Skyddet av värdefull skog

Herr talman! Skogen är en av Sveriges allra viktigaste resurser. Historiskt sett har skogen byggt Sveriges välstånd genom att den skapat jobb och tillväxt i hela landet men också genom att exporten skapat stabilitet under oroliga tider.

Skogen har inte bara varit historiskt viktig. Den kommer också att ta Sverige in i framtiden. Med den gröna kolatomen från skogen kan vi nämligen bygga i stort sett allt som vårt framtida samhälle behöver. Vi kan göra drivmedel, byggmaterial, kemikalier, målarfärg, tyg etcetera. Denna omställning är redan i full gång, men för att Sverige fullt ut ska kunna ta vara på den potential som den svenska skogen har krävs långsiktiga politiska spelregler.

Det handlar om långsiktiga spelregler för de företag som ska leverera de innovativa produkterna från skogen, vilket är anledningen till att Centerpartiet vill se en bioekonomistrategi. Vi yrkar därför bifall till reservation 27. Men efter år av osäkerhet och polarisering i debatten gäller långsiktigheten också och inte minst de skogsägare som ska leverera råvarorna.

Samtidigt bygger svensk skogspolitik på två jämställda mål: produktion och miljö. Det är viktigt att värna den biologiska mångfalden och säkerställa att viktiga naturbiotoper i skogslandskapet bibehålls och bevaras inför framtiden.

Men det som är unikt med den svenska skogsmodellen är det faktum att hälften av all skog i Sverige ägs av enskilda markägare. Detta gör att det i dag är många händer som sköter den svenska skogen och det svenska skogsskyddet och därigenom skapar mångfald. Svenska skogsägare, inte minst familjeskogsbruken, har i flera år tagit ett stort ansvar i miljöarbetet när det gäller skydd av skog och värdefull natur. Aktivt ägande är en förutsättning för långsiktigt hållbar skog, och därför måste dessa aktörer ses som en absolut nödvändig part i miljöarbetet.

Principen om frihet under ansvar som svensk skogspolitik vilar på har tjänat oss väl. Det vill vi att den ska göra även i framtiden. Vill vi även i fortsättningen ha ett stort engagemang för svensk skogsskötsel med dess mångfald och engagerade lokala brukande - som ofta involverar även skogsbete, naturvårdsskötsel, lokala bioenergilösningar, viltvård och jakt och rekreation och friluftsliv - måste svensk skogspolitik och skogsskydd i större utsträckning än nu ta hänsyn till och involvera de enskilda markägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Därför är dagens debatt så viktig. Dels hanterar vi regeringens svar på den granskning av skydd av värdefull natur som Riksrevisionen presenterat, dels hanterar vi de skogliga motioner som skickats in av riksdagsledamöter under allmänna motionstiden.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår i betänkandet att riksdagen riktar ett tillkännagivande och uppmanar regeringen att kroka arm med likasinnade skogsländer i EU för att stå upp för det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och säkerställa att den modell med frihet under ansvar som präglat svenskt skogsbruk inte hotas av EU.

Herr talman! Riksrevisionen riktar i rapporten Skyddet av värdefull skog kritik mot regeringen på ett flertal punkter när det gäller statens samlade insatser för skydd av värdefull skog. Riksrevisionen menar övergripande att statens insatser kan bli mer kostnadseffektiva. Man konstaterar att de skydds- och ersättningsformer som i dag finns att tillgå inte är helt ändamålsenliga. Man konstaterar också att uppföljningen av de områden som avsatts för skydd brister. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt väl om de värden som vi en gång ville skydda finns kvar.

En viktig ingång för Centerpartiet när det gäller skydd av värdefull natur är att vi litar på markägarnas engagemang och förmåga. Värdefull natur kan behöva utökat skydd, men det innebär samtidigt ofta att ägande- och brukanderätten begränsas. Det måste vara självklart att ägare och brukare ersätts för de inskränkningar som görs.

Det är helt oacceptabelt att skogsägare ska leva i ovisshet om huruvida de kommer att få ersättning och som i fallet med den fjällnära skogen faktiskt behöver stämma staten i en ojämn David-mot-Goliat-kamp. Tydliga spelregler kring ersättning vid inskränkningar är därför helt nödvändigt framåt. Detta är också en anledning till att Centerpartiet i budgetförhandlingarna driver på för att de skogsägare som förväntar sig ersättning ska kunna få det.

Ett kostnadseffektivt sätt att skydda mark är att använda statlig produktiv skogsmark, till exempel från Sveaskog, som ersättningsmark vid bildande av naturskyddsområden. Detta möjliggör skydd av värdefull natur, samtidigt som det säkerställer att skogsägare får rimlig ersättning.

Ett annat sätt att öka den biologiska mångfalden i skogen är att i större utsträckning använda ekologisk kompensation och system för att skapa och sälja krediter kopplade till åtgärder som minskar negativ påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald. Detta kan vara ett led i att skapa kostnadseffektiva metoder för skydd av värdefull natur.

Centerpartiet välkomnar denna granskning från Riksrevisionen. Skattemedel för att skydda skog ska användas effektivt och i första hand gå till att skydda skog med de allra högsta naturvärdena. Tillvägagångssättet ska vara transparent och skapa förtroende hos allmänheten och de privata skogsägarna, och här ser vi att den nuvarande skogspolitiken behöver stärkas, inte minst efter de fyra nästan förlorade skogsår vi har bakom oss efter den gångna mandatperioden.

Herr talman! Svensk skogspolitik har under lång tid präglats av konflikter, såväl mellan organisationer och intressenter som mellan regering och opposition. Många skogsägare vittnar om en osäkerhet kring vart svensk skogspolitik är på väg. Januariavtalet innebär många konkreta åtgärder för att stärka svenskt skogsbruk och svensk skogsnäring. Centerpartiet ser detta som en viktig del när det gäller att få stabilitet och en tydlig riktning i svensk skogspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Centerpartiet har fått gehör för krav på att rättssäkerheten ska stärkas för markägare och företag genom bättre kompensationsmöjligheter vid intrång i brukanderätten. Det nationella skogsprogrammet ska utvecklas för att främja skogsnäringen, med fokus på att förbättra villkoren för företag och skogsentreprenörer. Artskyddsförordningen ska ses över för att bli mer rättssäker. Överenskommelsen innebär också ett stopp för vidare nyckelbiotopsinventering, vilket är något som vållat stor oro för många skogsägare.

Svensk skogspolitik bygger som sagt på frihet under ansvar, och det vill vi fortsatt värna genom en tydlig lagstiftning och en myndighetsutövning som hjälper skogsägarna och som inte skapar osäkerhet och otrygghet. Under senare år har implementering av ny lagstiftning liksom ny praxis från myndigheter lett till domstolsprocesser, vilket med rätta upprört skogsägarna i Sverige. Från Centerpartiets sida vill vi se ett slut på detta, och en bärande del av januariavtalet är därför en översyn av relevant lagstiftning och inte minst tillämpningen av denna.

Den skogspolitiska inriktningen under kommande mandatperiod har alltså tydliga åtaganden när det gäller att stärka konkurrenskraften för skogsnäringen. Men skogsvårdslagen har två jämställda mål - produktion och miljö - och under mandatperioden vill Centerpartiet också säkerställa att Sveriges nationella och internationella åtaganden angående miljömål kan uppfyllas.

För att få en kunskapsbaserad och aktuell utgångspunkt ska ansvariga myndigheter få i uppdrag att se över arealen skyddad skog och föreslå nya skyddsformer - allt för att säkerställa en god biologisk mångfald i skogen, men på ett kostnadseffektivt och rättssäkert sätt som innebär att skogsägarnas naturvårdande arbete belönas snarare än bestraffas.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis krävs nu långsiktiga spelregler för svensk skogspolitik. Skogsbruk är långsiktigt och sträcker sig ofta över flera generationer. De plantor som farfar eller farmor planterade kan barnbarnen bruka, och däremellan behöver uttag från skogen ofta göras för att betala räntor eller få lån till en ny investering.

Långsiktighet och förutsägbarhet är därför helt centralt i svensk skogspolitik. Skogsägare måste kunna lita på de besked som myndigheter och politiker ger dem och kunna räkna med att det värde deras skog utgör inte tas ifrån dem.

Centerpartiet kommer under kommande mandatperiod att göra vårt yttersta för att regering och riksdag verkligen ska genomföra de åtgärder för stärkt äganderätt för skogsägarna, en utvecklad bioekonomi och en god biologisk mångfald som det nu finns en bred uppslutning för i riksdagen. Jag hoppas verkligen att den osäkerhet och den polarisering som har präglat svensk skogspolitik under de senaste åren därmed kan få ett slut. Nu är det dags för ordning och reda i svensk skogspolitik!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 8, Skyddet av värdefull skog. Jag väljer att yrka bifall enbart till Moderaternas reservation nr 27, men vi står såklart bakom alla våra reservationer.

Den svenska skogen är vår kanske viktigaste naturtillgång. Av världens skog finns 1 procent i Sverige, men vi har 10 procent av världens produktion när det gäller virke, massa och papper. Detta beror på att vi har 300 000 privata svenska skogsägare, som är oerhört engagerade och brinner för sin skog. De har på ett föredömligt sätt tagit hand om sin skog i generationer och byggt upp inte bara naturvärden utan också virkesförråd. De senaste 100 åren har vi fördubblat det svenska virkesförrådet i skogen. Detta är fantastiskt bra gjort, och det har skett med frihet under ansvar, vilket hela tiden har präglat den svenska skogsproduktionen.

Den svenska skogen genererar varje år 125 miljarder netto och är på det sättet en oerhört stor del av den svenska välfärden. Det betyder att vi behöver fortsätta att ge skogsägarna möjlighet till lönsamhet - inte höja särskatter på bränsle eller, som det finns idéer om, införa skatter på avstånd, vilket egentligen bara direkt kommer att drabba primärproducenterna. Det finns inte järnväg överallt ute i skogen.

I Riksrevisionens rapport Skyddet av värdefull skog får regeringen kritik för att man i det skydd som införts många gånger inte tänkt på kvalitet utan sett mer till kvantitet. Man har valt att skydda många hektar skog när det kanske hade räckt att skydda ett hektar, för naturvärdet var inte större än så. Men det var enkelt att rita in ett område som var till exempel fem hektar.

Moderaterna har fått en del kritik för att vi har sänkt budgeten för skydd av skog. Ja, det har vi gjort. En av anledningarna till det är att inte ens Skogsstyrelsen själv i nuläget kan säga om vi har uppnått målen för mängden skyddad skog. Vi vet egentligen inte hur mycket skyddad skog vi har; vi kanske redan har överskridit målen. Vi har sänkt budgeten för att vi vill avvakta och se till att skyddet av skog sker på ett rättssäkert sätt och inte inkräktar för mycket på äganderätten.

Regeringen säger själv att vi i dag har skyddat ungefär, tror jag, 31 procent av svensk skog, som inte används för produktion. Man kan stillsamt fråga sig hur mycket vi ska skydda? Ska vi skydda 35, 40 eller 50 procent? Hur mycket har vi råd att skydda? Vi måste landa i att det även blir ett ekonomiskt tänk i detta. Vi ska såklart skydda värdefull mark, men vi måste stanna upp nu, tänka efter och låta Skogsstyrelsen komma med sin rapport där de berättar hur mycket skog vi egentligen har skyddat.

Jag har ett exempel på hur naturvärden kan ändras och byta plats. Jag pratade för ungefär ett halvår sedan med en skogsägare som hade en 150årig tallskog, som man under alla år hade skött som ett produktionsbestånd. Vi talar om kanske tre generationer som byggt upp detta som ett produktionsbestånd. Nu var det dags att skörda den 150 år gamla skogen och ta hem vinsten för det långsiktiga arbete man gjort. Man hade kvalitetsstammarna kvar.

När man gjorde en avverkningsanmälan blev svaret nej - det går inte, för det är höga naturvärden här. Jaha, sa skogsägaren, hur menar ni då? Jo, skogen är gammal, blev svaret. Detta blir helt orimligt. Här har alltså en familj i tre generationer skött ett tallbestånd för att skörda frukten efter 150 år, och då får man inte röra det. Det är definitivt inte heller rimligt att man ska behöva gå till domstol för att få skörda sin skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Vi moderater är också positiva till en bioekonomistrategi. Skogen är den kanske viktigaste delen i vår klimatomställning och tar i dag upp ungefär 80 procent av klimatgasutsläppen. Garanten för att vi ska kunna ta upp alla dessa klimatgasutsläpp är att vi har en hög produktion, och produktion innebär växande skog.

Gammal skog som står binder ingen ny koldioxid, utan det är växande skog som binder koldioxid. Alltså behöver vi ha produktion.

En bioekonomistrategi kommer på detta sätt att kunna leda till nya innovationer. Det finns fantastiskt mycket man kan göra med skogen i dag. Det handlar om nya produkter och framför allt om bränslen för omställningen till fossilfria bränslen.

Det som krävs för att vi ska kunna nå resultat med en bioekonomistrategi är såklart långsiktiga spelregler för skogsägarna. Jag sa tidigare att det var tre generationer som hade byggt upp ett tallbestånd. När vi talar om skogen talar vi hela tiden om generationer. Långsiktighet är oerhört viktigt.

En lantbrukare som sår ett hektar vete skördar det förhoppningsvis till hösten om inte vildsvinen äter upp det eller trampar ned det. Men om man planterar tall i dag ska beståndet kanske skördas om 110 år. Långsiktiga spelregler är väldigt viktiga.

Tillkännagivandet om nationellt självbestämmande i betänkandet är viktigt. Sverige har med förstånd brukat sin skog under lång tid. Det finns dåliga exempel i Europa där man inte har gjort så. Sverige och Finland är föregångsländer när det gäller att ta hand om sin skog. Jag sa tidigare att vi har byggt upp stora virkesförråd. Det beror på att vi har brukat vår skog på ett klokt sätt.

Herr talman! För snart tre år sedan riktade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen kritik när det gällde artskyddsförordningen. Man framhöll att en översyn behöver göras. Artskyddsförordningen är inte tillämpbar, effektiv och rättssäker i dagsläget.

Regeringen har fortfarande inte mäktat med att starta denna översyn. Vad jag förstår ligger den fortfarande i Regeringskansliet för beredning. Jag undrar bara: Ska detta ta tre år till, eller är det på gång? När sker det? Skogsägarna behöver få veta, och myndigheterna behöver också få veta det för att kunna bemöta skogsägarna på ett rättssäkert sätt.

Nyckelbiotopsinventeringen finns det en majoritet här i kammaren för att stoppa. I vår budget sa vi också att detta måste stanna. Vi måste se över nyckelbiotopsinventeringen för att se hur den blir rättssäker och hur vi möter skogsägarna på ett äganderättsmässigt sätt. I dag känner de sig hotade i stället. Det är som om någon kommer och lägger en död hand över skogen. Man får i princip avverka den, men ingen vill köpa virket. Inget certifierat sågverk kommer att använda virke från en nyckelbiotop. Man kan elda upp det i kaminen, men kaminer får vi snart inte använda längre.

Herr talman! Äganderätten är ett viktigt fundament i en demokrati och en marknadsekonomi. Men många känner en växande oro för urholkning av äganderätten. Det gäller särskilt de gröna näringarna. Jag tänker på nyckelbiotoper, artskyddsförordningen, utökade talerätter när det gäller avverkningar och missbruk av allemansrätten, som vi ofta ser i dag. Det drabbar äganderätten och enskilda primärproducenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Därför blir jag glad - eller kanske snarare bekymrad - när januariöverenskommelsen nämner en äganderättsutredning. Det är en utredning som vi moderater under lång tid har sagt att vi vill göra för de gröna näringarna.

Problemet med en äganderättsutredning i den nya konstellation som januariöverenskommelsen innebär är att jag inte är lika säker på att en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är lika noggranna med äganderätten som en moderatledd regering hade varit. Jag hoppas att Centern får stort inflytande där. De har många kloka insikter när det gäller äganderätten.

Det är oerhört viktigt att äganderätten nu värnas och att de svenska gröna näringarna har fortsatt god tilltro till att de kommer att öka sin lönsamhet den kommande tiden, både för att klara klimatomställningen och för att klara livsmedelsstrategin, så att man kan komma tillbaka till lantbruket.

Det är klart att mark med mycket höga naturvärden ska skyddas. Men en god kommunikation måste föregå, och ersättningar ska alltid utgå. Vi behöver förmodligen lugna ned skyddet just nu, tills vi har fått en utredning som visar hur mycket mer skog vi ska skydda.

Herr talman! En vis person har sagt: När det kommer till äganderätten är Moderaterna last man standing.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till vår reservation 13 samt till reservation 27 från M, KD och C om behovet av en bioekonomistrategi.

Regeringen har till riksdagen överlämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport beträffande skydd av värdefull skog. Riksrevisionen noterar att statens aktiviteter för att snabbt öka arealen skyddad skog har intensifierats kraftigt under de senaste åren. Detta har inte minst skett på privat mark. Riksrevisionen lämnar med anledning av detta en rad kommentarer. De handlar mycket om att hitta mer kostnadseffektiva metoder och tillvägagångssätt som kan ge större acceptans hos skogsägarna.

Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi att regeringen i sin skrivelse instämmer med Riksrevisionen i att arbetet med skydd av skog kan bli mer kostnadseffektivt och att även funktionell skötsel är ett viktigt verktyg. Att totalt förbjuda brukandet av skog är sällan befogat av artskyddsskäl men kostar väldigt mycket, såväl i pengar som i minskat förtroende från skogsbrukarnas sida.

Vi vill speciellt framhålla Riksrevisionens betonande av att markägarens rätt till intrångsersättning är grundlagsskyddad. Konsekvenserna av detta konstaterande tycker vi är otillräckligt analyserade i regeringens skrivelse.

Skogsstyrelsen har under många år försökt etablera en praxis som innebär att upp till 10 procent av en planerad avverknings intäkter kan hindras genom Skogsstyrelsens försorg utan ersättning. Denna praxis bygger på en absolut maximal nivå som angavs i ett betänkande från bostadsutskottet 1986/87.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Vi tycker inte att det är lämpligt att toleransnivåerna för vad som maximalt kunde tålas i bostadsbyggnadssektorn 1987 ska användas som underlag för kraftigt ökade skyddsåtgärder i skog 2019. Dessutom rör det sig, som sagt, om vad man maximalt förväntar sig att en markägare ska tåla. Det är inte ett medeltal och inte ett arealmål för Skogsstyrelsens eller länsstyrelsernas tjänstemän.

Det är värt att notera att Skogsstyrelsen inte heller räknar in nyckelbiotoper i dessa 10 procent. Skogsstyrelsen anser sig, för all del med viss rätt, inte ha ansvar för att markägaren förlorar möjligheten att sälja sitt virke som en följd av att Skogsstyrelsen har registrerat en nyckelbiotop.

Dock finns ett halvt erkännande i att man från Skogsstyrelsens sida säger sig vilja ge ersättning om mer än 5 procent av en fastighets totala yta blir nyckelbiotop. Det blir då fråga om att prioritera sådana markägare när man inrättar biotopskyddsområden eller naturreservat eller tecknar ett naturvårdsavtal.

Detta att skogsägare utan ersättning ska acceptera att upp till 5 procent av arealen blir nyckelbiotop är misstänkt likt skogsskötselcertifieringssystemen FSC och PEFC, som också föreskriver att skogsägaren för att bli certifierad ska sätta åt sidan 5 procent av sin areal. Men genom att sätta samma nivå som i certifieringssystemen för när ersättning ska åstadkommas för privata markägare med hög andel nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen alltså kopierat certifieringens villkor. Man ska dock notera dels att certifieringen är frivillig och inte är ett statligt beslut, dels att alla skogsägare inte är certifierade och inte behöver vara det. Staten ska inte ta beslut grundade på den grupp skogsägare som är certifierade, utan staten ska verka neutralt.

En kraftig ökning har skett av Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas olika åtgärder för att stoppa eller begränsa avverkningar, ofta utan att dessa skogar har getts formellt skydd och utan att markägarna får ersättning för de förluster det innebär. Detta har naturligtvis lett till en rad problem knutna till markägares rätt att inom tydliga och objektiva ramar långsiktigt själva kunna bestämma hur de vill bruka sin skog.

Vi tror att det som har hänt har att göra med att regeringen har som ambition att öka arealerna undantagna från skogsbruk. Men man fokuserar mer på arealmål än på faktisk nytta. Vi skulle önska att man fokuserade lika mycket på motivationen för långsiktigt skogsbruk, på skogsindustrins behov av virke och på framtidens behov av biobaserade material.

Herr talman! Riksrevisionen påpekar i detta sammanhang på att naturvårdsavtal med markägaren kan vara lämpligare men att myndigheternas användning av den skyddsformen minskar.

Vi tycker också från Sverigedemokraternas sida att man ska öka användningen av naturvårdsavtal av följande skäl:

De är ett mindre ingrepp än ett övertagande i form av reservat eller dylikt, sett ur markägarens synvinkel.

De leder till bättre proportionalitet mellan inskränkningar i äganderätten och det eftersträvade resultatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

De medger - och det är mycket väsentligt - att markägaren kan påverka vad man kommer överens om i fråga om hans mark.

De kan ge en löpande biinkomst i de fall naturvårdande skötsel ingår i avtalet.

De behöver inte utesluta all avverkning.

De kan anpassas beträffande yta och skötsel till förändringar som sker, i fråga om både kunskap och markförhållanden, över tid.

De är mer kostnadseffektiva. Det var det som Riksrevisionen också påpekade.

Riksrevisionen efterfrågar statistik som entydigt visar hur mycket skyddad skog Sverige har, uppdelad i olika kategorier av formellt och informellt skyddad skog. Dessa siffror måste innefatta även impediment och fjällnära skog för att vi ska kunna göra internationella jämförelser och för att vi själva ska veta vad vi har skyddat.

Från Sverigedemokraternas sida vill vi tillfoga att det behövs en sökbar databas med uppgifter om alla skyddade skogsbestånd, inklusive nyckelbiotoperna, om man nu räknar dem som skyddade eller inte, så att en verklig utvärdering kan göras av var vi står i dag.

För att bättre kunna styra framtida naturvårdsåtgärder behöver vi tillgängliga fakta om vad vi redan har skyddat. Det behövs till exempel för att staten ska ha underlag för att bestämma vilka av nyckelbiotoperna som faktiskt ska ges formellt skydd. Och det behövs för att veta vilka typer av nyckelbiotoper vi har för lite av eller vilka typer av skyddade områden vi har för lite av, så att vi i vårt arbete fokuserar på rätt saker.

När vi lade fram vår budget begärde vi ett moratorium för nya nyckelbiotoper tills en sådan utvärdering hade gjorts. Tyvärr blev det inget moratorium eftersom januariöverenskommelsen bara handlar om att inte utöka nyckelbiotoperna - vi ville ha ett tillfälligt stopp för dem. Därför vill jag upprepa denna begäran i dag. Det kan gå ganska snabbt att få till en sådan databas, och den behövs verkligen.

Jag vill också ta tillfället i akt att yrka på att artskyddsförordningen ska omarbetas för att bli till mindre hinder för skogsägare, vilket regeringen lovade i maj 2018.

Herr talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande 8, Skyddet av värdefull skog. Det handlar om en rapport från Riksrevisionen och om regeringens skrivelse med anledning av den.

Dagen till ära har jag till och med på mig en slips med tallar och en slipsnål med en tall.

Ni skulle bara veta hur viktig skogsnäringen har varit för Sverige. Jag är tredje generationens skogsarbetare, och jag har två söner som hamnat i branschen. Jag önskar att den här kammaren någon gång ska få en riktig föredragning om vad skogsnäringen har betytt för Sverige. Jag är övertygad om att den har betytt mycket. Man får tycka vad man vill om skogen, men den har betytt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Jag ska gå tillbaka till ämnet. Riksrevisionen pekar på många saker. Jag tycker att några saker som de pekar på är bra. De pekar många gånger på kvalitet i stället för kvantitet. De pekar på några saker som har hänt i norra Sverige kontra i södra Sverige.

Sedan kommer jag till några saker som många gånger kommer upp.

Det är biologisk mångfald. Jag tror inte att någon, inte ens de ivrigaste förespråkarna för skogsindustrin, skulle vilja säga: De här arterna är inte viktiga. Vi kör över dem med berått mod. De behövs inte.

Jag tror inte att någon skulle vilja säga det.

Sedan är det värdefull skog. Om du frågar tio personer i Sverige tror jag att du får tio olika svar. Det kan skilja mycket i fråga om vad de betraktar som värdefullt, men jag ska återkomma till det längre fram.

Sedan är det miljömålet Levande skogar, enligt propositionen från 1998. Jag ska läsa lite grann, herr talman, vad som står där:

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Bland annat framgår att natur- och kulturmiljövärden i skogen ska bevaras och utvecklas. Hotade arter ska kunna återhämta sig i samtliga naturgeografiska regioner. Skogsmarkens funktion ska också värnas, liksom skogens olika ekosystemtjänster, såsom vattenrening, koldioxidupptag och produktion av biomassa. Skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.

Sedan är det de jämställda målen. Många har varit inne på att vi fick dem 1993 - produktionsmål och miljömål. När det gäller miljömålet säger man att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

Då kommer jag in på hotade arter. Det finns 900 arter som man säger att skogsbruket kan ha betydelse för. De är rödlistade, och i någon form kan det ha betydelse om man inte sköter detta. Av de 900 arterna finns 750 i södra Sverige och 150 i norra Sverige. I södra Sverige finns det ungefär 70 hektar som är skyddade per hotad art. I norra Sverige har vi i dag över 3 000 hektar som är skyddade per hotad art.

Vad säger det? Någonstans borde någon klocka börja ticka. Vad ska vi rikta in oss på om det är något som behöver skyddas ytterligare? Det är klart att vi ska skydda det som är skyddsvärt och unikt - och unika miljöer - med tanke på kommande generationer. Så är det.

Sedan kommer jag till naturtyper. Låt oss säga att vi har 50 hektar som är skyddade för att det är något unikt. Det kan finnas biologiska värden. Det kan finnas växter. En naturtyp som är unik skyddar man. Sedan söker man tillstånd för 40 hektar 1 kilometer därifrån. Där är det högre värden. Det är precis samma värden, men det är kanske också någonting ytterligare. Då vill man skydda även det. Det tycker jag är okej. Men jag tänker på de 50 hektar som är skyddade sedan tidigare. Det borde komma igång en diskussion om huruvida man kan byta ut detta, för det är bättre att man skyddar det område som har högre värden. Jag tror att den diskussionen kommer att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Sedan kommer jag till kulturmiljövärden. Jag har gjort avverkningsplaneringar och stött på kolbottnar. Det finns tiotusentals kolbottnar i Sverige. Jag kan stöta på kanske fem, sex under en avverkningsplanering. Då ska jag skydda dessa kolbottnar. Jag får avverka dem med högstubbar och markera dem, men jag får inte göra återbeskogning på dem - fine. Tror ni att någon någonsin kommer att besöka dem? Nej, ingen någonsin i hela Sverige. I stället skulle vi kanske skydda en av dem, den bästa och kanske den som är nära vägen, så att man kommer åt att titta på den.

Kulturmiljövärden är bra, och de ska givetvis skyddas. Men jag tror inte att man har fått hela bilden av detta.

När det gäller miljömålen står det också om estetiska och sociala värden. Man kan googla på ordet estetisk. Det står så här: smakfull, skön, stilfull, stilren, vacker, tilltalande, anslående, behaglig, konstnärlig, skönhetsfull.

Herr talman! Enligt skrivelsen arbetar regeringen kontinuerligt med att förbättra det strategiska genomförandet av miljömålen och ge goda förutsättningar för friluftslivet. Där kan jag tänka mig att de smakfulla, sköna och stilfulla värdena kommer in.

Men om ni frågar friluftsmänniskorna var de vill vistas säger de: Det här är fint. Här vill vi vistas. Vad är det då för skog de är i? Jo, det är oftast skött tallskog. Där finns bär. Där finns svamp. Det är fint att gå där. De som vill vara i de smakfulla och sköna miljöerna vill inte vara i en skog som är skyddad, där ingen har varit. Det är inte så roligt att gå där. Det finns mycket sly, och det är inte så fint där. Dessa områden skyddas för att det finns andra värden. Det är så vi ska ha det. Vi ska givetvis skydda det som är unikt och värdefullt. Men, som jag var inne på, vad som är värdefull skog beror på vem du frågar. Det kan skilja mycket mellan olika personer.

Det kan finnas en by där det bodde 200 personer för 50 år sedan. Några har kämpat sig kvar och har skött skogen. Det är inget ont i att det kommer några som bygger en stuga där och vistas i skogen - det är bra att de kommer dit. Men för dem som har skött skogen är den värdefull när den ska avverkas, medan de som vistas där tycker att den är värdefull om den står kvar. Där har vi konflikten. Vi måste någon gång ha den historiska beskrivningen av skogen, så att vi kommer framåt i hur vi ska göra i framtiden.

Herr talman! Produktionsmålet då? Så här står det: "Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar."

Jag kan bara kommentera att jag inte skulle kunna se mina barnbarn i ögonen och säga att vi drev igenom en skogspolitik som innebär att du tyvärr har ungefär 30 procent av den timmerandel som vi fick, för vi hade en typ av skogsskötsel som gjorde att den inte var fin.

Jag har gjort många misstag i mitt liv som skogsarbetare, och jag är inte stolt över allt. Den skötseln ledde till att vi har en hög produktion av skog, men vi behöver inte på göra på samma sätt i framtiden. Det är jag övertygad om. Det kommer vi inte att göra. Vi kommer att vara tvungna att göra avkall på tätortsnära områden och sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Att vi skulle ha kunnat göra en jätterevolution med en annan typ av skötsel, det tror jag inte på. Om man ska göra det så ska man göra det på rätt marker, och Skogsstyrelsen kan det där. Den finns de som alltid förespråkar kontinuitetsskogsbruk i stället för trakthyggesbruk, och det kan man absolut ha. Men det kommer att vara en mycket liten del.

Jag yrkar bifall till reservation 11 så att jag inte får bakläxa. Den pekar på etappmål när det gäller kalhyggesfritt skogsbruk, och det vore inte fel i sig, men då ska det vara på rätt ställe. Vi kan inte göra det till en lekpark när vi ska ha produktion i skogen.

Sedan måste jag bara säga någonting om artskyddsförordningen. Jag vet att jag går över tiden, herr talman, och jag ber om ursäkt för det. Jag är dock inte ensam om det; jag har klockat dem som talat.

När det gäller fåglar och artskyddsförordningen kan jag garantera, mina vänner, att om jag tar skidorna och åker en mil västerut från mig, utan skogsbilväg eller någonting, och gör upp eld så är det en lavskrika där inom en halvtimme och vill dela mitt fläsk från stekpannan. Så är det. Den kommer dit.

Om jag gör en avverkningsplanering och ser att det häckar en tjäder där och vet att det är många som har koll på den tjäderhäckningsplatsen så undantar jag två hektar för den här tjädern. Sedan råkar det vara så att avverkningen kommer dit på hösten. Då får jag komma dit och skjuta tjädern! Jag kan skjuta den morgonen därpå, och det är ingen som kan säga någonting om det. Men när den häckade måste jag skydda den.

Någonstans i diskussionen måste vi komma till rätta med de här målen, för skogsbruket är en så viktig näringsgren för Sverige. Miljörörelsen har gjort mycket bra. Annars skulle vi kanske ha gjort de här misstagen än i dag. Som jag inledde med, herr talman: Jag är inte stolt över allt jag har gjort, men skogsbruket har betytt jättemycket för Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Herr talman! Det här trodde jag faktiskt inte att jag skulle säga från talarstolen i Sveriges riksdag, men nu måste jag skryta över en vänsterpartist. Det var ljuv musik att höra Birger Lahti, och att han drog över sin talartid gjorde ingenting vill åtminstone jag påstå.

Jag står självfallet bakom alla våra reservationer men vill yrka bifall till reservation 2 om utredning av äganderätten och reservation 27.

Riksdagen kommer under våren att behandla förslag inom skogspolitiken från den allmänna motionstiden. Vi vill ändå ta tillfället i akt och uppmärksamma behovet av ett naturskydd i skogen som samtidigt tar hänsyn till skogsbruket och ägande- och brukanderätten.

Som vi har hört tidigare här i dag är skogsbruket och skogsindustrin näringar som svarar för de största nettoexportinkomsterna i Sverige. Det ger jobb på landsbygden och en hållbar utveckling i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Skogsbranschen sysselsätter omkring 120 000 personer i Sverige, och för varje jobb skapas ytterligare två jobb hos underleverantörer. Samtidigt skapas underlag för samhällsservice som ger ytterligare jobb inom bland annat välfärd och handel. För att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktionsmål som miljömål.

Skogen ska också svara mot efterfrågan när det gäller människors behov av rekreation. Levande skogar med biologisk mångfald är en förutsättning för människors välbefinnande och hälsa och levererar dessutom viktiga ekosystemtjänster, såsom rening av luft och vatten och infångning av övergödande ämnen som exempelvis kväve. Bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden är mål som självklart utgör allmänna intressen.

Skogen är en viktig del i klimatarbetet. När skog växer binder den koldioxid som fortsätter att lagras i produkter av trä. När vi ersätter produkter av olja eller betong med produkter av trä minskas samtidigt vår klimatpåverkan. Detta är oerhört viktigt att ta med sig för framtiden när vi ska ställa om.

Herr talman! De senaste åren har ägande- och brukanderätten i skogen kommit att hotas på flera sätt. Tillämpningen av artskyddsförordningen och nyckelbiotopsbegreppet samt utredningsförslaget om föreningars rätt att överklaga avverkningsbeslut är exempel på detta. Denna utveckling är mycket oroande. Staten tycks vilja säga till markägarna att det är okej att du äger skog men inte att du brukar den. Därigenom smygsocialiseras den svenska skogen, vilket är något som måste motarbetas.

I vår budgetmotion påpekade vi att vi bör införa ett moratorium för nya nyckelbiotopsklassningar i avvaktan på ny lagstiftning. Detta ser vi som oerhört angeläget, inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt. Därför välkomnar vi skrivningen i JÖK:en om att den utökade nyckelbiotopsinventeringen inte ska återupptas. Det är ett steg på vägen.

Herr talman! På senare tid har vi haft flera uppmärksammade rättsfall inom det här området, och jag ska spinna vidare på Birger Lahtis ord om tjädern.

Det senaste i raden som jag har fått med mig är den så kallade tjäderdomen från mark- och miljödomstolen i Växjö, där domstolen slår fast att det kan finnas en rätt till ersättning men att markägarna då måste stämma staten i en separat talan. Att markägare ska behöva stämma staten för att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda är en fullständigt orimlig ordning. Vidare finns det andra skrivningar i domen som skulle få enorma konsekvenser för skogsbruket om de skulle tillämpas.

Under de senaste fyra åren har det under jakt skjutits i genomsnitt 17 000 tjädrar per år i vanlig lovlig jakt. Då är det anmärkningsvärt att närvaron av en art som alltså får lov att jagas skulle leda till totalförbud av skogsbruk på stora områden.

Kristdemokraterna anser att det är orimligt med den rättsosäkerhet som råder i dagsläget. En parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att ge förslag på en politik med positiva incitament för naturvårdshänsyn i skogsskötseln. Denna utredning ska titta på bland annat artskyddsförordningen och reglerna kring nyckelbiotoper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Staten bör se de privata skogsägarna som medspelare snarare än som motspelare. Ofta är det just genom de enskilda skogsägarnas långsiktiga förvaltarskap som höga naturvärden har skapats och bibehållits. I nuläget straffas den som har skog med höga naturvärden. Många markägare röjer eller avverkar för att förebygga uppkomster av skyddsvärda miljöer, tvärtemot vad som rimligen borde vara regeringens avsikt. En utredning behöver också tillsättas för att se över hur äganderätten kan stärkas inom de areella näringarna.

Herr talman! Rapporten är mycket tydlig i sin kritik mot jakten på kvantitet i stället för kvalitet, något som även andra har varit inne på tidigare. Vi kristdemokrater stämmer in i den kritiken och vill tydligt peka på att det inte är antalet avsatta hektar som borde vara målet utan att de marker som sätts av bär en hög biologisk mångfald som är viktig att bevara.

Under åren 2006-2014 avsatte alliansregeringen 100 000 hektar av Sveaskogs mark för att göra markbyten mot skyddsvärd mark. Detta program var enligt utvärderingarna kostnadseffektivt och gav 60 000 hektar skyddad skog. Ett liknande utbytesprogram med statlig skog bör genomföras igen. Produktiv skogsmark från Sveaskog, Fortifikationsverket och Fastighetsverket bör överföras till ett nytt bolag för att användas för markbyten med privata skogsägare.

Herr talman! De naturvärden som i dag finns i den svenska skogen och som ännu inte fått formellt skydd finns vanligtvis på privatägda marker. Orsaken till detta är att skogsbruket på statligt ägda marker i högre grad skett "rationellt" med rent ekonomiska utgångspunkter. Den mångfald av skötsel- och brukandestilar som har funnits på de enskilt ägda markerna har däremot resulterat i mer varierade naturtyper. 330 000 olika skogsägare ger per automatik en mångfald.

Kristdemokraterna föreslår att staten ska inleda ett program för att sälja produktiv skogsmark i statlig ägo till privata skogsbrukare i syfte att därigenom öka variationen även i den aktivt brukade skogen. Redan på 1800talet när kronoskogar såldes till privatpersoner såg man att skogarnas nya ägare skötte dem betydligt bättre än vad staten gjorde. Vi kristdemokrater tror på äganderätten och den enskilda människans förmåga att bruka sin skog under devisen frihet under ansvar.

Herr talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande 8, Skyddet av värdefull skog, som bygger på Riksrevisionens granskning och regeringens skrivelse. Vi ställer oss bakom tillkännagivandet från riksdagen till regeringen om behovet av att säkerställa att det nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas. I övrigt yrkar jag avslag på samtliga motioner och reservationer och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Vi har i utskottet sedan tidigare konstaterat att det finns ett brett samförstånd om att den svenska skogspolitiken ska bygga på de jämställda målen om produktion och miljö. En grundläggande del i den svenska skogspolitiken är skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar.

Produktion av skoglig råvara är viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle. Det är viktigt för att fasa ut fossil energi. Det är också viktigt att skogen brukas på rätt sätt för att säkerställa en långsiktig biologisk mångfald och för att säkerställa att vi inte har anfall från granbarkborrar, som det faktiskt handlar om. Vi har en större andel skog som är skadad av granbarkborrar än av bränderna i somras. Det tycker jag att man bör betänka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Inriktningen på arbetet med att uppnå Sveriges miljömål ligger fast sedan den beslutades av riksdagen i april 1999. I synnerhet målet Levande skogar ger en vägledning för det fortsatta arbetet med att uppnå ett hållbart skogsbruk.

Vi socialdemokrater är glada över att vi är fyra partier som har medverkat till januariavtalet och att vi har beslutat att tillsätta en utredning under nuvarande år för att se över hur internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Ny lagstiftning som en följd av denna utredning planeras till den 1 juli 2021.

Herr talman! Vi socialdemokrater tycker att Riksrevisionens rapport om statens arbete med skydd av värdefull skog är bra och lyfter fram frågor som vi länge har haft. Arbetet med skydd av skog har hittills till stor del fokuserat på arealmål och procentsatser på nationell nivå. För att nå målen bör arbetet i högre grad också fokusera på områdenas kvalitet och långsiktiga funktion. Detta kräver kunskap om skyddsvärda områden, skyddsbehov och frivilliga avsättningar. Det kräver en högre grad av långsiktig strategi, en noga genomförd planering av områden och ett skydd av de områden som faktiskt ska skyddas. Ett uppdaterat kunskapsunderlag är därför helt nödvändigt för att myndigheterna ska kunna arbeta på ett strategiskt sätt och minimera den mängd ärenden som i dag initieras genom avverkningsanmälningarna.

Herr talman! I Riksrevisionens rapport anges att satsningen i 2018 års budget på en nationell nyckelbiotopsinventering är angelägen. Jag delar synen på att förutsägbarheten i arbetet med skydd av skog är viktig för skogsägarna. Vi kan också konstatera att i samband med att ny kunskap om skyddsvärda områden tillkommer bör man också göra en uppdaterad behovsanalys för att klargöra eventuella återstående skyddsbehov för att nå dessa långsiktiga mål, inte minst för det fria och rörliga friluftslivet utifrån att vi är ett långt land med många regioner med ganska olika förutsättningar.

Frågan vi ställer oss är vem som ska ansvara för att en sådan kunskap finns. Hittills har det varit Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket via länsstyrelserna. Det handlar också om sektorsansvaret.

Skogsstyrelsen har, sedan propositionen om jämbördiga mål kom 1993, arbetat genom verktyget nyckelbiotopsinventering. Vi tror nu att det behövs nya verktyg, då nyckelbiotopsverktyget tyvärr har blivit alltmer av ett skällsord. Oavsett vad som kommer ut där är det ingen som känner att man vill stå bakom det. Det är antingen för lite, alldeles för mycket, alldeles fel eller på alldeles fel plats. Vi bör tydliggöra vad som ska komma efteråt.

Riksrevisionen lyfter också fram att regeringen och myndigheterna bör beakta att kostnaderna för skydd kan påverka vilken skyddsform som används och vilken ersättning som betalas ut.

De högerkonservativa delarna i Sveriges riksdag - M och KD stödda av SD - tycks ha glömt att en enig riksdag, i syfte att stärka äganderätten, efter förslag från dåvarande alliansregering 2010 beslutade att införa nya ersättningsregler vid expropriering och andra situationer där fastigheter tas i anspråk med tvång. De nya reglerna ledde till ganska rejält höjda ersättningar för fastighetsägare, och särskilt för skogsägare. Här har vi gammal lag och praxis som ger skogsägare långtgående rätt till ersättning, vilket innebär att det krävs pengar. Då kan man inte ohämmat dra ned på detta anslag och stoppa ingångna avtal. Vi behöver i budgetar säkerställa resurser för ersättning till markägare. Anslaget för värdefull natur ska därför genom januariavtalet förstärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

I Riksrevisionens rapport lyfts även fram att det finns behov av att tydliggöra innebörden i det så kallade sektorsansvaret, i termer av statens respektive markägarens ansvar för att uppfylla miljömålen, speciellt utifrån det faktum att det är små skogsägare som kommer i kläm. Vi hör sällan att det är SCA, Holmen, Bergvik eller Sveaskog som kommer i kläm. Det handlar om de små skogsägarna. Vi socialdemokrater delar denna bild.

Hur kan vi då sluta slå siffror i huvudet på varandra och komma överens om hur vi säkerställer de frivilliga avsättningarna och hur sektorsansvaret kan anpassas både till storskogsbrukets förutsättningar och till de små skogsägarna?

Riksrevisionen ställer frågan: Används statliga resurser för formellt skydd kostnadseffektivt? Riksrevisionens bedömning är att det finns utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten i det formella skyddsarbetet. Kostnadseffektiviteten påverkas i hög grad av en strategisk planering av skyddsvärda områden, val av skyddsform och ersättningens utformning. Inte minst behöver skyddet spridas. Birger Lahti beskrev här tidigare så föredömligt att vi har ett flertal fjällkommuner där skyddet av värdefull mark utgör 75 procent eller mer av hela kommunens mark. Då förstår man att det kanske inte är i dessa kommuner som man behöver göra de särskilda insatserna.

Riksrevisionens bedömning är också att restaurering av utvecklingsmarker är nödvändig i södra Sverige för att nå miljömålet Levande skogar. Det behöver också finnas en strategi för restaurering. Vi delar denna bild.

Vi behöver också införa sociala skydd för det rörliga friluftslivet, särskilt i och kring de stora orterna, så att människorna som bor i detta land känner att det finns en skog som de faktiskt vill promenera och vistas i. Detta för att de inte ska tro att det pågår en rovdrift, vilket det inte gör.

Herr talman! Implementeringen av artskyddsförordningen var dåligt genomtänkt och genomfördes slarvigt av den dåvarande moderatledda regeringen. Den genomfördes 2013-2014. Det är därför helt nödvändigt att se över den, så att markområden effektivt och rättssäkert kan avgränsas samtidigt som vi skyddar de mest hotade arterna. Vi behöver vara tydliga mot markägaren om när man har rätt till ersättningen. Det är också detta vi föreslår i januariavtalet, genom en utredning och en ny förordning som ska genomföras 2021. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen upptas inte, men vi behöver med bransch- och miljöorganisationer hitta nya, långsiktiga och trovärdiga verktyg.

Herr talman! Vi har mycket jobb framför oss. Mycket av den lagstiftning som gäller i dag fungerar inte i alla delar. Det är därför glädjande att vi genom januariöverenskommelsen om säkerställd äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förena detta med en växande cirkulär bioekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Några ord behöver sägas om det bytesprogram som finns i januariavtalet. Jag kan konstatera att Kjell-Arne Ottosson nämnde detta men att han kanske glömde att nämna följande: I det Sveaskogsprogram som startades, och som faktiskt fortgår fortfarande, har 99 procent gynnat storskogsbruket. Endast 1 promille, 83 hektar, har kunnat utgå till små, enskilda skogsägare. Jag tvivlar på att det var meningen.

Det kan hända att vi har ett gemensamt ansvar här - att myndigheterna totalt har feltolkat både vad den tidigare alliansregeringen genomförde och vad den tidigare S-ledda regeringen genomförde - men vi kan konstatera att utfallet av det Sveaskogsprogram som har genomförts till nästan 100 procent har gynnat det storskogsbruk som genom sektorsansvaret ändå borde ha tagit detta ansvar. Dessa avsatta skogar borde ha kunnat användas till små, enskilda skogsägare som faktiskt har kommit i kläm.

Herr talman! Isak From talar om pengarna till skydd, och då ska vi väl klargöra att det fanns pengar i budgeten för de ärenden som var avslutade. De pengarna fanns. Det är inte heller så att alla pengar för att avsätta marker är borttagna ur budgeten, utan det finns pengar kvar.

Det handlar väl kanske mer om att man nu helt enkelt måste rätta munnen efter matsäcken. Vi kan inte skydda mer mark än det finns pengar till. Tanken med detta var ju att vi inte ska skydda mer mark innan vi har fått Skogsstyrelsens utredning om hur mycket mer mark vi behöver skydda. Vi kan inte fortsätta in absurdum och skydda mer och mer mark.

Jag frågar därför Isak From: Hur mycket är det tänkt att vi ska ta bort? Ska vi ta 35 procent - eller 40 procent, eller 50 procent - skog ur produktion i Sverige? Är det vad man vill? Vi har ju gjort detta för att vi vill lugna ned takten på skyddet av skog, så att Skogsstyrelsen har en chans att komma ikapp och se hur mycket mer vi behöver skydda och hur mycket som är skyddat.

Vi ska komma ihåg att den frivilligt avsatta skogen utgör många gånger fler hektar än den skog som är formellt skyddad. Det innebär att skogsägarna, med frihet under ansvar, själva väljer att skydda skog - till en större yta än den formellt skyddade. Det ska man aldrig glömma.

Vad gäller artskyddsförordningen och vem som iscensatte den vågar jag inte riktigt svara på det, men det är tre år sedan den socialdemokratiska regeringen fick propåer från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om att den behöver ses över. Fortfarande har man inte påbörjat den översynen.

Herr talman! Tack för möjligheten att utveckla, John Widegren!

Vi ser nu runt om i hela landet att det görs kraftiga neddragningar på de statliga myndigheterna. Det gäller inte minst Arbetsförmedlingen, som aviserar att 130 kontor ska läggas ned. Skogsstyrelsen har sagt upp samtliga gröna jobb, och man har stoppat utbetalningen av ingångna avtal. Detta är de effekter vi nu får rådda med och städa upp i.

För att hjälpa John Widegren, som ju är ny i utskottet, kan jag konstatera att samtlig lagstiftning som gäller skogen och skogsbruket har tillkommit under borgerliga regeringar. Rätt eller fel - så är det. Den S-ledda regeringen under den förra mandatperioden ändrade inte en enda lagstiftning på det här området. Implementeringen av artskyddsförordningen sköttes av den moderatledda alliansregeringen. Man tog inte hänsyn till ett aktivt skogsbruk, utan den utformades utifrån att stora arealer skulle skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! Jag tänker inte debattera huruvida myndigheter runt om i landet nu gör diverse saker på grund av budgetar. Vi pratar skog nu.

Jag säger det igen, om artskyddsförordningen: Måhända var det borgerligheten som startade upp den, men under tre år har Socialdemokraterna vetat om att den inte fungerar och ändå valt att inte göra i ordning det hela. Det är anmärkningsvärt.

När det gäller nyckelbiotoper, som vi talade om tidigare, är jag jättetacksam att Isak From säger att vi ska hitta nya metoder för det. Det tror jag nämligen är en vinnande melodi.

Vad gäller lagstiftning om skogen har jag inga större propåer om det; det här handlade om en budgetfråga. Det handlade om att en myndighet skulle rätta munnen efter matsäcken. Det finns nämligen inga klara siffror över hur dagssituationen ser ut. Jag tycker att det är fullständigt rimligt att man då drar ned tempot i detta. Det är ju inte så lätt att gå ut och börja skydda en massa skog och sedan komma efteråt och säga: "Nu tar vi bort skyddet på den här skogen igen, för det behövdes inte - och naturvärdet finns inte heller kvar, för vi skyddar ett alldeles för stort område." Det blir inte bra.

Herr talman! Jag tror att Sverige som land, både vad gäller biologisk mångfald och i skogsbruket, tjänar på att vi kan enas om några grundläggande principer. Vi har stått bakom frihet under ansvar, och det är viktigt att vi hittar siffror som vi kan stå bakom så att vi säkerställer det frivilligt avsatta. Det är viktigt att vi hittar sätt att inventera så att kunskapen når skogsägarna och skogsägarna kan göra de rimliga avvägningar som ligger under sektorsansvaret.

En budgetproposition är också en lagtext, John Widegren. Nu blev det en servettskiss, och den får myndigheterna och nuvarande regering hantera efter bästa förmåga.

Herr talman! Jag börjar med att säga att jag som ett resultat av januariavtalet, där Liberalerna har fått gott gehör för sin politik på klimat- och miljöområdet, inte kommer att yrka bifall till några reservationer. Jag ser i stället tiden an, liksom det arbete vi alla har framför oss, och återkommer senare.

Herr talman! Skulle jag ändå tala lite allmänt om frågan värdefull skog skulle jag säga att jag tror att nästan alla svenskar har ett ganska nära förhållande till skogen. Det är grundlagt genom barndomens skogsutflykter och exkursioner med familj, vänner och skola. Många av oss har ett förflutet som skogsmullar eller scouter, och ofta har vi också skogsägare längre tillbaka i släktleden. Det skapar en bra plattform för att vi ska värdesätta skog och natur genom livet samt kunna se alla dess möjligheter - och även fallgropar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Skogen renar luften vi andas och upprätthåller balansen i atmosfären. Skogen är helt central när det gäller att ta upp koldioxid och motverka klimatförändringar, och det är en avgörande faktor för den biologiska mångfalden. Svensk ekonomi, och därmed vi alla, är också beroende av skogen och har så varit under flera hundra år. Det är faktiskt svårt att säga vad skogen har betytt för den här nationen och för oss alla - och vad den kommer att fortsätta att betyda.

Här har vi, än en gång, en av de stora utmaningarna för detta utskott: att balansera å ena sidan näringsaspekter och å andra sidan miljö och klimat samt de mer frihetliga allemansrättsliga frågorna. Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet.

Både staten och skogsnäringen har ett stort ansvar att skydda skogens ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Naturen och den biologiska mångfalden måste nämligen skyddas och bevaras. Vi, liksom alla växter och djur, är beroende av naturen och den biologiska mångfalden för vår egen överlevnad. Vi har ett ansvar att förvalta miljö och natur så att vi lämnar en värld i ekologisk balans till kommande generationer.

Vi vet att skogspolitiken är ett konfliktområde och att skogsägare ofta inte har tilltro till politiken eller ens till rättssystemet. Detta är förödande och något som ligger på allas våra axlar att bekämpa. Äganderätten är central i en fungerande stat, och jag kan lugna John Widegren och Moderaterna med att det inte är enbart Centerpartiet som kommer att bevaka frågan i kommande utredningar.

Det man äger, det vårdar man också - det är vi i Liberalerna helt övertygade om. Och precis som föregående talare nästan mangrant har gått upp och sagt finns det inte en skogsbrukare eller skogsägare som inte också vill bevara naturen. Det ligger nedärvt i denna typ av verksamhet.

Men om nu skog behöver tas i anspråk av staten måste det ske på ett sjyst sätt och självklart med ersättningar som är rimliga för den som ska avyttra skogen. Det måste också finnas en långsiktighet i politiken så att ägare vet vad som gäller, särskilt i en verksamhet som går genom generationer.

Därför behövs en översyn av regler för att stärka incitamenten för ett hållbart skogsbruk, som förbättrade ersättningsmodeller för att formellt skydda värdefull skog, samt en översyn av tillämpningen av artskyddsförordningen och reglerna kring nyckelbiotoper - detta så laddade ord.

Vi vill från liberalt håll också i större utsträckning utnyttja möjligheten med statligt ägd utbytesmark.

Liberalerna brukar hamna i skärningslinjen mellan Centerpartiet och Miljöpartiet, brukar jag hävda. Vi menar att den mest värdefulla skogen och nyckelbiotoper ska skyddas genom naturreservat och nationalparker. De kvarvarande naturskogarna - eller gammelskogarna - måste skyddas.

I debatten låter det ibland som om all skog är skyddad, men enligt mina uppgifter är det 5 procent av den produktiva skogsmarken i landet som är skyddad. Därutöver tillkommer ytterligare 5 procent som är frivilligt skyddad, vilket innebär 10 procent totalt. Jag vill inte ha någon sifferbingo här - detta är de uppgifter jag tidigare har fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! Jag vill säga några ord om Riksrevisionens granskning Skyddet av värdefull skog, som tidigare har tagits upp, för den pekar på många viktiga frågor som vi har att ta itu med.

Man bedömer att myndigheternas reviderade strategi för formellt skydd av skog behöver kompletteras med en strategi för restaurering av utvecklingsmark för att nå de långsiktiga målen, särskilt i södra Sverige.

Riksrevisionen anser även att det krävs ökad kunskap om skyddsvärda områden för att åstadkomma en effektiv prioritering och att det behöver göras en uppdaterad behovsanalys för att klargöra återstående skyddsbehov.

Enligt Riksrevisionen finns det risk för att skyddet i vissa fall görs mer omfattande och dyrare än vad som egentligen krävs. Det kan till exempel finnas anledning att se över de ekonomiska incitamenten att teckna naturvårdsavtal för att öka användningen av skyddsformen, vilket är något som vi från liberalt håll till fullo instämmer i.

Herr talman! Ska nu allt detta fungera - ska vi lyckas balansera skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet - måste det finnas en bred förankring, förståelse och acceptans mellan ägare, brukare, naturskyddsrörelser och allmänheten. Här har vi, som sagt, alla ett viktigt arbete att utföra.

Jag vill också lägga till att det i denna debatt för mig blev otroligt tydligt varför vi måste ha riksdagsledamöter ända från Skåne - Kristina Yngwe kommer ännu längre söderifrån än vad jag gör - till norra Sverige. Det är ett avlångt land. Vi har alla olika erfarenheter, och varenda pusselbit behövs. I Skåne ser vi fler än fem träd i klunga som en skog, men det gäller inte riktigt i resten av Sverige. Därför är denna debatt - som faktiskt nästan blev en debatt - mycket välkommen, och jag tror att vi tillsammans kan utforma en skogspolitik som är modern och hållbar.

(Applåder)

Herr talman! Skogen är grunden för mitt politiska engagemang och upphov till många debatter. Under den allmänna motionstiden lades det fram 75 förslag om hur skogspolitiken kan utvecklas, så engagemanget är stort. De flesta av dessa förslag handlar om att stärka äganderätten, öka produktionen och ta bort kunskapsunderlaget som går under namnet nyckelbiotoper.

Intresset för att bevara skogsekosystemen för den biologiska mångfaldens skull är mycket svagt. Ändå är 80 procent av den biologiska mångfalden på land globalt sett beroende av skogsekosystemen. I Sverige är runt hälften, 2 300, av alla våra rödlistade arter knutna till skogen.

Herr talman! Arterna är mer hotade än äganderätten. Faktum är att äganderätten inte är hotad. Här råder stor förvirring, så låt mig reda ut det hela lite.

Äganderätten är inskriven i Sveriges grundlag, tycka vad man vill om det. Däremot, herr talman, finns det något som kallas brukanderätten och som handlar om rätten att avverka sin skog. Men om det handlar om en skog av högt biologiskt värde som är hem åt skyddsvärda och hotade arter kan artskyddet prioriteras. Exempel på artskyddsarter är arter som finns inskrivna i EU:s art- och habitatdirektiv, som vi har översatt till vår miljöbalk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! Under miljöbalken finns artskyddsförordningen. Här finns de arter som EU har pekat ut som extra viktiga att ta hänsyn till för samtliga EU-länder.

Artskyddsförordningen är inte ny; den har funnits sedan 1998. Ändå går det att läsa i medier om hur artskyddsförordningen har satt käppar i hjulen för markägare. Antalet fall som gäller brukanderätten har ökat med mer än 30 procent sedan 2016.

Men vad betyder det? Under denna period har 341 beslut fattats med stöd av artskyddsförordningen. Skogsstyrelsen har alltså fattat ett beslut med stöd av artskyddsförordningen vid ungefär var femtusende avverkningsanmälan, det vill säga i runt 5 promille av fallen, och då har det för det mesta handlat om att skjuta upp avverkningen till ett annat tillfälle snarare än att förbjuda avverkningen.

Herr talman! Nästa brännande fråga är nyckelbiotoperna, och det är knappt ens politik - det är ett kunskapsunderlag. Det är kunskap om var vi har de mest biologiskt värdefulla skogarna. I dag är omkring 2 procent av den produktiva skogsmarken i hela Sverige klassad som nyckelbiotoper. Majoriteten av dessa, 85 procent, är inte långsiktigt skyddade.

Av Skogsstyrelsens rapport om nuläget för nyckelbiotoper framgår att i genomsnitt 200-250 hektar av Skogsstyrelsen registrerade nyckelbiotoper har avverkats årligen sedan 1993. Enligt hänsynsuppföljningen har under perioden 2008-2014 i genomsnitt 1,3 procent av den avverkningsanmälda arealen utgjorts av områden med nyckelbiotopsklass.

Herr talman! Cirka 2 000 hektar oregistrerade nyckelbiotoper avverkas per år. Därutöver har ca 3 000 hektar nyckelbiotoper påverkats negativt av avverkningarna. Många nyckelbiotoper är dessutom små och ligger utspridda i ett starkt fragmenterat skogslandskap.

Herr talman! Forskning visar att nyckelbiotoper har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Det är därför av ytterst stor vikt att veta var i skogslandskapet dessa värdefulla skogar finns. Nyckelbiotoper inventeras av utbildad myndighetspersonal som har kompetens att bedöma skogars naturvärden.

Det är mer kostnadseffektivt att bevara områden som man vet har höga naturvärden än att senare behöva återskapa värdefulla områden. Det blir även en trygghet för markägare att veta var de skyddsvärda skogarna finns, så att de kan planera sitt skogsbruk.

Herr talman! Enligt miljöbalken får inte biotopskyddsbiotoper avverkas, och enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till hänsynskrävande biotoper. Den frivilliga miljöcertifieringen FSC har som kriterium att nyckelbiotoper inte ska avverkas och säljas som miljöstämplat virke - en ren marknadsreglering, helt enkelt. Dessa krav har skogsbruket själva varit med och tagit fram, och det är helt frivilligt att ansluta sig till certifieringen.

Jag kan förstå frustrationen när en planerad avverkning stoppas i sista stund då det visar sig vara en nyckelbiotop. Någon som har räknat in en inkomst får inte ta del av denna.

Det har legat på skogsägaren själv att känna till om hans eller hennes skog har varit en nyckelbiotop eller inte. Men hur många känner sig ekologiskt läskunniga nog för att avgöra om en skog är en nyckelbiotop eller inte? Hur många kan känna igen en knärot, en kattfotslav eller en platt fjädermossa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

För att vara säker krävs det en stor artkunskap och ekologisk läskunnighet, en kompetens som finns hos naturvårdsbiologer. När Skogsstyrelsens biologer är ute och inventerar på förhand kan kunskapen leda till en bättre planering.

Herr talman! När nu en majoritet i riksdagen har röstat bort detta kunskapsunderlag och en viktig förutsättning för att nå upp till vårt miljömål lägger vi bördan på markägarna att själva utföra inventeringarna. Skogarna finns ju kvar, lagarna finns kvar, kriterierna finns kvar och konsumenterna vill inte medverka till att nyckelbiotoper skövlas. 80 procent av svenska folket vill att skyddsvärda skogar ska bevaras.

Herr talman! Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltmer gemensamt i sin politik. Något som förenar dem i skogspolitiken är deras fokus på effektivitet. Därför har den nationella strategin för skydd av formellt skydd av skog, som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket tagit fram, föreslagit att det är just de fastigheter som har mycket nyckelbiotoper som ska prioriteras för att få ett kostnadseffektivt skydd. Detta förutsätter dock en sak: kunskap och en nyckelbiotopsinventering som de tre partierna motade bort i sin budget.

Herr talman! Motiveringen från Moderaterna är att kunskapen är "rättsosäker" eftersom den försvårar för många skogsägare att bruka sin skog utan garantier för ersättning. Moderaterna och Kristdemokraterna säger att de vill stoppa inventeringen till dess att den kan ske på ett rättssäkert sätt.

Jag vill upplysa Moderaterna om att en nyckelbiotop inte har någon juridisk innebörd. Den nu stoppade nyckelbiotopsinventeringen innebär att ett mycket stort ansvar skjuts över på både skogsägare och virkesköpare. I ett läge där vi behöver mer kunskap om skogens värde erbjuder Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna oss mindre kunskap utan att lösa några som helst problem.

Herr talman! Medan vi ändå är inne på ämnet rättssäkerhet vill jag också meddela att Skogsstyrelsen har gjort en undersökning av läget och kommit fram till att skogsbruket är rättssäkert. Dock har jag som miljöpartist många synpunkter angående det juridiska.

I Sverige har vi en väldigt stark och bra miljölagstiftning, miljöbalken. Det betyder att allt som har en "betydande miljöpåverkan", såsom infrastruktur och exploatering, måste utredas. Däremot lyder inte skogsbruket under miljöbalken, trots att avverkning är den enskilt största faktorn till att vi har så många arter på rödlistan tillsammans med enväxling.

Skogsbruket har en egen lag, skogsvårdslagen, från 1993. I portalparagrafen står det att miljö och produktion ska vara två jämställda mål. Men resten av skriften är tandlös och skriven utifrån ett produktionsperspektiv, med en hel del "undvik" och "bör" när det kommer till naturvården. Men om du ska bygga en väg eller ett vindkraftverk i skogen måste en miljökonsekvensbeskrivning göras. Där går man igenom kulturvärden, sociala värden och miljövärden. Dessa olika värden inventeras och skrivs ihop i en rapport, där man väger nackdelar och fördelar innan myndigheter kan fatta beslut. Om du däremot skulle avverka precis samma yta behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning. Du kan göra ett hygge om flera hundra hektar på en plats där det aldrig, enligt miljöbalken, skulle gå att etablera vindkraftverk på grund av höga naturvärden. Det är förbjudet att plocka fridlysta blommor i skogen, men att avverka och köra sönder hela skogen är lagligt. Därför vill vi i Miljöpartiet att lagstiftningen för skogsbruk förs in i miljöbalken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! En annan förvirring som finns inom skogsdebatten, och som vi även hört lite grann av här i dag, är hur mycket skog som skyddas. Det finns politiker i denna sal som menar att vi i princip redan uppnått miljömålen; vi har till och med skyddat 31 procent av skogen. Fantastiskt! Detta är tyvärr långt ifrån sant. I en färsk rapport av Per Angelstam slås det fast att vi i Sverige är långt ifrån att uppnå våra internationella åtaganden och nationella miljömål för skogen.

De 31 procent som påstås vara skyddade är inte skyddade och saknar relevans i relation till FN:s Aichimål och de svenska miljömålen. Siffran 31 procent lyfts upp i dokumentet Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. Men när man synar siffrorna visar det sig att de inte bara är kontroversiella, eftersom äpplen blandas med päron, utan dessutom inkorrekta.

I tabellen på sidan 18 står det att 3,9 procent av all skogsmark, det vill säga 4,7 procent av den produktiva skogsarealen, är formellt skyddad produktiv skogsmark. De övriga procentenheterna av de påstådda skyddade 31 procenten består av följande: 4,3 procent är frivilliga avsättningar, det vill säga 5,2 procent av den produktiva skogsarealen.

Herr talman! Här måste poängteras att dessa inte är långsiktigt skyddad skogsmark. Skydd är i detta sammanhang kopplat till lagskydd, vilket dessa arealer inte har. De kan när som helst avverkas om skogsägaren vill det. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen definierar frivilliga avsättningar som bevarande med begränsad varaktighet. Dessutom är siffran en uppskattning och bygger inte på säkert underlag.

Herr talman! 7,3 procent av den produktiva skogsarealen sägs vara hänsynsytor. Vad är då hänsynsytor? Jo, det är avverkade och brukade områden där man lämnat vissa trädgrupper och vissa ytor. Men den här siffran stämmer inte. Det är en felaktig användning av källan Skogsstyrelsens rapport SKA 15 - skogliga konsekvensanalyser 2015. I källan förtydligas det nämligen att dessa uppskattningar av hänsynsytor inte handlar om hela arealen utan om "andel av den föryngringsavverkade arealen under åren 2008-2012". Man går alltså tillbaka i tiden och tittar på hur många träd som lämnades på ett hygge. I stället beskriver de att denna nivå eventuellt kan komma att finnas om en omloppstid i ett scenario där skogsbruket lämnar samma hänsyn i samma omfattning även i framtiden, förutsatt att den gamla hänsynen då finns kvar.

Från rapporten citerar jag: "I scenariot Dagens skogsbruk har vi dock antagit att hänsynsytor kommer att lämnas i samma omfattning vid alla framtida avverkningar. Efter en omloppstid, då all produktiv skogsmark utanför reservat och frivilliga avsättningar varit föremål för föryngringsavverkning kommer 7,8 procent av den arealen att bestå av hänsynsytor." Man hoppas alltså att vi i framtiden i bästa fall kan få 7,8 procent av den arealen att bestå av hänsynsytor.

Förutom att denna siffra är fel, eftersom dessa hänsyn inte ännu tagits på kalhyggena, är den irrelevant när det kommer till att räkna skyddad skogsmark i relation till internationella mål och nationella miljömål. Åtgärder för biologisk mångfald som sker i den brukade delen av arealen har nämligen ett eget mål, Aichimål 7, som slår fast att jord-, skogs- och vattenbruk ska vara hållbart. År 2020 ska områden som används för jordbruk, vattenbruk och skogsbruk förvaltas på ett hållbart sätt så att den biologiska mångfalden bevaras. Man ska inte blanda ihop Aichimål 11:s mål om skydd av värdefulla naturområden med detaljhänsynen i den brukade skogen som hamnar under Aichimål 7. Det är helt olika mål, och man kan inte blanda ihop siffrorna för skydd. Träd och trädgrupper på hyggena är inte representativa skyddade skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Herr talman! 16,7 procent, alltså den största delen av dessa 31 procent, består av impediment, det vill säga trädbärande marker som är så lågproduktiva att det bedöms att där inte kan bedrivas ett skogsbruk med stort virkesuttag. Men denna areal är inte skyddad skogsmark. Inte heller är impediment representativa för många olika typer av produktiva skogsbiotoper. De är heller inte lämpliga som habitat för många av de rödlistade arterna. Naturvårdsverket konstaterar att impediment saknar specifik avgränsning och naturvårdssyfte och att de har en svag reglering av nyttjande. Impediment är inte typiska och representativa för skogsmark, och det är sällan som de är av särskild betydelse för biodiversitet.

Professor Per Angelstam har tittat djupare på dessa frågor i rapporten Från skydd av skog till grön infrastruktur. Jag uppmanar er alla att läsa den.

Den verkliga siffran på hur mycket formellt skyddad produktiv skogsmark vi har i Sverige är 5 procent, och under den fjällnära gränsen är den 2,8 procent. Vi har alltså långt kvar innan vi har uppnått våra miljömål och internationella åtaganden.

Herr talman! Moderaternas och Kristdemokraternas politik innebär halverade anslag för skydd och skötsel av värdefull natur. Det har nu lett till att Skogsstyrelsen inte kan betala ut ersättning till markägare som har fått vänta i flera år på ersättning för sina skyddsavtal med Skogsstyrelsen.

Herr talman! Den biologiska mångfalden ska skyddas. Ekosystemtjänster ska värnas. Anslagen för skydd av värdefull natur ska höjas. För 20 år sedan fattade riksdagen ett avgörande beslut: Till nästa generation ska vi lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Nu måste miljömålssystemet utvecklas och nya etappmål tas fram.

"Magin i svensk gammelskog. Lärkans drill. Surret av honungsbin. Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt våra barn och barnbarn."

Citatet är hämtat från Stefan Löfvens regeringsförklaring. Jag ser fram emot arbetet i att förverkliga denna politik.

Fru talman! Det var mycket att ta tag i här.

Det sista Rebecka Le Moine sa gör den fråga jag till sist bestämde mig för att ställa än mer relevant. Eftersom representanten hänvisar till regeringsförklaringen blir min första fråga: Står Rebecka Le Moine och Miljöpartiet bakom januariöverenskommelsen?

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skyddet av värdefull skog

Ja, vi står bakom den. Hela luntan är dock inte Miljöpartiets politik, men vi får försöka göra det så bra som möjligt för den biologiska mångfalden.

Fru talman! Jag nämnde i mitt anförande att det var en del saker i januariöverenskommelsen som jag välkomnar.

Enligt sista meningen i punkt 26 ska den utökade nyckelbiotopsinventeringen inte återupptas. På Rebecka Le Moines anförande lät det som att regeringen har en helt annan syn på frågan än vad som står i januariöverenskommelsen.

Det var många siffror i luften, men Rebecka Le Moine slaktar siffran i Strategi för Sveriges nationella skogsprogram om att 31 procent av skogen har undantagits från skogsbruk. Låt mig påminna om att denna siffra kom från Regeringskansliet 2018. Det är alltså Rebecka Le Moines regering som står bakom denna siffra.

Står Rebecka Le Moine inte bakom regeringens politik i detta?

Fru talman! Jag är ny i mitt arbete. Jag valdes in i höstas och personkryssades in för att driva just frågor som rör biologisk mångfald och bevarandet av våra sista naturskogar.

Jag var inte med och skrev detta. Hade jag varit det hade jag använt mig av korrekta siffror. Visst kan man se att det är undantaget från skogsbruk, men då kan vi också räkna in golfbanor, sjöar och våtmarker.

Det är däremot inte biologiskt relevant. Vi har förbundit oss att skydda 17 procent representativa naturtyper, och där är vi inte i dag. Vi är uppe i 5 procent och 2,8 procent under den fjällnära gränsen vad gäller produktiv skogsmark.

Jag jobbar för att accelerera detta skydd i motsats till de borgerliga som menar att vi har skyddat mer än tillräckligt och vill upphäva skyddet och ha flexibla skyddsformer. Det är varken min eller Miljöpartiets politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)