandlar framgår det att regeringen i anslutning till höstens budgetproposition kommer att ta upp frågan om avveckling av det särskilda presstödet till storstadstidningarna. Även om vissa delar i Presstödskommitténs förslag nu kommer att tidigareläggas uppfattar jag regeringens förslag på det sättet att denna avveckling av storstadsstödet inte kommer att tidigareläggas eftersom tidningarna behöver den tidigare föreslagna tiden för sin omställning.

Jag vill dessutom peka på att vi i vår alliansmotion har lyft fram att när man utarbetar stödtrappan för sex- och sjudagarstidningar, alltså de högfrekventa tidningarna, bör man analysera förhållandet att sjudagarstidningar har ca 15 procent högre kostnader än sexdagarstidningar och att detta bör få konsekvenser när det gäller stödbeloppet.

Vi har alltså med utgångspunkt från förslagen i propositionen och förslagen i vår alliansmotion förhandlat fram en sjupartiöverenskommelse där vi är överens om ett tillkännagivande till regeringen som innehåller våra och Presstödskommitténs huvudförslag. Det är förslag som till stor del kommer att läggas fram i samband med höstens budgetproposition. Jag är naturligtvis nöjd med att vi på detta sätt bidrar till att förbättra förutsättningarna för dagspressen i vårt land.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Som många har redogjort för är vi sju partier som står bakom förslaget i betänkandet. Förslagen grundar sig i de förslag som kom från Presstödskommittén, och även dessa förslag var partierna eniga om. Detta är alltså förslag ur ett tidigare enigt kommittébetänkande som lades fram hösten 2013. Nu har det kommit en proposition med delar av detta, och vi har gjort ytterligare förbättringar i KU; så kan man säga.

Jag tänker inte redogöra för innehållet. Det har gjorts tidigare. Jag vill bara som många tidigare talare konstatera att det är viktigt att vi har tillgång till en bra journalistik som har tid och möjligheter att göra kvalitativa fördjupningar, analyser och granskningar både lokalt och nationellt.

Presstödet är framför allt bundet till tryckta medier - till en viss form. Det kan man på många sätt tycka är gammaldags. Därför är det också bra att vi nu har förslag som förbättrar möjligheterna att använda det även för de delar som läses på nätet.

Vi har tillsatt en ny medieutredning som ska titta på utvecklingen och hur man kan komma vidare med stöd även till andra former av medier. Vi har ändrat sättet att ta till oss nyheter, och det behöver vi se över när det gäller om vi ska ha andra stödformer. Det viktiga är ändå att det är journalistiken vi försvarar. Det är den som ska ha ett stöd. Vi behöver ha en bred granskning, och vi behöver ha fler röster som hörs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Det är lätt att skriva på nätet. Alla kan vara sin egen journalist, och alla kan publicera själva. Men att ha en kritisk granskning, ett djup och en analys, kräver också kompetens och tid. Under tiden vi kommer fram till en ny form av stöd som behövs för den journalistik vi ändå tycker är viktig - att presstödet är gammaldags har lyfts fram i den tidigare Presstödskommittén och i diskussionerna som kom efter vår artikel - kommer fler och fler tidningar att gå i putten om vi inte gör något nu.

Det är avgörande att vi kan behålla kompetenta redaktioner och att det finns journalister som kan göra det viktiga arbetet fram till dess att det finns en ny form av stöd och det sker en utveckling av hela mediepolitiken.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att få återge vad Dag Hammarskjöld skriver i boken Vägmärken: Dåren ropade på torget. Ingen stannade för att svara. Så bekräftades det att hans teser var oemotsägliga.

Så varnade alltså Dag Hammarskjöld för ett samhälle där vi inte bemöter varandras åsikter med en debatt. Vi bara struntar i dem, rycker på axlarna och går vidare. Vi behöver debatten. Vi ledamöter av Sveriges riksdag vet detta. För oss är tidningar och tv livsluft. Vi har alla Facebook, bloggar och andra sätt att nå ut. Men vi är en försvinnande liten del av Sveriges befolkning, och vi är beroende av att människor tar del av den demokratiska debatten. Vi skulle inte vara här utan den demokratiska debatten.

Jag tycker inte om tidningen Arbetaren. Proletären är inte den tidning jag läser helst. Men jag är tacksam för att de tidningarna finns. Utan en tydlig meningsmotståndare syns inte mina argument i relief mot någon annans. Det är vår tro att de bästa, starkaste och mest bärande argumenten i längden ska vinna. Om vi inte trodde det skulle vi förlita oss på handkraft och våld som ett alternativ. Men vi gör inte det. Vi står upp för demokratin och den öppna debatten.

Jag levde en tid i USA. Eftersom jag i mitt arbete som riksdagsledamot är beroende av tidningar tog jag del av de tidningar som fanns där. Det var blaskor. Jag ska inte namnge dem, för då råkar jag illa ut. Stora tidningar höll inte den kvalitet man kunde förvänta sig i ett land med en tredjedels miljard människor. Tv var ännu värre. Vi försökte titta på tv, men det gick till slut inte. Då satt vi, beroende som vi var, och tittade på svenska medier och försökte hålla oss uppdaterade. Med alla sina brister var detta bättre än vad som fanns att tillgå i ett stort land som USA.

Vi behöver den granskande journalistiken. Om en tidning inte lever upp till de förväntningar vi har på den kommer den tidningen att försvinna, och läsarna kommer inte att vara den tidningen trogna. Därför behöver vi en mångfald. Vi behöver debatten, som jag sa inledningsvis.

Nu är jag glad. Jag är glad för att samsynen är så stor om att ett presstöd behövs. Vi behöver de andra medierna också. Vi behöver sociala medier, bloggar och så vidare, men nu talar vi om presstödet, nischen i form av dagspress i antingen tryckt form eller digital form - på det sätt vi väljer att tillgodogöra oss den. Vi är eniga om att vi vill ha kvar presstödet och att det ska stärkas. Det ska inte försvagas. Från födelse- och bröllopsannonserna i dagspressen till de stora perspektiven, Putins hot mot västvärlden och så vidare - vi behöver hela detta spektrum. Det hjälper dagspressen oss med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens stöd till dagspressen

Jag var en del av Presstödsutredningen, och jag fick se hur vi utifrån olika utgångspunkter från de olika perspektiven i politiken kunde komma fram till en närmast total enighet - med något undantag. Det är jag glad för. Nu för vi det vidare i dagens betänkande. Det är en direkt följd av en närmast enig presstödsutredning som vi nu förverkligar i första steget, som Per Bill sa.

Jag ska inte ta upp tid med att räkna upp alla detaljer som nämns i vårt betänkande för att något förbättra situationen för presstödet, utan jag ska nämna ett par russin. Vi räknar med att det så småningom ska bli en samdistribution av tidningar och post, och vi har tagit första steget för att förverkliga detta. Per Bill är moderat, och han tar inte i så mycket. Han sa att det är fråga om 15 000 mil per dag. Det är en försiktig beräkning. Det kan vara så mycket som 25 000 mil per dag som kan vinnas på en samdistribution. Tänk nationalekonomiskt. Tänk miljömässigt. Tänk praktiskt, framtid och vad som är modernt, och vi förstår alla att det skulle vara en god effektivisering.

Ett annat russin som jag vill lyfta fram är avskaffandet av reklamskatten, som vi räknar med ska ske till en del till hösten. Det känns oerhört angeläget. Flera regeringar har misslyckats med detta. Det vore regeringen Löfven till gagn och ära om den lyckades med att börja avvecklingen. Det vill vi gärna medverka till.

Jag kan nämna att hög- och medelfrekventa dagstidningar får bättre stödnivåer. Det gäller även lågfrekventa tidningar i en framtid. Stödet till storstadstidningarna ska också öka.

Detta är viktigt för oss. Nu har jag nämnt bara några saker. För att spara tid, herr talman, går jag inte in i detalj. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)