Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram

Fru talman! Vi debatterar nu regeringens skrivelse om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. Den är ett svar på den rapport Riksrevisionen tagit fram om statens satsningar på samverkansprogrammen och de strategiska innovationsprogrammen.

Programformerna är framtagna i syfte att möta samhällsutmaningar och att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det ska ske långsiktigt och med fördjupad samverkan mellan bland annat lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor. De myndigheter som är involverade är Formas, som står för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Energimyndigheten och Vinnova, Verket för innovationssystem.

I sin granskning av de strategiska innovationsprogrammen tar Riksrevisionen upp att det har skapats effektivitet i flera fall från regeringens och myndigheternas sida. Men man säger också att det finns brister och otydligheter i uppdragen till berörda myndigheter.

Riksrevisionen säger om samverkansprogrammen att regeringen inte har skapat förutsättningar för effektivitet. Det föreslås att regeringen ska överväga en utvärdering av genomförda samverkansprogram. Till regeringen säger Riksrevisionen också att det inför framtida innovationssatsningar ska säkerställas att uppdrag ges med tidsramar som ger utrymme för förberedelser och planering. Detta säger sig regeringen vara överens med Riksrevisionen om.

Regeringen bemöter rekommendationer och iakttagelser från Riksrevisionen med bland annat att hänsyn inte har tagits till de delar av samverkansprogrammen som handlar om syfte och insatslogik.

Regeringen säger sig vilja göra en översyn av regleringsbrev och instruktioner till myndigheterna för att skapa tydlighet i uppdragen av de strategiska innovationsprogrammen. Det är positivt, men vi skulle vilja förstärka det.

När nu uppdraget från regeringen till de strategiska innovationsprogrammen syftar till att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft och bidra till att möta globala samhällsutmaningar i samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig sektor, ja, då handlar det mycket om utformningen av de viktiga regleringsbreven och uppföljningen. Man måste ta fasta på detta på rätt sätt, vilket vi tar upp i vår motion.

Det ges nämligen dubbla budskap i regleringsbreven till berörda myndigheter om hur myndigheterna ska välja program. Formuleringar i aktuell forskningsproposition och regleringsbrev hänger inte ihop, och detta riskerar att skicka dubbla signaler vad gäller programmets tillämpningsområden.

Det råder betydande otydligheter i regleringsbreven till respektive myndighet angående samverkan mellan myndigheter, programportföljens sammansättning och programformen i sin helhet.

Riksrevisionen pekar också på att det finns brister i hur uppdragen är formulerade. Det handlar exempelvis om att gränserna för myndigheternas ansvar är otydliga. Det saknas kontinuerlig dokumentation av överväganden om organisation och ansvarsfördelning inom programmen. Det försvårar för myndigheterna att skapa sig en överblick av programmen. Dessutom riskeras det organisatoriska minnet inom de strategiska innovationsprogrammen.

Enligt Riksrevisionen kan dessa brister i hög grad hänföras till de regleringsbrev som regeringen ställer ut till ansvariga myndigheter.

Regeringen behöver säkerställa att dessa brister avhjälps i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer i rapporten.

Tydliggörandena ska omfatta myndigheternas enskilda och gemensamma ansvar för programformen som helhet, samverkan sinsemellan och prioritering av innovationsområden.

Det finns ingen sammanhållen utvärderings- och prövningsprocess knuten till vare sig programformen eller de enskilda programmen. Det har sammanställts synpunkter från deltagande medlemmar, men ingen ytterligare utvärdering har genomförts.

Samverkansprogrammen har på sitt bord att samordna innovationsinsatser mellan exempelvis näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentliga aktörer. Programmen utgår från utpekade fokusområden som identifierats. Detta måste få effekter.

Riksrevisionen ser brister vad gäller utvärdering, vilket försämrar möjligheterna till effektivitet i programformen. Det försvårar också möjligheterna att utveckla programmen.

Möjligheterna att genomföra en återrapportering till riksdagen som håller god kvalitet försämras också. Det vill vi att regeringen tar fasta på likaväl som Riksrevisionens bedömning av att genomförda samverkansprogram bör utvärderas och följas upp, vilket också innefattar de program som aviserades i juli 2019.

Fru talman! Därför yrkar jag bifall till reservation l.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Gång efter annan har jag i denna kammare såväl till ledamöter som till statsråd belyst behovet av att vi i större utsträckning än i dag säkerställer att det offentligas medel nyttjas sparsamt och effektivt, att allokeringen går att motivera och att nyttan och resultatet för det första går att mäta och för det andra är av önskvärd karaktär.

När vi öser in offentliga medel på marknaden, med risk för att kväva och hämma annars livsdugliga och konkurrenskraftiga bolag, måste vi från politiskt håll kunna motivera vårt agerande. Det spelar mindre roll om det handlar om riskkapital, innovationssatsningar eller delfinansiering av EU-projekt. Vi måste säkerställa att de genererar ett önskat resultat som överstiger alternativkostnaden av exempelvis skattesänkningar.

Av allt att döma, fru talman, gör de sällan det i dagsläget. Tvärtom. I vår reservation nämner vi ett flertal studier som belyser brister rörande de offentliga stödens effektivitet. Inte sällan har man funnit att stöden över huvud taget inte genererat någonting mer än en tillfällig sockerinjektion i de bolag som tar del av dem.

Mot denna bakgrund välkomnade jag och Sverigedemokraterna Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram samt den skrivelse från regeringen som denna rapport genererade och som vi nu debatterar.

Det framgår bland annat, vilket tidigare talare nämnde, att Riksrevisionens samlade bedömning av samverkansprogrammen är att förutsättningarna för effektivitet genomgående är svaga.

Den utförliga kritik som återfinns i rapporten styrker därför den problembild som jag precis beskrev, varför vi föreslår att riksdagen bör ge regeringen till känna att regeringen bör lägga fram förslag om krav på effektivitetsmål för samverkansprogrammen.

Vidare föreslår vi, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, förtydliganden i regleringsbrev och utvärdering av program, detta eftersom flertalet problem som Riksrevisionen har funnit enligt dem i hög grad är hänförliga till regleringsbrev, varför dessa behöver ses över och förändras.

Riksrevisionen problematiserar bland annat att det råder otydligheter i regleringsbreven till myndigheterna rörande samverkan, programportföljens sammansättning och programformen - det mesta, med andra ord, att det saknas kontinuerlig dokumentation av överväganden om ansvarsfördelning och organisering och att det finns brister i hur uppdragen är formulerade och så vidare.

Gällande vår syn på behovet av bättre utvärdering av programmen härrör den från att Riksrevisionen anser att bristerna i utvärderingen försämrar möjligheterna till effektivitet i programformen.

Att det är svårt att utvärdera är dock inte så märkligt givet att myndigheterna, enligt Riksrevisionen, inte har dokumenterat sina egna överväganden vid beslut om fortsatt finansiering av vissa program.

Fru talman! Det minsta som kan begäras torde rimligtvis vara att man dokumenterar varför man fortsätter att spendera offentliga medel på program vars effektivitet och existens kan ifrågasättas från första början. Därför anser vi att riksdagen bör ge regeringen till känna att den bör inleda en grundlig utvärdering av genomförda samverkansprogram och säkerställa att de samverkansprogram som aviserades i juli 2019 omfattas av uppföljning och utvärdering i enlighet med näringsutskottets tidigare uttalande, i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Fru talman! Jag är fullt medveten om att regeringen i sin skrivelse gör anspråk på att bemöta den kritik som Riksrevisionen kom med i sin rapport. Jag är också medveten om att flertalet partier i denna kammare finner det vara dugligt så, men detta är långt ifrån tillräckligt enligt oppositionspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Vi motsätter oss inte regeringens förslag till åtgärder utan anser endast att vi utöver dessa också är i behov av justeringar i regleringsbrev, effektivitetsmål och systematiska utvärderingar.

Vi måste göra vårt yttersta för att säkerställa att offentliga medel inte slösas bort, och jag finner det direkt anmärkningsvärt fru talman, att varken regeringen eller regeringspartiernas företrädare i riksdagen vill göra just det.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat statens satsningar på strategiska samverkans- och innovationsprogram och lämnat ett antal rekommendationer vad gäller det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet, Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Riksrevisionen har i sin granskning framfört olika synpunkter och också ganska skarp kritik och medskick. Detta gäller både regleringsbreven, det systematiska uppföljningsarbetet och avsaknaden av en sammanhållen utvärderings- och prövningsprocess som varken är knuten till programformen eller till de enskilda programmen.

Man pekar även på att det finns otydligheter i regleringsbreven till berörda myndigheter om hur de ska välja program och hur myndigheterna ska samverka med varandra, att det finns brister i hur uppdragen är formulerade och att gränserna för myndigheternas ansvar är otydliga. Även samverkan mellan myndigheterna är otydlig när det gäller programportföljens sammansättning och programformen i dess helhet.

Granskningen visar dessutom att formuleringar i den aktuella forskningspropositionen och regleringsbrev inte hänger ihop. Här riskerar man att skicka dubbla signaler vad gäller programmens tillämpningsområden.

Samtidigt påpekas att det saknas kontinuerlig dokumentation av överväganden om organisering och ansvarsfördelning inom programmen, vilket försvårar att skapa en överblick över programmen.

Fru talman! Vi menar att regeringen måste säkerställa att bristerna i regleringsbreven åtgärdas i enlighet med de rekommendationer som Riksrevisionen ger. Tydliggörandena bör omfatta myndigheternas enskilda och gemensamma ansvar för programformen som helhet, samverkan mellan myndigheterna samt prioritering av innovationsområden. Listan är ganska lång, och vi anser att regeringen borde ta till sig mer av den skarpa kritiken.

Regeringen anger att den kommer göra en översyn av myndigheternas regleringsbrev och instruktioner i syfte att uppnå en ökad tydlighet för uppdraget. Detta är välkommet, men med den skarpa kritik som riktas i rapporten menar vi att de åtgärder som regeringen aviserar inte räcker.

Vi yrkar därför bifall till reservationen i betänkandet.

Fru talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 7 Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Jag vill även tacka Riksrevisionen för rapporten.

Målet med regeringens samverkansprogram är att identifiera innovativa lösningar på våra stora samhällsutmaningar samt att bidra till svensk konkurrenskraft.

I samverkansprogrammen finns näringsliv, akademi, det civila samhället och offentliga aktörer. Detta är ett arbetssätt som ska ta bort stuprör och i stället låta oss få hängrännor.

Fru talman! Det är fyra teman som utgör grunden för samverkansprogrammen denna mandatperiod.

Det är näringslivets klimatomställning, där Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Näringslivet står nämligen för en betydande del av utsläppen samtidigt som de är en avgörande del av lösningen.

Det är kompetensförsörjning och livslångt lärande, där klimatomställningen, digitaliseringen och förbättrad hälsa kommer att ställa högre krav på kompetens. Därmed kommer arbetsuppgifterna att förändras.

Det är näringslivets digitala strukturomvandling. Samverkansprogrammet ska bidra till att digitaliseringen i ökad utsträckning leder till affärsnytta, innovationer och lösningar på samhällsutmaningar.

Det är hälsa och life science. Sverige ska vara en ledande life science-nation som bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd och utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation.

Fru talman! Det finns nu 17 strategiska innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Vad är det då för program?

Jo, det är bland annat Bioinnovation, som främjar en biobaserad ekonomi med målet att skapa förutsättningar för förädlingsvärde och konkurrenskraft.

Det är Drive Sweden, som skapar framtidens mobilitetstjänster baserade på uppkopplade, självkörande och delade fordon.

Det är Infrasweden2030, som stöder innovativa produkter och produktionsmetoder för en klimatsmart transportinfrastruktur.

Det är Innovair, som är Sveriges nationella strategiska innovationsprogram för flyg.

Det är Sakernas internet, som arbetar för att Sverige ska bli ledande i att utnyttja fördelarna med att saker och människor förses med inbyggda sensorer och processorer.

Det är Medtech4health.

Det är Metalliska material.

Det är Piia, som handlar om dataanalys i industriella värdekedjor.

Det är Produktion2030.

Det är Re:source, som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden. Målet är att uppnå en hållbar materialanvändning där vi håller oss inom planetens gränser.

Det är SIO Grafen, som arbetar för att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja materialet grafen och säkerställa industriellt ledarskap.

Det är SIP Lighter, som är ett av de största konkurrensmedlen för svensk industri med en tydlig trend - att framtiden kräver låg vikt.

Det är Smartare elektroniksystem.

Det är Smart Built Environment.

Det är Swedish Mining Innovation, som ska bidra till hållbar tillväxt och stärka den svenska gruv- och metallutvinnande industrins konkurrenskraft.

Det är Swelife.

Och det är Viable Cities - med it och digitalisering påskyndar vi omställningen till hållbara energisystem för städer.

Fru talman! Varför säger jag detta? Jo, det gör jag för att jag vill att alla ska höra att detta är viktigt på riktigt och superspännande. Jag är väldigt glad att det finns experter på områdena i alla dessa olika program.

I dag ska vi dock diskutera hur effektiva dessa samverkansprogram och strategiska innovationsprogram är och styrningen av dem. Det är det som Riksrevisionens rapport handlar om. Riksrevisionen bedömer att det finns brister i förberedelser, utvärderingar och dokumentation.

Regeringen svarar att man avser att göra en översyn av myndigheternas regleringsbrev och instruktioner inom ramen för den ordinarie beslutsprocessen för att se hur en ökad tydlighet kan uppnås.

Regeringen har den här mandatperioden utformat ett arbetssätt som möjliggör systematiska uppföljningar och utvärderingar av de pågående samverkansprogrammen. Denna utformning har gjorts i dialog med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Regeringen instämmer också i att myndighetsuppdrag inom framtida innovationssatsningar bör ges med så goda tidsramar som möjligt för att myndigheterna ska få utrymme för förberedelse och planering för genomförandet av uppdragen.

Regeringens ambition är och kommer även i fortsättningen att vara att ge så goda tidsramar som möjligt vid uppdrag till myndigheter, givet alla faktorer som måste tas i beaktande inför nya innovationssatsningar.

Med anledning av Riksrevisionens rapport har regeringen också inhämtat myndigheternas synpunkter på Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer i de delar som riktar sig till vissa myndigheter och avser att följa upp hur dessa omhändertas bland annat i samband med de årliga myndighetsdialogerna. Detta välkomnar vi.

Fru talman! Sverige har under de senaste 100 åren gått från att vara ett av Europas fattigaste länder, där väldigt många av våra släktingar lämnade landet för att söka lyckan i andra länder, till att bli ett av de mest välmående och innovativa länderna i världen.

Drivande bakom denna utveckling har varit bland annat innovationer och ständig förnyelse. För att behålla denna tätposition måste vi som land se till att hela tiden genomföra förändringar som ingen annan har gjort tidigare.

Fru talman! Allt som oftast gör en revisionsrapport att vi egentligen vill ha svar på fler frågor än det avgränsade område som Riksrevisionen har utrett. Denna rapport svarade inte alls på om Sverige är framgångsrikt som innovationsland. Då får man titta på andra rapporter.

Då kan man se att Sverige enligt EU-kommissionen är Sverige nummer ett i EU. Enligt FN:s Wipo är Sverige på andra plats i världen. Och enligt Bloomberg är Sverige nu på femte plats i världen.

Fru talman! Med detta sagt finns det ständiga förbättringar att göra. Det finns ingen tid att vila sig i form. För ett litet exportberoende land som Sverige krävs det ett fortsatt strategiskt, uthålligt och hårt arbete.

Fru talman! Staten har de senaste åren gjort stora investeringar i innovation, även i hur vi förstärker Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft. Det stannar inte heller med årets budget där de största forskningssatsningarna i Europa görs.

De områden som man har fokuserat på är bland annat bioekonomi med till exempel nya användningsområden för skogsråvara, men även framtida transporter, digitalisering i stor omfattning av industrin, gröna städer och mycket mer. Tanken är att satsningarna ska skapa en hållbar utvecklingskraft i hela landet, inte minst eftersom det finns en stor innovationskapacitet i regionala kluster och initiativ. Till detta ska också läggas att innovation många gånger sker lokalt och kanske i små företag. Apple började i ett garage i Kalifornien. Ikea började i Agunnaryd. Vi har också tusentals andra företag i Sverige som startade som små, vågade utmana det existerande och har växt sig stora. Det är detta som dessa system är till för att ta hand om.

Dagens debatt handlar om Riksrevisionens rapport om de riktade satsningar som staten har gjort för att stärka den innovation som jag just talade om. Det som man har tittat på är samverkansprogrammen och de strategiska innovationsprogrammen, där det för övrigt finns ett samarbete mellan lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor.

Fru talman! Av rapporten framgår det tydligt att Riksrevisionen har en del synpunkter på hur regeringen har hanterat satsningarna, alltifrån otydliga instruktioner till ansvariga myndigheter, vilka myndigheter som ska ansvara för vad och vilka krav som ska ställas på uppföljning av satsningar, till hur utvärdering ska ske. Men det handlar också om tidsfrister, att man har tid nog för att genomföra programmen på ett effektivt och bra sätt.

Riksrevisionen kommer alltså med både ris och ros, men även med konkreta förslag på förbättringar, inte minst för att skattepengar ska användas effektivt. Det är otroligt viktigt att vi alltid står upp för att skattepengarna ska användas effektivt.

Regeringen verkar ha tagit till sig av det som Riksrevisionen har sagt och ger därför respons på vad man vill göra. Bland annat ska man med hjälp av myndigheten Tillväxtanalys ta fram ett bättre arbetssätt för att kunna följa upp och utvärdera programmen. Ansvariga myndigheter ska ge återkoppling på sådant som man från regeringens sida upplever behöver bli tydligare. Man har också tagit till sig av kritiken om den snäva tidsfristen, som gjorde det svårt för myndigheterna att förbereda och planera programmen ordentligt.

Det ser ändå ut som att regeringen denna gång faktiskt har lyssnat på den kritik som man har fått. Det skulle vi önska att man gjorde oftare. Men det är trevligt att det händer här.

Självklart borde regeringen i alla sammanhang där man hanterar skattebetalarnas pengar vara noggrann och jobba med tydlighet, effektivitet och utvärdering. Men denna gång verkar det som om regeringen, med tanke på responsen på Riksrevisionens kritik, har tagit till sig av de förslag till förbättringar som Riksrevisionen har pekat ut. Nu hoppas vi bara att det också kommer att synas i verkligheten och i de fortsatta satsningarna på området de kommande åren.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag om att lägga skrivelsen till handlingarna.

Fru talman! Jag ska vara föredömligt kortfattad i denna ärendedebatt. Den handlar om Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. Här litar vi faktiskt på att regeringen tar det som Riksrevisionen pekar på i beaktande.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet om att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska vara lite mer långrandig än ledamoten från Vänsterpartiet var.

Jag vill rikta ett tack till framför allt Riksrevisionen för en mycket bra och otroligt nödvändig rapport.

Sverige har byggt upp ett ganska sunkigt system, kan jag helt ärligt tycka. Vi har ett av världens högsta skattetryck. Vi i Sverige dignar under ett av världens högsta skattetryck. Vi har en massa regelkrångel och byråkrati. Därför har vi en hel del hinder för innovation för entreprenörskap och för företagsamma människor. Vi har en hel del saker som står i vägen för att folk faktiskt ska kunna driva innovation och skapa värden och tillväxt med de innovationer som drivs fram.

Samtidigt har vi byggt upp ett ganska stort bidragssystem. Med ena handen trycker vi ned och håller tillbaka företagsamma människor med tuffa regler, mycket byråkrati och extremt höga skatter. Med andra handen pytsar vi ut bidrag och olika stöd. Det är klart att detta system inte är särskilt effektivt om man vill se en hållbar tillväxt, innovationer och så vidare.

Det kan ibland behövas lite stöd i vissa projekt - absolut. Men i grund och botten måste närings- och innovationspolitik bygga på avregleringar och skattesänkningar och på att hinder tas bort för företagsamma och innovativa människor, för entreprenörer. Det är faktiskt människor som inte är politiker som driver utvecklingen och inte politiska mål och lite bidrag här och där och lite stöd hit och dit.

Fru talman! Jag är ganska stolt över det som den första alliansregeringen gjorde när det gällde att rensa upp bland regler och byråkrati. Den första alliansregeringen var väldigt ambitiös och framgångsrik i detta. Sedan tycker jag att man saktade ned lite för mycket och sänkte sin ambitionsnivå lite för mycket.

Det är klart att vår politik i grunden måste handla om att göra människor fria - fria från höga skatter och fria från för mycket regleringar - och inte göra människor eller företag beroende av olika bidrag och stöd. Av det skälet borde den här rapporten kanske heta Riksrevisionens rapport om en del av det bidragsindustriella komplexet eller något liknande, för det är klart att en hel del av de stöd vi delar ut inte är effektiva och inte fyller sitt syfte. Det hade varit bättre att lägga de resurserna på skattesänkningar och avregleringar - eller omregleringar, kanske vi skulle få säga i januariavtalet; vad vet jag.

Med det sagt, fru talman, tycker jag att man bör ta med sig att regeringen säger att den ska titta på de här frågorna och göra förändringar i rätt riktning.

Jag tror att vi har ganska långt att gå. Det är klart att man kan fråga sig varför vi - inte vi i Liberalerna, kanske, men regeringen - övergick från en politik som handlade om att ta bort regelkrångel till det system som jag har beskrivit.

Jag tror att det handlar om mycket av det som vi hört från talarstolen här i dag. Det handlar om att om man pytsar ut pengar från politikens sida får man fina anekdoter om innovationer som man tänker sig att politiken har trollat fram. Som politiker kanske man får göra fina studiebesök. Ibrahim Baylan får se fräcka Powerpointpresentationer från olika delar av det bidragsindustriella komplexet på sitt kontor. Man får känna att man gör något som politiker, och det är ju lite härligt.

Men sanningen är ju den att det inte är politiker eller Vinnova - eller Ibrahim Baylan, för den delen - som driver innovationer i det här landet. Det är enskilda människor, entreprenörer, företagsamma människor, som skapar utveckling. Även om man får fina anekdoter här och där tror jag att om man är en sådan politiker som tycker om att visa fräcka Powerpointpresentationer och ta med sig någon bidragsentreprenör på en fin presskonferens och visa upp för världen, då ska man läsa den här rapporten och fundera över om det inte är så att vi behöver mycket tydligare uppföljning och effektivitet i systemen.

Det är sant som sagts här tidigare att Sverige har många patent och innovationer. Det är bara det att de inte blir verklighet. De förverkligas inte och blir inte hållbara på marknaden när man försöker gå från att vara bidragsentreprenör till att vara entreprenör och en del av marknadsekonomin på riktigt.

Det är vårt problem. Vårt problem är inte att vi har för få patent eller något liknande. Vårt problem här i Sverige är att vi inte skapar hållbara företag med de innovationer som förs fram, och det handlar om systemet som vi har byggt upp.

Det finns en sak - säkert en bland flera - som vi faktiskt har subventionerat genom det här systemet. Då pratar jag lite bredare än om det Riksrevisionen har granskat, men eftersom Riksrevisionen har granskat en del av det här systemet hör det till debatten. Det finns en del där vi faktiskt har gjort framsteg, och det är den forskning som näringslivets forskningsinstitut Ratio har gjort. Den visar bland annat att företag som får stöd - i normala fall; vi pratar såklart inte om under coronatider - är mindre produktiva och, hör och häpna, tar ut högre löner än företag som inte får stöd. Företag som själva har en idé och själva har drivkraft, entreprenörer som skapar värde på riktigt och inte är bidragsentreprenörer, är alltså mer produktiva och tillför mer värde till ekonomin men tar ut lägre löner.

Riksrevisionens rapport om sam-verkansprogram och strategiska innovationsprogram

Fru talman! Vi lär få återkomma till frågan om det bidragsindustriella komplexet och hur vi ska ta bort en massa regelkrångel, byråkrati och andra hinder för entreprenörerna och sänka skatterna så att vi får till riktigt företagande och riktig innovationskraft. Då kanske Ibrahim Baylan tyvärr får lite färre fräcka Powerpointpresentationer att sitta och glo på på sitt kontor, men vi kanske får lite mer tillväxt i det här landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Riksrevisionens rapport om återvändande-verksamheten