Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Herr talman! Det är härligt för en före detta svensklärare att lyssna på det som ni pratade om när det gäller litteratur och läsande. Det var som musik i mina öron. Jag brukar säga: Att läsa är som att ge själen vingar. Man kan ju resa också.

Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Men det är inte det som vi ska diskutera nu. Nu behandlas KrU11 som handlar om det civila samhället. Jag kommer att ta upp det civila samhället, men inte idrotten. Den kommer min kollega Saila Quicklund att ta upp lite senare.

Jag kommer ihåg när jag var fem sex år. Då gick jag med i min första förening. Det var inom scoutrörelsen, och den kallades för Blåvingarna. Det var min första erfarenhet av föreningslivet, och sedan har det bara fortsatt.

I dag finns det ungefär 200 000 föreningar i Sverige, och vi är 9,5 miljoner invånare. Vi har alltså en mycket stark föreningstradition, och vi är väldigt föreningstäta i vårt land. Jag tror att det är få demokratiska länder där människor har en större folklig delaktighet jämfört med Sverige.

Föreningslivet minskar inte heller, enligt aktuell forskning som jag har tagit del av, vilket man har befarat under ett antal år. Vi arbetar ungefär 13 timmar i månaden ideellt. Män arbetar något mer än kvinnor, men det är för att män är mer aktiva i idrotten där man har en stor föreningsverksamhet.

För oss moderater är det viktigt att underlätta för det civila samhällets organisationer så att de kan utvecklas och bedriva sin verksamhet. På så vis bidrar de till välstånd och social sammanhållning.

Man kan lugnt påstå att det är ur människors frivilliga engagemang och den ideella sektorn som den svenska demokratin har fötts en gång i världen.

Det civila samhället arbetar ofta med det offentliga när det offentliga inte mäktar med. Men civilsamhället står också på egna ben. När man jobbar ideellt i föreningslivet blir man ju en del av samhället. Man lär sig också att förstå samhällets infrastruktur, och det ger också stabilitet.

År 2014 gjorde nästan 75 procent av Sveriges befolkning olika ideella insatser. I huvudsak sker det inom föreningslivet och utanför de offentliga och privata företagens verksamheter. Det är ett fantastiskt engagemang att vara stolt över.

Det folkliga deltagandet har utgjort en central del i det moderna Sverige och i övriga nordiska länders historia. Det är på det sättet som det har bidragit till en framgångsrik samhällsmodell. Man skulle kunna kalla det för en sorts demokratiskola.

De stora folkrörelserna och andra ideella organisationer fick tidigt en självklar plats och en röst i det svenska utrednings- och remissväsendet.

Jag har nyligen tagit del av den femte befolkningsstudien om medborgerligt engagemang som Ersta Sköndal högskola blev klar med nu under våren. Den har titeln Folk i rörelse - medborgerligt engagemang och är skriven av professor Lars Svedberg och hans medarbetare. Den första delen kom redan 1992. Det är fantastiskt att vi har sådana befolkningsstudier, och de är mycket intressanta att läsa. Jag rekommenderar dem verkligen.

Herr talman! Det civila samhället är viktigt. Det är där som det ofta uträttas stordåd i det tysta. Människor arbetar i gemenskap och glädje. Då är det viktigt att vi som politiker ser till att civilsamhället kan bedriva sina verksamheter på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Då utvecklas ju hela samhället, och det bidrar till välfärd och social gemenskap. Vi ska göra det så lätt som möjligt för det civila samhället att verka genom att ta bort onödiga regler, och vi ska underlätta för organisationer och föreningar på alla sätt vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

I det här betänkandet finns också ett utskottsinitiativ som handlar om att underlätta så mycket som möjligt för det civila samhället. Man ska ta bort onödiga regler och underlätta för civilsamhället att till exempel kunna vara med på offentliga upphandlingar.

Alliansen har också en reservation tillsammans med Vänsterpartiet om romsk inkludering. Vi har all anledning att skämmas i Sverige för den historia som romer har i vårt land. Jag tänker på rasideologin som vi hade i början av 1900-talet och de tankar som fanns kring den. Romer och resande borde inte leva i Sverige, sa man helt öppet. Romska kvinnor fick ingen mödrahälsovård. Sverige använde sig av sterilisering med mera. De utsattes för en mängd kränkningar av samhället. Det är en skamfläck i vår historia, tycker jag. Vi måste arbeta vidare med att stärka romers mänskliga rättigheter, för det är egentligen det som det handlar om.

Det är också viktigt i detta sammanhang att man skapar förutsättningar för det romska civilsamhället att engageras i arbetet. Vi vill inrätta en nationell romsk språk- och kulturinstitution som kan fungera som ett kunskapscentrum för utbildning och spridande av romsk kultur och romskt språk.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till motion 6 om romsk inkludering och avslag på samtliga övriga motioner.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar kulturutskottets betänkande nr 11, Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservationer 1 och 6. Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar för tids vinnande enbart på dessa två.

Jag skulle vilja inleda med några ord kring något mycket angeläget och aktuellt som fått stor uppmärksamhet i medierna den senaste tiden, nämligen skattefinansiering av föreningar och organisationer som rymt en mycket tveksam eller direkt antidemokratisk agenda.

Att Sverige i dag accelererat mot ett alltmer segregerat och splittrat land är ingen nyhet. Det har gått relativt snabbt, men det har nu sjunkit in i vårt medvetande. Den senaste tiden har vi kunnat följa hur segregerade förorter fungerar som kuvöser och drivbänkar för radikalisering av ungdomar och religiös fundamentalism. Uppdrag granskning har rapporterat om föreningar som under andra täckmantlar och med hjälp av skattemedel rekryterat till IS. Vi har kunnat läsa om hur några av Arbetsförmedlingens etableringslotsar inte fungerat som lotsar till arbete utan ut mot mer stormiga hav av terrororganisationer. Säpo rapporterade för en kort tid sedan att man gripit två personer för rekrytering till radikal islamism och bedömde det som att rekryteringen i många fall skett lokalt i anslutning till moskémiljöer. En av de gripna hade arbetat för flera moskéer runt om i landet.

Kvinnor i flera förorter vittnar om att de inte kan leva som tidigare, klä sig som de vill, gå på kaféer eller gå ut utan att täcka sig. Man känner frustration över att man nu börjat möta det som man en gång flydde ifrån. Fundamentalistiska kulturer byggs upp några mil från denna kammare. Frågan om den allt hårdare miljön i många förorter belystes i Aktuellt häromveckan. En av de medverkande kvinnorna sa: Jag vill inte ha ett irakiskt samhälle, jag vill inte ha ett syriskt samhälle, jag vill inte ha ett turkiskt samhälle, jag vill inte ha ett pakistanskt samhälle - jag vill ha ett svenskt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Det här händer alltså i Sverige i dag, på riktigt.

Herr talman! Jag vill inte behöva se mina äldre släktingar, som en gång i tiden bidrog till att bygga Sverige starkt under rekordåren och lade grunden för det stabila folkhemmet, i ögonen och säga: Jag är ledsen, men Sverige vilar inte längre tryggt. Svenska folket strävar inte längre mot samma mål utifrån en gemensam värdegrund, utan segregering och rekrytering till terrorism breder ut sig i svenska städer, samtidigt som kapitalet för välfärden inte räcker till utan knakar i fogarna.

Jag vill inte behöva se min muslimske vän i ögonen och säga: Jag är ledsen, men Sveriges oförmåga att hantera och kontrollera migration, integration och radikal islamism har gjort att många jag pratar med fått en mer negativ bild av muslimer och islam i stort - på grund av ökade motsättningar och slapp låtgåpolitik och på bekostnad av fridsamma relationer och samförståndsanda.

Jag vill inte behöva se medborgare i ögonen och lyssna till hur personer som haft en långvarig och stabil vilja att bidra till det gemensamma och som traditionellt haft en hög skattemoral på riktigt börjar känna olust att betala skatt om pengarna inte går till samhällsnytta och tillbaka till folket, utan senvägar förbi tveksamma utgifter och projekt, migrationshaveri eller samhällssplittrande och segregerande verksamhet. Sverige förtjänar bättre.

En viktig faktor för att det offentliga bidraget till det civila samhället ska kunna upprätthållas är enligt vår uppfattning att detta stöd fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av skattefinansierat stöd bör uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar.

Tyvärr har det gång på gång de senaste åren visat sig att våldsbejakande föreningar och organisationer, som uppmanar till lagbrott och inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom stödet för yttrandefrihet - som vi nyligen var inne på - och mötesfrihet eller mäns och kvinnors lika värde, trots detta har kunnat få skattefinansierat stöd, i flera fall vid upprepade tillfällen.

Vi menar att såväl regelverket som tillsynen måste skärpas i detta avseende och att regeringen bör återkomma med förslag om att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer inte längre ska kunna få skattefinansierat stöd. Vad jag anför i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och det är med stor besvikelse jag noterar att övriga partier, trots rådande läge, inte ens är beredda att se över lagstiftning och stödformer. Det är mycket anmärkningsvärt.

Herr talman! Frågan om det statliga stödet till religiösa samfund hänger naturligtvis ihop med det här, vilket leder oss in på vår nästa reservation. Sverigedemokraterna menar att det statliga stödet till religiösa samfund som medvetet förminskar kvinnors roll i samhället och aktivt motarbetar den jämställdhetspolitik och jämställdhetstradition som upparbetats i landet bör dras in. Religiösa samfund som lär ut att kvinnan är underordnad mannen och som anvisar kvinnor till särskilda och sämre villkor bör enligt vår uppfattning inte få skattefinansierat stöd. Föreningsfrihet och aktiv skattesubventionering är inte samma sak. I det senare finns en politisk uppmuntran att bedriva arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Slutligen, herr talman, vill jag säga några ord om vår motion och reservation gällande uppmärksammandet av reformationsjubileet 2017. År 2017 firas reformationsjubileum i stora delar av Europa och den lutherska kyrkovärlden med anledning av att det då är 500 år sedan reformationsfadern Martin Luther spikade upp sina 95 teser i Wittenberg kvällen den 31 oktober 1517, något som brukar ses som startskottet för reformationen, vilken lade grunden för mycket av det vi sedan har byggt vidare på i våra nationer runt om i Europa. Inte minst i Sverige har reformationen haft stor betydelse för såväl samhällets som kyrkans utveckling.

Fyra reformationsjubileer har tidigare firats i Sverige: 1617 - som uppmärksammades 1621 - 1717 - som högtidlighölls 1721 - 1817 och 1917. Vid flera av dessa tillfällen har staten i form av statschef eller regeringsrepresentanter varit delaktig i firandet. Under det senaste jubileet 1917 medverkade både Gustaf V och stats- och utrikesministern vid ceremonin i Uppsala.

Vi menar att det även i en tid då staten och kyrkan är åtskilda finns anledning att uppmärksamma och medverka i firandet av 500-årsjubileet av reformationen, även för den svenska staten. Den lutherska reformationen har haft stor betydelse i det svenska samhällets historia och utveckling. En stor majoritet av Sveriges befolkning tillhör den lutherska kyrkan.

Framför allt intressant i det här sammanhanget, och väl värt att lyfta fram, är att det brev till Luthers kardinal, daterat den 31 oktober 1517, vilket anses ha satt igång den process som sedan ledde fram till reformationen, finns bevarat i original på Riksarkivet här i Stockholm. Ett av de mer betydelsefulla dokumenten i reformationen finns alltså i Sverige. Med anledning av det och det tidigare sagda finns det enligt vår uppfattning stora värden och möjligheter i att riksdagen och regeringen i samverkan med inblandade aktörer, såsom Svenska kyrkan, uppmärksammar reformationsåret 2017.

Också jag önskar herr talmannen och övriga utskottet en glad och trevlig sommar!

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 2. Bengt Eliasson, som står i tur efter mig på talarlistan också för detta betänkande, kommer att ge mer bakgrund i detta ärende. Men jag vill med detta ge mitt starka stöd för reservation 2, bland annat vad gäller behovet av att framöver skapa en romsk nationell språk- och kulturinstitution. Med det yrkar jag också avslag på Sverigedemokraternas, Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma förslag till beslut under punkt 6 om romsk inkludering.

Herr talman! Det civila samhället med föreningslivet, folkbildningen och idrotten, spelar en otroligt viktig och stor roll för samhällsutvecklingen och demokratin. Ett enigt utskott biträder också alliansmotionen om att genomföra en bred översyn i syfte att ta bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsar friheten för verksamheten inom det civila samhället. Alliansregeringen tillsatte också en särskild utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet och utvecklas. Att organisationernas kompetens och kapacitet bättre tas till vara är också ett av syftena med utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Det civila samhället står starkt i dagens Sverige. Samtidigt utvecklas vårt samhälle i stort ständigt och med det också förutsättningarna och villkoren för det civila samhället, för föreningarna, folkbildningen och idrotten. Det finns i dag många olika sätt att mötas på. Det är inte alltid mötet sker fysiskt, IRL, som man brukar säga, in real life. Många möten och kontakter sker i dag via nätet och på olika sociala forum.

Det är viktigt att bejaka de möjligheter tekniken ger till kontakter och utbyte mellan personer med ibland långa fysiska avstånd mellan sig. Samtidigt får vi inte glömma vikten av också fysiska möten. Inte minst inom civilsamhället och föreningslivet behövs möjligheterna till möten och träffar. Då är självklart lokaler för dessa möten viktiga.

Runt om i vårt land finns allmänna samlingslokaler som drivs av bygdegårdsföreningar, Folkets Hus-föreningar och nykterhetsrörelsen. Stora delar av arbetet med dessa folkrörelsedrivna anläggningar sker ideellt. Då är också stödet till dessa både från staten och från kommunerna viktiga bidrag för ett fortsatt starkt och livaktigt föreningsliv. Det ligger ett ansvar på stat och kommun att se till att arbetsuppgiften för de ideella krafterna inte blir så övermäktig att dörrarna till dessa lokaler stängs.

Herr talman! Det är viktigt och väsentligt att det civila samhället får verka på sina villkor och utifrån sina förutsättningar. Det är i den lokala föreningen, i nätverk, i lokala utvecklingsgrupper och i studiecirklar som ett brett samhällsengagemang kan växa fram. Föreningslivet bär upp en stor del av vårt samhälle. Det skapar engagemang och utvecklar både människan och samhället.

Föreningslivet spelar en stor roll, jag skulle vilja säga avgörande, för demokratin. Föreningslivet är brett med många olika organisationer med olika inriktningar och mål. Ett gemensamt mål för det civila samhället borde vara, och är också för de allra flesta, att värna vårt samhälle och utveckla människan genom att ta ansvar, finna lösningar och utöva sitt intresse tillsammans med andra och själv. Då måste också varje människa ges möjlighet att bidra utifrån sin förmåga och få förutsättningar att vara delaktig.

Vi kan också konstatera att civilsamhället ofta är snabbt på plats när någon form av mänskligt behov uppstår. Det gäller inte minst nu när vi har en situation i vår omvärld som gör att många människor söker skydd här i Sverige. Samtidigt har vi nu en regering i vårt land som vill slopa avdragsrätten för bidrag till ideella organisationer. Det känns för mig inte riktigt som rätt väg att gå.

Herr talman! Idrottsrörelsen är en stor del av vårt civila samhälle med ett omfattande och vitalt föreningsliv. Flera av de motioner vi i dag behandlar handlar också om just idrottsrörelsen. Idrotten som aktivitet är naturligtvis en stimulans i sig för den som utövar den liksom för den som följer med som publik. Samtidigt är också idrotten viktig för en fostran i tolerans och jämställdhet. Idrotten är en kraft som förenar och skapar gemenskap i samhället.

Vi har många otroligt bra idrottare i Sverige, och då inte minst inom handikappidrotten, som inte alltid enligt min åsikt får den uppmärksamhet den borde få. Handikappidrotten har dessutom skapat många nya spännande grenar. Jag har själv haft förmånen att lite närmare få följa utvecklingen i Sverige av en relativt ny idrottsgren, racerunning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Racerunning kan mycket förenklat förklaras som en avancerad trehjulig springcykel. Det är otroligt roligt att både utöva den och se på den som publik. Det är en fantastisk idrottsgren som även personer med omfattande rörelsehinder och balanssvårigheter kan utöva. Förhoppningsvis kommer vi att se den grenen framöver på Paralympics. I racerunning får man möjlighet att springa, få puls, bättre syreupptagning och starkare muskler helt av egen kraft och samtidigt på ett roligt och stimulerande sätt, även om man har svåra rörelsefunktionsnedsättningar.

Jag frågade en av ungdomarna som tränar just racerunning vad som är det bästa med just racerunning. Efter en tankepaus kom svaret: Man får bli svettig. Det är ofta det enkla svaret som är så viktigt inom idrotten. Det handlar om möjligheten att få röra på sig, delta på sina egna villkor tillsammans med andra och få bli svettig. Studier visar också att idrottande ungdomar inte bara mår fysiskt bättre utan också mår psykiskt bättre än andra. Därför är det så viktigt att människor får möjlighet att utifrån sin förmåga röra på sig och idrotta tillsammans med andra och själva.

Herr talman! Med det vill jag än en gång yrka bifall till reservation 2.

(Applåder)

Herr talman! Det är nog all-time-high för mitt namns nämnande i riksdagsprotokollet denna dag även om det ännu bara är första delen av riksdagsåret.

Herr talman! Erik Ullenhag från Folkpartiet har motionerat om en fortsättning på det arbete som alliansregeringen startade mot antiziganism och för romsk inkludering. Motionen är redan omnämnd av flera talare och återfinns under punkten 6 i betänkandet. Den behandlar frågor som bekämpandet av antiziganism och diskriminering men också spridning av vitboken om övergrepp och kränkningar av romer under svenskt 1900-tal och 2000-tal, fortsatt arbete för romsk inkludering och det vi behandlar nu, behovet av att inrätta en romsk språk- och kulturinstitution. En del av motionen har behandlats i konstitutionsutskottet tidigare. Den andra delen som jag nämnde senast om en språk- och kulturinstitution behandlar vi nu här i kammaren och har diskuterat i kulturutskottet.

I konstitutionsutskottet biföll ett enigt utskott, förutom Sverigedemokraterna, motionen i de delar som behandlades där. Bifallet innebär att riksdagen tillkännagav för regeringen vad man anser behöver strykas under och göras i fortsättningen.

Det är därför med stor förvåning och en betydande besvikelse vi i Alliansen nu konstaterar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar armkrok med Sverigedemokraterna och fäller den återstående punkten i denna viktiga motion och ställer sig bakom med den argumentation som Sverigedemokraterna har haft i ärendet.

Herr talman! Sverige har en mycket mörk historia när det gäller behandlingen av romer och resande. Det är en historia som jag upplevde delar av som barn under min uppväxt i min hembygd i Hallands inland. Det är en historia av hat, hot, förtal och fysik och psykisk misshandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Även i dag utsätts romer och resande för diskriminering, och antiziganismen gör sig återkommande påmind i vår vardag. Många romer upplever ett utanförskap, och romers levnadsvillkor är i dag ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Okunskap om romer och resande och om de övergrepp och kränkningar de har utsatts för bidrar till att lägga den största delen av skulden för nuvarande utanförskap hos den romska gruppen själv. Den bristande kunskapen upprätthåller en förtroendeklyfta, en ravin, som fortfarande finns mellan romer och det övriga samhället.

Alliansregeringen vidtog en rad insatser för att förbättra situationen för Sveriges romer och resande. Jag ska bara nämna några, herr talman:

Man antog en strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Så långt fram i tiden är datumet satt, för det är en så lång väg att gå dit. Detta betyder att vi här i dag måste ta vårt ansvar och arbeta aktivt med romsk inkludering på en rad områden såsom utbildning, arbetsmarknad, hälsa och också språk och kultur.

En vitbok presenterades, som jag redan har nämnt, om övergrepp och kränkningar av romer under svenskt 1900-tal. Den visar tydligt hur illa romer och resande behandlats av samhället. Det är en historia som de flesta av oss här inne har upplevt under vår livstid. Vi minns det. Arbetet med vitboken har spelat en viktig roll för att överbrygga förtroendeklyftan mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället.

Till sist vill jag bara nämna den kommission som tillsattes mot antiziganism och som arbetar och tar krafttag mot antiziganism i samhället. Kommissionen har också fått i uppdrag att ta fram skolmaterial baserat på vitboken och sprida det materialet.

Det finns många fler delar som Alliansen införde och genomförde som jag inte tar upp nu.

Herr talman! Det är tydligt, för att inte säga övertydligt, att det påbörjade arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering måste fortsätta. Det är faktiskt av största vikt att den nya regeringen bär vidare det arbete mot antiziganism och för romsk inkludering som alliansregeringen startade. Jag lovar att vi i alliansgruppen i kulturutskottet och vi i Folkpartiet kommer att göra allt i vår makt för att driva på det arbetet i fortsättningen.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att vi har en historia att skämmas över. Nu är det dags att skapa en framtid att vara stolta över. Folkpartiet tillsammans med vännerna i Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna förstår uppriktigt sagt inte varför ni socialdemokrater och miljöpartister stänger framtidsdörren till ett utvecklingsarbete att skapa en, säger en, framtida romsk språk- och kulturinstitution.

Att Sverigedemokraterna gör det förstår jag. Vi har grundläggande olika värderingar, och det är bara att gratulera det partiet till att vara helt konsekventa i sitt agerande. Men ni? Det begriper vi faktiskt inte.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2 under punkt 6 och i övrigt bifall till utskottets förslag i betänkandet KrU11. Även jag vill avsluta med att önska herr talmannen, kammarkansliet och övriga ledamöter en riktigt skön sommar och ledighet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte vilka värderingar som Folkpartiet och Bengt Eliasson står för, men jag tror att vi kan vara ganska lugna med att vi i alla fall har samma grundläggande demokratiska värderingar i det svenska samhället. Det är så vi arbetar, och det är så vi strävar i våra demokratiska och parlamentariska institutioner.

Jag noterar Bengt Eliassons intresse och goda vurm för romerna och för problematiken och den problematiska historia som den romska minoriteten i Sverige har. Det är klart att det finns saker som det svenska samhället måste skämmas för. Några av dem nämner Bengt Eliasson.

Relaterat till detta var vi i det tidigare betänkandet också inne på att Bengt Eliasson och Folkpartiet slår starkt för ytterligare fristäder. Jag skulle med anledning av diskussionen kring fristäder, minoriteters rättigheter och så vidare vilja fråga Bengt Eliasson: Hur ser Folkpartiet på dem som sökt en fristad i Sverige och som nu riskerar att möta det man har flytt ifrån i trappuppgången och tvingas vistas i miljöer som radikaliseras? Vad har Folkpartiet för strategi och åtgärdsprogram för dem? Varför vill man avslå vår motion om skärpt kontroll och tuffare tag mot samfund som uppenbart bryter mot en demokratisk och jämställdhetsorienterad värdegrund? Går det ihop med Folkpartiets liberala agenda?

Hanna Gadban, feminist och lärare, sa för ett tag sedan: Dra ned på stöden till de mer radikala muslimska samfunden! Vi lever inte i ett mångkulturellt samhälle. Vi lever i segregation.

Vad svarar Folkpartiet på den utmaningen?

Herr talman! Det är ganska enkelt att besvara Aron Emilssons frågor. Med de statsrådsposter som mitt parti har innehaft och den politiska historia som mitt parti har är det inte så svårt att förstå att integration, inkludering och ett välkomnande samhälle är någonting som i grund och botten är mitt partis ståndpunkter och det vi har arbetat med allra mest.

Att lösa dagens problem med gårdagens lösningar tror vi inte på. Vi håller på med ett utvecklingsarbete som är ganska kraftfullt när det gäller alla de här frågorna och de frågeställningar som faktiskt ligger framför oss, mitt ibland oss, just nu. Vi har i den här kammaren, tror jag, ett gemensamt och ganska hårt arbete och gemensamma utmaningar att ta oss an för att lösa de problem som vi står inför.

Herr talman! Det låter ju bra. Men jag reagerade också på det som Bengt Eliasson sa tidigare, att vi ska välkomna det som sticker ut och det som är nytt. Det kan vara gott i vissa fall. Han pratar varmt om den liberala kulturpolitiken, men hur liberala är ni beredda att vara? Hur liberalt ska samhället vara? Hur liberal kulturpolitik är vi beredda att gå med på? Ska det vara låtgåpolitik för att inte bli inkörsport till no go-zoner i våra förorter? Är det värt det? Är det värt att åtminstone jag upplever att många i samhället känner en ökad skepsis mot islam, mot den muslimska minoriteten, på grund av radikala islamister som frodas i segregerade områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Många liberala debattörer har lyft fram perspektivet på senare tid. Sakine Madon i Expressen och andra debattörer pekar på de problem som finns här, nämligen att vi inte har kontroll över vilka organisationer, samfund eller grupper som får stöd av samhället - ekonomisk och politisk uppmuntran. Om vi ska ha ett välkomnande samhälle, ett inkluderande samhälle, ett demokratiskt samhälle, måste vi dra åt svångremmen och titta på vad det är som gör att många muslimska kvinnor, kvinnor som flytt från IS, från Syrien och Irak, nu talar om för oss i det svenska majoritetssamhället att vi håller på att utveckla ett allt annat än välkomnande samhälle i våra förorter. Kvinnorna kan inte gå ut som tidigare, sitta på kafé eller vistas i vissa moskémiljöer som håller på att radikaliseras.

Det här är ett seriöst samhällsproblem som vi försöka lösa tillsammans så att vi kan undvika att folk börjar dra alla muslimer och islam över en kam.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Herr talman! Jag understryker återigen att det här inte är tidpunkten för snabba svar. Vi har mycket arbete framför oss för att väva samman vårt samhälle och få den utveckling som alla strävar efter.

Min partikamrat Roger Haddad i justitieutskottet, som är ansvarig för dessa frågor, reser runt i Sverige till de allra mest utsatta områdena och möter de allra mest utsatta människorna. Roger Haddad försöker skapa sig en egen bild av polisens arbete och frågor om no go-zoner och så vidare för att kunna utveckla den politik som efterfrågas och den politik som samhället behöver för att öka öppenheten och tillgängligheten för alla.

Roger Haddad har i alla fall inte till mig berättat att han har mött någon delegation från Sverigedemokraterna på resorna till dessa områden. Det är just den lyhördheten som behövs för att utveckla politiken.

(Applåder)

Herr talman! Sällan skiljer sig de olika politiska alternativen så kraftigt åt som när vi kommer till frågor som rör civilsamhälle och familj. I grunden handlar det om människosyn och om hur vi människor samverkar.

Inom kristdemokratin brukar vi tala om de små, naturliga gemenskaperna där vi formas som människor. Vi gör det i samspel med andra. Ibland skaver det och gnisslar i våra relationer, men vi slipas till och formas.

Man kan tänka sig bilden av koncentriska cirklar. Familjen är kärnan, och civilsamhället är nästa större cirkel som omger den förra. Det är här vi stöts och blöts med varandra, tar intryck av förebilder, fostras och utvecklas som personer. Att detta sedan bidrar till materiell välfärd och samhällsutveckling är ett plus, men det är inte den ideella sektorns huvudsyfte.

Civilsamhället är nämligen ingen fritidsaktivitet, utan det är samhällets grund. En del av er kanske minns när den nuvarande regeringen släppte sitt första budgetförslag. De aviserade då att avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer skulle slopas. Orsaken var att de ogillade att den ideella sektorn skulle behöva vara beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Herr talman! Vi har här alltså två politiska partier - Socialdemokraterna och Miljöpartiet - som på fullaste allvar tycker att det är fel att det ideella föreningslivet bärs upp av dess medlemmar. Det är bakvänt. I själva verket borde statens och politikernas uppgift vara att underlätta för de ideella krafterna att växa - inte att styra eller störa.

Nyligen läste jag i Sydsvenskan ett samtal mellan förre utbildnings- och kulturministern Bengt Göransson och den nuvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke. Göransson sa då att som han ser det finns det två typer inom socialdemokratin: statssocialister och folkrörelsesocialister. Bengt Göransson sa att han tillhör folkrörelsesocialisterna, som byggt på medborgares frivilliga verksamhet. Statssocialister har alltid haft ambitionen att staten fixar saker.

Tyvärr tror jag att Bengt Göransson är en främmande och udda fågel inom dagens socialdemokrati. Statssocialism och statsindividualism har i alltför stor utsträckning trängt ut folkrörelseperspektivet där människors egna initiativ premieras. Detta beklagar jag djupt.

De rödgröna vill främst bygga samhället med politiska beslut ovanifrån. Vi vill att samhället ska byggas från grunden, nedifrån, genom medborgerliga initiativ. Vi kristdemokrater menar att det offentliga ska vara understödjande och träda in som ett komplement när marknaden inte förmår lösa ett problem eller när eldsjälarnas engagemang inte räcker till. Då är det viktigt med en bra offentlig sektor.

Vi kristdemokrater ser människor som kompetenta att fatta beslut om sin vardag. De rödgröna vill att ministern eller kommunalrådet ska lägga enskilda människors liv till rätta.

Alltså måste civilsamhällets oberoende värnas. Ibland låter det som att det är statens förlängda arm, en ideell armé, som ska utföra uppgifter åt det offentliga. Detta är ett obegripligt, olämpligt och felaktigt synsätt enligt mitt förmenande.

Herr talman! Vi i Alliansen har en reservation gällande skrivningar om romsk inkludering. Här fick vi tyvärr motstånd från regeringspartierna som gjorde gemensam sak med Sverigedemokraterna. I själva verket, menar jag, borde politikernas uppgift vara att stödja och underlätta.

I två motioner om religionsfrihet och trossamfundens roll i integrationsarbetet tydliggörs religionens potential att kunna mobilisera människor inte minst ur integrationssynpunkt. Genom de kontaktytor samfunden har finns en chans att skapa kommunikationskanaler till nya grupper av människor som samhället vill hjälpa men som tyvärr inte alltid är så lätta att nå.

Vid sidan om Svenska kyrkan samlar trossamfunden i dag ca 700 000 medlemmar. En betydande del av dessa kommer från andra länder och har utländsk bakgrund. Det här, vill jag säga till riksdagen, har betydelse för integrationsarbetet.

Jag har personligen träffat representanter för kyrkliga organisationer som hjälper romer i Rumänien. Jag konstaterar att deras insatser bygger på gåvor som i stor utsträckning har varit avdragsgilla. Att ta bort denna möjlighet är djupt beklagligt.

Det är utmärkt att regeringen nu, om än i senaste laget, har insett behovet av att slå vakt om momsfriheten för secondhandbutiker. Det är bra. Det vore idiotiskt att momsbelägga dem. Däremot har regeringen hamnat helt snett i fråga om deras ambition att ta bort avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer. Nivån på 6 000 kronor i Sverige är en av Europas lägsta. I många länder handlar det om 10 000 euro, nästan 100 000 kronor. Vi kristdemokrater är naturligtvis inte nöjda med det svenska regelverket. Vi skulle vilja både höja taket och att fler organisationer kommer i fråga. Det är vår bestämda uppfattning. Regeringen aviserar att man tänker ta bort avdraget helt. Det är en fientlig handling gentemot civilsamhället som inte främjar det vi i dag diskuterar.

Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Fru talman! Jag väljer att här och nu markera att vi självfallet står bakom reservation 5 om regeringens kontakter med trossamfunden och deras roll i integrationsfrågor. Jag väljer dock att yrka bifall till enbart reservation 2 om romsk inkludering av Moderaterna, Centern, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill naturligtvis också önska glad sommar till alla som är samlade i kammaren, även om vi fortsätter också i nästa vecka.

(Applåder)

(forts. § 7)

Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till kulturutskottets förslag i betänkande KrU11 och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! När jag skrev mitt anförande var det svårt att inte tänka tillbaka till våren 2009. För många var det kanske ingen speciell tid, men för mig präglades den av det som hände i Iran med den gröna rörelsen. Många människor gick samman för att protestera mot det diktatoriska samhälle de lever i.

Varför jag tar upp den gröna rörelsen är för att många frågar vad som hände med den. Varför blev det inget av den kamp som den förde mot den diktatoriska regimen?

Det har gjorts många analyser, men den viktigaste är nog att man i Iran aldrig har haft något fungerande och levande civilsamhälle. Man har inte haft förutsättningarna för att träna på att organisera sig och opinionsbilda.

Med det sagt ska jag komma in på det jag ska tala om, nämligen civilsamhället. Idrottsfrågan kommer Agneta Gille att ta upp.

Ett fungerande civilsamhälle är en förutsättning för ett välmående demokratiskt samhälle. Det civila samhället är förutom röstbärare och opinionsbildare en demokratiskola där människor får kompentens och träning i att samarbeta med andra. Det är när människor möts och organiserar sig för sina intressen som också nya perspektiv och förslag till lösningar på gemensamma utmaningar presenteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

En politik för det civila samhället är en politik för hur vi kan stärka förutsättningarna för demokratin. Då måste det civila samhällets organisationer ha goda och långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet.

Det är också viktigt att civilsamhällets roll som röstbärare förblir orubbad och stark. Den förskjutning som på senare år har skett där ideella organisationer har fått ta alltmer ansvar som utförare av välfärdstjänster är bekymmersam eftersom det sker på bekostnad av rollen som röstbärare.

Det är vidare viktigt att identifiera de olika utmaningar som civilsamhället står inför och finna svar på hur villkoren för det civila samhället kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas. Här är den pågående utredningen med de tilläggsdirektiv som nyligen tillkommit viktig.

Fru talman! I arbetet med att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för det civila samhället är det omöjligt att undvika frågan om sektorns finansiering och ekonomiska förutsättningar.

De senaste åren har organisationer fått minskade anslag, och en stor del av intäkterna har varit styrda projektmedel. Dessutom har kraven på resultat, utvärdering och redovisning av varje enskild krona skapat en belastning för en sektor vars verksamheter ofta bygger på värden som är svåra att mäta, såsom folkbildning.

Vi socialdemokrater anser att det är de generella bidragen som behöver öka, och det är viktigt att de offentliga bidragen fortsätter att vara det huvudsakliga stödet till civilsamhällets organisationer.

Det är också en av anledningarna till att vi vill avskaffa möjligheten till skattereduktion för privatpersoners gåvor till organisationer. Det är inte önskvärt att gå mot en alltmer privatiserad välgörenhet där privat finansiering via gåvor i större utsträckning ersätter det offentliga stödet till föreningsliv, sociala verksamheter och forskning.

En annan fråga som har diskuterats flitigt och som är kopplad till den ideella sektorns verksamhet är frågan om momsbefrielse för de ideella föreningar och religiösa samfund som har betalat moms på handel där överskottet går till välgörenhet. Detta har främst drabbat secondhandbutiker.

I denna fråga har regeringens hållning hela tiden varit tydlig, och det är glädjande att regeringen jobbat så skyndsamt med att få till en lösning som innebär att butiker blir helt momsbefriade från och med den 1 januari 2016. De kommer även att få tillbaka pengar månadsvis för att ersätta den moms som de måste redovisa och betala året ut.

Att värna om det civila samhället är för Socialdemokraterna en viktig ideologisk fråga. Vi kommer alltid att värna om ett samhälle med starka folkrörelser och levande föreningsliv med hög anslutningsgrad och ett civilsamhälle som är röstbärare, opinionsbildare och fortsatt den viktigaste demokratiskolan.

Det är därför positivt att det råder stor enighet i riksdagen om vikten av ett starkt civilsamhälle och att riksdagen nu genom ett tillkännagivande visar sitt stöd till det arbete som regeringen gör och även fortsättningsvis kommer att göra på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Fru talman! Avslutningsvis ska jag beröra frågan om romsk inkludering. Det är beklagligt att man vill få det till att vi ska ha ställt oss bakom Sverigedemokraternas ställningstagande i denna fråga. Det har absolut inget med det att göra. Det handlar snarare om att vi anser att det görs mycket och även fortsättningsvis kommer att göras mycket i denna fråga.

Det pågår i dag ett flertal olika aktiviteter. Bland annat kan Kommissionen mot antiziganism nämnas, som har fått i uppdrag att ta fram ett förslag om inrättandet av en nationell institution med samlat ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. En sådan institution ska verka för att stärka romers kulturella och språkliga rättigheter samt öka samhällets kunskap om romers historia, språk och kultur.

Vi anser att ett arbete är påbörjat, och vi vill att det arbetet ska fortsätta. Det är därför som regeringen i vårbudgeten aviserar att 13 miljoner kronor årligen för perioden 2016-2019, sammanlagt 52 miljoner, kommer att avsättas för arbetet med strategin för romsk inkludering.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med Azadeh Rojhan Gustafsson om vikten av att vi har kommit fram till ett gemensamt tillkännagivande om att underlätta för civilsamhällets organisationer. Det gläder också mig.

Låt mig ställa en fråga till Socialdemokraterna på samma spår som jag var inne på tidigare med Alliansen.

Socialdemokraterna är åter ett regeringsbärande parti och det största partiet i Sveriges riksdag. Man har ett tungt ansvar för att med fast och lugn hand leda Sverige genom svåra tider. Man har också marknadsfört sig som en feministisk och jämställdhetsinriktad regering.

Mot bakgrund av det jag nämnde tidigare om alla röster som höjs och alla exempel som visar att lag och regelverk måste skärpas för att vi inte ska betala ut pengar till och därmed aktivt understödja den radikalisering, extremism och antidemokratiska verksamhet som har slagit rot i många förortsmiljöer och är ett reellt hot mot rikets säkerhet och stabilitet, frågar jag:

Är Socialdemokraterna beredda att se över lagstiftningen, regelverken och stöden till tveksamma organisationer för att bekämpa grogrunden och annan extrem verksamhet? Varför bifaller man i så fall inte Sverigedemokraternas reservation i ärendet och försöker göra något åt situationen? Om inte, vägrar man inse en uppenbar problematik som många röster höjs om?

Fru talman! Jag tror att jag och Aron Emilsson har helt olika uppfattningar om samhället och hur vi ska se på det och på civilsamhället.

När Aron Emilsson höll sitt anförande lyfte han bara upp civilsamhällets negativa sidor, och han fokuserade mycket på civilsamhället som ett verktyg för att vissa extrema organisationer ska kunna utöva sin makt och sin agenda.

Jag vill fokusera på att civilsamhället är viktigt för demokratin. Jag tror på att vi måste motverka extremism i alla dess former. Det gör vi genom att ha en generell politik för hur vi motverkar extremism över hela den politiska skalan och genom att jobba för en mångfaldspolitik - en politik som handlar om inkludering, om att satsa på jobb och utbildning och om att ta bort det utanförskap som finns i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Jag tror på mångfaldspolitik snarare än på att prata om hur vi kan minska civilsamhällets roll och göra ingrepp där.

Fru talman! För att förtydliga tror jag att det har varit uppenbart både i våra utskottsärenden och i våra tidigare anföranden att Sverigedemokraterna värnar civilsamhället starkt. Det kan man också se i våra budgetförslag. Att vi sedan kommer att fördela våra anföranden lite olika här i kammaren är en annan sak. Jag lyfte framför allt fram trossamfunden i exemplet tidigare. Det är där mycket av problematiken har uppstått.

Jag förstår inte riktigt, Azadeh Rojhan Gustafsson, att man inte kan se att det är kvinnor, feminister och personer med muslimsk bakgrund som varnar för att förorterna radikaliseras. De har flytt från något och börjar nu uppleva samma situation i det nya landet, vilket även Socialdemokraterna måste se som åtminstone problematiskt. De säger att vi inte har mångfald i dag utan extrem segregation.

Regeringens samordnare mot extremism, Mona Sahlin, sa i Aktuellt den 1 juni att politiker måste lära sig om detta, våga ifrågasätta föreningar och se de budskap som ges så att man kan stötta kvinnor som vill leva fria och egna liv. Det finns en flathet. Man ryggar tillbaka och vågar inte ge sig in i de här frågorna, bara för att det handlar om religion.

För att inte till exempel alla muslimer och hela islam ska skuldbeläggas, delar Socialdemokraterna här i riksdagen Sahlins uppfattning? Är man i så fall beredd att se över stödformer och lagstiftning för radikala organisationer och miljöer? Eller har man någon annan plan än idén om skärpta krav, tillsyn och slopat stöd till de organisationer som uppenbart brister i demokrati och jämställdhet?

Fru talman! Vi har i dag instanser och myndigheter som kollar hur och till vilka bidrag betalas ut. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att ha en stark och skärpt översyn av hur vi betalar ut bidrag och vilka vi betalar ut de statliga stöden till. Det måste fortsätta att finnas.

Som jag sa tidigare tror jag att det handlar om hur vi ser på samhället. Aron Emilsson ser på samhället som att där finns olika grupperingar som har olika intressen. Jag vill se på samhället som att där finns en mångfald av många olika människor som har olika bakgrund och som ibland har gemensamma intressen och ibland inte. Det ger man uttryck för genom att organisera sig till exempel i det civila samhället.

Om det finns organisationer, idéer och tankar som går emot våra demokratiska värderingar och det demokratiska samhället ska dessa bemötas oavsett om de har religiös bakgrund eller extrema åsikter.

Jag tror att vi kommer åt extrema åsikter och extrem organisering främst genom att satsa på en mångfaldspolitik som är inkluderande, skapa jobbtillfällen för människor och inkludera människor i samhället genom att ha bra skolor och bra utbildning.

Jag tror på en mångfaldspolitik framför en politik som främst vill se olikheter och prata om segregerade samhällen och som inte vill se lösningen på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

(Applåder)

Fru talman! Jag tror inte att det finns någon, varken här i kammaren eller på åhörarbänkarna, som inte har egen erfarenhet från en förening - de flesta av oss kanske som deltagare, andra som ledare eller annat. Vi har nog alla en god inblick i vilken fantastisk arbetsinsats som Sveriges rika föreningsliv gör.

Vissa har försökt räkna om detta till pengar. De ideella arbetstimmar som läggs ned räknas om till vad det skulle ha kostat att köpa motsvarande tjänster. Det blir genast astronomiska summor, men man landar ändå alldeles för lågt. Arbetsinsatserna är långt viktigare än så; de är ovärderliga.

Det politiska intresset för att stödja föreningslivet går inte att ta miste på, om man räknar antalet motioner som vi har hanterat i betänkandet och som lyfter fram olika föreningar.

Det viktigaste är att ha generella principer för ekonomiskt bidrag till föreningarna. Vi kan inte hantera situationen på så vis att just en förening som vissa politiker vurmar för får ett särskilt bidrag. Jag kanske gillar hockey extra mycket, men det innebär inte att hockeyn ska få ett särskilt stöd.

Vi måste stärka det generella stödet, och det är precis vad regeringen föreslår i vårändringsbudgeten. Det blir ytterligare 32 miljoner kronor till idrottsrörelsen som regeringen vill se redan i år och 64 miljoner kronor nästa år, när vi får fullt genomslag och en helårseffekt.

I stället för att väcka motioner där man talar varmt om enskilda föreningar men landar i någon sorts intetsägande slutsats borde allianspartierna stödja regeringens budgetförslag. Nu blir reservationerna lite väl krystade.

Ett exempel är Kristdemokraternas motion om att regeringen minsann ska ha en dialog med trossamfunden. Självklart ska regeringen ha det, och det har den. Det heter inte i motionen att det är på något annat sätt. Regeringen för en bra dialog med trossamfunden och inkluderar dem i arbetet med att ta fram en handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Det är ett positivt arbete, och i vårändringsbudgeten föreslår regeringen ytterligare 7 miljoner kronor till trossamfunden. Man kan riktigt känna hur Kristdemokraterna slår knut på sig själva för att åstadkomma någon sorts reservationssituation med ett annat ställningstagande än regeringens. Men den skillnaden finns inte.

Jag tycker att det också har varit en konstruerad debatt om romernas situation. Alliansen dundrar och frågar varför Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte stöder yrkandet om ett tillkännagivande till regeringen om att minsann arbeta med romsk inkludering. Men det är fullständigt självklart. Regeringen arbetar redan med det. Regeringen gör precis allt det som alliansregeringen startade.

Därtill gör regeringen ytterligare insatser. Om vi åter tittar i vårändringsbudgeten ser vi 5 miljoner kronor för detta arbete till Forum för levande historia. I det konkreta budgetförslaget föreslår regeringen 58 miljoner kronor för romsk inkludering under en fyraårsperiod, 2016-2019. Det är mer än vad alliansregeringen föreslog under sina perioder.

För att sammanfatta debatten handlar det om plakatpolitik. Allianspartierna vill få det att framstå som att de har en annan ståndpunkt än regeringen, men i själva verket gör den rödgröna regeringen allt vad allianspartierna vill och lite mer därtill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Om man tittar på Sverigedemokraternas reservationer ser man att det inte riktigt är samma situation. Där försöker man snarare tona ned skillnaderna och inte framhålla vilka organisationers bidrag man vill få bort. Jag skulle vilja be Aron Emilsson att förtydliga sig.

Aron Emilsson talade om att samfund som lär ut att kvinnan är underlägsen mannen inte bör få stöd. Var drar Sverigedemokraterna gränsen? Är det katolsk-ortodoxa kyrkor eller församlingar som inte bör få stöd eftersom de inte godkänner kvinnliga präster, eller var drar Sverigedemokraterna gränsen?

Sverigedemokraterna pratade också om att man inte vill se offentliga eller skattefinansierade stöd till föreningar som inte tar avstånd från våldsbejakande extremism. Vilka föreningar avser Sverigedemokraterna? Det första jag kommer att tänka på är tidningen Nationell Idag, eftersom jag satt i Presstödsnämnden när den skulle få presstöd. Jag tyckte att det var en oerhört besvärlig situation. Vad anser Sverigedemokraterna om pressstöd till en tidning som inte tar avstånd från våldsbejakande extremism?

Avslutningsvis vill jag påminna Aron Emilsson om att vi skiljer mellan stat och kyrka nuförtiden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till reservation 2, samt bifall till förslaget i övrigt i betänkande KrU11.

Den del i betänkandet som jag ska tala om berör regeringens proposition om ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Men jag tänker även beröra idrott generellt.

År 2006 trädde lagen om tillståndsplikt för att anordna tränings- och uppvisningsmatcher i kampsport i kraft. Deltagarna tillåts att med slag, sparkar eller annat våld träffa motståndarens huvud. Det kom alltså en tillståndsplikt för att få anordna de matcherna. Tillståndet prövas av Kampsportsdelegationen vid länsstyrelsen i Örebro. Det som är nytt i lagstiftningen är att de uppgifter som lämnas i ett ansökningsförfarande också lämnas på heder och samvete. Det införs även fler sanktionsmöjligheter. Tidigare var det bara ett återkallande av tillståndet som gällde. Nu kan också bland annat varningar utföras.

Lagförändringarna tydliggör reglementen och skapar större säkerhet för de aktiva. Det är bra. Och det är ett enigt utskott som ställer sig bakom regeringens förslag.

Kampsporten engagerar tillsammans med hela idrottsrörelsen över 3 ½ miljon personer på olika sätt. Det är också glädjande att Sverige ligger i topp vad gäller det ideella engagemanget, enligt Eurobarometerundersökningen om fysisk aktivitet och idrott.

Det kan tyckas märkligt att idrottsrörelsen, trots de siffrorna, fantastiska resultat och aktiviteter som utförs, inte har fångat större uppmärksamhet än den har gjort och gör i dag. Idrottens oerhörda potential för att göra Sverige ännu mera jämställt, hälsosamt, integrerat och tryggt kan inte nog lyftas fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Idrottsrörelsen är den i särklass största folkrörelsen. Ingen annan folkrörelse kan mäta sig med idrotten, avseende storlek och bredd. Kategorin kulturföreningar ligger med sina 800 000 medlemmar på andra plats. Miljörörelsen har mindre än 300 000 medlemmar. Och det finns i dag ca 2,2 miljoner aktiva idrottsutövare. Det är 600 000 ideella ledare i 20 000 föreningar. Där har vi många av de vardagshjältar som finns i landet. De kan inte nog uppmärksammas och hyllas.

En av mina största upplevelser fick jag på Riksidrottsstämman för ett tag sedan. Där hyllade man idrottsledare. En person hade varit ledare inom idrottsrörelsen i 67 år. Det var över 100 personer som fick idrottsrörelsens största förtjänsttecken. Det var mäktigt. Och de var väl värda uppmärksamheten.

Riksidrottsförbundet har visat att de 176 miljoner ideellt arbetade timmarna som utförs inom idrotten varje år innebär ca 30 miljarder kronor i sparade lönekostnader, baserat på en fritidsledarlön.

Fru talman! Det finns en del utmaningar som jag känner en oro inför, bland annat politiska beslut som slår mot idrotten. Men idrotten i sig har också utmaningar. Det blir allt svårare att rekrytera ideella ledare. Och basen för breddidrotten har minskat de senaste tio åren. Det är allvarliga signaler som vi måste beakta.

Det finns också andra utmaningar för idrotten. Jag väljer att ta upp några:

ökade kostnader för deltagande

idrottens roll i ett samhälle som förändras i snabb takt med pågående urbanisering

i vissa fall en för tidig specialisering

att kunna hitta tävlings- och träningsformer samt aktiviteter som attraherar alla.

Den nya regeringen föreslår nu reformer på flera håll, som också slår hårt mot idrotten. I valrörelsen lovade Stefan Löfven 272 miljoner till idrottsrörelsen. Idrottsminister Gabriel Wikström fortsatte efter valet att lova, till exempel på Riksidrottsforum i Gävle, att pengarna skulle komma under denna mandatperiod. Av dessa löften blev det något helt annat. Utfallet blev i stället 32 miljoner i år och 64 miljoner mellan 2016 och 2018 till idrotten, och då via öronmärkta pengar till integrationsarbetet.

Vi kunde också snabbt konstatera att regeringens politik slår väldigt hårt mot idrottsrörelsen även på andra sätt. När budgeten lades fram visade den på en skattechock för idrottsrörelsen på hela 325 miljoner kronor, via höjda arbetsgivaravgifter för dem som är under 26 år - allt enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst.

I kombination med höjd skatt för unga under 26 år bryter regeringen också löftet att inte höja bensinskatten. Det slår hårt mot alla engagerade föräldrar som ska skjutsa sina barn till träning och tävling. I mitt län, Jämtland, är det inte ovanligt att man skjutsar fem till tio mil till en sådan aktivitet. Det är klart att det slår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Dessutom aviserar regeringen ytterligare ett slag, mot alla ekonomiskt utsatta familjer när fritidspengen på 3 000 kronor per barn och år som alliansregeringen införde nu ska tas bort. Fritidspengen har lett till att barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har fått bättre möjlighet att kunna delta i just idrottsaktiviteter.

Fru talman! Till sist vill jag nämna riksdagens utvärdering av de idrottspolitiska målen som kommer att inledas i november detta år. Resultatet kommer att komma under 2016. Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med de övriga partiföreträdarna fortsätta arbetet med precis de här viktiga frågorna.

Avslutningsvis vill jag önska fru talmannen, alla andra i kammaren och de som följer debatten i tv en trevlig sommar!

(Applåder)

Fru talman! Sverige har ett rikt natur- och kulturliv. Här finns stora möjligheter när det gäller folkhälsa, idrott, friluftsliv och inte minst arbetet med den psykiska ohälsan, som blir allt vanligare i samhället. Sverigedemokraterna tror på idrottens och friluftslivets betydelse för folkhälsa, meningsfulla fritidsaktiviteter och inte minst rehabilitering.

Nästan alla ungdomar möter föreningsidrotten någon gång under uppväxten, mycket tack vare stort engagemang, ideellt arbetande ledare och människor som brinner för sin idrott. Föreningslivet är bra ur många aspekter. Det ger våra barn och ungdomar möjlighet att utöva en idrott som de tycker om och att samtidigt träffa kompisar med olika förutsättningar. Det är dessutom bra ur ett folkhälsoperspektiv. Därför är det av stor vikt att föreningslivet får stöd från det offentliga samhället för att ha möjlighet att bedriva denna typ av verksamhet.

Förutom idrotten och dess betydelse för folkhälsan är det också av vikt att lyfta in friluftslivsperspektivet. Forskning visar att natur- och friluftsliv har en stärkande och läkande effekt vid ohälsa. Miljontals svenskar, däribland hundratusentals barn, är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Genom att skjuta till resurser för att bevara, bruka och utveckla naturarvet och friluftslivet kan det också användas för just folkhälsan. Genom att tillgängliggöra och öppna upp för fler kan rehabilitering med och i naturen nyttjas ur flera aspekter. Därför är det viktigt med tillgänglighet, valmöjligheter och anpassning vid exempelvis funktionsnedsättningar.

Naturen kan även vara till stor hjälp och är en viktig valmöjlighet vid rehabilitering, oavsett om det avser psykisk eller fysisk ohälsa. Aktiv rehabilitering utgår från individens egna förutsättningar och förmågor och kan på ett naturligt sätt visa hur man kan leva ett aktivt liv genom fysisk aktivitet.

Fru talman! Psykisk ohälsa är ett av vår tids största folkhälsoproblem, och forskning visar att fysisk aktivitet och vistelse i naturen är verkningsfullt, nyttigt och resultatrikt för att minska stressrelaterade besvär. Det kan även fungera förebyggande.

Det är uppenbart att det finns ett samband mellan ohälsa hos befolkningen och bristen på fysisk aktivitet. Riksidrottsförbundet bidrar med stora insatser för ett hälsosammare Sverige. Här bör även Svenskt Friluftsliv lyftas fram som en viktig del gällande folkhälsa och fysisk aktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Natur är ett annat ord för hälsa.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom reservation 3 under punkt 9 avseende ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet, men för tids vinnande yrkar vi inte bifall till reservationen i kammaren.

Fru talman! Alla har vi på olika sätt ett förhållande till idrott och friluftsliv. Antingen utövar vi själva idrott eller också utgör vi publik eller är engagerade i olika lagidrotter. För mig är idrott och friluftsliv kopplat till gemenskap, laganda, tävlingsmoment, friskvård och hälsa.

Jag tänker tillbaka på min tid som handbollsspelare på vintern och fotbollsspelare på sommaren. Den tiden minns jag med stor glädje. Idrotten och gemenskapen gav mig mycket. Jag ser också när mina söner träffar sina gamla lagkamrater hur idrotten har svetsat dem samman, att få tillhöra och att ingå i ett lag med gemenskap, med glädje, med högt satta mål och med vinnarinstinkt. Många av oss har sådana minnen. De flesta av oss har på något sätt ingått i eller tagit del av idrottsrörelsen. Här ser jag också en stor möjlighet för våra nyanlända vänner att få chansen att ingå i gemenskapen i olika idrottssammanhang och komma in i det svenska samhället.

Vi är alla stolta över Zlatan, Asllani, Abeba Aregawi och många fler som är fantastiska idrottsutövare. Jag vill tacka idrottsrörelsen för att ni bidragit till och gett Sverige alla dessa stjärnor.

Det framgår också av detta betänkande att vi anser att idrotten är viktig, det är vi nog alla överens om. Det vi kan se är att vi måste förstärka idrottsrörelsen, hjälpa till att ge alla utövare förutsättningar för att idrottsrörelsen ska kunna göra sitt allra bästa för att alla utövare ska få vara med och ta del av den. Jag har själv erfarenhet av problemet i en idrottsförening, Vaksala sportklubb i Uppsala, med att kunna ta emot alla barn som vill vara med.

Det viktiga i detta är utbildningssystemet inom idrotten. Sisu Idrottsutbildarna är mycket viktiga dels för att få fram nya ledare, dels för att kunna erbjuda alla barn och unga som vill att få vara med. Då ska man utbilda också nya ledare. Vi måste dessutom utbilda i hbtq-frågor och genusfrågor inom idrotten. Idrottsrörelsen måste jobba på att bli mer jämställd så att flickor och pojkar, tjejer och killar, ska ha samma möjlighet till bra träningstider, samma ekonomiska förutsättningar och samma möjlighet till framgång. Riksidrottsförbundet har här en stor och viktig uppgift att tillgodose detta, och jag önskar förbundet lycka till.

Statsbidraget till idrotten uppgår i dag till drygt 1,7 miljarder. Till detta föreslår vi i vårändringsbudgeten en höjning av anslaget med 32 miljoner för att stimulera också de nyanlända att vara med. Därutöver aviserar vi ytterligare en höjning med 64 miljoner kronor årligen från 2016.

Moderaterna säger att vi sviker våra löften, men de föreslår 0 kronor i höjning. De har bara skattesänkningar att komma med. Fritidspengen har inte gett någon effekt. Vi vill satsa på ett sammanhållet samhälle där vi inte riktar bidrag till vissa grupper, utan det ska vara en gemensam välfärd som stimulerar alla.

Fru talman! Det är en viktig satsning för att nå de högt uppställda mål som finns. Det är mål som vi tycker är viktiga och mål som Riksidrottsförbundet har satt upp. Det är de önskningarna som jag har redogjort för i mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Jag yrkar avslag på motionerna och reservationerna och bifall till utskottets förslag i betänkande KrU11.

(Applåder)

Fru talman! Agneta Gille säger att alliansregeringen inte har gjort någonting för idrotten. Jag vill bara påminna om att de 2 miljarder som alliansregeringen satsade på Idrottslyftet har inneburit mycket positivt. Man genomförde också omstruktureringar för att få mer stabilitet. Tidigare fick idrotten stöd via Svenska spel, och det stödet kunde ju fluktuera beroende på hur spelet gick. Vi införde att staten i stället skulle gå in med konstanta medel.

Det finns också annat som har tillfört idrotten väldigt mycket, och det gäller till exempel förutsättningar för människor att utöva sådan idrott som innebär kostnader. Jag tänker då på jobbskatteavdraget som har gynnat låg- och medelinkomsttagare. Det har gjort att 350 000 fler personer har kommit i arbete. Det har blivit färre sjukskrivna som nu har fått bättre möjlighet till försörjning. Indirekt har också fritidsaktiviteter och idrott gynnats.

Jag läste ett uttalande från idrottsminister Gabriel Wikström i Skånska Dagbladet. Han uttryckte att de 325 miljoner som regeringen nu tillför som kompensation för ökade kostnader i idrottsrörelsen inte kommer att märkas. Idrottsrörelsen kommer inte att beröras av dessa pengar.

Då måste jag fråga Agneta Gille: Menar Socialdemokraterna och Agneta Gille att den här kostnaden inte berör särskilt många föreningar och att den inte kommer att märkas?

Fru talman! Först vill jag säga att det har satsats på olika sätt. Sedan har vi benämnt satsningarna olika, till exempel Handslaget. Det finns en satsning på och en vilja att ge idrottsrörelsen väldigt mycket mer. Det är en mycket viktig ståndpunkt som vi från Socialdemokraterna, de rödgröna och den nuvarande regeringen har.

Saila Quicklund tog upp jobbskatteavdraget som en resurs. Vi lyssnade tidigare till kulturministern. Hon sa: Den största kultursatsningen som alliansregeringen gjorde var att man sänkte skatterna, för det skulle komma alla del.

Jag håller inte med om det. När jag träffar mina gamla kamrater som jobbar kvar på förskolan säger de att de inte alls har fått samma nivå som Saila Quicklund och jag har fått, eftersom vi som höginkomsttagare har fått betydligt mer. Att det skulle vara jobbskatteavdraget som har underlättat för idrottsrörelsen tror jag inte på. Det visar siffrorna.

När det gäller arbetsgivaravgifter för unga, så blir de unga någon gång äldre. Jag är tveksam till att det handlar om just åldersfixeringen. Jag tror att det här kommer att lösa sig, och det kommer att gå alldeles utmärkt. Jag hoppas att idrottsrörelsen också i fortsättningen verkligen satsar på att få fram nya ledare och på att ge alla barn och unga möjlighet att delta i idrottsrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Fru talman! Den centrala frågan är ändå att Stefan Löfven i valrörelsen lovade idrottsrörelsen 272 miljoner, och det löftet har han svikit. Det är väldigt frustrerande för idrottsrörelsen när man trodde att man efter valet skulle få de pengar som man så väl behöver. Det är det löftesbrottet som jag fokuserar på.

Det gjordes också ett löftesbrott vad gäller friskvårdsavdrag för ridning. Carin Jämtin, partisekreterare för Socialdemokraterna, sa att man skulle införa det här friskvårdsavdraget så fort man vunnit valet. Men detta har vi inte sett något resultat av. Svenskt Friluftsliv skulle få dubblerade anslag. Inte heller detta har levererats. Det har gjorts en mängd olika löftessvek inom de här områdena.

Jag noterar att Agneta Gille inte svarar på min fråga om hur det här kommer att påverka föreningarna. Idrottsminister Gabriel Wikström uttrycker att 325 miljoner i ökade kostnader inte kommer att påverka rörelsen. Idrottsrörelsen har en annan uppfattning. Min fråga kvarstår: Hur tror Socialdemokraterna att det här kommer att påverka idrottsrörelsen? Att det gör det vet vi, men Agneta Gille får gärna förklara hur.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att vi fick ta över ett budgetunderskott på - om jag minns rätt - 76 miljarder. Det var en mycket illa skött budget och ett mycket illa skött statsfinansiellt läge, och Moderaterna och alliansregeringen har varit med och sett till att det blivit på det sättet. Det var sämre än vi trodde. Precis som Magdalena Andersson sa fick vi ta över tomma lador med ett sådant budgetunderskott.

Att då stå och klaga på att vi inte skulle satsa på idrottsrörelsen, när vi faktiskt gör det och har avsatt pengar, medan Moderaterna har 0 kronor och säger nej till vår satsning, är inte ärligt, tycker jag. Hur kan man stå här och skylla på oss för att vi inte satsar, när det i själva verket är så att ni säger nej till den satsning som vi har?

Jag vill understryka att jag ger Gabriel Wikström rätt och stöder honom i hans uttalande. Jag tror inte heller att detta kommer att ge någon stor effekt.

Fru talman! Vi behandlar i dag betänkande KrU11, Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund.

Jag tänker, fru talman, börja med att beröra ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet. Nästan alla vi här inne - och ni, kära tv-tittare - har mött föreningsidrotten någon gång under vår uppväxt. Ingen av oss eller våra ungdomar skulle ha haft denna möjlighet utan de ca 65 000 ideella ledare som finns inom idrotten.

I dag är det en mycket liten del av idrottsföreningarna som har anställd personal. De få som har anställd personal har det oftast uteslutande för administrativt arbete. Det finns en studie som visar att ideella ledare sammanlagt lägger ned 176 miljoner timmar på sitt ledarskap. Skulle vi ersätta dessa personers engagemang med anställd personal skulle det kosta oss ca 30 miljarder kronor per år.

I dag blir det allt vanligare att myndigheter likställer ideella föreningar och privata företag. Vi sverigedemokrater anser inte att föreningslivet får det rätta stöd som det behöver från det offentliga samhället för att knyta kontakt med Skatteverket. Det är ingen lätt uppgift, fru talman, för en ideell förening att komma till rätt person för att få rätt uppgifter för hur en ideell förening ska fungera rätt och redovisas rätt. Detta är något som borde bli mer välfungerande, då det finns ett stort antal människor som engagerar sig i varje förening och allas mål är att göra rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Fru talman! Bakom varje idrottande barn och ungdom finns det ledare, tränare, föräldrar, styrelser och arbetsgrupper. Det är människor som lägger ned sin lediga tid på att skapa bra förutsättningar för att ett lag och en klubb ska fungera, vilket vi sverigedemokrater tycker är fantastiskt, liksom alla ni andra här inne.

Föreningslivet måste få vara en egen sorts organisation för att klubbarna ska få sin verksamhet att fungera. Som ideell förening är man momsbefriad. Det är bra. Föreningar ska inte omfattas av samma regler som det privata näringslivet. Då skulle inga hembakade kakor eller smörgåsar, ingen kokt eller grillad korv kunna säljas i samband med matcher och cuper.

Fru talman! Föreningslivet är bra ur många aspekter. Det ger våra barn och ungdomar möjlighet att utöva en idrott som de älskar och att samtidigt få träffa kompisar med olika förutsättningar. Dessutom är det bra för folkhälsan, ger kunskap om hur demokrati utövas i praktiken och skänker sammanhållning, glädje och laganda. Även i vårt betänkande i dag kan vi ta till oss av hur viktigt det är med möjligheter att utöva ridsport för funktionsnedsatta, vilket jag tycker är viktigt.

Fru talman! Ridsporten är givande på många plan ur folkhälsoperspektiv. Det har visats att den ger både motion och trygghet och är socialt stimulerande. Forskning visar att arbete med djur är givande för alla medborgare i vårt land oavsett vilka förutsättningar man har i sin vardag. Vi sverigedemokrater vill se till att föreningslivet får möjlighet att finnas kvar för alla - både i dag och i morgon.

Fru talman! Vi sverigedemokrater tycker att det är viktigt att unga flickor har förebilder inom elitidrotten. I alla våra stora idrotter, exempelvis ishockey, finns möjligheter att göra elitkarriär för både herrar och damer, vilket ger positiva följdeffekter för vårt samhälle.

Det storsatsas på svensk damhockey från sportsligt och ideellt håll. Bland annat har storklubbar gått in och startat föreningar på damsidan. Framför allt har kända profiler från herrsidan slutit upp för att driva på utvecklingen på damsidan. Dessvärre, fru talman, kan Sveriges damlag fortfarande inte mäta sig med Kanada och USA.

Sverige har länge varit en av de stora nationerna vad avser ishockey, och vi ska även fortsättningsvis vara det. Ishockey är en oumbärlig del av folksjälen och det levande kulturarvet. Därför, fru talman, är det rimligt att de svenska damerna ges samma möjlighet som herrarna att konkurrera mot Kanada och USA, som i dag dominerar på damsidan. Staten har ett ansvar att bidra till att lyfta nivån och på så sätt gynna ett viktigt kulturellt inslag i Sverige.

Avslutningsvis, fru talman, tycker jag att det är lika viktigt att vi har en vision att lyfta fram all professionell damidrott, så att Sverige på damsidan kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Grundförutsättningen för all elitidrott är föreningslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

För tids vinnande yrkar jag ej bifall till motionerna 1436 och 2357, men vi ställer oss bakom reservationerna, fru talman. Jag önskar er alla en jättetrevlig sommar!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)