Punktskatt och tull

Fru talman! Vi debatterar nu skatteutskottets betänkande nummer 13 Punktskatt och tull. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Vi har inga reservationer. Jag tänkte ändå ägna några ord åt hur vi ser på det här med skatt och tull. Det finns anledning att fundera över det av olika skäl. Den tid som vi i dag lever i är historiskt osäker. Vi har en ekonomisk kris. Vi har en kostnadskris för hushållen och välfärden. Vi har sysselsättningskris och sjukvårdskris. Bostadsbyggandet tvärbromsar, arbetslösheten ökar och tillväxten är negativ. Sverige och svenska folket blir fattigare. Jag ska återkomma till det uttrycket senare, fru talman.

En politik för full sysselsättning har under efterkrigstiden varit ett instrument för att åstadkomma ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Denna politik har tillsammans med uppbyggnaden av den generella välfärden varit en av grundpelarna i den svenska folkhemsmodellen och är det alltjämt. Det är också en politik som har mycket starkt stöd i stora delar av befolkningen, men tyvärr inte i regeringen, för regeringen är i dag handlingsförlamad. Dess vårbudget för 2024 kommer inte att vare sig stoppa sjukvårdens nedskärningar eller öka bostadsbyggandet. Den kommer inte att hjälpa svenska barnfamiljer ur kostnadskrisen eller få stopp på våldet på gatorna.

Den ekonomiska politik som vi socialdemokrater hade genomfört om vi hade lett regeringen hade gått ut på att uppnå full sysselsättning för att finansiera vår gemensamma välfärd och viktiga samhällsinvesteringar och satsa på skolan, sjukvården, äldreomsorgen och rättsväsendet.

Det är här skattepolitiken kommer in, fru talman. Det är därför vi betalar skatt.

Om vi ska ha ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Ska vi uppnå det här är det viktigt med tydliga regler som bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk. Detta är någonting som vi måste slå vakt om.

Man kan dock tänka sig att vi gör avsteg från principen om generella skatteregler, och det gör vi. Det har vi i vissa fall motiverat med explicita krav på styrning eller samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Genom skatter kan vi främja en stark välfärdsstat och bättre folkhälsa samt styra mot minskad miljöpåverkan. Men när vi pratar om den här typen av skatter är det också viktigt att komma ihåg att ett alltför stort fokus på optimering och styrning genom skattesystemet riskerar att göra skattesystemet komplicerat och på sikt urholka välfärdens finansiering. Det finns därför starka skäl för enhetlighet i skattesystemet. Det är vår grundläggande syn på skatter och vår syn på hur punktskatter kan användas.

När det gäller tullen och möjligheterna att stoppa gränsöverskridande brottslighet och införseln av vapen, narkotika och pengar i Sverige har Tullverket en helt avgörande verksamhet för att vi ska kunna genomföra kampen mot brottsligheten. Man ska också stoppa utförsel av stöldgods, knäcka den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i vårt land. Ska man klara av de här olika uppdragen behöver resurserna till Tullverket öka. Tullens befogenheter ska ses över och uppdateras för att man på det mest ändamålsenliga sättet ska kunna bekämpa kriminalitet.

Fru talman! När det gäller dessa konstateranden är det bekymmersamt att regeringen i sin budget inte anslår medel för att tullen ska kunna klara av det här. Vi socialdemokrater lade i vårt budgetförslag, som tyvärr förlorade här i kammaren i höstas, 100 miljoner extra utöver regeringens satsningar på Tullverket för att myndigheten skulle få större möjligheter att genomföra dessa viktiga samhällsuppdrag.

Nu kommer i alla fall den proposition som äntligen ska ge tullen möjligheter att genomföra alla de uppdrag som vi politiskt egentligen är överens om förhoppningsvis att gå igenom i riksdagen. Men det här är förslag som i princip låg färdiga på regeringens bord när finansministern och övriga regeringen trädde in i Regeringskansliet. Den utredning som i huvudsak ligger till grund för förslagen var klar i september 2022.

Vi socialdemokrater har flera gånger i kammaren och via motioner påpekat att det är dags att regeringen gör någonting och att man verkställer förslagen, så att tullen ska kunna få de här befogenheterna och utföra sitt uppdrag effektivare. Men regeringen har sölat och sölat. Vi har ställt krav. Vi har haft interpellationsdebatter. Regeringen har sölat. Det har varit ord, men det har inte varit någon verkstad.

Ett av argumenten som regeringen anfört för att inte genomföra de redan utredda förslagen har varit att man tyvärr hade ordförandeskapet i EU under en del av tiden. Men att man ska ha ett sådant ordförandeskap är som alla känner till någonting som man vet i många år i förväg. Naturligtvis bemannar man Regeringskansliet för att klara av detta utöver den ordinarie verksamheten.

Exakt varför regeringen har sölat så här mycket får vi aldrig riktigt reda på. Jag har ställt den frågan till finansministern flera gånger. Men det kan i alla fall inte vara så att man har något brinnande intresse av att förstärka tullen.

Det utlovades att propositionen skulle komma i mars - den 19 mars tror jag att det var - och kunna behandlas under våren. Den 19 mars kom och gick, men ingen proposition lades fram. Nu har propositionen äntligen nått riksdagen, och vi ska förhoppningsvis kunna behandla den så att den kan träda i kraft hösten 2024.

Då är det viktigt att komma ihåg att förslaget i den utredning som överlämnades till regeringen var att detta skulle träda i kraft den 1 juli 2023. Under nästan ett och ett halvt år kommer alltså regeringens sölande att ha undanhållit tullen dessa möjligheter att förstärka sin verksamhet. Det här är naturligtvis ett stort problem.

När vi så småningom förhoppningsvis får igenom de här lagförslagen och de så småningom ett och ett halvt år för sent kan börja verka är det gott och väl. Då kan vi förhoppningsvis se resultat av de förstärkta befogenheterna. Men, fru talman, då kommer nästa problem. Då vill det också till att regeringen anslår medel för tullen, så att tullen får resurser och styrka att genomföra de nya uppdragen. Det är någonting som vi kommer att bevaka. Vi kommer att jaga regeringen, så att man finansierar de nya befogenheterna och de nya verktygen.

När jag tog del av vårpropositionen, som regeringen lade fram häromdagen, kunde jag inte undgå att titta i den presentation som regeringen har av sin vårändringsbudget. Det är faktiskt nästan lite gulligt, om man får använda ett sådant uttryck i riksdagens talarstol, fru talman, att man på sista sidan skriver: "Sverige ska bli rikare och tryggare." Det är bara att stryka under och hålla med som socialdemokrat.

Det är klart att Sverige ska bli rikare och tryggare, men det innebär ju också att finansministern och regeringen erkänner att Sverige har varit fattigare och farligare. Det är ju det som vi socialdemokrater gång på gång har påpekat här i olika debatter - att Sverige under den moderatledda regeringens tid har blivit fattigare och farligare.

Om vi socialdemokrater får möjlighet att driva igenom våra förslag här i riksdagen, till exempel tullbefogenhetsutredningen, kommer Sverige kanske att bli lite mindre fattigt och lite mindre farligt. Men det återstår att se.

(Applåder)

Fru talman! Under anförandet som ledamoten Björck höll var det en sak som jag funderade lite på. Jag höll med om ganska mycket när det gäller själva utgångspunkterna kring skattesystemet, inkomstskattedelen och punktskatterna, men resonemanget avtog efter ett tag. Principerna satt där, men när man kom till de enskilda delarna i punktskatterna tog resonemanget slut. Då gick man över i att klaga på regeringen.

Jag känner mig manad att ställa några frågor till ledamoten Björck om hur Socialdemokraterna ser på de punktskatter som kanske inte har blivit så utomordentligt bra, som kanske inte fungerar så utomordentligt bra.

Ledamoten Björck sa att det var väldigt viktigt att det fanns en bra acceptans och en bra funktion och att det var breda och enhetliga delar i skattesystemet. Tittar man då på kemikalieskatten och flygskatten har de ju inte blivit så träffsäkra. De har kanske inte uppnått sitt syfte när det gäller att styra. De kanske har uppnått sitt syfte när det gäller den fiskala delen, men styrningen har inte varit så perfekt.

Då har jag en liten kort fråga: Tycker Socialdemokraterna att vi ska avveckla flygskatten och kemikalieskatten, eller hur ser ni egentligen på dessa två punktskatter?

Fru talman! När det gäller flygskatten tror vi att den ska vara som den är nu. Vi har inga förslag på att avveckla den. Däremot tror vi att det är viktigt att fundera på om man i EU-systemet kan se över om man kan hitta andra sätt att hantera beskattningen på flyget. Vi har i dag inga förslag om att avveckla flygskatten, men som sagt skulle man eventuellt via Europapolitiken kunna hitta bättre sätt att hantera detta.

Kemikalieskatten har vi inte heller några förslag på att avveckla - som ett direkt svar på frågan.

När det gäller de här olika skatterna som i någon mening bryter mot principen om att det ska vara enhetligt och enkelt finns det naturligtvis hela tiden också andra motiv till varför man beskattar. Då får man naturligtvis också hela tiden utvärdera och se över om de motiven fullt ut nås.

Sedan har vi också det problemet att vi i dag står inför en situation där vi behöver intäkter - det är väl bara att vara ärlig med det. Vi har enormt stora utgifter framför oss för att laga i välfärdssystemet, och det kommer även att vara kostnader när det gäller försvaret framöver. Vi behöver alltså se över och vara försiktiga när vi avsäger oss intäkter. Vi har inte riktigt den situationen i dag där vi kan vara ansvarslösa när det gäller intäkterna. Det är snarare tvärtom så att behoven framöver, både i välfärd och försvar till exempel, kommer att vara väldigt stora.

Fru talman! Man kan ju fundera, som ledamoten Björck gjorde i sitt inledningsanförande, över hur effektiva olika skatter är. Det var därför jag ville ställa den här frågan. Jag tolkar det som att ledamoten Björck och Socialdemokraterna tycker att även om syftet inte har uppnåtts med någon av de här skatterna - syftet att styra till en lägre konsumtion, styra till bättre miljömedvetande, styra till omställning eller styra till alternativa bränslen eller alternativa funktioner - ska man ändå behålla en skatt för att den ger en fiskal intäkt.

Det är detta som inte riktigt gick ihop i det första anförandet. Det skapar ett system där man kan urholka legitimiteten för skattesystemet. Jag tycker i och för sig att det var ett bra svar från ledamoten Björck, men jag är ändå förvånad. När vi nu har den här typen av punktskatter som är till för att styra och huvudsyftet inte är fiskalt blir det ändå lite konstigt. Borde vi inte ta ett initiativ till att avskaffa eller förändra de här två skatterna?

Fru talman! Socialdemokraterna har under en längre tid framställt behovet av en genomgripande skattereform. Socialdemokraterna är helt övertygade om att det, för att vi ska kunna klara av att göra en sådan, är viktigt att vi har en bred uppgörelse i Sveriges riksdag så att vi får ett skattesystem som håller över tid, där man inte petar in en plastpåseskatt ena dagen och petar ut den andra dagen, för att ta ett känt exempel.

Vi behöver en genomgång av alla punktskatter, kapitalskatter och inkomstskatter, av hur vi över huvud taget ska hantera förhållandet mellan inkomstskatt och kapitalskatt, hur vi omfördelar på ett sätt så att det blir ett rättvist skattesystem och framför allt hur vi får ett skattesystem som på lång sikt betalar alla de åtaganden som vi har gemensamt.

Det är nog svaret på ledamotens fråga, fru talman: en ordentlig genomgripande skattereform som ser över alla delar av skattesystemet och som rättar till eventuella felaktigheter och rättar till sådant som eventuellt inte styr åt rätt håll men som ändå ser till att intäkterna bevaras.

Det är klart att det kan finnas olika politiska uppfattningar om skattesystemen, men det är otroligt viktigt att man inte slarvar bort intäktssidan. Vi har alla i den här kammaren, tror jag, en förståelse för att vi står inför enormt stora utmaningar. Vi har en infrastruktur som har ett stort underhållsbehov, vi har som sagt försvarsutgifter och vi har sjukvårdskris. Vi måste alltså vara rädda om intäkterna.

Vi är absolut beredda att se över skattesystemet och göra en genomgripande skattereform som återför ett skattesystem som i dag är lappat och lagat till att vara mer enhetligt och mer generellt. Det är vår absoluta ambition.

(Applåder)

Fru talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga att styra konsumtionen eller investeringar i en viss riktning, med hänsyn till de effekter som man önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten.

Betänkandet behandlar de motioner som har kommit in under allmänna motionstiden.

Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom alla sina reservationer i detta betänkande, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 15 rörande punkt 7.

Fru talman! Den sammantagna bedömningen av punktbeskattning är att den ofta träffar näringslivet, inte minst när det kommer till kemikalieskatten. Från den förra regeringen tycktes det inte heller finnas någon självkritik när vi tittar på de olika punktskatter som bara pumpades ut.

Syftet med punktskatter är att styra konsumtionen och investeringar i motiverbar riktning med hänsyn till folkhälsa, miljönytta eller andra effekter man önskar uppnå. Detta ska inte slå mot svenska företag eller svenska konsumenter på ett orimligt sätt.

Just kemikalieskatten infördes för att minska bland annat förekomsten av flamskyddsmedel i elektronik. Kemikalieskatten är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv, då den snarare hämmar utvecklingen mot önskvärt mål och har fungerat som en straffskatt på hemelektronik utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronikjättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronikprodukter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Då det samtidigt råder global konkurrens sett till prissättning blir det naturligt att konsumenterna väljer att importera sin elektronik snarare än att vända sig till sin lokala elektronikhandlare, varpå jobb och momsintäkter går förlorade i Sverige.

Kemikalieskatten lönar sig med andra ord endast på marginalen för staten, och dess effekt på hälsa och miljö är och förblir osäker. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och är en belastning för näringslivet.

Fru talman! Sverigedemokraterna var redan före kemikalieskattens införande emot förslaget och har sedan den förra socialdemokratiska regeringen införde den verkat för att den ska slopas.

Den nya regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna vänt den negativa utvecklingen av ej motiverbara punktskatter.

Bland annat plastpåseskatten är en punktskatt som vi har varit emot och sedan även drivit på för att avskaffa, då den likt kemikalieskatten inte har haft den betydande miljöeffekt som den förra socialdemokratiska regeringen vid införandet påstod att den skulle få. Våra farhågor visade sig efter analys vara sanna, och vi har nu tillsammans med sittande regering beslutat att ta bort denna flopp till punktskatt.

Tillsammans med regeringen har Sverigedemokraterna även kommit överens om förslaget att husbilar inte längre ska omfattas av malusbeskattningen. Detta är naturligtvis ett glädjebesked inom husbilsbranschen, som tidigare har lagt fram klagomål mot beskattningen då de husbilar som omfattas av den bara körs i snitt 400 mil per år.

Förslaget innebär att den förhöjda fordonsskatten på husbilar nästa år kan slopas då den endast slår mot husbilsbranschen utan någon vidare miljönytta. Även detta är ett exempel på när Sverigedemokraterna driver en politik inom punktskatteområdet där verklighetens påverkan går före ej motiverbara beskattningar.

Nu föreslås även att punktskatten på cigaretter och snus ska ändras. En sänkning av snusskatten med 20 procent och en höjning av cigarettskatten med 9 procent är i linje med den hälsopåverkan som respektive tobakssort innebär för svenska folket.

Fru talman! Detta är bara några få av de många förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram som har visat sig vara bättre förankrade i verkligheten än den tidigare regeringens förslag. Därför vill jag ännu en gång understryka att kemikalieskatten, tillsammans med resten av Sverigedemokraternas reservationer i betänkandet, har samma verklighetsförankrade syfte, nämligen att punktskatterna ska användas som ekonomiska styrmedel för att styra svenska intressen i önskvärd riktning, inte att slå mot näringslivet eller konsumenterna med straffbeskattning utan önskvärt resultat.

Fru talman! I betänkandet har även tull infogats, och jag vill säga några ord om det också.

Tullverkets verksamhet har i många år, i stort sett sedan EU-inträdet 1995, varit underfinansierad. Tullpersonalen har utökats successivt de senaste åren, vilket har medfört att fler beslag av vapen och narkotika har kunnat göras. Detta räcker dock inte. Tullen är ofta underbemannad, och betydligt fler beslag och kontroller skulle kunna göras om Tullverket får mer resurser över tid för att kunna utbilda och anställa fler tulltjänstemän.

Både allmänhet och tullpersonal upplever frustration då de inte har befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet, då det bara är polisen som har denna befogenhet. För att ge befogenhet till Tullverkets personal att genomsöka fordon på väg att lämna landet behöver transport av stöldgods klassificeras som ett smugglingsbrott.

Sverigedemokraterna har ända sedan 2010 föreslagit kraftigt höjda anslag för Tullverket och fortsätter även i detta betänkande att lägga fram förslag som kan stärka Tullverkets oerhört viktiga verksamhet genom ökade befogenheter.

När det gäller de finansiella förutsättningarna och de juridiska befogenheterna har det visat sig att tidigare regeringars förslag är alltför klent tilltagna för att vara i närheten av att lösa problemen, vilket Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu vänder i rätt riktning.

Fru talman! Jag vill ställa två frågor till ledamoten från Sverigedemokraterna.

Mer resurser till tullen var ett uttalande från ledamoten. I höstas var det votering, och man kunde rösta på olika förslag. Man kunde rösta på Sverigedemokraternas förslag eller på Socialdemokraternas förslag. Socialdemokraterna hade 100 miljoner kronor mer till tullen än vad Sverigedemokraterna hade. Då undrar jag: Hur ska man tolka detta?

Det verkar inte som att Sverigedemokraterna var så väldigt angelägna om att på riktigt ge tullen mer resurser, för då borde Sverigedemokraterna ha stött vårt förslag. Nu stödde man sitt eget förslag. Detta är inte helt ovanligt - det kan man i och för sig göra. Det var dock ett sämre förslag, så tullen fick inte mer resurser. Det är viktigt att folk hör och förstår detta.

Sedan har vi plastpåseskatten, som man naturligtvis kan fundera över lite grann. Sverigedemokraterna gör ändå ett val: De sänker skatter och struntar i sjukvården. Jag undrar, fru talman, hur Sverigedemokraternas ledamot tänker när han är ute i landet och träffar väljare och ska förklara att sänkta skatter, vare sig det handlar om plastpåsar eller något annat, är viktigare än att få sin höftledsoperation i tid eller få behandling när barnet blir sjukt.

Sjukvården fungerar inte riktigt så som man som svensk medborgare är van vid och som man faktiskt, tycker jag, skulle kunna begära. Det var viktigare för Sverigedemokraterna att sänka skatter - plastpåseskatten och andra skatter - än att sjukvården fungerar. Kan man få en kommentar om detta?

Fru talman! Det kan ledamoten absolut få. Vi kan börja med tullen. Låt oss först konstatera att tullen förstärks, att vi tillför mer medel och att tullen kommer att bli starkare nu än vad den har varit under de åtta år då Socialdemokraterna hade regeringsmakten.

Det är jätteroligt att Socialdemokraterna nu verkar ha fått väldigt bråttom att förstärka tullen, men det reser en naturlig följdfråga: Varför hade man inte så bråttom under de åtta år då man själv styrde?

Vi i skatteutskottet besökte Tullverket för inte alltför länge sedan, och vi ska komma ihåg vad de sa till oss, nämligen att de inte har kapacitet att växa hur mycket som helst inom sin nuvarande organisation. De har en maxgräns för hur många nya tullare de kan utbilda utan att det går ut över ordinarie verksamhet.

Att ösa massvis av pengar över dem på ett fat riskerar att leda till att pengar bara blir liggande, och det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattemedel. Tullen ska växa, men det är bättre att de växer år för år. Det hade varit önskvärt att de hade gjort det redan under de år då Socialdemokraterna hade makten.

Vad gäller plastpåseskatt kontra sjukvård kan man ifrågasätta om det ligger under detta ämne att prata om finansiering av sjukvård, men låt oss konstatera att huvudansvaret för sjukvården ligger på regionerna. Om ledamoten undrar hur samtalen går när jag talar med väljare i min hemregion kan jag säga att jag inte har något att skämmas över. Jag är hallänning och kommer från en högerstyrd region som rankas som en av de tre bästa sjukvårdsregionerna när det gäller i princip alla parametrar.

Ifall ledamoten tycker att det saknas pengar på många håll kanske finansieringen ute i de socialdemokratiskt styrda regionerna borde ses över när det gäller vad man prioriterar och satsar på, eftersom det framför allt verkar vara socialdemokratiska regioner snarare än högstyrda som klagar på underskott.

Fru talman! Det var viktigt att de som lyssnar på denna debatt nu fick höra att det inte är så viktigt att ösa pengar över Tullverket. I sitt anförande i talarstolen sa ledamoten från Sverigedemokraterna att tullen behöver mer resurser. Det är två uttalanden som står lite grann emot varandra, kan jag tycka.

Under den socialdemokratiska regeringstiden satsade man pengar på och byggde upp tullen. I den senaste budgeten, som lades fram och som debatterades här i kammaren, hade vi dessutom 100 miljoner kronor mer. Detta är fakta.

Det är självklart att tullen, om de hade haft tillgång till dessa pengar, hade kunnat rivstarta med att genomföra och planera alla de nya uppgifter som vi förhoppningsvis kommer att klubba igenom här i kammaren. Om tullen hade haft tillgång till dessa resurser hade de haft möjlighet att till exempel, om de nu får nya befogenheter, ny beväpning och annat, se till att dessa frågor börjar hanteras.

Att tullen på något sätt inte skulle kunna använda medel när de vet att de står inför utökat uppdrag är en märklig beskrivning. Jag tror inte att tulltjänstemännen skulle känna igen det om man beskrev det på det sättet.

Huruvida sjukvårdsfinansiering hör hit eller inte kan man alltid fundera över. I det tidigare replikskiftet med den moderata ledamoten var vi ganska överens om att skatten också har en intäktsfunktion. Om man drar ned på intäkterna är det klart att man måste spara på något. I denna budget var det sjukvården.

Det som vi kan se fram emot att Sverigedemokraterna kommer att spara på i nästa budget är sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Då kommer man väl att sänka skatten för någon höginkomsttagare, och så kommer man att lämpa över kostnaden på arbetslösa eller sjuka, till exempel de byggnadsarbetare som nu drabbas av byggnadskrisen.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först säga att jag inte riktigt känner igen mig i den verklighetsbeskrivningen. I vårändringsbudgeten tillförs mer pengar till välfärden i regionerna, så att vi skulle nedprioritera det köper jag inte på något sätt och vis.

Sedan kan jag bara upprepa vad jag har sagt om tullen: Tullens resurser stärks. Budgeten växer, och den kommer att fortsätta växa. Man får dessutom bättre befogenheter och bättre utrustning. Vi stärker tullen, och det önskar jag att ni hade gjort redan när ni hade makten, Patrik Björck.

(Applåder)

Fru talman! I dag diskuterar vi punktskatter och tull.

Punktskatter kan vara effektiva styrmedel för att främja en vara framför en annan vara. En punktskatt bör dock ha ett tydligt syfte om en viss vara ska ha en särskild beskattning. Jag tycker att det är en viktig princip när vi pratar om punktskatter. Vi kan dock konstatera att flera punktskatter i dag helt eller delvis har fått enbart fiskala syften. Det tror vi moderater inte är bra.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att värna intäktsbasen, men samtidigt måste syftet med punktskatterna vara tydligt. Vi har i dag skatter som inte längre styr mot det från början definierade syftet. Många av de punktskatter som har divergerat på det sättet saknar därmed legitimitet i dag, och det är en av de farligaste sakerna som kan inträffa i skattesystemet - att skatterna inte uppfattas som legitima.

Fru talman! Vi har i dag en flygskatt som belastar varje flygresa utifrån vart du flyger. Du får betala 76 kronor, 315 kronor eller 504 kronor ovanpå biljettpriset oavsett vilken bränsleförbrukning eller vilka utsläpp planet har. Denna straffskatt på flyget är orimlig. Det är en straffskatt för alla som flyger och inte en skatt som gynnar omställningen i flygbranschen.

Rätt väg borde i stället vara att avveckla vår flygskatt och använda oss av de system som vi har enats om inom Europeiska unionen. Vi borde ge utrymme för flygbolagen att ställa om här och nu, vilket kanske är särskilt viktigt det här året och de kommande åren eftersom även flygbranschen har haft kraftiga kostnadsökningar. Det ser inte heller bättre ut de kommande åren.

Fru talman! På samma tema: Vi har en kemikalieskatt på flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror som på grund av sin utformning snarare liknar en produktskatt. Avdragsmöjligheterna är för de flesta konsumentprodukter nära noll då det är få produkter som tillverkas och anpassas för den svenska marknaden. Dessutom leder det här till en stor administrativ börda, och det har fått kritik av Kemikalieinspektionen för att inte vara anpassat till de utmaningar som finns i dag.

Kemikalieinspektionen och Skatteverket har varit tydliga med att skatten inte har minskat förekomsten av flamskyddsmedel. Syftet med kemikalieskatten har till stor del upphört, och kvar finns nästan bara den fiskala delen.

Fru talman! Från Moderaternas sida är vi tydliga: Vi vill avskaffa både flygskatten och kemikalieskatten. Vi tror att de har spelat ut sin roll, särskilt med den utformning de har i dag. Som flera tidigare talare har poängterat befinner sig Sverige just nu i en tuff ekonomisk situation, men när ekonomin blir bättre - när räntorna går ned och inflationen sjunker - finns det möjlighet och utrymme att genomföra de här angelägna skattereformerna.

Flera av de motioner som behandlas i detta motionsbetänkande berör just höjningar och införandet av nya punktskatter som antagligen skulle vara ineffektiva. Det är punktskatter i stil med vad som föreslås i Vänsterpartiets kommitté- och partimotioner, nämligen ett införande av avståndsbaserade och geografiskt diversifierade vägskatter och fordonsskatter samt progressiva flygskatter. Socialdemokraterna har ett förslag om att införa en sockerskatt, och Centerpartiet har ett förslag om nya skattesubventioner för biodrivmedel, till exempel.

Jag tror att det är en farlig väg att gå att inte ha ett tydligt syfte och att den fiskala delen tar överhand över själva syftet med punktskatten. Punktskatter bör ha ett tydligt syfte att styra rätt; de bör inte ha enbart fiskala syften.

Fru talman! Jag ska också säga några ord om tullen. Även tullen drabbas av en del skadliga förslag i olika motioner som behandlas i betänkandet. Jag ska ge några exempel.

Gängkriminaliteten och det våld den föder växer sig allt starkare i Sverige, och en stor del av verksamheten kretsar kring smuggling av illegala varor som narkotika och vapen. Trots detta vill Miljöpartiet lägga ytterligare pålagor på de redan alldeles för få tulltjänstemännen, med ytterligare byråkrati i form av motiveringar och dokumentation vid samtliga ingripanden. Vidare vill Miljöpartiet ge Tullverket större befogenheter gällande utrotningshotade arter, inte bara vid vår gräns utan också inne i Sverige.

Vi gör allt vi kan för att utbilda fler tulltjänstemän, men det tar tid. Det har vi sett och hört när vi har varit och besökt de olika tullstationerna. Medan vi väntar på fler tulltjänstemän behöver man också prioritera inom tullen, och det kanske inte är läge att införa alltför många nya uppgifter. Vi kan inte införa nya uppgifter som tar fokus från arbetet med att stoppa den grova gängkriminaliteten, för där har tullen en väldigt viktig uppgift.

Centerpartiet fortsätter på samma verklighetsfrånvända linje. De vill till exempel avskaffa kravet på hamnar i Sverige att kontrollera innehållet i containrar som ankommer, lämnar tullager eller använder anläggning för tillfällig lagring. Det här kravet finns för att inget gods ska kunna försvinna under ankomsten eller lagringen. Det säkerställer för kunden, och inte minst för tullmyndigheterna, att inget gods har förts in i landet illegalt och utan att varorna har belagts med tull. Att avskaffa detta system utan att grundligt utvärdera konsekvenserna vore inte ansvarsfullt.

Fru talman! En fortsatt utbyggnad och satsning på tullen är viktig och nödvändig för att vi ska klara att arbeta mot den organiserade brottsligheten. Det kommer vi moderater att fortsätta att driva, och därför förstärker regeringen anslagen till tullen med 15 miljoner kronor i vårpropositionen.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i motionsbetänkandet.

Fru talman! Jag tänkte bara för säkerhets skull, så att de som lyssnar får en korrekt uppfattning om vad det är vi gör i kammaren nu när vi debatterar SkU13 Punktskatt och tull, påminna om att jag inledde mitt anförande med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Jag och ledamoten Ahlstedt är alltså överens i den här frågan, fru talman.

Det finns inget förslag från oss om att införa en sockerskatt, vill jag säga eftersom ledamoten tog upp det. Det är ändå viktigt att vi håller oss till det som faktiskt ligger på bordet. Sedan kan man ju fundera över om det hade varit en bra skatt att införa eller inte, och det kan vi väl göra i samband med den stora skattereform som vi förhoppningsvis ska sätta oss ned och diskutera så småningom - vad vet jag. Men det finns inget sådant förslag från oss socialdemokrater här i dag.

I det förra replikskiftet diskuterades skatter och att plocka bort intäkter när man är i en svår ekonomisk situation. Det får konsekvenser för vilka utgifter man kan dra på sig.

Fru talman! Som jag förstod ledamoten Ahlstedt ska ett reformutrymme - så fort ett sådant finns - användas för skattesänkningar. Det kan gälla flygskatten eller kemikalieskatten. Det finns säkert även många andra skatter som ledamoten Ahlstedt kan tänka sig att sänka. Detta är viktig information för väljarna. Det är inte sjukvården, försvaret, polisen eller tullen som i första hand hägrar när Fredrik Ahlstedt får ett reformutrymme, utan allt reformutrymme ska användas till att minska intäkterna, det vill säga till att sänka skatten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att se att skattepolitiken har ett viktigt syfte. Varje skatt som sänks innebär att varje enskild medborgare, varje anställd, varje företagare och varje pensionär i Sverige får möjlighet att bestämma över sina egna pengar och resurser.

Det är därför det är viktigt att hitta en bra balans i skattetrycket för att finansiera de gemensamma åtagandena. De gemensamma åtagandena ska finansieras väl. Försvaret ska finansieras. Polisen ska finansieras. Tullen ska finansieras. Vägarna ska finansieras. Det är många saker som ska finansieras gemensamt, och det ska ske på ett ansvarsfullt sätt.

När man får ett reformutrymme ska man dock fundera på vad man kan göra för att se till att medborgarna får mer i plånboken. Medborgarna har ju haft det väldigt tungt de senaste åren. Därför är det viktigt att se till att medborgarna får mer resurser.

Det är också viktigt med en ansvarsfull finansiering, särskilt på de områden som vi behöver bygga ut. Det gäller framför allt rättsväsendet men också försvaret. Försvaret kommer att ta en allt större del av reformutrymmet de kommande åren; det vet vi. Där har ledamoten Björck helt rätt.

Det gäller att hitta balansen. Hushållen ska genom skattesänkningar få möjlighet att få det bättre, men vi ska också finansiera våra gemensamma åtaganden.

Fru talman! Fredrik Ahlstedt och jag är nog överens om att vi står för helt olika samhällssyn och att vi har olika idéer om hur samhället ska organiseras. Det ska vara så; det är rimligt att en moderat har en syn och att jag som socialdemokrat har en annan. Jag ville bara uppmärksamma dem som lyssnar på detta på att sänkta skatter är det första Moderaterna tänker på när det finns ett reformutrymme.

Jag misstror inte ledamoten Ahlstedt eller Moderaterna på så sätt att jag tror att de kommer att lägga ned den svenska sjukvården eller det svenska försvaret, men detta är inte det första de kommer att tänka på när det finns ett reformutrymme. Det är ändå viktigt att smaka på den skillnaden, tycker jag. Det är heller inget konstigt, fru talman. Det ska finnas skillnader i politiken så att folk har någonting att välja mellan. Vill man ha sjukvård röstar man på oss. Vill man ha lägre flygskatt röstar man på Fredrik Ahlstedts parti.

Vi kan vara helt överens om att det är viktigt att medborgarna får bestämma över sina resurser. Det finns dock många sätt för medborgarna att förlora makten över sina resurser. Om man till exempel bor i ett land som har mycket högre inflation än alla andra länder i närområdet med liknande ekonomi och förutsättningar, eller om man bor i ett land där matprisökningarna är mycket större än i länder i närområdet med liknande förutsättningar, får man inte bestämma över sina resurser.

De som är ansvariga för att Sverige går sämre än andra länder är ju de som styr landet. Nu råkar det vara så att det är Fredrik Ahlstedts parti som leder regeringen. De gör det visserligen under Sverigedemokraternas bila, men det är ändå Fredrik Ahlstedts parti som innehar statsministerposten och finansministerposten. Där får inte medborgarna bestämma över sina resurser.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att tänka på att den kostnadskris, inflationskris och räntekris som vi går igenom nu - förhoppningsvis är vi på väg ur den - är skapad under lång tid. Vi har haft en väldigt svag, för att inte säga obefintlig, tillväxt i den svenska ekonomin, vilket har varit väldigt oroande de senaste åtta tio åren.

Om vi inte har tillväxt i ekonomin kommer vi inte heller att få mer resurser att fördela. Det är därför denna regering tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna nu dels måste få ned inflationen och se till att räntorna sjunker, dels måste se till att tillväxten ökar. Utan ökad tillväxt kommer vi inte att få mer resurser att fördela. Då kan vi inte satsa på försvaret, satsa på sjukvården eller sänka skatten. Därför är tillväxtåtgärderna otroligt viktiga. Det finns också skadliga skatter som ska sänkas för att vi ska säkerställa att tillväxten kommer igång.

Det är så, ledamoten Björck, vi kommer att få ett både rikare och säkrare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Fredrik Ahlstedt nämnde punktskatt på bränsle och, som jag tolkade honom, att Centerpartiet har gått för långt när det gäller reduktionsplikten. Jag vill påstå att punktskatterna kan göra stor nytta för att förbättra miljön.

Ni har ju sänkt reduktionsplikten, Fredrik Ahlstedt. Det handlar dock inte bara om att ha balans i ekonomin, utan man måste också ha balans i miljön. Ni har fått hård kritik för att ni inte uppnår miljömålen. Punktskatter är ett utmärkt sätt att lyckas med det. Vi har inte sett så mycket av detta, fru talman, men att sänka reduktionsplikten gick bra.

Fru talman! Om man har rätt utformade punktskatter med rätt syfte och rätt målsättning - och om man tonar ned den fiskala delen av punktskatterna, som inte är den viktiga delen - tror jag att man kan få punktskatter som är väldigt effektiva.

Utmaningen - eller problemet, om man så vill - är att det i dag är precis tvärtom med många av våra punktskatter. Jag tog upp några exempel tidigare. Flygskatten var ett av dem. Vi har hamnat i en situation där den är kontraproduktiv. Den är tillväxthämmande och lever inte upp till sitt syfte utan är nästan enbart fiskal. Det tror jag är en väldigt dålig punktskatt. Om en punktskatt ska vara bra måste den ha ett tydligt syfte och vara genomtänkt. Det måste gå att förklara den för att skapa legitimitet. Den ska inte i första hand vara fiskal, för då får man genast ett problem.

Det andra jag tog upp var kemikalieskatten. Jag tror inte att det finns någon som tycker att den nuvarande utformningen av kemikalieskatten är bra. Jag tror dessutom att det finns många som tycker att hela punktskattesystemet kring kemikalieskatten har blivit helt fel och att man egentligen måste börja om från början. Man kanske måste göra det på EU-nivå eller på global nivå för att det ska bli konkurrensneutralt på ett helt annat sätt.

Dessa typer av punktskatter är naturligtvis väldigt skadliga. Det är därför vi tycker att de ska tas bort så fort som möjligt.

Fru talman! Jag hör att ledamoten Fredrik Ahlstedt duckar just för miljöeffekterna när man nu inte hanterar reduktionsplikten som den förra regeringen gjorde. Ni har en miljöbelastning, och ni har ett problem. Men ni har också en möjlighet att med en punktskatt nå en effekt.

Fru talman! Det är bekymmersamt att vi inte får ett besked om hur man ska få en miljö i balans. Det ligger inom detta område, och jag tycker att ledamoten Fredrik Ahlstedt måste svara på detta.

Fru talman! Våra skatter på bensin och diesel är bland de högsta. Vi har en väldigt hög punktskatt på dessa varor. Jag tror att denna punktskatt är bland de högsta om vi skulle jämföra med varans värde i förhållande till hur den procentuella skatten ser ut. Skatten fyller naturligtvis ett syfte. Skatten är ganska tydlig, den är ganska enkel, den är bred och den har ett syfte att säkerställa att konsumtionen begränsas. Jag skulle säga att denna punktskatt fungerar alldeles utmärkt i dag. Sedan kan man diskutera om den är för låg eller för hög.

Men vi tycker snarare att vi också måste säkerställa att de personer som behöver använda bilen också kan göra det. Det är därför som vi inte kan ha för höga punktskatter på bensin och diesel.

I detta resonemang om vilka punktskatter som fungerar eller inte har vi inte föreslagit till exempel att punktskatten ska tas bort. Vi tycker att den fyller sitt syfte och att den har en funktion. Bensinskatten har dessutom delvis blivit fiskal, och vi får in väldigt stora intäkter på detta område. Men den fungerar som punktskatt i detta sammanhang. Detta tror jag att alla kan hålla med om i detta sammanhang.

Fru talman! Punktskatt och tull är viktiga områden, och punktskatter är viktiga som styrmedel. Vänsterpartiet har under motionstiden inte väckt någon motion som rör tull eftersom vi snart kommer att ta ställning till tullbefogenhetslagen. Men vi har motionerat om flera punktskatter utifrån ett klimat- och miljöperspektiv.

Sverige klarar inte EU:s utsläppsmål. Det visar en helt ny granskning från Naturvårdsverket. Bland annat måste utsläppen från transporter minska. Det är någonting som regeringen hittills har vägrat att åtgärda, trots att det finns många sätt att göra det. Till exempel är beskattningen av drivmedel ett viktigt verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Men det är också ett exempel på ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på en höginkomsttagare med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomsttagare i glesbygd utan alternativ till bil.

Det är angeläget att styrmedel utformas för att minska klyftor mellan stad och landsbygd och att det vid behov vidtas kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet när till exempel skatter ger negativa fördelningseffekter.

För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa är det angeläget att inleda arbetet med en reform av vägtrafikbeskattningen. En differentierad vägbeskattning ger förutsättningar för en låg eller slopad vägskatt på landsbygden där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik. Därför menar Vänsterpartiet att förutsättningar för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar bör utredas.

Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan som den har på miljö och klimat och för slitage på vägarna. Flera utredningar förordar ett avståndsbaserat system med en geografisk differentiering för en mer rättvisande prissättning. Ett sådant system måste beakta glesbygdens villkor, där vissa branscher har långa transportsträckor och där alternativ saknas.

Förutom den klimatnytta som en sådan beskattning skulle kunna medföra finns det stora vinster med att svenska och utländska lastbilar beskattas på lika villkor och att myndigheter ges bättre möjligheter att upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Därför menar vi i Vänsterpartiet att en avståndsbaserad vägslitageskatt för tung lastbilstrafik bör införas.

Fru talman! Vi vet alla att resandet med flyg behöver minska kraftigt för att vi ska klara klimatmålen. Det är bara klimatförnekare som tror annorlunda. Ett sätt att minska flygets klimatpåverkan är att införa en progressiv flygbeskattning som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger. En progressiv flygskatt behöver tillgodose högt ställda krav på personlig integritet samt vara utformad på ett sätt som innebär att den effektivt tjänar sitt syfte att minska flygandet. Det är någonting som vi i Vänsterpartiet anser behöver införas.

Det är också angeläget att Sverige, tills vi helt lyckas fasa ut kemiska bekämpningsmedel, får en bättre beskattning av bekämpningsmedel då dagens beskattning har en liten miljöeffekt. Exempelvis Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning där skatten ökar med medlets giftighet, vilket har lett till att lantbrukare bytt till mindre giftiga medel. Det finns ett stort behov av att införa en differentierad beskattning av växtskyddsmedel. Vänsterpartiet menar därför att en ny skatt på bekämpningsmedel bör differentieras utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker och att intäkterna från skatten återförs till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder.

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer, men jag vill här yrka bifall till reservation 9.

Fru talman! Vi behandlar i dag punktskatter och tull. Men för att göra det hela lite roligare ska jag i dag börja med tullfrågorna.

Tullverket har ett stort uppdrag att fastställa och ta ut tullar. De ska också övervaka att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Dessutom ska myndigheten förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Detta uppdrag kräver att myndigheten bedriver en omfattande kontrollverksamhet.

Tullverket bidrar till ett välfungerande samhälle och ska utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för allmänheten och företagen att följa. Tullverket har också befogenhet att bedriva brottsbekämpande verksamhet när det gäller tullbrott, smugglingsbrott, narkotikasmuggling, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Regeringen har stora ambitioner på den brottsbekämpande delen, där man framför allt vill komma åt den organiserade brottsligheten. Vi ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Därför ger vi nu Tullverket utökade befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. Bland annat får Tullverket utökade rättigheter att stoppa fordon, kroppsvisitera personer och öppna fler försändelser än de får göra i dag. Dessutom kommer den uniformerade personalen i yttre tjänst under vissa omständigheter att få vara beväpnad med tjänstepistol.

Fru talman! Nu ska jag gå över till punktskatterna. Vi behandlar punktskatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Det finns väldigt många olika skatter på en mängd olika områden. Gemensamt för många av dem är att de syftar till att styra våra beteenden. Vi ska dricka mindre, röka mindre, spela mindre och flyga mindre.

I en del fall är skatten kanske också rätt verktyg. I andra fall är det mer tveksamt. Vi kan ifrågasätta om syftet är rätt, om en skatt är rätt verktyg och om skatten är utformad på rätt sätt. För oss kristdemokrater är det viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser.

Fru talman! Jag ska nämna något om de olika skatterna. Energiskatten på el är delvis en så kallad fiskal skatt. Samtidigt är den ett styrmedel för att uppnå målet om en effektivare energianvändning. Skatten kan också användas för att gynna fossilfri energi. Vi har lägre energiskatt för att gynna tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt jord, skogs- och vattenbruksverksamhet medan tjänstesektorn betalar samma energiskatt som hushållen.

Fru talman! Under de senaste åren, i synnerhet efter Rysslands invasion av Ukraina, har oljepriset och därmed drivmedelspriserna stigit. Sänkningen av energiskatten på bensin och diesel har behövts för att motverka ökade pumppriser och mildra inflationens konsekvenser samt inte minst för att konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion ska kunna förbättras. Detta har också motiverat den sänkning av skatten på jordbruksdiesel som regeringen genomfört.

Fru talman! Punktskatterna på alkohol och tobak har effekt. Ett högre pris har sänkt konsumtionen, särskilt bland unga. Vi kan konstatera att allt tobaksbruk är ohälsosamt. För Kristdemokraterna är det angeläget att förbättra folkhälsan genom att förebygga att människor börjar röka och underlätta för rökare att sluta. Men det behövs en avvägning mellan behovet av att minimera de negativa skadeverkningarna och risken för att höga skattesatser leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! I dag ska vi debattera tull och punktskatter, SkU13.

Punktskatternas syfte är självklart att få in skatt och täcka våra gemensamma kostnader, men en viktig del är också att styra i den riktning man vill. För att få till stånd denna styrning är det viktigt att skatten är rimlig så att man får förståelse och acceptans från konsumenterna.

När man använder instrumentet punktskatt är det väldigt viktigt att man inte går fel. Vi har exempelvis varit inne på detta med bekämpningsmedelsskatten. Från införandet fram till i dag har den ökat med ungefär 750 procent, från 4 till 34 kronor. Effekten av den skatten på styrningssidan är i stort sett noll. Jag delar uppfattningen hos den ledamot som uttryckte att man också ska titta på farligheten, vilket kan göra att man ska ha olika typer av beskattning. Men i dag har vi ingen effekt av den skatten över huvud taget. Däremot får vi dyrare livsmedel, så det är egentligen på konsumenten den får effekt.

Vi har också varit inne på bonus malus-systemet. Att styra med en punktskatt för att uppnå en miljönytta är, som jag ser det, ett utmärkt sätt att få just den effekten. Jag hörde ledamoten Erik Hellsborn ta upp malusdelen för husbilar. Ja, den delen gav en kraftig effekt som behövde regleras. Men bonusdelen borde kanske ha varit kvar för att styra mot fler eldrivna husbilar. Det rör sig om ganska stora och tunga bilar, som påverkar miljön.

Över huvud taget, fru talman, var neddragningen av bonusdelen i bonus malus-systemet ett problem och har gjort att vi i dag har fått en klart större miljöbelastning. Vi fick ett hack i kurvan för elbilsförsäljningen. Man satsar pengar på utbyggnad av laddinfrastruktursystemet, men det ges inte möjlighet att få ut större volymer elbilar på marknaden tillräckligt snabbt.

Jag vill yrka bifall till reservation 4 under punkt 2, Skatt på drivmedel m.m. Jag ställer mig självklart bakom även de andra reservationerna.

När det gäller klimatnyttan handlar det om stora pengar på drivmedelssidan. Det är viktigt att man får effekt när det gäller klimatnyttan. En tydlig del för att uppnå detta är punktskatterna. Det finns säkert andra sätt att komma framåt, men här hade vi ett fungerande system.

Vi hade också en inhemsk produktion av biodrivmedel. I dag har vi en etanolproduktion som skulle täcka hela behovet i Sverige. Av etanolen från samma fabrik går i dag 5 procent till Sverige; resten går ut i Europa. Fabriken hade skalats upp maximalt för de behov som fanns i Sverige. Denna ryckighet är inte bra för trovärdigheten eller för framtida satsningar för att nå klimatnytta.

När det gäller tullen är de ökade befogenheter som vi kommer att besluta om lite längre fram utmärkta. Det är ett bra verktyg som tullen kommer att få. Jag ser detta som ett bra sätt att få ordning och reda i Sverige när det gäller otrygghet och den problembild vi har med kriminella som får in både vapen, narkotika och illegala pengar i systemet.

När tullen nu fått dessa verktyg krävs dock också att man får mer personalresurser för att kunna ta sig an just dessa problem. De behövs nu - det är nu vi har problemen. Det handlar inte bara om personal. Även andra resurser behövs, exempelvis narkotikahundar som skulle kunna vara ute på terminalerna, inte minst postterminaler, för att stävja droginförseln.

Mycket positivt sker alltså, men får vi inte de resurser som behövs men som inte finns med i budgetarna från regeringen just nu blir detta, som jag ser det, tyvärr lite grann slag i luften. Men gör vi rätt saker med tullen och jobbar med dessa saker skulle det kunna göra att vi får ett tryggare och säkrare Sverige. Detta är en pusselbit som är viktig.

Fru talman! Som flera talare före mig har påpekat här i talarstolen använder vi punktskatter delvis för att styra konsumtion och beteenden. Vi har till exempel punktskatt på koldioxidutsläpp för att få mindre av dessa utsläpp och i stället få företag och privatpersoner att satsa på fossilfria och miljövänliga alternativ.

Vi har punktskatt på alkohol som ska leda till att människor dricker mindre och därmed också i längden motverka missbruk. Ett ytterligare exempel på punktskatt är den vi har på el. Denna anser däremot Liberalerna att man bör ompröva med anledning av den snabba förändring som nu pågår med den gröna omställningen här i Sverige och i stora delar av omvärlden. Det behövs nu när företag och privatpersoner ställer om från fossila bränslen till ren el.

Motiven för att ha en skatt på el har skiftat genom åren. Det har handlat om alltifrån oljekriser till energieffektivisering, och inget av dessa är väl särskilt bra om det riskerar att bli sämre tillgång på el, som då också blir dyrare på grund av till exempel kärnkraftavveckling eller annat. Då blir ju inte problemet mindre om man har en särskild skatt på el, som gör den dyrare. Den negativa miljöpåverkan som elen för med sig löses ju bäst genom skatt på utsläpp eller liknande.

I dag står vi inför en nödvändig och brådskande elektrifiering av samhället och industrin för att möta klimatkrisen och fasa ut utsläppen. Den omställning som sker inom transportsektorn, bland annat från fossila bränslen till elektricitet, är här avgörande. Därför borde elskatten sänkas, eftersom den motverkar denna elektrifiering av vårt svenska samhälle.

Fru talman! Vi hörde här tidigare att flygskatten nämndes som en dålig skatt. Här kan jag och Liberalerna bara stämma in i klagokören. Att ha beskattning av flyg på svensk nivå är ganska dåligt, och skatten är i dag är utformad så att den sker på basis av antalet passagerare och inte på själva utsläppen. Det blir ju rätt tandlöst i längden.

Att beskatta flyget på nationell nivå är komplicerat, och i längden riskerar det att inte bli något annat än symbolpolitik. Men flyget ska självklart liksom andra transportslag stå för sina klimatkostnader. Därför vill jag hålla med den som framhöll att lösningen är att vi borde driva på för en europeisk flygskatt, så att flyget internationellt betalar för sina klimatkostnader. På så sätt kommer vi ju till rätta med problemet att flyg rör sig över gränser, precis som utsläpp. Man kan därmed inte längre slippa undan sitt ansvar.

Fru talman! Låt mig bli allvarlig för en stund. Vi befinner oss i en väldigt svår och omvälvande tid. Det är mycket som händer, både i vår omvärld och här hemma. Kriget i Ukraina fortsätter med full kraft utan några som helst tecken på att mattas av. Det pågår ett krig mellan Israel och Hamas, och natten mot söndagen utförde Iran en attack med drönare och raketer mot just nämnda Israel. Resten av världen håller andan för att se vad som blir svaret från Israels sida och vad det kommer att mynna ut i.

På vår egen hemmaplan har vi gängkriminaliteten och det fruktansvärda våldet, som tidigare sågs som ett storstadsproblem men numera har spridit sig till alla delar av vårt land. Den organiserade brottsligheten och det våld den för med sig är en parasit på vår samhällskropp. Gängen sätter skräck i hela bostadsområden och gör hederliga människor till fångar i sina egna hem. Människor känner att de inte kan gå ut efter ett visst klockslag och särskilt inte när det är mörkt.

Det gäller också att vara extra vaksam om man är förälder. De hänsynslösa gangstrarna saknar ju helt och hållet empati och drar sig inte för att vare sig värva eller att tvinga barn och tonåringar att utföra illdåd i dessa organisationers namn.

Min födelseort Norrköping har sedan en tid tillbaka drabbats hårt av flera allvarliga våldsbrott. Det handlar om flera sprängningar, skottlossningar och mord. Så sent som i söndags kväll blev en 16-årig pojke kallblodigt avrättad mitt emellan två bostadshus. En vanlig måndagsmorgon skulle han egentligen i sedvanlig ordning gå upp på morgonen, äta frukost, borsta tänderna, klä på sig kläder och gå till skolan. Han hade stora planer inför framtiden. Han hade redan börjat tänka att han skulle bli elektriker eller ingenjör, men först skulle han gå klart gymnasiet som han skulle börja till hösten. För honom växlade dock den ljusnande framtiden till evigt mörker. Det är ofattbart svårt att ta in, men vi får aldrig börja vänja oss vid situationer som denna.

Fru talman! Denna utveckling är skrämmande men också möjlig att vända. Ett antal brottsförebyggande åtgärder genomförs nu eller föreslås av regeringen. Satsningar på skolor och socialtjänst för att minska rekryteringen till gängen är viktiga, liksom ökade resurser till polisen, vårt rättsväsen och kriminalvård samt straffskärpningar.

Då är det också av yttersta vikt att vi lyckas minska tillgången på narkotika och vapen i vårt samhälle. Det är ju ingen hemlighet att en majoritet av alla dessa uppgörelser mellan olika kriminella gäng har sin utgångspunkt i narkotikahandeln, som är oerhört lukrativ och en stor intäktskälla för gängen och finansierar deras verksamhet.

Här är Tullverket, som man kan se som Sveriges sköld i försvaret mot denna organiserade brottslighet, väldigt effektivt och slog under föregående år ut 22 kriminella nätverk och beslagtog över 11 ton narkotika, en dubblering mot föregående år. Tullverket ska ges bättre förutsättningar för att förbättra dessa siffror och öka beslagen.

En del i arbetet för att besegra den organiserade brottsligheten handlar om att slå hårt mot gängens organisation och strypa deras ekonomi. Här är som sagt Tullverket en nyckelspelare. Deras resurser har de senaste åren förstärks, vilket har möjliggjort att återuppbyggnaden av tullen har kunnat fortskrida och rekryteringen av fler tulltjänstemän kunnat inledas. Men mer har efterfrågats för att tullen ska kunna bedriva sin verksamhet, och därför måste man fortsatt få förbättrade förutsättningar.

Här har vi en bred samsyn både från regeringsunderlaget och från oppositionen. Vi verkar vara överens om förslag för att öka tulltjänstemännens trygghet och stärka deras kontroll och brottsbekämpande verksamhet. Sammantaget är detta viktigt för att ge en sammanhållen strategi som bidrar till en säkrare gräns och i längden en ökad säkerhet i det svenska samhället.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det här betänkandet handlar bland annat om punktskatter. En viktig punktskatt som Miljöpartiet har drivit under lång tid är trängselskatten, som underlättar för trafiken. Den har dock fortfarande vissa problem, och det har att göra med att kommunerna inte har tillräcklig rådighet över trängselskatten. Hade kommunerna haft det skulle de kunna använda trängselskatten på ett betydligt mer konstruktivt sätt, bland annat för att styra över trafiken till andra trafikslag.

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom Miljöpartiets samtliga yrkanden, men jag yrkar bifall till reservation 12.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 april.)