Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given

Fru talman! Jag står bakom betänkandet i dess huvudsakliga delar men yrkar bifall till Moderaternas motivreservation när det handlar om EU:s energipolitik.

Fru talman! Klimatutmaningen känner inga nationsgränser. Den är gemensam och global. EU:s gröna giv, som vi ska diskutera i dag, är ett tydligt uttryck för detta.

Mänsklig aktivitet har det senaste århundradet fått medeltemperaturen att stiga snabbare än någonsin. Polarisar smälter, och allt fler extremväder drabbar oss i form av översvämningar, torka och bränder. Ekosystem sätts ur balans och konsekvenserna är många gånger katastrofala. Sverige ska ta sin del av ansvaret, men det är bara genom global handling som vi åstadkommer en verklig förändring för klimatet.

Just nu fokuserar EU med rätta på den akuta krisen som är en följd av coronapandemin. Liv måste räddas, sjukvården räcka till och jobb och ekonomi säkras. Men blicken framåt behöver vara inställd på att skapa ett hållbart Europa. Därför är det olyckligt att vissa länder och partier vill skjuta på den gröna given. Den är EU:s tillväxtstrategi där tillväxt och klimat ska gå hand i hand och där EU år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

För att nå målet om ett klimatneutralt Europa menar Moderaterna att vi måste bygga ut EU:s system med handelsrätter för utsläpp, som är världens mest ambitiösa system för att reglera utsläpp av koldioxid, så att det omfattar fler sektorer och kopplas ihop med fler länders motsvarande system.

EU måste också ha en energipolitik där målet är ett fossilfritt energisystem, inte att ställa olika fossilfria energislag mot varandra. Precis som FN:s klimatpanel pekar på i sina huvudscenarier för att nå de globala klimatmålen har både förnybart och kärnkraft en viktig roll att spela där. Vi behöver all ren energi vi kan få om den ska räcka till att elektrifiera stora delar av samhället och ersätta fossila bränslen, som fortfarande dominerar energiförsörjningen i Europa.

Vi måste även ha goda villkor för att bruka skog och mark. Här och nu är biodrivmedel avgörande för att ställa om transportsektorn. Moderaterna har länge drivit på för ökade krav på inblandning av biodrivmedel i både bilar och flyg. Här finns en stor potential i mer råvara från skogen, men det kräver att vi i Sverige kan bruka vår skog.

Flera partier vill både i Sverige och i EU införa begränsningar och undanta mer mark och natur från att brukas. Då måste vi antingen importera mindre hållbara biodrivmedel från andra länder eller acceptera att vi helt enkelt inte når våra mål. Regeringen måste också i Bryssel stå upp för den svenska skogen.

Vi måste vässa EU:s klimatarbete ytterligare. EU är stort nog för att driva på för ett mer kraftfullt klimatarbete i resten av världen, inte minst inom ramen för de årliga FN-förhandlingarna. EU är därför vår kanske viktigaste spelplan för att göra skillnad för klimatet.

Målet i den gröna given om ett Europa där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen är i linje med det Moderaterna brukar anföra om att klimat och tillväxt måste gå hand i hand. Det perspektivet behöver vi ha med oss i genomförandet av den här strategin.

När det gäller den ekonomiska sidan stöder vi ansatsen att EU-budgeten ska bidra till den klimatomställning som EU behöver, men vi vill också vara tydliga med att utgiftsdrivande åtgärder behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen.

Målet att EU år 2050 ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser innebär en skärpning och att EU närmar sig det svenska målet om nettonollutsläpp 2045, vilket Moderaterna välkomnar. Vi vill att det ska ställas krav på regelbunden uppföljning och utvärdering. Moderaternas krav på en effektiv och resultatinriktad klimatpolitik i Sverige gäller förstås också för det europeiska klimatarbetet.

Vi anser att målet om nettonollutsläpp till 2050 ska nås av alla medlemsländer, inte bara av EU som helhet. Vissa länder ska inte kunna åka snålskjuts på andras hårda arbete och strunta i att ta sin del av ansvaret. Och precis som i Sverige vill vi att medlemsländerna ska kunna använda kompletterande åtgärder i andra länder för att nå målet på ett effektivt sätt och tillgodoräkna sig dessa utsläppsminskningar.

Vi välkomnar också en skärpning av målet till 2030. Det är dock viktigt att en sådan skärpning inte äventyrar svensk och europeisk konkurrenskraft. Om EU skärper sitt mål måste EU också i kommande FN-förhandlingar sätta stor press på andra stora utsläppsländer att göra samma sak. EU är trots allt för litet för att ensamt göra jobbet.

Fru talman! Moderaterna står bakom det mesta i utskottets utlåtande. Vi har dock valt att avge en motivreservation när det gäller synen på EU:s energipolitik, som jag var inne på.

Precis som i den nationella debatten väljer vissa partier att låsa fast sig vid ett energislag. Moderaterna tror dock att vi behöver dra nytta av alla fossilfria energislag för att nå våra klimatmål. Då är det viktigt att det övergripande målet för den europeiska energipolitiken är fossilfrihet – inte att ställa energislag mot varandra.

Den nuvarande coronakrisen påminner oss om vårt beroende av en stabil livsmedelsförsörjning. Den gröna given och särskilt strategin från jord till bord kopplar an till denna fråga.

Vi behöver en stärkt konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion i Sverige och Europa. Sverige har ofta högre miljökrav och starkare djurskydd än resten av EU. Det är viktigt att Sverige är drivande för att strategin leder till att andra medlemsländer möter samma höga hållbarhetskrav som svenska bönder. Det finns en del formuleringar i strategin från jord till bord som tyvärr inte alla gånger ger uttryck för att man ser behovet av exempelvis växtskyddsmedel för en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Sanningen är ju att Sverige använder minst växtskyddsmedel i EU. Det är inte rimligt att vi möter samma krav på reduktion som länder som har en hög och ineffektiv användning. Målet måste vara en ansvarsfull användning av växtskyddsmedel i hela Europa som skyddar människors hälsa och miljö men som också bidrar till en trygg och ökad livsmedelsförsörjning.

Det är också viktigt att Sverige är pådrivande för att modernisera och göra reglerna kring växtförädlingstekniker teknikneutrala. Nya tekniska metoder och innovationer ska uppmuntras och utnyttjas för att bidra till ett effektivt jordbruk och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat.

När det gäller strategin om biologisk mångfald behöver vi värna den biologiska mångfalden, så att naturen ska kunna motstå och återhämta sig från påfrestningar utan att ta allvarlig skada. Genomförandet av strategin får samtidigt inte inskränka det nationella självbestämmandet ytterligare, och implementeringen av EU:s naturvårdsdirektiv måste ta i beaktande de ibland mycket skilda nationella förutsättningarna och ta socioekonomiska hänsyn.

Det är också viktigt att strategin inte leder till ytterligare krav som innebär restriktioner för skogsbruket och att ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter prioriteras bort. Det är viktigt att skogsstrategin inte underordnas strategin om biologisk mångfald.

För att ersätta fossila produkter med mer klimatsmarta och hållbara produkter, för att bygga mer i trä och för att använda mer biodrivmedel i våra väg- och flygtransporter behövs råvara från skogen.

Avslutningsvis vill jag säga att EU här och nu med rätta fokuserar på akuta krisåtgärder. Men den gröna given är styråran att hålla i, parallellt med och bortanför den akuta krisen, och vi ska inte acceptera att länder eller partier vill skjuta på det viktiga arbetet.

Samtidigt måste implementeringen av den gröna given göra just det den säger sig vilja uppnå: skapa ett klimatneutralt Europa där tillväxt och klimat går hand i hand. Moderaterna vill att Europa ska ställa om – inte stänga ned.

Fru talman! Sverigedemokraterna välkomnar i grunden den gröna given, dess utgångspunkt och dess allmänna viljeinriktning. Men som vanligt när det kommer till politiska förslag är det viktigaste inte viljeinriktningen utan de detaljer som styr förslagets praktiska betydelse.

Jag kommer här att redogöra för Sverigedemokraternas motivreservation, som jag också vill yrka bifall till. Utgångspunkten för denna reservation är att vi står bakom utskottets betänkandetext förutom där vi skriver annat i reservationen. Fokus kommer nu att ligga på det vi inte håller med om.

Fru talman! Till att börja med är det lämpligt med en utblick. Större delen av världen befinner sig i en allvarlig ekonomisk, social och hälsopolitisk kris till följd av covid-19. I Europa går vi mot massarbetslöshet, osäkerhet och kraftigt försämrade finanser på såväl statlig som privat nivå. Med anledning av detta finns det faktiskt anledning att avvakta – inte för att miljöfrågorna är mindre viktiga utan för att det är svårt att veta exakt vad som är rätt prioritering just nu.

Målen inom ramen för den gröna given ska delvis finansieras genom en ny EU-fond, Just Transition Fund. Detta är en fond som Sverige inte kan förvänta sig många euro ifrån. Här är det intressant att notera att denna fond ökas kraftigt i EU-kommissionens förslag, men det sker inte inom ramen för den ordinarie budgeten utan med hjälp av lån som Sverige vid sidan av EU-budgeten förväntas betala av på under 30 år.

Från Sverigedemokraternas sida är inställningen tydlig: ingen finansiering via lån till EU-budgeten eller till denna fond. Finansiering av EU-program via lån eller nya skatter måste vara fullständigt uteslutet.

När det kommer till nya mål eller förändring av 2030-målet ligger Sverigedemokraternas syn närmare EU-kommissionens än regeringens och den syn som de övriga partierna här i riksdagen har. Det är svårt att i dag se vad som krävs för att skärpa 2030-målet så kraftigt som med −55 procent. Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser detta får för Sverige när det gäller utsläppsminskningar och finansiering till nödvändiga åtgärder på EU-nivå. Av denna anledning bör 2030-målet ligga fast men utvärderas löpande för att se om förutsättningar för skärpningar föreligger.

Den översyn av hur långt Parisfördragets parter har nått som EU har planerat att genomföra 2023 bör enligt vår uppfattning tidigareläggas. Översynen bör beskriva varje medlemslands resultat till och med den 31 december 2019, det vill säga de resultat som uppnåtts före coronakrisen.

Vi vill också anföra att en rättvis omställning måste innebära att det från EU:s sida ska ställas högre krav på de länder som har stora utsläpp av koldioxid.

Fru talman! När det kommer till energiförsörjning motsätter vi oss skrivningarna om förnybart. Ren, prisvärd och säker energiförsörjning är grundläggande, och här vill vi se ett tydligare fokus på kärnkraften. Kärnkraften är central för många länders energiförsörjning både i dag och kanske framför allt framöver, om man ska kunna ställa om. EU bör arbeta för att främja investeringar i såväl effektivisering som nyutveckling av kärnkraft. EU bör således verka för fossilfri energi snarare än förnybar. Omställningen till fossilfria bränslen och stöd till denna omställning bör enligt vår uppfattning vara teknikneutrala.

Vi stöder såväl utskottets som andra utskotts uttalanden om betydelsen av nya tekniska lösningar. Vi anser dock att det bör understrykas mycket tydligare att utveckling av ny teknik måste utgöra en väsentlig och grundläggande del av den nya given.

Vi anser också att strategier för ren och cirkulär ekonomi på ett tydligt och mätbart sätt måste premiera produkter tillverkade av förnybara material och produkter som leder till låga utsläpp av koldioxid, till exempel produkter baserade på skog. Substitutionseffekten, alltså dessa materials förmåga att ersätta icke förnybara material och material som genererar stora utsläpp av koldioxid, bör understrykas.

Vi menar också att bioteknik och modern växtförädlingsteknik kan spela en viktig roll för en cirkulär ekonomi. Sådan teknik bör möjliggöras genom förändrad lagstiftning på EU-nivå.

Vi anser också att man ska bygga och renovera på ett energi- och resurseffektivt sätt. Vi vill framhålla att ett viktigt led i arbetet med att premiera produkter baserade på förnybar ved är att säkerställa att vedbaserade produkter ska kunna slutanvändas som energi.

Omställningen av transporterna till annat än fossila drivmedel är givetvis positiv. Men av texten kan man läsa in att elektricitet från kärnkraft inte räknas in här. När det kommer till biodrivmedel lyfter man inte upp problemet med markanvändning och indirekta utsläpp. Här hade vi önskat oss en skrivning om fossilfritt samt ett förtydligande om att det ska handla om verkligt hållbara biodrivmedel, som är ganska få ärligt talat. Detta bör avgöras utifrån helhetsanalyser där alla aspekter analyseras, till exempel livsmedelsförsörjning och all påverkan inklusive indirekta effekter såsom exploatering av regnskogar.

Vi har också synpunkter när det kommer till lantbruket och från jord till bord – ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem. Olika medlemsstater har kommit olika långt när det till exempel gäller antibiotikaanvändning, bekämpningsmedelsanvändning, åtgärder för biologisk mångfald och klimatbelastning. Vi anser därför att målsättningarna inte bör formuleras som fasta procentmål i förhållande till nuvarande status, eftersom det är svårare och skapar mer negativa bieffekter att ändra från ett bättre läge.

För att vissa av jordbrukets miljöfrågor ska kunna lösas och för att kunna uppnå synergieffekter mellan miljönytta och ökad konkurrenskraft vill vi tillägga att modern växtförädling måste möjliggöras i praktiken i EU. Det behövs därför en strategi och en målsättning inom den gröna given för att förbättra lagstiftningen så att frågan om tillgång till modern växtförädlingsteknik kan lösas. Ett nödvändigt led i detta arbete är att ändra Europaparlamentets och rådets direktiv om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv Bevarande och återställande av ekosystem och den biologiska mångfalden.

Vi vill framhålla att skogsstrategin måste tas fram parallellt med strategin för biologisk mångfald, eftersom dessa två påverkar varandra. Vi vill också tillägga att öppna landskap är minst lika viktiga för biodiversiteten som skogar.

Fru talman! När det kommer till EU som global ledare instämmer vi i kommissionens syn att det globala klimatet avgörs av hur länder utanför EU agerar men att EU kan bidra till att ändra andra länders utsläpp. Vi anser att EU:s ansträngningar för det globala klimatet bör ha sin tyngdpunkt i teknik-, produkt- och konceptutveckling samt utvecklingsstöd, eftersom detta är mer effektivt än att försöka övertyga andra länder genom att föregå med gott exempel.

I ställningstagandet välkomnar utskottet kommissionens intention att etablera en klimatpakt med syfte att öka det medborgerliga engagemanget i klimatpolitiken. Vi ställer oss inte bakom utskottets ställningstagande i denna del. Som vi tolkar innehållet i meddelandet om den gröna given avser kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra möjligheten för invånare och icke-statliga organisationer att vid nationella domstolar i alla medlemsländer begära rättslig prövning av beslut som påverkar miljön.

Vi anser att de befintliga talerättsreglerna, som bland annat följer av Århuskonventionen, är ganska långtgående, till och med mycket långtgående, och att dessa regler först måste utvärderas för att se om talerätten verkligen behöver utökas – sannolikt inte. Nyttan av en sådan förändring måste enligt vår uppfattning vägas mot de begränsningar som den kan medföra för enskilda näringsidkare.

Fru talman! I riksdagens arbete under våren med den gröna given har det varit en viss förvirring om hur vi rent formellt ska hantera detta. När ska vi påtala saker som vi inte stöder? När ska vi komma med våra avvikande meningar? Hur djupt och detaljerat ska vi gå i kritiken? Ministrarna som vi har mött har mött oss med lite motstridiga besked. Dessutom har vi en pandemi som har gjort att vi inte har mötts i riksdagen, och det kan i sig göra det mer komplicerat att försöka förhandla ihop oss. Trots detta har vi efter lite politiskt hantverk i stort sett lyckats enas om ett utlåtande kring den gröna given. Det har varit ett givande och ett tagande. Men vi har i stort sett klarat att vara eniga utåt gentemot avsändaren i det här skedet i processen, för den gröna given är ju en oerhört viktig strategi.

I mitt anförande kommer jag, trots enigheten om utlåtandet, att peka på några saker där vi kristdemokrater gärna hade sett lite skarpare skrivningar. Det blir dock senare behandlingar av ärendet. Vi kommer då att gå mer på djupet och tydliggöra de delar där vi har en kritik till kommissionens hållning och förslag.

Fru talman! Jag vill börja med den del där det inte gick att hitta gemensamma skrivningar, utan där vi har en reservation från bland annat Kristdemokraterna. Jag yrkar bifall till motivreservation nr 1.

Omställningen till ett samhälle som har en avsevärt lägre klimatpåverkan än dagens är beroende av en stabil och klimatvänlig energiproduktion, som dessutom kan möta ett ökat behov av el. En viktig utgångspunkt för EU:s energipolitik ska vara att fossila energikällor kan fasas ut och ersättas med fossilfri energi. Likaväl som att en utbyggd förnybar energiproduktion är avgörande för att en sådan omställning ska kunna ske bör kärnkraften ingå som en basal grund för att tillhandahålla ren och stabil kraft för ett samhälle med hög grad av elektrifiering och mycket låg grad av klimatpåverkan.

Det ska även betonas att de stöd för omställning som utarbetas inom ramen för EU:s fonder ska vara teknikneutrala och bidra till en så kostnadseffektiv omställning till fossilfritt som möjligt. Även vår regering måste inse att vi i dagsläget behöver både kärnkraft och vindkraft, oavsett om man vill det eller inte.

Det är också angeläget att nya regler som tas fram för att genomdriva den gröna given inte skapar nya, onödiga pålagor och administrativa kostnader för företag. Annars är risken att omställningen hämmar företagens konkurrenskraft och minskar möjligheterna för företagen att bidra.

Fru talman! När det gäller kommissionens ambitioner för 2030 att sätta utsläppsmålet till en än större minskning är detta något som vi stöder under förutsättning att det föregås av en rejäl utvärdering vad gäller klimat, ekonomi och jobb. Tyvärr kan vi ibland se att det fattas riktigt övergripande konsekvensutredningar som får med alla delar. Men nu är ju kommissionen tydlig med att det ska komma en konsekvensbedömd plan. Det välkomnar vi självfallet, för även om ambitionerna är goda kan vi inte göra en massa saker bara för att göra något. Vi måste se att de verkligen har en verkan och att de fungerar, även för de parter som på det ena eller andra sättet drabbas. Enligt kommissionens vision ska ”inga platser eller människor lämnas utanför”. Detta får inte bara bli en floskel. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hänger tajt ihop i omställningen. Alla tre delar måste vägas in när vi går mot en skärpning.

Fru talman! En del där vi tydligt har olika fokus är strategin för biologisk mångfald. Det framgår med all önskvärd tydlighet att EU-kommissionen inte har insikt i det svenska hållbara skogsbruket fullt ut. Jag vet inte om man inte vill sätta sig in i hur det verkligen fungerar i bland annat Sverige och Finland, utan att man har andra länder med en helt annan typ av skog, mängd av skog och helt annat skogsbruk som någon bild av hur våra skogar och vårt skogsbruk ser ut i dag. Därför är det av yttersta vikt att vi vid varje tillfälle som vi får möjlighet påpekar att den svenska skogen är och ska vara en nationell kompetens.

Det är skrämmande, fru talman, när vi ser att man går fram med kvantitativa mål i stället för kvalitativa mål när det gäller skydd av areal. Det kvantitativa målet om skyddad areal motsvarande 30 procent är absolut inte förenligt med ett fortsatt hållbart skogsbruk i Sverige.

Vi vill säkra att skogen brukas och inte görs om till ett museum för stadsbor eller människor nere på kontinenten som vill komma hit på semester. En brukad skog är betydligt mer effektiv som kolsänka. Dessutom har vi, tack vare våra 330 000 olika markägare i Sverige, den mångfald som vi har med de viktiga biotoperna för biologisk mångfald.

I EU-nämnden har vi fått majoritet för den ståndpunkt som jag hoppas att regeringen verkligen förfäktar med emfas, även om de i vissa delar motsätter sig innehållet: ”EU:s kommande skogsstrategi får inte underställas strategin för biologisk mångfald. EU:s insatser ska främja förutsättningarna för det hållbara svenska skogsbruket och bygga på existerande definitioner av ett hållbart skogsbruk. EU:s skogsstrategi måste värna skogens klimatnytta. Att skogsstrategin inte underordnas strategin för biologisk mångfald är därför av avgörande betydelse. I strategin för biologisk mångfald är det viktigt att beakta ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Implementeringen av naturvårdsdirektiven måste ta hänsyn till medlemsländernas skilda nationella förutsättningar.”

Detta står alltså en majoritet i Sveriges riksdag bakom. Vi måste dessutom hitta ett gemensamt sätt att räkna skyddad areal. Det har vi inte i EU i dag. Skulle vi räkna som Tyskland gör skulle vi enligt vissa tidningsartiklar som har varit i tryck de senaste veckorna i Sverige ha upp till 58 procent skyddad areal. Men oavsett det: Vad är det vi faktiskt strävar efter? Är det kvantitet, eller är det kvalitet?

Fru talman! Kristdemokraterna vill i kontrast till EU-kommissionen betona livsmedelsproduktionens förmåga, i svensk kontext, att bidra till att koldioxid tas upp och till berikandet av biologisk mångfald. Kristdemokraterna anser att regeringen ska vara pådrivande så att strategin leder till att de andra medlemsländerna möter lika höga hållbarhetskrav som de svenska bönderna gör. Vi vill även betona den konventionella livsmedelsproduktionens förmåga att bidra till klimatmålen. Växtskyddsmedel och gödselmedel är under korrekt och ansvarsfull användning en förutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion, en tryggad livsmedelsproduktion och rimliga priser för alla. Att utelämna dessa metoder innebär en markanvändning som i stället motverkar klimatmålen. Därmed behöver det inte slå ut ekologisk produktion. Vi säger ja till både och, för mat på bordet måste vi ha.

Sedan, fru talman, är det så att kalaset ska betalas. Någon måste ta notan. När det gäller beskattningsrätt vill jag tydligt deklarera att vi å det starkaste motsätter oss att vi ger EU någon som helst rätt att ta ut skatt av sina medborgare. EU ska i huvudsak finansieras av medlemsländernas avgifter. En överstatlig beskattningsrätt är totalt utesluten. Det bidrar inte till ett lagom EU.

Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om den europeiska klimatpakten. Kommissionen vill lansera en europeisk klimatpakt som på olika sätt ska engagera allmänheten i miljöfrågor. Det låter väl och bra. I detta ingår att se över Århusförordningen för att förenkla för icke-statliga organisationers och invånares möjligheter att ifrågasätta lagligheten i beslut som påverkar miljön. Vi noterar hur en överimplementering av Århuskonventionen i Sverige har lett till tråkiga konsekvenser på flera plan. Vi har alltså ett jobb: att först städa framför egen dörr. Men Kristdemokraterna motsätter sig även kommissionens ambition att se över Århusförordningen med den ambition som angavs tidigare. Århusförordningen verkar redan i dag i det syftet på ett sätt som tyvärr underblåser motsättningar i samhällen. Det är ingen betjänt av.

Min förhoppning är att vi i det kommande arbetet med den gröna given ändå kan hitta gemensamma vägar där vi tydligt kan peka på både EU:s och Sveriges väg och samtidigt gemensamt stoppa en del av de galenskaper som vi kan notera i meddelandet.

Fru talman! Jag måste säga att det känns lite speciellt att få stå här i dag med riksdagens miljö- och jordbruksutskott och debattera den gröna given, som är EU:s hela tillväxtstrategi. Men vårt utskott har fått uppdraget av talmannen att samordna svaren som är kopplade till den gröna given. Många andra utskott har fått uttala sig om frågor som rör deras utskottsområden mer än miljö- och jordbruksutskottets område.

För någon vecka sedan träffade jag en centerkollega från Västsverige som läst in sig på den gröna given och som sa så här: Förstår ni hur bra det kan bli?

Jag vill lite grann ha den tonen samtidigt som jag delar en del av de farhågor som har framförts tidigare. Det är viktigt att vi på olika sätt tar oss an tillväxtstrategin för att visa på de skillnader som finns men också den starka ambition som finns från Sveriges sida när det gäller att se det som en hållbar tillväxtstrategi med ett stort fokus på grön omställning.

Det sägs att EU:s tillväxtstrategi, den gröna given, handlar om att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med nettonollutsläpp 2050. Det är också en viktig del när det gäller att genomföra Agenda 2030 och skapa en hållbar utveckling.

Detta är en första färdplan, som kommer att följas av ett antal strategier, varav några redan har kommit. Vi kommer att få anledning att i miljö och jordbruksutskottet ta oss an dem med lite större djup än vi har kunnat göra i den första granskning som vi har gjort av den gröna given.

Alla politikområden involveras. Det handlar om politik för energi, ekonomi, industri, produktion och konsumtion, infrastruktur och transporter, livsmedel och jordbruk, byggverksamhet, utbildning och forskning liksom om skatter och socialpolitik. Därför är åtta minuter ganska kort tid – jag vill säga det redan nu.

Fru talman! Vi välkomnar att miljö- och klimatfrågorna sätts högt på EU:s dagordning för att sedan omsättas i handling och konkret politik. Sedan bör man följa upp denna politik med gedigna konsekvensanalyser för att se på vilket sätt olika länder i EU bör vara med och uppfylla det gemensamma målet om nettonollutsläpp 2050.

Jag vill påminna om att det är viktigt att varje politikområde hanteras i den mest lämpliga formen för EU-samarbetet, baserat på kompetensfördelning eller subsidiaritetsprincip och så vidare.

Den covid-19-pandemi som starkt har påverkat många människors hälsa och liv har också skapat en stor ekonomisk kris som vi ännu inte sett hela omfattningen av. Här kan EU:s tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet vara en hävstång för att säkra till exempel, när det gäller miljö- och jordbruksutskottets område, livsmedelsförsörjningen och minska sårbarheten i hela livsmedelssystemet.

Fru talman! Ett klimatneutralt EU är målet till 2050, genom den klimatlag som ska skapa ett långsiktigt ramverk för frågorna. Vi anser att EU:s utsläppsmål bör skärpas till minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Från Sveriges sida anser vi att EU:s utsläppsminskningsmål också bör inkludera ett mål till 2040 samt återkommande kontrollstationer för att granska att befintliga styrmedel är tillräckligt effektiva för att minska utsläppen.

Ekonomiska styrmedel bör användas för att nå klimatmålen, men det finns ett resonemang om att övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på skatteområdet som utskottet verkligen inte stöder. Enhälligheten säkrar regeringens och riksdagens inflytande och befogenhet över skattefrågorna. Skatteutskottet har varit tydligt här, och detta instämmer miljö- och jordbruksutskottet i.

Fru talman! Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi. Det har presenterats en handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Här är det viktigt att säkerställa EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Det är också bra att revideringen av industriutsläppsdirektivet tas upp som en del i att möjliggöra ökad cirkularitet och bidra till det giftfria kretsloppet. Vi efterfrågar i detta sammanhang att ekodesignkravet utökas till fler produktgrupper. Produktens hela livscykel bör beaktas, och det bör i större utsträckning ställas krav när det gäller teknisk livslängd, återvinning, reparerbarhet, vattenanvändning, utsläpp i miljön, information kring farliga ämnen och liknande.

Men den gröna given handlar också om att bygga och renovera på ett energi- och resurseffektivt sätt. I detta sammanhang vill jag framhålla att ett ökat byggande i trä kan bidra till att man uppnår klimatmålen. Det bidrar också till ökad kolinlagring med mera.

Fru talman! Så kommer då ett av de områden som kanske engagerar mig mest i den gröna given, nämligen från jord till bord eller Farm to Fork. Inte minst under pågående kris har många utmaningar visat sig när det gäller vår självförsörjningsförmåga. Jag tänker på tillgången till mat, drivmedel och andra insatsmedel, till exempel gödsel. År 2018, med den svåra torka som var då, visade på sårbarheter av olika slag. Men den här krisen har visat på andra utmaningar i vår förmåga att försörja oss.

Från jord till bord och från producent till konsument handlar om robusthet i hela livsmedelssystemet. Sverige har en livsmedelsstrategi som handlar om ökad konkurrenskraft, ökad produktion, export, ett hela-landet-perspektiv, tryggare livsmedelsförsörjning – ja, i princip mycket av det som vi känner igen i Farm to Fork eller från jord till bord.

Sverige har ett av världens renaste lantbruk, och vi har kommit långt på många sätt när det gäller ansvarsfull användning av växtskyddsmedel och djurskydd. EU aviserar en handlingsplan för att minska användningen av skadliga växtskyddsmedel. EU bör beakta att växtskyddsmedel har en mycket stor påverkan på och betydelse för livsmedelsproduktionen. Handlingsplanen bör då ha fokus på förslag som stimulerar innovationer i fråga om hållbara växtskyddsmedel och ny teknik.

För Centerpartiet är det särskilt viktigt att EU sätter fokus på att minska användning av antibiotika och därmed också riskerna. God djurhållning är ett viktigt verktyg för att nå det målet. Här är Sverige redan bäst i EU.

Centerpartiet ser gärna att hela EU:s djurskyddslagstiftning görs om, eftersom den är både bristfällig och föråldrad. Den har inte varit prioriterad på många år, och det finns ny forskning och nya rekommendationer som visar att man borde göra om den. I dag har man många olika direktiv uppdelat på olika djurslag som ger olika regler i olika medlemsstater. Det ser alltså väldigt olika ut.

Genom att samla det i en djurvälfärdslag under ett paraply med miniminivåer får vi ett mer enhetligt skydd med tydligare ansvarsutkrävande för en hållbar livsmedelsproduktion. Under det här året har det till exempel tagits fram nya rekommendationer från Efsa för nya rutiner inom slakt liksom för temperatur och utrymme som krävs för att garantera djurens välfärd vid transport.

Det visar att lagen borde uppdateras, och det är till och med så att Europeiska revisionsrätten håller med oss om detta.

Fru talman! Utskottet vill, precis som Farm to Fork, se satsningar för att locka fler unga till lantbruket genom främjande av utbildning och kunskapsspridande. När en harmoniserad beräkningsmetod och definition av matsvinn finns på plats bör strategin också omfatta ett mål för att minska matsvinnet i EU – något som är viktigt för Centerpartiet.

Jag vill också likt tidigare talare peka på EU:s skogsstrategi som man avser att ta fram, eftersom den förra löper ut 2020. Den bör formuleras så att den främjar en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

Samtidigt ska det nationella självbestämmandet i skogliga frågor värnas även fortsättningsvis. Skogen har väldigt många olika användningsområden, inte minst kopplat till träbyggnation, som jag redan nämnt, biodrivmedel och byggande över huvud taget. Det är så många delar, och det är viktigt att vi kan bruka skogen på ett alltmer hållbart sätt och även ta ut mesta möjliga av det som går att göra.

Bioekonomistrategin bör fortsätta att göra det möjligt att ersätta fossilintensiva material och bränslen med förnybara, biobaserade alternativ.

Nästa vision, en nettonollutsläppsvision, handlar dels om att, som Sverige redan föreslagit, presentera en handlingsplan för högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, dels arbeta vidare med ytterligare begränsningar enligt Reach för PFAS. Man bör även vidta åtgärder för att minska utsläppen av läkemedel i vår miljö.

Vägen framåt handlar också om att mobilisera forskning och främja innovation liksom dess implementering för att uppnå den gröna givens intentioner och ambitioner. Här finns fyra så kallade gröna-given-uppdrag. Ett exempel handlar om klimatsmarta städer som ska vara djärva, peka ut tydliga mål och mobilisera resurser.

En annan viktig del handlar om AI-strategin. Här behöver EU:s medlemsstater tillsammans se till att databaserad innovation blir en viktig del och att den potential som finns för tillämpning inom de gröna näringarna tas till vara i Europeiska unionen.

Fru talman! Till sist handlar det om oss EU-medborgare och vårt engagemang i klimatpolitiken. Kommissionen avser att arbeta för att regioner, städer, civilsamhälle och näringsliv ska involveras mer i klimatomställningen. Tillsammans formar vi den miljö som våra barn och barnbarn ska växa upp i. Det vill till att vi lägger manken till!

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill också passa på att önska talmannen och hela miljö- och jordbruksutskottet både här inne och där ute en riktigt skön sommar. Var rädda om er, fortsätt att tvätta händerna och håll avståndet!

Fru talman! Vi debatterar i dag den gröna given, och jag vill börja med att yrka bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut.

I Sverige såväl som i andra länder försöker högerpopulistiska partier att vinna röster i klimatdebatten. Genom att förneka klimatförändringarna eller påstå att det finns en intressekonflikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling spelar man på väljarnas rädsla för omställning i syfte att splittra vårt samhälle och öka misstron mot andra partier.

Vi socialdemokrater vet dock av historiska erfarenheter att omställning och ekonomisk tillväxt går hand i hand. Därför välkomnar vi EU:s förslag om en ny grön giv, där en rättvis klimatomställning står i fokus och inga människor lämnas efter.

Strax före jul presenterade kommissionen sin gröna giv med målet om att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Det är en omfattande och viktig färdplan som tar ett helhetsgrepp för att EU ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle, samtidigt som vi stärker konkurrenskraften och ökar vår ekonomiska tillväxt. Färdplanen innehåller också förslag på strategier på olika områden som har stor påverkan för de globala utsläppen och som ska underlätta vår övergång till ett klimatneutralt Europa.

Bland annat föreslås en strategi för en hållbar och smart mobilitet i syfte att minska transportsektorns utsläpp. Ett viktigt område är nollutsläppsvisionen för en giftfri miljö. Man föreslår också en ny livsmedelsstrategi som kommer att öka produktionen av ekologiska livsmedel och underlätta hållbara och hälsomässiga livsmedelsval för konsumenter.

Fru talman! Vi måste tillvarata de möjligheter som en omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi medför. I det arbetet är både den nya industristrategin och handlingsplanen för en cirkulär ekonomi oerhört viktiga för att säkerställa EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

Som en del i arbetet att satsa på klimat- och resursföregångare kommer EU att satsa särskilt på nyckelteknologier, som man hoppas ska kunna leverera genombrott och tas upp av marknaden. Ett exempel på en sådan nyckelteknologi är Hybrit, den svenska satsningen på fossilfritt stål. Ett annat område där svensk forskning ligger långt framme är batterier, vars säkerhet, hållbarhet och återvinningsbarhet ska öka.

Vidare föreslår kommissionen en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Det kan vara ett viktigt verktyg för att undvika orättvis konkurrens genom att priset på importerade varor i unionen då kan spegla de miljö och klimatkrav vi ställer på vår egen produktion.

Samtidigt är det viktigt att betona att en sådan mekanism med syftet att säkerställa att importpriser återspeglar produkters koldioxidinnehåll fungerar som just en klimatåtgärd och inte utvecklas till en konventionell importtull. Det är därför angeläget att effekterna på handel och konkurrenskraft, inklusive förenligheten med WTO-regelverket, noga analyseras i arbetet med utformningen av denna mekanism.

Samtidigt som den globala medeltemperaturen ökar ser vi att arter dör i en allt snabbare takt. De här två kriserna hänger tätt ihop. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för människor, djur och hela ekosystem. En minskad biologisk mångfald förvärrar dessutom effekterna av klimatförändringarna. Det går alltså inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra. Båda frågorna kräver ett globalt samarbete.

Fru talman! Färdplanen presenterades innan coronapandemin spred sig över världen. Nu höjs röster på högerkanten om att tiden inte är rätt att vässa klimatmålen och ställa om EU och att det finns en målkonflikt mellan klimatomställning och ekonomisk tillväxt.

Till de rösterna vill jag understryka att den gröna given är en tillväxtstrategi och att utsläppsminskningar inte skadar ekonomisk tillväxt.

EU minskade mellan 1990 och 2018 sina klimatutsläpp med 23 procent samtidigt som ekonomin under samma period växte med 61 procent. Det är med andra ord fullt möjligt att minska utsläppen samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar.

Ett av de bärande förslagen i färdplanen är att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Det är ett oerhört viktigt förslag. Lagstiftningen i klimatramverket till 2030 ska också ses över och skärpas. Det gäller framför allt inom EU:s utsläppshandelssystem och förordningen om ansvarsfördelning för utsläpp av växthusgaser.

Fru talman! Ökade klyftor, fattigdom och orättvisor bidrar till en minskad legitimitet för demokratin och för politikens förmåga att lösa svåra samhällsproblem. För oss socialdemokrater är en rättvis klimatomställning som bygger på att människor inte lämnas efter utgångspunkten för vår globala klimatpolitik.

Åtgärderna som krävs för att minska klimatpåverkan varierar mellan regioner, ekonomiska sektorer och individer. En del människor kommer att behöva genomgå en större omställning än andra, och det är viktigt att de kan se hur också de kan få bättre och rikare jobb och liv efter att de har ställt om.

För att nå en rättvis omställning föreslår kommissionen en Just Transition Mechanism som en del av Europas hållbara investeringsplan. Den mekanismen kommer att fokusera på de regioner som står inför störst svårigheter i arbetet med att bli fossilfria. Mekanismen föreslås finansieras delvis genom EU-budgeten och delvis genom Europeiska investeringsbanken. Målet är bland annat att skydda arbetare och dem som drabbas hårdast inför eventuella sociala effekter av klimatomställningen genom omskolning, vidareutbildning och jobb i nya sektorer.

Fru talman! Den gröna given handlar om ett paradigmskifte. Det handlar om att en ny pakt behövs som kan samla Europas medborgare, regioner, civilsamhälle och industri tillsammans med EU:s institutioner för att arbeta i nära samverkan. EU har den kollektiva förmågan att starta om sin ekonomi och sitt samhälle för att slå in på en mer hållbar bana.

En rättvis klimatpolitik måste alltid inbegripa en strategi även för ekonomisk utveckling och socialt hållbar utveckling. Vi måste forma en klimatpolitik som innebär utveckling där alla kan se förbättringar i sina liv. Den måste ha en demokratisk medverkan och bygga på människors delaktighet. Den gröna given är Europas svar på de många utmaningar som vi tillsammans med resten av världen står inför.

Fru talman! Centerpartiet inledde sitt anförande med att slå fast att insikten om hur bra den gröna given kan bli är viktig, och det borde vara en grundläggande ingång i vårt arbete med den gröna given. Visst! Om det bara handlar om ton och ett leende kan jag också le, men inte för att den gröna given så som den ser ut i dag är så fantastiskt bra och tillräcklig utan i stället över det engagemang som finns hos befolkningen runt om i Europa för ett starkare klimatarbete. Det är en kamp jag med glädje kan le åt varje dag.

Vi i Vänsterpartiet har sedan början av arbetet med den europeiska gröna given varit oroliga för att slutprodukten inte kommer att ta oss hela vägen fram till vårt mål. Det är en oro som vi fortfarande har. Med EU:s gröna giv ges en möjlighet att ta sig an den globala uppvärmningen och utarmningen av den biologiska mångfalden. Tyvärr har vi inte sett att de åtgärder som hittills vidtagits är tillräckliga för att nå målen i bland annat Parisavtalet. Därför är det viktigt att Sverige som ett föregångsland i miljö och klimatarbetet visar att man vill ha tydliga och långtgående handlingsplaner som verkligen bygger ett ekologiskt hållbart samhälle.

Klimatforskarna har gett oss tio år för att drastiskt minska våra utsläpp – annars riskerar vi irreversibla konsekvenser. För att klara den omställning som krävs kan vi inte fortsätta som vanligt. Vi behöver göra stora grundläggande förändringar i hur vi strukturerar våra samhällen likaväl som vår ekonomi. I detta utlåtande redovisar riksdagen sin syn på Sveriges ingång till förhandlingarna kopplat till den europeiska gröna given. För Vänsterpartiet hade det varit önskvärt att Sverige stått upp för skarpare mål och åtgärder. I arbetet som vi har framför oss kommer vi att presentera sådana åtgärder.

Grundläggande är att vi ser att målen behöver nås snabbare, och därför behöver de skärpas för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Till 2030 vill vi se en minskning om 70 procent och sedan en tydlig plan för att nå målet till 2040.

Transporter är en stor del av omställningen. Utlåtandet tar inte alls upp kollektivtrafikens roll – detta trots att vi behöver minska vårt resande och övergå till cirkulär ekonomi där inte alla äger allt för sig själva. Till exempel äger färre personer egna bilar, och i stället delar de bil eller åker kollektivt. I det här scenariot är det kollektiva resandet avgörande för både korta och långa distanser. Det kollektiva resandet ska vara en faktor för en rättvis omställning då det i högre grad kan vara tillgängligt för alla.

Det är nödvändigt att resandet med bil och flyg minskar. Den gröna given bör innehålla ett mål om detta. Nu kommer också förslag runt om i Europa, bland annat från Österrike, där man vill se ett förbud mot resor där resenären får betala mindre än vad resan faktiskt kostar. I Frankrike finns ett krav på Air France att för att få sitt coronastöd ska bolaget inte flyga på sträckor där det tar mindre än två och en halv timme att åka med tåget. Det är förslag i rimlig riktning.

För att klara våra transportmål kommer det att krävas massiva investeringar i järnväg, kollektivtrafik och sjöfart, och det kräver en infrastruktur för bilismen som ger låg klimatpåverkan. Därför är det viktigt att de finansiella stöd som ges med anledning av coronakrisen, och även i andra fall, utformas så att de är förenliga med de klimat- och miljövillkor som finns. Att ge subventioner till fossila transportslag borde inte ligga i tiden.

När det gäller skrivningarna i utlåtandet om jordbruket skulle Vänsterpartiet vilja se en tydligare koppling till den lågpåverkande, lokala och småskaliga produktionen. Fokus är i dag på de stora gårdarna och industrijordbruket, och det är också dit de stora ekonomiska stöden går. Vänsterpartiet menar att en prioritering av den lokala produktionen ska återspeglas i den svenska förhandlingen om den gröna given. Inriktningen bör bara en generell minskning av EU:s stödmedel till jordbruket och ett kvarvarande jordbruksstöd som stimulerar just den lokala produktionen med hög miljöhänsyn och en god djurvälfärd.

Den svenska djurhållningen har rum för förbättring, men den är i ett EU-perspektiv bra. Och än mer behöver den förbättras i EU:s övriga medlemsländer. I det här sammanhanget menar Vänsterpartiet att det är viktigt att vi trycker på och ger djurvälfärden en betydande plats i förhandlingarna. Det spelar roll för att vi ska kunna ta fram sjyst producerade livsmedel och som ett led i att minska smittspridningen och antibiotikaresistensen. Djurtransporterna inom EU måste regleras tydligare för en starkare djurvälfärd. Den industriella djuruppfödningens negativa effekter för klimat, djurs välmående och smittspridning måste begränsas och småskalig produktion stimuleras.

Sverige står nu bakom målet att skydda 30 procent av världshaven till 2030 efter ett initiativ av Storbritannien. Haven är högst relevanta när vi inom ramen för den gröna given diskuterar bland annat den biologiska mångfalden. EU är också en förhandlingspart när det kommer till att ta fram ett nytt internationellt havsavtal, och EU:s syn på haven spelar roll. Med en av Europas längsta kuststräckor borde Sverige vara en förespråkare av ett starkt skydd av haven och deras resurser.

I slutändan finns mycket att kommentera om den gröna given. Mycket har sagts i dag. Tillfälle kommer att ges allteftersom strategierna presenteras att gå in mer i detalj.

I slutändan handlar det om att den gröna given inte kommer att bli särskilt grön om vi inte är beredda att göra verkliga förändringar. Det är förändringar som kan tyckas obehagliga, men i det här fallet är alternativen mycket värre. Om vi inte gör något eller gör för lite kommer vi att ångra det i efterhand.

(Applåder)

Fru talman! Ja, i dag debatterar vi utskottets utlåtande gällande EU-kommissionens meddelande om den europeiska gröna given. Jag vill uppmärksamma att Liberalerna har ett särskilt yttrande som rör energipolitiken. I övrigt står vi bakom utlåtandet.

Fru talman! Liberalerna vill att EU ska bli världens bästa klimat- och miljöorganisation. Med en befolkning på 450 miljoner kan vi tillsammans göra det mycket mer effektivt än vad medlemsländerna kan göra på egen hand, vart och ett för sig.

Den gröna given är en ny tillväxtstrategi för EU, och det tycker vi är bra. Den är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

För att genomföra den europeiska gröna given finns det behov av att ställa om politiken för energi, ekonomi, industri, produktion, konsumtion, storskalig infrastruktur, transporter, livsmedel, jordbruk, byggverksamhet, skatter och socialpolitik.

Det finns många liberala förslag med i den gröna given: hållbar handel och klimatbistånd, ett gemensamt pantsystem, ökat skydd av biologisk mångfald, snabb utfasning av stöd till fossila bränslen, att sjöfarten ska betala för sina utsläpp, starka åtgärder mot överfiske och mycket annat.

Fru talman! Klimatförändringar och miljöförstöring kräver globala lösningar. Handelspolitik och andra utrikespolitiska medel kan främja hållbar utveckling också i andra delar av världen. Parisavtalet är det multilaterala ramverk som ska göra det möjligt att bekämpa klimatförändringarna.

Miljö- och jordbruksutskottet lyfter fram flera viktiga perspektiv i beredningen av utlåtandet från kommissionen. Vi har försökt hitta en gemensam nämnare för olika partier och lyfta fram det som vi tillsammans anser vara viktigt för Sverige.

En fråga som ännu inte nämnts i debatten men som miljö- och jordbruksutskottet lyfter fram är kvinnors och mäns perspektiv i klimatfrågan. Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt, skriver miljö- och jordbruksutskottet i sitt utlåtande, och det gör även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser miljö- och jordbruksutskottet att EU:s gröna giv måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv såväl i analysfasen som i genomförande- och uppföljningsfaserna.

Det pågående utbrottet av covid-19, som nämnts flera gånger i debatten, har inte bara påverkat människors hälsa utan också skapat en ekonomisk kris såväl i hela EU som globalt. Utskottet anser att den gröna given behöver vara utgångspunkten i EU:s återhämtningsarbete.

Utskottet välkomnar det förslag om en europeisk klimatlag som aviserats i meddelandet om den gröna given.

EU:s mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2030 bör skärpas till minst −55 procent jämfört med 1990 och vara i linje med Parisavtalets 1,5gradersmål. Detta skärpta mål bör enligt utskottets uppfattning skrivas in i den europeiska klimatlagen.

Utskottet anser vidare att målet om nettonollutsläpp till senast 2050 bör gälla såväl för EU som helhet som för varje enskild medlemsstat på nationell nivå.

Fru talman! Det är viktigt med giftfria kretslopp. Produktens hela livscykel bör beaktas, och det bör i större utsträckning ställas krav på teknisk livslängd, återvinning, vattenanvändning, utsläpp till miljön, informationskrav kring farliga ämnen och liknande. Det behövs ett konsumentperspektiv i dessa frågor. Det är viktigt med kunskap om innehållet i det återvunna materialet och att det är av hög kvalitet så att det bidrar till giftfria kretslopp.

När det gäller byggande och byggnader är det bra med ett ökat fokus på cirkulär ekonomi, men det saknas perspektiv på giftfria kretslopp i kommissionens förslag till handlingsplan för cirkulär ekonomi. Det lyfter miljö- och jordbruksutskottet upp som en viktig fråga. Det är viktigt att förbättra och utöka informationen om byggprodukters innehåll, också för den cirkulära ekonomin. Det är även viktigt att underlätta spårbarheten av ämnen eller material i byggprodukter som kan komma att bli problematiska vid avfallshantering och materialåtervinning.

Fru talman! Många har varit inne på frågan om djurskydd. Jag vill också framhålla vikten av kontroll av efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen och reglerna för antibiotikaanvändning, som måste förbättras i hela EU.

Vad gäller bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald har partierna lite olika uppfattningar.

Kommissionen avser att presentera ett förslag om en strategi med mål för biologisk mångfald efter 2020. Det välkomnar vi i Liberalerna. Vi välkomnar också att kommissionen tar fram en ny skogsstrategi för EU under 2020 för att ersätta den nuvarande. Vår utgångspunkt är ett hållbart skogsbruk som ska omfatta brukande men också skydd av skog som jämbördiga mål.

Att mobilisera forskning och främja innovation är en hjärtefråga för Liberalerna. Forskning och innovationer och deras implementering kommer att ha stor betydelse för att uppnå den gröna givens ambitioner.

Liberalerna menar att EU kan och ska spela en större roll i återhämningen efter covid-19. Vi är därför beredda att välkomna en större EU-budget, men enbart om den innehåller en kraftig omprioritering mot klimat, forskning, tillväxt och konkurrenskraft.

Liksom Århuskonventionen utgår vi från att vi alla har skyldigheter inför kommande generationer att skydda och bevara miljön. Det är viktigt att medborgarna i EU har rätt till miljöinformation, har rätt att delta i beslutsprocesser och har rätt till rättslig prövning i enlighet med Århuskonventionen. Vi delar EU-kommissionens mening att Århuskonventionen är viktig.

Fru talman! Den pågående pandemin drabbar många människor i Sverige och i världen. Vi påminns alla dagligen om hur människors liv och hälsa påverkas, hur företag drabbas, hur folk på arbetsmarknaden drabbas – ja, omfattningen är betydande och enorm.

En oväntad effekt av pandemin är att vi ser naturen återhämta sig och djurlivet återvända till miljöer där de inte funnits på bra länge – på gator, i parker och i hav. Vi ser bilder från fönster i skyskrapor där man plötsligt ser horisonten tack vare att smogen har lättat, och vi påminns om att naturens resurser inte kan tas för givna.

Vi måste skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling och ett cirkulärt samhälle. Vi ska inte återgå till det som var utan fortsätta framåt, men i en ny hållbar riktning. Vi måste ställa om vårt samhälle.

Runt om i världen kommer små tecken på att pandemin ger naturen lite andrum. EU:s gröna giv och våra nationella beslut ger möjlighet för Sverige att ta nya språng mot ett långsiktigt hållbart samhälle med grön tillväxt. Vi gör det för att vi värnar vårt jordklot och för att vi vill överlämna till kommande generationer en värld som – av oss, nu – har förvaltats hållbart.

Fru talman! The Green Deal, den gröna given, är viktig för att Sverige och Europa ska kunna göra en grön återhämtning efter coronapandemin.

Krisen har drabbat många människor hårt och skapat sår som kanske aldrig läker. Den har bidragit till en ekonomisk kris för enskilda, för företag och för stater.

Men den har också skapat en insikt om att mycket kan förändras. Vi behöver bygga ett samhälle som kan stå starkare när nästa kris kommer. Därför vill Miljöpartiet se en grön återhämtning efter krisen.

Att EU-kommissionen har tagit fram förslaget om The Green Deal, den gröna given, med en klimatlag och ambitioner för en mycket mer hållbar livsmedelsproduktion, för giftfri miljö, för biologisk mångfald, för cirkulär ekonomi och för hållbar mobilitet är en nödvändig del för att få Sveriges och EU-ländernas ekonomi på rull och samtidigt lösa våra stora samhällsutmaningar.

Vi behöver ta tillfället i akt och hantera två kriser när vi bygger upp samhället efter covid-19, den ekonomiska kris som pandemin har skapat och den klimatkris som vårt fossilberoende har skapat.

Den gröna given är en vitamininjektion för ett motståndskraftigt samhälle, och ett motståndskraftigt samhälle är bästa vaccinet mot nästa kris.

Den gröna given är en tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med minskade klimatutsläpp. Ambitionen är att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från förbrukningen av resurser. Detta står i underlaget.

Den gröna given ska också skydda, bevara och förbättra EU:s natur och skydda allmänhetens hälsa från miljöproblem. Den är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Miljöpartiet välkomnar att EU-kommissionen med denna gröna giv prioriterar miljö- och klimatfrågorna högre. Självklart anser vi att det skulle kunna vara ännu bättre och göras ännu snabbare. Samtidigt är EU:s breda miljö- och klimatarbete i alla medlemsländer oerhört viktigt. I kontrast till EU-kommissionen står högerextremister, här i kammaren företrädda av Sverigedemokraterna, som säger nej, inte vi, inte nu, inte klimat, inte miljö.

Alla sektorer är involverade i klimatomställningen, och det är viktigt att tillvarata de möjligheter som en cirkulär ekonomi kan bidra med. Digitaliseringens roll och möjligheten att gå från ägande till att dela på varor ger en affärsutveckling i olika tjänsteföretag som skapar en stark ekonomisk utveckling framåt.

Att EU:s ekodesignkrav kan utökas till fler produktgrupper liksom att kraven inte enbart tar hänsyn till energianvändning utan även till teknisk livslängd, återvinning, reparerbarhet, användning av naturresurser, utsläpp till miljön och så vidare kommer att utveckla företagsamheten.

Bostadsbyggandet är ett viktigt område, särskilt efter coronapandemin. Från svensk sida betonar vi hur viktigt ett ökat byggande i trä är för att klara klimatomställningen och öka bidraget till kolinlagringen.

Fru talman! Från jord till bord är kommissionens förslag för att åstadkomma mer hållbara livsmedelssystem. Lantbrukare har en viktig roll i arbetet för att klara klimatomställningen. Jag vill särskilt ge en eloge till de 7 500 ekologiska lantbrukarna i Sverige, för de ligger i framkant vad gäller att klara miljö- och klimatmålen.

Ja, enligt IPCC är ekologiskt lantbruk bra.

Jordbruk producerar livsmedel, men ger också öppet landskap, rent vatten, biologisk mångfald, kolinlagring i marken, anständiga arbetsvillkor och giftfri miljö – om det bedrivs på rätt sätt.

Klimatforskningspanelen IPCC har i rapporten Climate Change and Land lyft fram ekologiskt jordbruk som ett sätt att åstadkomma en mer hållbar markanvändning. Det är fel att jämställa produktion per enhet med miljönytta som många i debatten gör.

EU-kommissionen vill att 25 procent av EU:s jordbruk ska vara ekologiskt.

Om EU:s livsmedelssystem ska kunna bli en global standard, som det står i underlagen, måste det ske förbättringar på många plan. För att uppnå detta anser kommissionen att jordbrukarna måste minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel kraftigt. Det ekologiska jordbruket ska utökas, djurskyddet förbättras och förlusten av biologisk mångfald vändas. I gengäld hävdar kommissionen att jordbrukarna kommer att dra ekonomisk nytta av ett mer hållbart jordbruk.

Vi i Sveriges riksdag måste förstå att arbetet med att göra EU:s livsmedelssystem till global standard kommer att påverka vår livsmedelsstrategi.

Syftet med EU:s strategi för biologisk mångfald är att vidta brådskande åtgärder för att skydda och återställa Europas biologiska mångfald till förmån för oss människor och vår planet, vårt klimat och vår ekonomi, som man uttrycker det. Visst är det också för djurens och växternas egenvärde. EU betonar dock att naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden är särskilt viktiga för vissa branscher, och man lyfter till exempel upp jordbruket, livsmedelsindustrin och skogsbruket.

Biodiversitetsstrategin föreslår också plantering av minst 3 miljarder träd för att öka motståndskraften i EU:s skogar. Det kanske inte känns som en jätteuppgift för Sverige, som har en skogslagstiftning som kräver återplantering, men vi måste ha förståelse för att det gemensamma arbetet i EU ibland kan ta sig uttryck i frågor som är mer relevanta i Sydeuropa. Detta måste vi ställa oss bakom och inte se EU-politiken med enbart svenska glasögon.

Fru talman! Jag måste få säga att miljö- och jordbruksutskottets diskussioner i EU-frågor inte alltid har detta internationella perspektiv, men oftast landar formuleringarna slutligen bra efter diskussioner.

En fråga som i beredningen av detta ärende började anta inrikespolitiska perspektiv var kommissionens krav på att Århuskonventionen ska genomföras mer effektivt. Några oppositionspolitiker ansåg att det var dåligt eftersom de tycker att miljöorganisationer har för mycket att säga till om i Sverige.

Århuskonventionen utgår från att vi alla har skyldigheter inför kommande generationer att skydda och bevara miljön. I konventionen, där tidigare erfarenheter i miljöarbetet samlats, slås tre pelare fast: rätten till information från offentliga myndigheter, rätten att delta i beslutsprocesser och rätten till rättslig prövning.

Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade den 2005. Nu, 15 år senare, är det högst rimligt att övriga medlemsländer i EU också gör det fullt ut. Det står också i betänkandet, men det höll på att gå snett i beredningen.

Arbetet för en giftfri miljö måste förstärkas, och vi efterfrågar striktare regler om hormonstörande ämnen i lagstiftningen. Vi pekar särskilt ut PFAS. Sverige har tillsammans med flera andra medlemsländer aviserat att det ska tas fram en begränsning under Reach av hela PFAS-gruppen, som omfattar 4 700 ämnen. Här ligger Sverige i framkant och driver på. Vi lyfter fram det i betänkandet.

I tisdags röstades Sveriges första klimathandlingsplan igenom i riksdagen. Det var historiskt. I den gröna given finns ett förslag om en europeisk klimatlag, och Sverige visar vägen. En klimatlag i EU var Miljöpartiets viktigaste vallöfte inför förra EU-valet, då väljarna röstade in meteorologen Pär Holmgren i EU-parlamentet. Nu arbetar Pär och vi andra miljöpartister för att klimatmålen i EU ska skärpas.

I en globaliserad och öppen värld är det särskilt viktigt att bygga ett samhälle som kan stå emot och hantera en mängd olika kriser. Coronapandemins framfart har gjort det tydligt att vi har ett sårbart samhälle som behöver bygga upp en större motståndskraft.

Genom att fokusera de nödvändiga investeringarna på förnybar energi, hållbara transporter, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi kan vi skapa både framtidshopp och jobb. Jag vill be er uppmärksamma att majoriteten i Sveriges riksdag genom det betänkande och beslut som vi har framför oss säger nej till ny kärnkraft som en del av klimatpolitiken.

Coronapandemin har förändrat villkoren för svensk politik, fru talman. Nästa år fyller Miljöpartiet 40 år. Vi har burit med oss idéer och fått genomslag för många av dem. Många av de kriser vi ser i världen nu har ett svar, men inte i nyliberalism, nationalism, konservatism eller socialism utan i en grön solidarisk politik. Att den gröna rösten är stark i EU märks tydligt i den gröna given.

Fru talman! I dag debatterar vi den europeiska gröna given.

EU ska senast 2050 bli världens första klimatneutrala världsdel. Det är en ambition som Liberalerna stöder. Den europeiska given innehåller åtta fokusområden, och jag kommer i mitt anförande att fokusera på transporter.

Transporterna står för 25 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser, och de fortsätter att öka. För att uppnå klimatneutralitet måste transportutsläppen minska med 90 procent till 2050. Det är en utmaning.

Fru talman! 75 procent av de inre godstransporterna fraktas i dag på väg, och ambitionen i EU är att en stor del ska flyttas över till järnväg och inre vattenvägar. Kommissionen kommer därför att vidta åtgärder för att öka kapaciteten på järnvägar och inre vattenvägar. Kommissionen vill också påskynda arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum för att minska luftfartens utsläpp. Inom sjöfarten vill man reglera de mest förorenande fartygens tillträde till EU:s hamnar och att fartyg i hamn ska använda el.

I den gröna given tas också automatiserad och uppkopplad mobilitets ökande betydelse upp tillsammans med smarta trafikstyrningssystem som ett viktigt område för att effektivisera transporterna.

Energisektorn ska bygga på fossilfri energi, i kombination med en snabb utfasning av kol, samtidigt som fossila bränslen fasas ut i gassektorn. Man vill fasa ut systemet med subventioner för fossila bränslen och se över undantagen från skatteplikt samt handeln med utsläppsrätter.

EU kommer år 2025 att behöva omkring 1 miljon offentliga laddnings- och tankstationer. Kommissionen tänker att man ska stödja utbyggnad av laddnings- och tankstationer där det finns vita fläckar i Europa. Samtidigt vill kommissionen främja produktion och användning av hållbara bränslen samt göra en översyn på fordonssidan av lagstiftningen om koldioxidutsläpp.

Kommissionen poängterar vikten av forskning och att främja innovation, om vi ska nå målen, och att partnerskap mellan industrin och medlemsländerna är viktigt, där man bland annat pekar ut batteriutveckling.

Kommissionen lyfter fram digital teknik som artificiell intelligens, 5G och molntjänsters betydelse för att hantera klimatförändringar och skydda miljön.

Digital infrastruktur i kombination med data och AI kommer att underlätta utveckling av ny teknik och nya trafiksystem. Just detta är viktigt för EU:s konkurrenskraft och för att EU ska återta ledartröjan inom AI.

Kommissionen kommer att göra en översyn av direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och det transeuropeiska transportnätet till 2021 och ta initiativ för ökad kapacitet på järnvägar och inre vattenvägar. Kommissionen har också utnämnt 2021 till ett Europaår för järnvägen.

Fru talman! Den gröna given speglar Liberalernas prioriteringar. Liberalerna delar kommissionens tankar om att vi ska utveckla en god infrastruktur för samtliga transportslag, inklusive att tillgodose infrastruktur för nya hållbara lösningar för luftfarten. Vi anser också att EU är en mycket viktig spelare för de stora klimatutmaningarna för sjöfarten och flyget, att dessa är gränsöverskridande och att internationella beslut är avgörande för att minska utsläppen.

Fru talman! Det är intressant att jämföra förutsättningar och uppsatta mål för EU relativt Sverige. Med vår fossilfria el och stora tillgång till råvaror för biodrivmedel är vi troligen det land som har bäst förutsättningar för att göra en omställning till ett hållbart samhälle. Det ger också ett ansvar att gå före och samtidigt ställa sig frågorna: Vilka åtgärder fungerar specifikt för Sverige? Och vad av det vi gör är repeterbart i andra länder? Genom att gå före ger vi möjligheter för gamla och nya företag att utvecklas och ta marknadsandelar på den gröna marknaden.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att Sverige ligger i utkanten av EU, med långa avstånd både inom Sverige och för export och resor till resten av Europa. Det är en utmaning som mer centrala länder i Europa inte har. Därför är det viktigt att vi pratar om ett runt transportsystem och en rund marknad och att vi måste hjälpas åt inom EU. Likaväl som att vi kan exportera ny teknik och råvaror till Europa behöver vi stöd för att bygga upp transportvägarna till och från Europa. Därför är kommissionens fokus på det transeuropeiska transportnätet viktigt, inte minst för järnvägar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att vi bör verka för att Norden knyts närmare till Europa genom ett utbyggt väg- och järnvägsnät, där gränsövergångarna till Danmark, Norge och Finland prioriteras. Våra länder har stor export till resten av EU, inte minst vad gäller råvaror för klimatomställningen, och genom att tillsammans prata med den nordiska rösten kan vi få större genomslag när det gäller infrastruktursatsningar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)