Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Sverige är landet som en gång hade världens kanske bästa elsystem, världens mest robusta elsystem och världens mest överdimensionerade elsystem. Vi har nu under de senaste 30 åren rört oss bort från den punkten. Regeringen har ägnat sig åt något som närmast kan liknas vid ett energipolitiskt självskadebeteende. Man har sett till att lägga ned planerbar elproduktion utan någon konsekvensanalys över huvud taget av vad det innebär för elsystemet. Man har helt saknat systemperspektivet, som en gång var en grundförutsättning för att bygga vårt elnät starkt, robust och välfungerande. Det var ett elnät som erbjöd låga priser. Det var ett elsystem som redan i slutet av 80-talet erbjöd en i princip koldioxidfri elproduktion.

Man brukar säga att vi ägnar oss åt att ställa om. När det kommer till elproduktionen stämmer det att vi ägnar oss åt att ställa om. Men det vi ägnar oss åt att ställa om är egenskaperna i elsystemet. Vi har inte i någon större omfattning ägnat oss åt en klimatomställning av elsystemet. Vi har lagt ned ett koldioxidfritt produktionsslag och sedan försökt ersätta det med ett annat, som har helt andra systemegenskaper. Vi har bytt ut planerbar elproduktion mot oplanerbar elproduktion utan att fråga oss vad detta får för effekter för systemet.

Fru talman! Det här kokar ned till den grundläggande frågeställningen: Vem är det som har ansvaret egentligen? Vem är det som har ansvar för att elsystemet fungerar i morgon, nästa vecka, nästa år och om tio år? Svaret på den frågan är tyvärr alldeles för otydligt i Sverige. Redan för tre år sedan sa en riksdagsmajoritet åt regeringen att införa ett leveranssäkerhetsmål - ett tydliggörande av vem som har det långsiktiga ansvaret för leveranssäkerheten och för att elsystemet ska fungera i morgon, i övermorgon och nästa år. Men regeringen har fortfarande inte infört ett leveranssäkerhetsmål.

Nu står vi i denna kammare och debatterar implementering av elmarknadsdirektivet. I grunden är det en mycket bra lagstiftning som vi ska implementera, för den är väldigt tydlig när det kommer till ansvarsfördelningen i systemet. Det är därför med stor besvikelse man får konstatera att regeringen även här har försökt krypa undan beträffande ansvarsutpekandet. Just bristen på ansvarsutpekande menar vi är med och skapar den situation där ingen har det långsiktiga systemperspektivet och där ingen tar det långsiktiga ansvaret för systemet.

Det kan låta som petitesser när man hänger upp sig på enskilda ord, men i juridiska sammanhang är det enskilda ord som spelar all roll. Det är skillnad på transmissionsnät och överföringssystem. Ett överföringssystem innefattar också gränssnittet mot producent och mot förbrukare. Det sätter också de grundläggande förutsättningarna för att till exempel ställa anslutningskrav, såsom krav på skyldigheter att tillhandahålla vissa stödtjänster. Det skapar även den grundläggande förutsättningen för att kunna ställa specifika krav som exempelvis förmåga till ödrift, förmåga till dödnätsstart och så vidare. Det här är ett område som tyvärr är eftersatt i dag i Sverige. Det påverkar elnätets robusthet i en mycket negativ riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Vi moderater samt liberaler, kristdemokrater och sverigedemokrater uppfattar jag har en gemensam utgångspunkt här. Vi vill skapa förutsättningar för att göra det svenska elsystemet mer robust, tydligt peka ut ansvaret och se till att man tar det långsiktiga ansvaret.

Man kan till exempel titta i Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan och scenariot gällande förnybart. Det är det scenario som Svenska kraftnät skisserar utifrån om de fyra partier som i dag utgör regeringsunderlaget skulle få igenom sin energipolitik fullt ut, det vill säga ett scenario där vi har lagt ned kärnkraften till 2045. Då fattas det under nästan tusen timmar per år 13 000 megawatt, vilket är halva Sveriges elförbrukning en kall vinterdag. I det scenariot tillgodogör vi oss dessutom maximal import. Det betyder att vi måste släcka halva Sverige eller bygga mer och ny planerbar elproduktion.

Men då måste också någon ha det huvudsakliga ansvaret för att peka på detta. Svenska kraftnät säger detta i sina långtidsrapporter, men det är ingen som tar ansvaret på systemnivå för att åtgärda detta. Vi från politikens sida måste tydligt sätta oss i förarsätet och se till att bygga ett elsystem som faktiskt fungerar i framtiden.

Jag tror nämligen inte att det finns en folklig acceptans i detta land för att gå från världens mest robusta, bästa, billigaste, mest tillgängliga elsystem till ett elsystem där vi uppemot tusen timmar per år kan behöva ägna oss åt roterande frånkoppling. Det är en ordning som är helt otillständig.

Fru talman! Vi börjar nu ta några små steg mot att rätta till denna ordning och staka ut en ny riktning för svensk energipolitik genom att lämna denna reservation. Tyvärr ser det i vanlig ordning ut som att vi kommer att förlora med en röst i kammaren, och det beklagar jag.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 5.

Fru talman! Jag yrkar inledningsvis bifall till reservation 12 i betänkandet.

Sverige har gjort en fantastisk resa mot fossilfrihet, från att ha haft nästan 80 procent fossilbaserat i början av 70-talet till att i dag närma sig en fjärdedel. Utvecklingen ser lovande ut, och det finns ett omfattande intresse i samtliga branscher för att fortsätta denna resa. En stor del av arbetet kommer att handla om elektrifiering och el som insatsvara, och alla prognoser pekar tydligt på en kraftigt ökad elanvändning. Entusiasmen och investeringsviljan är god, och man har försökt tidigarelägga flera projekt.

Men ju närmare vi kommer ett realiserande av denna utveckling, desto mer problematiskt börjar det se ut. Vi har elpriser som gör att de ursprungliga investeringskalkylerna spricker och som klyver landet i två delar. Vi har tillståndsprocesser där ledtiden överskrider projekttiden och en allt lägre social acceptans för den infrastruktur som behöver byggas för projekten. Summerat kan man säga att planerna är lovande men verkligheten nedslående. Faktum är att det motsatta nog hade varit att föredra. Det är den punkt vi börjar närma oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

När det gäller vår elförsörjning och vårt kraftsystem är det uppenbart att det är ideologisk övertygelse och naivitet som fått styra, vilket slitit sönder det som tjänat oss väl under lång tid och förstört något som fungerat. Hälften av landets kärnkraftsreaktorer har lagts ned under kort tid utan att man byggt ut ersättningskraft i tillräcklig omfattning, framför allt inte i de delar av landet där produktionen försvunnit.

I och med Sveriges indelning i elprisområden har landet därmed kluvits i två delar där man verkligen kan prata om en sylvass gräns mellan norra och södra Sverige. I norr är elen billig och ligger på den nivå vi historiskt sett varit vana vid medan elen i södra Sverige slår prisrekord på prisrekord, vilket slår undan benen på enskilda företag. Det innebär också att det spelar roll i vilken del av landet man bedriver eller tänker etablera verksamhet. Elpriserna i södra Sverige gräver också allt större hål i hushållens plånböcker.

Regeringen verkar tro att någon extern omständighet omgående ska lösa de problem man själv varit med och skapat. Det framgick med all tydlighet när energiministern lovade att det inom en tvåårsperiod ska anslutas havsbaserad vindkraft som åter kommer att ge låga elpriser. Detta löfte kallades i public service för omöjligt, vilket säger en hel del om var vi står.

Utbyggnaden av vindkraft i kombination med nedläggningen av planerbar kraftproduktion har kraftigt ökat behovet av överföringskapacitet. Men det går trögt, och vi har fortfarande ledtider på uppemot tio till tolv år. Mycket talar för att vi kommer att behöva leva med nuvarande prisbild och rådande förutsättningar under lång tid framöver. Här är man svaret skyldig när det gäller hur vi ska kunna få tillräckligt med svängmassa och reaktiv effekt. Det handlar om de systemstödstjänster som man var med och slog sönder när stora synkrongeneratorer försvann från vårt elnät.

Samtidigt som behovet av att bygga nya elledningar och stamnätsledningar ökar minskar den sociala acceptansen bland markägare. De är missnöjda med ersättningen, processerna och förståelsen för det intrång som denna typ av infrastruktur innebär. Här är det uppenbart att man behöver se över ersättningsfrågan och hur man planerar på ett värdigt sätt tillsammans med samhället i stort.

Den nuvarande politiska inriktningen kommer med all tydlighet att bygga ett kraftsystem som i allt högre grad inte kan leverera el när den efterfrågas och med en överföringskapacitet som utnyttjas i väldigt liten grad. Detta kommer att slå hårt mot slutkonsumenterna, som kommer att få betala för detta.

I stället behövs en ordentlig elmarknadsöversyn så att marknaden får incitament att investera i elproduktion som har förmåga att leverera el när den efterfrågas och så att vi inte bygger ut elnäten onödigt mycket utan har infrastruktur som används i betydligt högre grad.

Dagens indelning i elprisområden behöver ses över. Vi kan inte ha en situation där landet delas upp i flera delar med radikalt olika förutsättningar att bedriva verksamhet. Ett första steg vore att minska till de två delar vi i praktiken redan har, med ett tydligt uppdrag att bygga bort de flaskhalsar som finns för att få ett enhetligt elpris i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Tillståndsprocesserna utgör det största hindret för industrins omställningsarbete och investeringsvilja. Tiden måste kortas från uppemot tolv år till hälften. Men regeringens arbete handlar framför allt om ytterligare utredningar. Man skjuter frågan framför sig och lovar leverans efter valet. Vi får se vad som händer. Detta kommer inte att räcka om vi ska lyckas. Det gäller att gå från ord till handling och se till att något faktiskt händer.

Även andra tillkännagivanden visar att arbetet är saktfärdigt på detta område. När det gäller exempelvis mål för leveranssäkerhet, ett tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen för ganska många år sedan, har det fortfarande inte hänt något, utan det står på listan över sådant som ska levereras efter valet.

Det Sverige i stället behöver är en bred koalition som omgående kan vidta åtgärder och vända utvecklingen, med insikten om att Sverige även i framtiden måste ha ett fungerande kraftsystem med planerbar kraftproduktion. Vi kan inte vänta ytterligare fyra år på att något ska hända.

Fru talman! Sverige har unika förutsättningar för omställning. För att klara denna omställning behövs en rejält utbyggd energiproduktion, men vad det blir styrs av marknaden, inte politiken. Det är inte heller ämnet för denna debatt, även om en del partier gärna vill få det till det.

Oavsett kraftslag behövs bra överföringskapacitet. Elnäten måste byggas ut. Det är det detta handlar om. Det är därför välkommet att regeringen nu äntligen börjar genomföra några av de direktiv som kommit från EU. Det är bra lagstiftning, och det är ledsamt att genomförandet inte gått snabbare. Tyvärr är det fortfarande ett antal direktiv som inte har genomförts. Med dem på plats hade vi fått en bättre marknad och minskad sårbarhet.

Omställningen kräver överföringskapacitet från norr till söder men också så småningom från söder till norr när industriutvecklingen där tar fart. Rapporterna duggar tätt om att kapaciteten riskerar att slå i taket. Senast i raden är Göteborg, där effekten behöver fördubblas till senast 2030. Men då krävs kapacitet. Saknas den kommer de stora industriföretagen att vänta med sina investeringar, vilket betyder färre jobb, ökade utsläpp och minskad konkurrenskraft.

Vi vet redan att förbrukare i norr inte får sin kapacitet. Regeringen håller presskonferenser och visar på miljarder som satsas, samtidigt som företag sitter vid sidan av och konstaterar att det blev noll kapacitet till dem. Det är ohållbart. Att så många företag är besvikna och att Svenska kraftnät inte levererar tillräckligt är rent ut sagt pinsamt.

Trots det agerar inte regeringen. Tydligare direktiv till Svenska kraftnät skulle behövas. Mer förenklingar behöver göras.

Bygg ut elnätet med marginal när det väl byggs ut! Ibland pratas det om att bygga på spekulation, men det handlar snarare om att bygga på prognos och med marginal.

Nyttja den mothandel som man får nyttja! Det gör inte Svenska kraftnät i dag. Det skulle minska priserna i södra Sverige och hantera de elprisområdesskillnader som Mattias Bäckström Johansson bland annat pratade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Återbetala också en hel del av de medel som har kommit in och som i dag mest ligger på Svenska kraftnäts konto och inte gör någon nytta!

Det finns också ett antal förslag som är färdiga och som skulle kunna genomföras. Det går att förenkla för mikronäten och framför allt för nät som redan är miljöprövade, till exempel inom en vindkraftspark. De behöver inte ytterligare koncession. Det är sådant som redan är klart, färdigt att lagstifta om, men som regeringen bara har låtit bli att agera på.

Jag är vidare överens med tidigare talare om att vi behöver reformera både ellag, elnätsreglering och en hel del annat kring elmarknaden. Vi behöver titta på att man får lönsamhet i att jobba med forskning och utveckling, som i Norge, och med flexibilitet, vilket i dag inte ger någon avkastning över huvud taget.

Vi behöver också bli bättre på att forska kring nätreglering och olika systemmodeller. Det är sådant som sker mer i andra länder, där man också får utväxling av det.

Det gläder mig att Sverigedemokraterna och en del andra partier i riksdagen som kommer efter mig på talarlistan har börjat prata om den lokala acceptansen och ersättningarna. Det är helt avgörande för att klara detta. Oavsett vilket kraftslag som förespråkas kommer det att behöva byggas mer elledningar. Då gäller det att bygga marksnålt, nyttja befintliga ledningsgator, gräva ned där det är möjligt samt bygga på höjden så att man får ytterligare användning av den redan ianspråktagna marken.

Det handlar också om att ge vettiga ersättningar. Den markägare som i dag blir av med sin mark för all framtid kommer aldrig att vara nöjd. Då är det bättre att hitta ersättningsmodeller som bygger på arrendering, till exempel, och sätt som gör att man faktiskt också kan få en acceptans. Då blir det färre överklaganden, och det går också snabbare.

Detta är även grunden för fler jobb och fler företag. Får man inte överföring på plats kommer inte omställningen och konkurrenskraften.

Vi behöver som sagt, fru talman, se över ellagen. Den är skriven för en annan tid med några storskaliga energianläggningar där kunderna passivt tog emot, inte som i dag med många små anläggningar där man producerar själv, lagrar och kanske till och med är flexibel.

Även marknadsmodellen behöver en översyn. Svenska kraftnät måste få det långsiktiga ansvaret för energiförsörjningen. Där är vi många partier i riksdagen som är överens.

Har man en brist på stödtjänster - här har pratats om olika typer av synkrona stödtjänster och annat - ska de självklart upphandlas. Rimligt är då att kostnaden läggs på dem som inte bidrar med den typen av stödtjänster i svängmassa, frekvensreglering och annat. Detta ska såklart göras teknikneutralt.

De som däremot, som vissa, önskar att vi ska börja betala för detta i blindo glömmer att berätta att det kommer att bli dyrt för konsumenterna. Att betala för någonting man i dag redan får och som bolagen inte kan låta bli att leverera kommer att kosta mångmiljardbelopp. Det är inte det vi behöver extra på kundernas fakturor i dag. Däremot är det fullt rimligt att de som inte bidrar till systemet också är med och ser till att det hålls stabilt.

Att bolagen lobbar för att få betalt för sådant man inte kan låta bli att leverera är förståeligt. Det finns mångmiljardskäl för det. Att vissa partier däremot är beredda att lobba för det är mer förvånande. Då har man köpt retoriken utan närmare eftertanke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Slutligen, fru talman: Den gångna mandatperioden är ett underbetyg till regeringen. Den utbyggnad av stamnätet till havs som vi enades om 2016 är inte ens påbörjad. De här frågorna har mötts av ointresse och svalt engagemang från samtliga partier, så länge det inte handlat om att kasta bränsle på debatten om vindkraft versus kärnkraft.

Om det är någonting jag önskar mig efter valet är det att vi får en energiminister som börjar leverera verkliga beslut och inte fler fina papper och strategier. Jag önskar att vi faktiskt kan lägga debatten åt sidan och komma överens i de viktiga frågor som det här handlar om. I många frågor är vi tämligen ense.

Det fanns planerade förhandlingar som M och KD tyvärr lämnade innan de ens hann börja, i stället för att faktiskt sätta sig ned och diskutera tillsammans. Den energipolitik som moderater och kristdemokrater var med på fram till 2019, oavsett hur det låter i debatten, kunde ha fått fortsätta med modifieringar så att alla partier var nöjda. De här frågorna är för viktiga för att reduceras till valaffischer och snabba talepunkter.

Då är det också viktigt att man läser hela de rapporter från Svenska kraftnät som säger att bristen i systemet väntas uppgå till 0,5 timmar per år - inte de siffror som Carl-Oskar Bohlin pratar om därför att han väljer att bortse från inte bara import, som ju inte nämns, utan också den efterfrågeflexibilitet som bolagen själva räknar med. Läser man vidare i meningarna i den rapport som både jag och Carl-Oskar Bohlin läste så sent som förra veckan, när vi satt på ett seminarium och hörde Svenska kraftnät prata om detta, kommer man till de slutsatserna. Men det är såklart lätt att sluta läsa där meningarna inte längre passar den egna agendan.

Om vi ska klara av den här utmaningen är det bättre att vi faktiskt gör det på ett seriöst sätt. Det är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Det är avgörande för omställningen. Det är avgörande för landsbygden, med vettiga ersättningar. Det är avgörande för hälsan - vi har i dag sett rapporter om de miljontals människor i världen som dör i förtid på grund av luftföroreningar. Det är avgörande för svensk energisäkerhet.

Utmaningen vi står inför är gigantisk. Vi i Centerpartiet har viljan och beslutsamheten att klara av detta. Nu är det upp till andra partier att komma till förhandlingsbordet. Det är dags att sätta spaden i backen, för klimatets bästa och för Sveriges bästa.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 40 under punkt 21.

Fru talman! Tack för inlägget, Rickard Nordin! Jag känner dock att det kan finnas behov av viss korrigering här.

Utan att börja bråka alltför mycket om kommatecknen i Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan kan man ändå konstatera att det scenario där man bedömer att det fattas 13 000 megawatt alltså är efter uttömd importförmåga. Det är 13 000 megawatt innan eventuella flexibilitetslösningar.

Flexibilitet är ju nysvenska för att inte använda el när man egentligen vill göra det. Jag säger inte att det inte på marginalen kan vara en kommersiellt gångbar lösning att få stora förbrukare att ibland stänga av, men frågan är: Kan man i grunden bygga ett samhälle på den principen? Det är ju det vi pratar om när vi ska stänga av halva Sveriges elförbrukning för att nå balans med flexibilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Är människor intresserade av att få strömmen avstängd på randomiserade tidpunkter mitt i vintern bara för att det inte råkar blåsa? Det är ju det som är slutstationen, så att säga, i den centerpartistiska tangentriktningen.

Sedan skulle jag vilja fråga Rickard Nordin: Tror han att det är ett realistiskt scenario att vi ska kunna överbrygga en brist på 13 000 megawatt med bara flexibilitetslösningar?

Fru talman! För det första, Carl-Oskar Bohlin, tycker jag att det scenario som Svenska kraftnät målar upp inte är realistiskt i sig. Tittar man på vad som gäller för 2045 kan man konstatera att bolagen har sagt att de förväntar sig att driva vidare åtminstone de sex reaktorer vi har nu till kanske 2060 med livstidsförlängningar. Det bortser man helt från i det scenario som Carl-Oskar Bohlin hänvisar till. Det är också det som vi tillsammans skrev under på: Det ska man få göra. Jag har inga problem med det. Ur det perspektivet tror jag, för det första, att premisserna för hela scenariot är tveksamma.

För det andra räknar bolagen själva med det här. Lyssnar man på till exempel Hybrit, som ska använda vätgas i sina processer, hör man att det är mer lönsamt för dem att producera väldigt mycket vätgas när det blåser mycket, det vill säga när priserna är låga. Sedan kan de lagra den och använda den kontinuerligt i sina processer. De vill inte ha el 24:7, för det kommer att vara dyrare.

Det Carl-Oskar Bohlin föreslår är att vi ska planera för dyrare system. Vi ska alltså öka företagens, och därmed också hushållens, elfakturor med det system som Carl-Oskar Bohlin tänker tvinga fram.

Det är ju inte du och jag som bestämmer det här. Det är inte vi i den här kammaren som bestämmer detta. Det är bolagen som väljer vad de investerar i. När de väljer att vara flexibla därför att det är mer lönsamt tycker jag att det är välkommet. Det gör att vårt system på totalen blir bättre.

Det handlar inte om någon typ av nyspråk. Det som Carl-Oskar Bohlin vill prata om är snarare nyspråk för statlig planering och för planekonomi. Jag förstår att man vill tvinga bolag att alltid använda el om det är så att man har ett sätt att driva system i åtanke, men detta kommer varken Carl-Oskar Bohlin eller jag att kunna styra över. Det är bolagen som gör det, och då får man lyssna på dem och räkna med det som de förutsätter.

Fru talman! Det är naturligtvis upp till varje ledamot i den här kammaren vilket ägarskap man vill känna för vissa samhällsproblem. Det är uppenbart att Centerpartiet inte vill känna något större ägarskap för de stora problem som tornar upp sig framför oss i det svenska elsystemet.

Saken är ju denna: När vi pratar om en effektbrist på 13 000 megawatt handlar det inte bara om att stänga av några industrier, utan då handlar det om att stänga av vanliga konsumenter i Sverige. Centerpartiet blir fortfarande svaret skyldiga på den frågan. Visst är det så att de bolag som i dag driver kärnkraft gärna vill driva den vidare, men Centerpartiet lägger återkommande motioner om att vi år 2040 ska ha ett 100 procent förnybart elsystem. Det betyder alltså ett elsystem utan kärnkraftsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Sedan är det ju inte, utan att gå in alltför mycket i kalkyler om vätgasproduktion och annat, realistiskt att tänka sig att vi ska kunna ha vätgaslager för kanske två tre vindstilla veckor, för det handlar om sådana gigantiska volymer och kostnader. Det är klart att det är mer kostnadseffektivt för vartenda bolag som använder vätgas som insatsvara i en industriprocess om de kan producera den kontinuerligt. De har naturligtvis anpassat sig till de förutsättningar som politiken ger, och de ser framför sig att politiken ger förutsättningar med mer och mer oplanerbar kraft. Detta är naturligtvis inte ett optimalt system.

Fru talman! Det är välkommet att Carl-Oskar Bohlin är så engagerad i energifrågorna, men det märks tyvärr att han är lite ny. Hybrit planerar ju ett vätgaslager på just två veckor, vilket Carl-Oskar Bohlin säger är helt omöjligt och helt orimligt. Jag tror att han får läsa på lite mer.

Den som läser sina kraftnätsrapporter kan se att man talar om 13 000 megawatt. Sedan fortsätter man dock några meningar och säger att om man räknar in till exempel de här vätgaslagren och flexibilitet, vilket är fullt rimligt på andra ställen, slutar det på en brist på 0,5 timmar per år. Det är alltså mindre än vad vi har planerat och framför allt mindre än vad vi har haft historiskt.

Det här är inte ett så gigantiskt problem som Carl-Oskar Bohlin vill få det att verka som. Det som däremot är ett stort problem är att den här debatten skymmer de verkliga problemen. Den skymmer de problem som handlar om att vi har regelverk som hämmar och som gör att det tar för lång tid att bygga ut kraftledningar, att vi inte upphandlar vettigt med stödtjänster och att vi inte ger lokala ersättningar. Det är ju de här problemen som gör det svårt för bolag att investera. Investeringsviljan finns.

Elproduktion är inte det som är det hämmande. Det handlar om överföring, lagring, flexibilitet och lokal acceptans. Detta kan vi styra här i Sveriges riksdag. Att, som Carl-Oskar Bohlin vill, bestämma vad bolag ska investera i - det låter gärna så i debatten, och det gör att man får fina valaffischer - hör inte hemma här. Det är inte en del av det stora problemet.

Jag känner ägarskap. Frågan till Moderaterna, som får en bli en retorisk fråga som vi tyvärr aldrig får svar på, är om man är beredd att faktiskt sätta sig ned och lösa problemet.

Det var moderater och kristdemokrater som lämnade förhandlingarna 2019, då vi skulle sätta oss ned på riktigt och lösa detta. I stället valde de konflikt och att driva propaganda i Sveriges riksdag. Det tycker jag är under Moderaternas värdighet.

Fru talman! Jag tror att jag börjar med en sak som jag hörde; visst är det någonting som träffar rätt. Om det tar längre tid att söka tillstånd för elnät än att bygga dem har vi verkligen misslyckats med någonting i Sverige.

Det här handlar om näringsutskottets betänkande 21 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet. Det kan ju tyckas att detta är helt i linje med att kunna ro i hamn vår industrialiseringsstrategi, omställningen av densamma och elektrifieringen av transporter. Vi i Sverige kommer att behöva åtminstone dubbelt så mycket elproduktion 2040 som vi har på plats i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Regeringens proposition, som vi pratar om, innefattar mer än 450 sidor. Regeringen marknadsför propositionen med att den är en viktig del i regeringens elektrifieringsstrategi genom att anpassa regleringar till EU:s elmarknad för framtida elbehov och därigenom hålla priserna nere för elanvändare. Det låter jättebra. Djävulen ligger dock i detaljerna, som inte är lätta att hitta och genomskåda.

Vad är elmarknadsdirektivet?

Elmarknadsdirektivets syfte är att fastställa gemensamma regler för produktion, överföring, distribution, energilagring och leverans av el samt bestämmelser om konsumentskydd inom EU. Syftet är att skapa verkligt integrerade, konkurrensutsatta, konsumentorienterade, flexibla, rättvisa och transparenta elmarknader inom EU. Bestämmelserna ska även leda till att kvarstående hinder för den inre marknaden för el inom EU, såsom fragmenterade och reglerade nationella marknader som försvårat elleverans på lika villkor och gränsöverskridande samarbete, tas bort.

Det innehåller också regler om öppet tillträde till den integrerade marknaden, tredje parts tillträde till överförings- och distributionsinfrastruktur samt krav avseende åtskillnad och regler om oberoende för tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna.

Även gränsöverskridande tillträde för nya elleverantörer och tillhandahållare av elproduktion och energilagring möjliggörs genom propositionens förslag. Snacka om frihandel när vi tvingas att reglera bort nationella marknader!

På tal om handel, förresten: För två veckor sedan hade utskottet debatt om handelspolitik här i rummet. Då var jag på plats och lyssnade på anförandena och debatten, och då höll Åsa Eriksson ett fint anförande för regeringspartiet. Jag fastnade för något som ledamoten anförde. Hon framhöll hur bra det är med frihandel och hur flera partier betonar vikten av densamma. Jag håller med om det.

Men sedan kom det här: "Dock finns det partier som glider på det hela. Det finns partier som tycker att vi ska klippa elkablarna till Europa, till exempel. Då blir man svaret skyldig när det gäller vem som ska investera i den svenska elproduktionen, som behöver fördubblas för att vi ska klara klimatomställningen."

Jag ställer då frågan: Vem är det som vill klippa kablar till Europa? Jag tycker att jag också förtjänar ett svar.

Frågan var vem som ska investera i den svenska elproduktionen. Ja, inte blir det vår omställning som industrin och transportsektorn vill göra lättare när utländska investerare investerar om de tar med sig produktionen. Eller hur blir det?

Visste ni till exempel att flera bolag har tecknat långtidsavtal med utländska kunder? Norsk Hydro köper el från Markbygden i Piteå, eller Markbygden Ett som det hette när man började bygga, vilket ägs av det statliga kinesiska energibolaget CGN och GE Capital som är ett investeringsbolag kopplat till General Electric. De har köpt allt till 2039.

Jag ska nämna två parker som båda är belägna i mina hemtrakter. Nu blir det några finska namn, men det får ni leva med.

Lehtirova, som är en av parkerna, ägs av kinesiska CGN och det brittiska investeringsbolaget Hermes. Och Maevaara, som den andra parken heter, ägs av det tyska försäkringsbolaget Allianz. Produktionen från dessa är såld på tio år till Googles finska datacenter i Fredrikshamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Nu tog jag bara dessa två exempel på hur vi verkligen kommer att hamna fel ifall vi inte gör något åt detta marknadsexperiment när det gäller en samhällsviktig funktion, som elförsörjning faktiskt är. Enligt uppgifter som Sveriges Radio tagit fram har CGN investerat ungefär 16 miljarder i svensk vindkraft, vilket motsvarar en femtedel av alla vindkraftsinvesteringar i Sverige under 2017-2022. Jag har ingenting emot att det finns utländska investerare, men det finns ett fel inbyggt när man kan ta med sig produktionen.

Hur bidrar dylika investeringar till industriomställningen som vår industri gör? Vi bidrar till en europeisk utbyggnad av det förnybara, ja, men tror ni inte att då om någonsin betraktar sig norrlänningar som koloniserade för elproduktion och exploatering, när elen inte ens stannar i Sverige? Och kommunerna får inte något tillbaka av produktionsvärdet, förutom givetvis från några servicetekniker och deras skatteinbetalningar.

Vi kan inte vänta på långdragna utredningar. Regeringen måste agera och se till att kommunerna får ersättning för vindkraftsproduktion som hamnar hos dem. Samma sak gäller elnät, vilket många har lyft fram. Annars riskerar utbyggnadstakten att förhalas och viktig produktion av förnybart att utebli.

Fru talman! Ska vi få ned elpriserna och trygga tillgången till fossilfri el i Sverige måste regeringen omedelbart stoppa utbyggnaden av mer elkablar till Europa och släppa ambitionen om ett enhetligt elpris i EU. Regeringen måste ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden, för annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket el som produceras i södra Sverige eller vilken överföringskapacitet vi har.

Investeringar i svensk elproduktion riskerar att i praktiken bli subventioner till grannländernas industrier och marknader och till elbolagens affärer. Priset på el måste tillåtas spegla de olika ländernas förutsättningar och i vilken utsträckning de har lyckats ställa om till fossilfri el. Som det ser ut i dag skapas osunda incitament där länder som smiter ifrån omställningskostnader kan åka snålskjuts på dem som skött sig.

Självklart ska underskott och överskott av el kunna regleras mellan länder, och vi ska ha en beredskap att solidariskt kunna bistå varandra när det behövs. Så har vi gjort länge. Sverige ska dock inte betala övriga Europas misslyckanden i energipolitiken genom en fullt ut integrerad elmarknad med ett enhetligt europeiskt pris.

Det är helt enkelt dags att ta tillbaka kontrollen över en så samhällsviktig funktion som elproduktionen är. Jag tycker att det är nog med marknadsexperiment som bara ger dyrare elpriser till företag och medborgare.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

Fru talman! Inledningsvis ska jag säga att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 12 när det gäller elmarknadsöversyn.

Vi har under de sista åren haft en stor debatt om energi, och det är förstås kopplat till det som har hänt. Vi har stängt två reaktorer de senaste åren. De finns ganska nära där jag bor. Detta har föranlett den situation vi har i dag med skenande elpriser under vintern som ett resultat av det underskott som har rått under en länge tidsperiod. Dagens spotpris är ett pris som man för ett år sedan bara kunde fantisera om, det vill säga att det faktiskt är högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Vi kan konstatera allihop att vi har misslyckats här, i det långsiktiga perspektivet men också i det korta perspektivet. Vi kan alltid diskutera vems felet är eller vad vi skulle ha gjort, men vi är där vi är.

Skenande elpriser påverkar den enskilde medborgaren, men vi har även sett att det påverkar företag. Senast denna vecka såg vi att ett bageri som hade producerat bröd i 108 år faktiskt fick stänga på grund av det skenande elpriset, vilket är beklagligt, vill jag påstå.

Långsiktiga spelregler inom energipolitiken ska ligga till grund för att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften, menar jag. Frågan om elproduktionen är viktig men inte det enda som ska vara i fokus. Elnäten är lika viktiga för helheten och förtjänar sin uppmärksamhet för att vi ska kunna lösa framtida problematik. Utan utbyggt elnät kommer vi inte att kunna utveckla samhället så som vi önskar. Företag kommer inte att kunna etableras, och nya bostäder kommer att stoppas i vissa områden.

Vi är nog rörande överens om att elnätets utbyggnad behöver snabbas upp. Vi är redan efter i detta och behöver komma ikapp det behov som faktiskt finns. En snabb utbyggnad av elnätet löser inte alla problem. Vi tror fortfarande att vi behöver bygga ut elproduktionen i södra Sverige, men en förbättrad överföringsförmåga för el från norr till söder kan ändå vara en dellösning, i alla fall i ett kort perspektiv.

Vi har dock ett inbyggt problem med dagens elmarknadsmodell, och den behöver utvecklas. I dag får elproducenterna betalt för den el de levererar, men på systemnivå måste det finnas en stabilitet som garanterar robusthet och leveranssäkerhet. Vi bör i framtiden även ha med det så att man får betalt för leveranssäkerhet.

Leveranssäkerhet är nödvändig för näringslivet och dess möjlighet att leverera och utvecklas. Därför vill vi att det skapas en elmarknadsmodell som ger bättre ersättning för de planerbara energislagen som kan garantera el vid varje givet tillfälle. Vi pratar om vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. Vi menar alltså, uttryckt på ett annat sätt, att de planerbara energislagen behöver få bättre betalt för att sitta barnvakt åt de intermittenta energislagen.

Fru talman! Tack, Larry Söder! Det är otroligt trevligt att ha en ny kristdemokrat i debatten i Camilla Brodins frånvaro.

Jag tycker att det som Larry Söder säger på många sätt låter väldigt bra. Jag har en liten fråga. När man ska betala för leveranssäkerhet - det brukar i andra termer pratas om kapacitetsmarknad - säger forskarna som har tittat på detta att det blir väldigt dyrt i Sverige med tanke på att vi har vattenkraften som man kan få väldigt mycket betalt för både bara för att ha den tillgänglig och när man sedan levererar.

Ett system med mycket vattenkraft lämpar sig alltså särdeles illa för just kapacitetsbetalningar. Det skulle i sin tur göra att fakturan för konsumenterna blir väldigt dyr. Jag funderar lite på hur Kristdemokraterna resonerar kring detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Man kan konstatera att de elfakturor som både ledamoten Rickard Nordin och jag får hem är dyra i dag. Vill man få ned priserna på dem på något sätt måste man hitta ett system som också gör att det är robust och säkert så att vi kan få vår el när vi behöver den.

Det är klart att gör man om ett system, som i dag bara bygger på att man får betalt när man levererar elen, så att det i stället går att få betalt för att det är robust och att det finns en säkerhet i att vi faktiskt kan få elen när vi behöver den kommer det att kosta lite mer. Det är helt solklart så.

Som ledamoten noterade sa jag i mitt tal inte bara vattenkraft, utan jag sa även kärnkraft. Jag tror att vi behöver det i framtiden. På ett eller annat sätt måste vi se till att de olika kraftslagen får möjlighet att överleva. Jag tror att de som har en möjlighet att ge robusthet, att ge energi hela tiden, måste få möjlighet att överleva på de villkoren. Vindkraft och solkraft är jättebra. Vi behöver dem. Men de kan bara leverera vid de givna tidpunkterna. Då måste vi ha något som kan leverera på annat sätt.

Jo, det blir lite dyrare för den enskilde konsumenten och för företaget. Det är solklart. Men vi har ganska dyra elräkningar i dag. Jag tror att vi skulle få lägre kostnader i framtiden med ett sådant system. Men det finns inget system som är självklart. Inget system är fulländat. Det har Rickard Nordin alldeles rätt i. Men vi måste på något sätt hitta ett system som gör att vi kan ha en säkerhet, så att företagen kan få el när de behöver det.

Fru talman och Larry Söder! Man konstaterar också att det helt enkelt blir dyrare för konsumenten. Det är beklagligt med dagens priser. Planerbart är ju inte bara ett eller flera kraftslag. Det finns andra sätt att lösa det på också.

Jag tänker avsluta lite positivt. Det Larry Söder sa var väldigt bra; vi är där vi är. Det är kanske per definition inte meningsfullt att peka finger. Vi behöver fokusera framåt. Vi har tillsammans skapat energipolitiken fram till 2019.

Larry Söder pratar om långsiktiga spelregler och annat. Min fråga till Kristdemokraterna och Larry Söder blir: Är man beredd att sätta sig ned vid förhandlingsbordet och lösa det här? Långsiktiga spelregler får vi inte med en rösts marginal i kammaren, oavsett åt vilket håll det är. Det behövs en bredd. Vi skapade en bredd först 2009 med Alliansen och sedan 2016 i en ännu bredare kontext. Är man beredd att sätta sig ned igen? Jag tror att ganska mycket av det här går att lösa, om man väljer att lägga konflikterna åt sidan och fokusera på de verkliga problemen.

Fru talman! Inte bara när det gäller elmarknaden utan i all politik, till exempel när det gäller bostadsmarknaden, hjälper det föga att tala om vem som har fel eller rätt, utan man ska se framåt. Jag är nog en vän av det. Vårt parti brukar alltid försöka prata med alla partier och hitta möjliga lösningar, om det finns förutsättningar.

Precis som Rickard Nordin säger är jag här i Camilla Brodins frånvaro. Hon får svara närmare på om det är möjligt att hitta en gemensam lösning. Men medborgarna är nog ganska ointresserade av vem som hade fel från början. Man vill att det ska bli rätt i framtiden. Vi måste ha den inställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Man kan alltid diskutera hur man ser på framtiden och om man ser lite olika saker. Jag ser till exempel att vi behöver alla kraftslag, det vill säga också kärnkraft. Andra ser att vi inte behöver det. Då får man bryta de ståndpunkterna mot varandra.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU21 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet.

En klok och därmed effektiv energipolitik är ett viktigt medel i klimatarbetet men också för att stärka svensk konkurrenskraft. Energipolitiken lägger också grunden för den fortsatta utvecklingen av det svenska välfärdssamhället.

Fru talman! Jag tänker hålla ett förhållandevis kort anförande i dag. Till att börja med vill jag välkomna att regeringen har lagt fram en proposition för att implementera förändringarna i direktivet. Tyvärr har propositionen svagheter som till stor del går att spåra till regeringens avsteg från direktivets definitioner. Avstegen kommer att få konsekvenser om de inte åtgärdas.

Särskilt bekymmersamt är det att lagförslaget i regeringens proposition förstärker otydligheten kring vem som bär det långsiktiga ansvaret för att elöverföringen i Sverige fungerar. Det är därför tveksamt om direktivet kommer att kunna anses vara implementerat.

Tekniskt kan man säga att direktivets systemfokus är avgörande. Det bör vara tydligt även i den svenska ellagen. Min kollega från Moderaterna, Carl-Oskar Bohlin, har förklarat detta väldigt tydligt. Man hade lätt kunnat åtgärda detta om man hade följt Liberalernas och Moderaternas gemensamma motion i frågan. Med några små tillägg i ellagen hade det varit löst. Det hade varit en lätt lösning, om viljan hade funnits hos fler partier.

Fru talman! Jag vill bara göra en kort utflykt i vår närhet. Rysslands invasion av Ukraina har påskyndat många delar i svensk och internationell politik. Vi ska exempelvis under en kommande punkt debattera betänkandet Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi. Och vi har diskuterat Natofrågan tidigare i veckan.

Något som finns med även i detta betänkande är den tredje elkabeln till Gotland. Jag hoppas att fler förstår vikten av det, med tanke på vad som händer i vår närhet. Svenska kraftnät har utvärderat hur Gotlands elförsörjning ska kunna tryggas och har landat i slutsatsen att en tredje elkabel behövs, men först 2030.

Fru talman! Det duger inte. Utvecklingen på elmarknaden under det senaste året och de dramatiska säkerhetsrelaterade händelserna i Europa innebär att det är ett helt nytt läge. Svenska kraftnät behöver så snart som möjligt återuppta arbetet med att projektera och färdigställa en tredje elkabel till Gotland. Det är av yttersta vikt med tanke på det som händer i vår närhet.

Fru talman! Jag står givetvis bakom Liberalernas alla reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 3 om systemansvarig för distributions- och överföringssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Det var många olyckskorpar här inne. Det här blir lite av en parentes, men gnället om leveranssäkerhetsmål och leveranssäkerhet generellt är väldigt intressant.

Regeringen har faktiskt, bland annat som en följd av EU-krav, tagit fram en tillförlitlighetsnorm. Det är ungefär samma sak som ett leveranssäkerhetsmål. Det intressanta med just den är att vi, i motsats till vad man får höra i den här kammaren, anses ha ett så starkt och stabilt elsystem att EU sannolikt kommer att förbjuda oss att ha en effektreserv. Så bra är det svenska elsystemet i en internationell jämförelse och så vidare. Vi har alltså inte ett elsystem i fritt fall - tvärtom. Det svenska elsystemet är sannolikt det kanske mest stabila i världen.

Även själva elnäten är i ganska gott skick. Sedan behöver vi absolut investera mer där, bygga ut, rusta upp och så vidare.

Vi har också EU:s lägsta elpriser, bara så att vi för det till protokollet. Däremot har vi en situation med låga priser i norra Sverige och betydligt högre priser i södra Sverige. Det är en utmaning. Det ska man inte sticka under stol med. Det är bland annat en följd av att vi inte har byggt ut elproduktionen i södra Sverige på länge och att gammal, dysfunktionell elproduktion har lagts ned.

Till den som är orolig för det här har jag ett tips: att sluta säga nej till ny vindkraft. Det är den elproduktion som kan byggas i närtid i södra Sverige. Framför allt Moderaterna har gjort det till någon typ av sport att säga nej till så mycket ny elproduktion som de bara kan.

Vi har sammanställt de senaste årens motstånd från Moderaterna och flera andra partier. Det är ett ganska samstämmigt motstånd från högerpartierna. Vi är uppe i 76 terawattimmar av nej tack till ny elproduktion i form av vindkraft. För den som inte greppar storheten i det är det alltså betydligt mer än vad all svensk kärnkraft levererar i dag, vilket ligger på ungefär 50.

Om man är orolig för priserna i södra Sverige ska man nog sluta upp med den metoden, med att säga nej till all ny elproduktion.

I motsats till högerpartiernas strategi att säga nej finns det de som väljer att titta framåt i stället och inte är nostalgiska. Jag vill särskilt lyfta fram det toppmöte som hålls i Danmark i dagarna. Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien har tillsammans med EU-kommissionens chef samlats för att diskutera hur vi ska bryta beroendet av rysk energi och investera oss ur detta.

Det som statscheferna för dessa länder till slut har landat i, som de har kommunicerat och är väldigt stolta över, är att man nu ska ta fram planer för att bygga 150 gigawatt havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Bara för att förstå storheten har vi i dag 25 gigawatt havsvind över hela planeten. De ska alltså bygga enorma mängder havsbaserad vindkraft. Det motsvarar el för 200 miljoner hushåll. Det är ett otroligt stort kliv framåt för att frigöra Europa från de ryska bojorna och nå våra klimatmål. Detta är att titta framåt och ha en ambition att göra något positivt i stället för att fastna i det nostalgiska kärnkraftstjafset.

Jag tycker att det här är en bättre lösning att ha framöver. Sluta säga nej till vind och bygg i stället ut havsbaserad vindkraft! Det har också nytta för det vi diskuterar i dag, det vill säga nätet, hur systemet ska hänga ihop och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Jag tycker att det i huvudsak finns många bra saker i regeringens proposition. Den hanterar de frågor som är viktiga för att systemet ska fungera och hänga ihop, till exempel stödtjänster och ökad kapacitet.

Jag vill uppehålla mig lite vid frågan om lagring. Den har redan varit ett hett ämne för diskussion under tidigare replikdueller.

Först och främst har en del felaktigheter sagts. När industrin nu tittar på att ställa om och gå från dagens fossila beroende till vätgas och fossilfrihet - helst av allt vill industrin ha förnybar vätgas, inte fossilfri - ser de möjligheten att få väldigt låga elpriser när det blåser mycket. Man kan hantera detta på två olika sätt. Det finns elektrolysörer som producerar vätgas genom sådana modeller som tuggar dygnet runt, och det kommer vissa industrier att ha. Men vi vet att elektrolysörtekniken utvecklas, och flera industrier kommer att välja flexibla elektrolysörer, vilket innebär att de helt enkelt kommer att producera när det blåser som mest.

Det är sådan flexibilitet som elmarknaden kommer att behöva när vi ställer om till hundra procent förnybar elproduktion. Därför kommer lagringsfrågor, egentligen oavsett om det handlar om vätgas, batterier, saltlagring, pumpkraft eller andra tekniker, att vara en nyckel.

Miljöpartiet har i regeringsställning drivit fram att en strategi för energilagring ska tas fram. Energimyndigheten har levererat den. Men efter att Miljöpartiet hoppade av regeringen har den tyvärr hamnat i en byrålåda. Jag tycker att det nu är dags att ta den vidare. Vi måste göra verksamhet av detta och bygga ut kapaciteten för energilagring i Sverige. Regeringen bör därför anta en strategi för det här.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 48. Jag står förstås bakom alla våra reservationer men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till nummer 48.

Fru talman! Tack, Lorentz Tovatt, för anförandet!

Lorentz Tovatt talar om att vi ska ta oss ur de ryska bojorna. Problemet är dock att det är Lorentz Tovatt och hans partikollegor runt om i Europa som har varit med och slagit oss i dessa bojor.

Det stora gasbehovet är en konsekvens av den energipolitiska inriktning vi ser i många europeiska länder i dag. Man har ensidigt satsat på att bygga ut oplanerbar kraft, vilket får som konsekvens att man på kontinenten behöver balansera detta med gas. Och den är i de allra flesta fall rysk.

Jag tänkte uppehålla mig vid något annat. Lorentz Tovatt är en flitig twittrare. Apropå elpriser och kärnkraft twittrade han vidare ett inlägg som gjorde gällande att elen nu blev dyr på grund av att ett kärnkraftverk i Frankrike behövde gå ned för reparation. Lorentz Tovatt gör uppenbarligen kopplingen att driftsstoppad kärnkraft leder till höga elpriser. Därför vill jag fråga Lorentz Tovatt om han också är av uppfattningen att permanent stängd kärnkraft leder till varaktigt högre elpriser eller om permanent stängd kärnkraft inte har någon påverkan på elpriset.

Fru talman! Tack, Carl-Oskar Bohlin för frågan! Jag kan delvis instämma i Carl-Oskar Bohlins förtvivlan över hans eget parti i Tyskland. Det är Kristdemokraterna som har genomfört mycket av de senaste tio årens förändringar i Tyskland. Mitt parti i Tyskland har under de senaste 22-23 åren jobbat för att bygga ut det förnybara, vilket man har gjort väldigt effektivt. Man har lyckats väldigt bra med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Man kan dock inte riktigt dra ett likhetstecken däremellan. Fossil gas används framför allt inom värme- och industrisektorerna i Tyskland. Den tyska regeringen, med Carl-Oskar Bohlins eget parti i ledningen, har därigenom misslyckats. Man borde ha tittat på exempelvis Sverige och ställt om värmesektorn till värmepumpar och kraftvärme och ställt om industrin. Då hade man kommit mycket lindrigare undan nu.

När det gäller priset och kärnkraften har det varit väldigt många konstiga påståenden i debatten om det. Jag har inga problem med att erkänna att det påverkar prisbilden på marginalen om man lägger ned kärnkraft i södra Sverige. Däremot kommer den stora prisökningen inte från det, utan den kom av att Putin ströp gasen. Det är helt uppenbart när man ser på hur det korrelerar och när prisökningen skedde.

Jag förstår dock inte varför det skulle hamna på min lott att säga att vi bör driva vidare reaktorer som varken är lönsamma eller lämpliga att driva vidare, som inte lever upp till de säkerhetskrav som vi har och som håller på att rosta sönder. Jag skulle aldrig kunna acceptera att vi fortsätter med sådan drift bara för att hålla priser nere.

Fru talman! Miljöpartiet representerar i debatten alltid någon form av Schrödingers kärnkraftsstängning. Ena dagen är det marknaden som har stängt kärnkraftverken, och andra dagen är det Miljöpartiet som förtjänstfullt har gjort detta när man satt i regeringen. Man har gjort det genom informell styrning av Vattenfall. Åsa Romson var mycket tydlig med att kärnkraftsreaktorer skulle stängas under mandatperioden. Vattenfall säger att det inte hade med olönsamhet i reaktorerna att göra, utan man gjorde det på grund av den effektskatt som regeringen hade höjt strax dessförinnan. Det var då man fattade beslutet.

Jag är den första att hålla med Lorentz Tovatt om att CDU i Tyskland har bedrivit en destruktiv energipolitik. Problemet är bara att de har bedrivit exakt samma energipolitik som Lorentz Tovatt bedriver i Sverige och som hans systerparti bedriver i Tyskland.

Det stämmer att en tredjedel av den europeiska gaskonsumtionen går till uppvärmning, och där finns mycket kvar att göra på kontinenten. Men under exempelvis 2021 använde Tyskland gas för att producera 89 terawattimmar el. År 2000 hade Tyskland 177 terawattimmar kärnkraftsproduktion i sin elmix. Om man hade behållit sin kärnkraft hade man inte behövt producera en enda kilowattimme med gas i dag.

Vi har en ordning där folk i dag går på knäna för att de inte har råd att betala sina elräkningar. Det har inget med Vladimir Putin att göra. Det är klart att det påverkar på marginalen. Men märk väl: Minns hur elpriserna var i december.

De var höga därför att det var kallt och vindstilla vid ett och samma tillfälle. Det är den typen av nyckfullheter som Miljöpartiet och dess gelikar på vänsterkanten vill cementera i svensk elproduktion, och det beklagar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Tack, Carl-Oskar Bohlin, för replikskiftet!

Det är inte alls samma sak mellan Miljöpartiet och Kristdemokraterna i Tyskland. Tyskland har valt en väldigt snabb och aggressiv nedstängning av kärnkraften. Miljöpartiet har tillsammans med Carl-Oskar Bohlins parti tidigare valt en successiv och planerad avveckling i ett system som saknar fossilt. Det är avgörande. Om jag hade suttit vid makten i Tyskland hade jag alltid prioriterat att fasa ut det fossila före kärnkraften. Vi har inte fossilt i vårt energisystem på samma sätt som Tyskland har.

Jag noterar att Carl-Oskar Bohlin väljer att inte respondera på det som jag pratade om i mitt anförande. Moderaterna har gjort det till en sport att säga nej till ny elproduktion i Sverige. Det handlar om 76 terawattimmar el. Det är betydligt mer än all kärnkraft i dag.

Det är det som Moderaterna nu har gjort till en sport att säga nej till på nationell, regional och lokal nivå. Det är ett väldigt hårt slag mot elkonsumenterna, oavsett om det är hushållen eller industrier.

Industrierna börjar bli väldigt oroliga. De förstår att detta kan bli väldigt svårt att klara av i takt med att elbehovet ökar och vi har flera partier i Sveriges riksdag som konsekvent säger nej till ny elproduktion.

Det är väldigt märkligt att Moderaterna, som säger sig vara ett parti för företagare, industriintressen och hushållens energipriser, nu konsekvent motarbetar det enklaste och snabbaste sättet att få ned priserna.

Nästa gång Carl-Oskar Bohlin får chansen att stå här får han gärna bemöta det.

Fru talman! Lorentz Tovatt försöker måla upp en bild av en fantastisk utveckling som han är tämligen stolt över. Min uppfattning, som jag tror att många andra delar, är att det är en utveckling som förskräcker.

Vi kan se vart den förda energipolitiken har fört oss. Vi har fått uppleva de högsta elpriserna någonsin när det inte är svensk kärnkraft som sätter priset på el i södra Sverige utan i stället rysk gas då vi inte har tillräckligt med elproduktion i de elprisområdena i de södra delarna.

Vi kan numera återkommande producera el med olja. Det är inte för att det effektmässigt behövs utan för att det är lönsamt. Man har gjort det lönsamt. Vi har en effektbalans där vi kan se från stamnätsoperatören att vi inte klarar oss med den elproduktion vi har i Sverige när behovet är som störst, vilket vi i praktiken har gjort sedan 70-talet.

Det är så dålig driftssäkerhet att man från stamnätsoperatören behöver upprätta driftssäkerhetsprognoser nu även sommartid. Det började man med efter stängningen av Ringhals 1. Det är någonting som man aldrig någonsin tidigare gjort i Sverige.

Vi kan se att man har fått reglera ned elproduktion för att det är för dåligt med svängmassa. Det är för dålig stabilitet i kraftsystemet där vi inte har tillräckligt med reaktiv effekt och svängmassa. Det är en följd av den förda politiken.

Det som Miljöpartiet lyft fram som en del av lösningen är att vi ska göra vindkraft planerbar. Vi förlorar nästan två tredjedelar av energin. Man har en miljöpartistisk produktionsapparat där man får stoppa in 3 kilowatttimmar el för att få ut 1 kilowattimme i andra änden.

Tittar vi runt om i världen på vilka länder som har lyckats med att bli fossilfria ser vi att det framför allt är Sverige och Frankrike, med perioder på nästan tio år för att gå från fossilt till att vara fossilfria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Det jag undrar är om Lorentz Tovatt kan peka ut något annat land som har lyckats ställa om med de förnybara tankarna för att bli fossilfria. Eller stannar det vid att det är miljöpartistiska fantasier?

Fru talman! Det finns väldigt många länder som har mer eller mindre helt förnybara elsystem. Det finns dessutom väldigt många som inom en ganska snar framtid kommer att ha det, som Danmark för att ta ett exempel.

Jag trodde att Mattias Bäckström Johansson hade bättre koll på vätgasen, men det verkar han inte ha. Det är väldigt få som förespråkar att vi ska producera el som vi sedan gör vätgas av och som vi sedan gör till el igen för att använda på nätet. Det är nog nästan ingen som förespråkar det.

På sin höjd kan man tänka sig att vissa för fram det som en metod för att i enskilda väldigt extrema effektsituationer kunna stabilisera nätet. Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé om man jämför med det alternativ vi har i dag, som sjukt nog är att elda olja.

Det är kul att alla partier pratar om Karlshamnsverket. Det är inget parti förutom mitt parti och kanske något enstaka till som har drivit att man ska förbjuda det att elda just med olja.

Poängen med vätgasen är att den är flexibel i användningen hos industrin. Det är industrin som levererar flexibilitetstjänsten. När det är dåligt tryck i vinden och när solen inte skiner kan man reglera ned en del av produktionen och därmed släppa på den kapaciteten till några andra. Det är så tanken är bakom vätgas.

Sedan har vi alla de andra lagringsmetoderna som jag har nämnt tidigare. De kan också handla om att skicka ut el på nätet, batterier, pumpkraft och så vidare. Det finns alla möjligheter i världen. Mattias Bäckström Johansson behöver inte oroa sig.

Fru talman! Jag tror att de allra flesta oroar sig när de ser vad det har lett till med de elpriser som vi har i södra Sverige. Det är en direkt koppling till att vi har en marginalprissättning där det är det sista kraftslaget som kommer in som sätter priset på el. Det är inte kärnkraft längre för södra Sverige utan det är kolkraft och rysk naturgas som har kommit in och som är den sista produktionskällan som sätter priset.

Det är lite intressant att ledamoten hänvisar till Danmark. Där har vi kolkraft som innebär en högre grad av fossil kraftproduktion än vad vi har i Sverige. Vi bör vara stolta över den historiska utveckling som vi haft i Sverige. Vi är ett av få länder som gått från en relativt hög andel fossil produktion till att vara fossilfria under mer eller mindre en tioårsperiod. Det saknar motstycke runt om i världen.

Det som är problemet är att komma ifrån bristen med sol och vind. De har en roll att spela, och vi har vattenkraft som också kan reglera det. Men man måste också inse att det finns en bortre begränsning. Vi måste kunna producera el när vi behöver den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Det är absolut så att vissa delar av industrin kan ha vätgas i industriella processer. Men då kan vi inte heller bygga ut den hur mycket som helst. Det som behövs i andra änden är att bygga ut elnäten i sådana fall. Det innebär att vi kommer att bygga ut enormt mycket infrastruktur som inte kommer att användas under särskilt många timmar.

Det läggs också på bördan för den som är slutkonsument. Det handlar inte bara om den energi som ska levereras. Man betalar också för elnäten. Där tror jag att de flesta kan känna igen sig om man tittar på elnätsräkningarna. Det har inte direkt blivit billigare de senaste åren.

Med den politik som Miljöpartiet och Lorentz Tovatt förordar kommer vi att ytterligare mångdubbla de investeringarna i elnät. Vi kan redan i dag se i systemutvecklingsplaner att man flaggar för ordentliga höjningar av kostnaden för överföring.

Det gör sammantaget att vi måste ha en politik för både produktion och distribution för att se till att vi har den lägsta möjliga kostnaden för slutkonsument. Det kommer vi inte att få med den typen av fantasier som Miljöpartiet och Lorentz Tovatt ägnar sig åt.

Fru talman! Det är så otroligt roligt att partier som alltid har sagt att de är teknikoptimister av olika slag har blivit så otroligt pessimistiska när det gäller all ny teknik. Det spelar ingen roll. Ingen av de globala megatrenderna spelar någon som helst roll för Sverige tydligen.

Investeringarna i elektrolysörer går upp tusenfaldigt, och batterierna rasar i kostnad globalt. Allt det verkar tydligen inte existera i Sverigedemokraternas värld. Tots att i princip hela världen har pekat ut en riktning mot det hållet existerar det tydligen inte.

Jag erkänner direkt att mitt system kommer att vara billigt i produktion och dyrare i distribution. Problemet är att Mattias Bäckström Johanssons politik innebär att det blir en mycket dyrare produktion. I slutändan kommer det inte att vara en jättestor skillnad i själva priset.

Vad gäller elnäten kommer de att byggas ut. Det har vi samsyn kring i den här kammaren. Jag tror att vi på sikt snarare kommer att bygga fler vätgaspipeliner. De är billigare att bygga och skapar inte lika mycket lokalt motstånd och så vidare.

Det är praktiskt nog så att man kan jämföra med sina grannländer. Låt oss ta de andra två länderna. Vi har Norge, som har 100 procent förnybar elproduktion, vilket Mattias Bäckström Johansson inte ens tror är möjligt. Där har vi ett exempel, och Norge har dessutom de lägsta elpriserna i Europa.

Sedan har vi Finland, som har valt Mattias Bäckström Johanssons väg. Hur ser det ut för Finland i dag? De har skandal efter skandal med sina otroligt dysfunktionella kärnkraftverk. De har behövt stoppa det senaste projektet för att det är så mycket rysk inblandning i det. De har dyr el, och de har ett enormt importbehov från Sverige och från Ryssland. De har importerat enorma mängder el från Ryssland.

Detta är den politik som Sverigedemokraterna vill ha i Sverige. Man säger nej till det förnybara och tittar bara på kärnkraft. Det låter man bara rulla på. Man tror att det ska ske nu, men det kommer att ske långt in i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande NU21 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet, som innebär ändringar i ellagen och ytterligare fem lagar. Dessutom finns fyra följdmotioner men också en himla massa motioner från den allmänna motionstiden om allt från elmarknadsöversyn till teknikval vid byggande av ledningar.

Jag yrkar avslag på alla motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Ändringarna i lagarna syftar till att genomföra EU:s elmarknadsdirektiv i de delar som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till de nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor och utfasning av fossila bränslen innebär.

Ändringarna i ellagen innebär bland annat att när en intäktsram bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning man använder flexibilitetstjänster och förbättrar effektiviteten. Till följd av det här ska även en skyldighet råda för distributionsnätsföretagen att ta fram specifikationer för detta om företaget anskaffar standardiserade produkter för dylika tjänster.

Distributionsnätsföretagen ska också ta fram en plan för hur nätverksamheten ska utvecklas. Detta har flera redan gjort, men det tydliggörs nu i lagstiftningen.

Elanvändare ska i vissa fall kunna ansluta mikroproduktionsanläggningar till elnätet utan att betala någon nätavgift för inmatning, och kravet på att en mikroproducent ska vara nettoanvändare av el för att undantas från nätavgiften för inmatningen av el på elnätet tas bort.

Ändringarna föreslås gälla redan från den 1 juli i år. Och det är välkomna förslag, flera av dem.

Betänkandet handlar också om stödtjänster, samarbete och informationsutbyte, om vad som är tillåtet för ett nätföretag och om användning av flexibilitetstjänster. Det är mycket av det som är i aktuellt i den svenska debatten vad gäller energifrågan. Vi har givetvis redan hört mycket om detta - det som betänkandet handlar om - här i dag.

Fru talman! Så sent som 2018 överlämnade regeringen en proposition om energipolitikens inriktning i linje med energiöverenskommelsen. I budgetpropositionen för 2022 konstaterar regeringen att energipolitikens inriktning ligger fast och att den syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Regeringen anger att den fortsätter med arbetet med att nå de riksdagsbundna energipolitiska målen.

Vi vet ju alla i dag vad som hände med energiöverenskommelsen, men det är de här målen vi har att förhålla oss till. Och våra företag behöver stabilitet och långsiktighet i en föränderlig värld. Samtidigt behöver energipolitiken utvecklas och ta höjd för en kraftig ökning av elbehovet genom olika åtgärder, bland annat effektiv användning, ny infrastruktur och säkrad tillförsel.

Sverige har inlett ett skifte med betydande elektrifiering av transporter, industri och andra verksamheter. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för nettonollutsläpp 2045. Detta gör Sverige konkurrenskraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Därför har regeringen tagit fram en nationell strategi för elektrifiering - en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för den historiska klimatomställning som vi ser framför oss. Elektrifieringsstrategins tolv punkter lägger grunden för ett intensifierat arbete med 67 åtgärder som ska genomföras under de närmaste tre åren.

En ny elektrifieringsvåg har inletts. Omfattningen av denna kan faktiskt jämföras med den elektrifiering av samhället som den omfattande utbyggnad av elsystemet som skedde under 1900-talet genom utbyggnad av vattenkraft, kärnkraft och Sveriges högspänningsnät innebar.

Det är en elektrifiering som innebär stora möjligheter för Sverige men givetvis också stora utmaningar. Den skapar arbetstillfällen och en hållbar regional utveckling i hela landet. Arbetet med strategin har visat på initiativkraft i olika delar av landet, och viktiga regionala kraftsamlingar pågår kopplat till elförsörjning för att möjliggöra den elektrifiering som vi ser framför oss.

Fru talman! Det arbete vi ser i till exempel Göteborg, Boden och Malmberget banar verkligen väg för minskade klimatutsläpp, vilket gör den utmaning som vi är mitt i och har framför oss ännu större. Det innebär ett nytt läge för hela elsystemet, som går från ett förvaltande system till en expansiv fas.

Utbyggnadstakten för transmissionsnätet ökar redan dramatiskt, med en tredubbling av investeringarna framöver jämfört med tidigare år. Även elproduktionsmixen förändras, vilket påverkar balanshållningen i systemet.

En snabb utbyggnad av vindkraft förväntas de närmaste åren. Här behöver vi utveckla lagringen, så att vi har el när vi behöver den. Vätgas kan vara en del av lösningen. Mycket arbete med det här pågår runt om i landet. Detta arbete stöder vi givetvis och behöver fortsatt stödja, för det blir extra viktigt när vi fortsätter att bygga ut det förnybara.

Energieffektivisering och effektivare användning av befintlig infrastruktur kan underlätta elektrifieringen men också dra nytta av digitaliseringen på området.

Hur åstadkommer vi smarta elnät och smart användning av el så att den finns när den behövs och där den behövs? Svaret på den frågan finns bland annat i elektrifieringsstrategin i alla dess delar. Det är väldigt mycket som behöver göras, som vi har hört här i talarstolen i dag. Ska vi klara omställningen behöver vi alla förstå vad det är som behöver göras. Effektivare insatser krävs på en nivå där alla bidrar.

Aktörer i såväl offentlig som privat sektor behöver bidra och dra åt samma håll. Ett konstruktivt samarbete där alla bidrar utifrån sina ansvarsområden kommer att vara avgörande för att vi ska kunna nå målbilden.

Det vi också ser i dag är hur kriget i Ukraina påverkar oss i ett Europa som är beroende av rysk olja och gas. Detta har kraftigt påverkat el- och energipriserna i Europa och, givetvis, i Sverige. Det gör att omställningen verkligen behöver intensifieras och påskyndas. Vi behöver göra det både för klimatets skull och för att komma ifrån Europas osunda beroende av rysk olja och gas.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

Fru talman! Att den här debatten handlar om elnät är nog svårt att tro med tanke på de replikskiften som har varit, men jag tänkte hålla mig till ämnet - precis som jag tycker att Monica Haider så förtjänstfullt gjorde i sitt anförande. Detta är nämligen helt avgörande om vi ska klara resten av de här utmaningarna.

En av de stora utmaningarna vi har är lokal acceptans. Det är faktiskt också helt avgörande för att slippa överklaganden, för att få smidiga processer och för att saker och ting ska gå snabbare - helt enkelt i den takt som verkligen behövs. Här har Centerpartiet lagt fram ett antal förslag, och jag tänkte nämna två av dem. Det ena är att vi i högre grad ska poängtera nyttjandet av marksnål teknik, och det andra handlar om ersättning till närboende - och också om en reformerad ersättning till markägare som i dag får sin mark beslagtagen, det vill säga exproprierad.

Jag är lite nyfiken, Monica Haider: Vad är Socialdemokraterna beredda att göra för att öka den lokala acceptansen för elnätsutbyggnaden?

Fru talman! När Rickard Nordin pratar om marksnål teknik utgår jag ifrån att han menar att man ska gräva ned kablarna i marken. Det är väl det man hör mest när man är ute och träffar personer som drabbas av en ledning på sin mark.

Alla nätföretag är väldigt överens om att det är dyrt och inte tekniksmart att gräva ned kablarna i marken. Det är bättre att de hänger i luften, för man har kortare ledtider när det händer någonting och så vidare. Frågan är alltså ganska svår, tycker jag, och det tror jag att de flesta tycker. Det låter ju väldigt enkelt att säga att vi ska gräva ned kablarna, men så enkelt är det inte när man lyssnar på dem som är insatta i detta och som verkligen kan det här med teknik och vad det innebär.

Vad gäller ersättning till närboende eller till dem som drabbas av elledningen på sin egen mark får Rickard Nordin gärna utveckla det lite och berätta vad det är Centerpartiet vill. Det var väl också det han ville få göra, utgår jag ifrån. Det är inte så länge sedan som vi ändrade i ersättningsfrågan så att man faktiskt får 125 procent av markvärdet när man får en ledning på sin mark, men det är mycket möjligt att det finns andra sätt att ersätta de personer som drabbas av en elledning på sin mark.

Fru talman! I mitt anförande sa jag faktiskt ett antal saker. Det handlar inte bara om att gräva ned ledningar, även om det ibland kan vara ett alternativ.

Det går till exempel att nyttja befintliga ledningsgator - ibland kan man bredda dem något, och då har man nyttjat redan beslagtagen mark. Det kan handla om att man höjer stolparna och helt enkelt får upp det på ytterligare en nivå. Det kan vara att man sätter mer högspänningslinor och använder smartare teknik som till exempel gör att man kan titta på hur vädret är och hur mycket ledningarna hänger ned.

Det finns ett antal sådana saker som gör att man kan öka kapaciteten ganska mycket utan att behöva ta speciellt mycket mer mark i anspråk. Det handlar alltså inte bara om att gräva ned. Därför kvarstår egentligen frågan om Socialdemokraterna är villiga att ha en ökad styrning på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

När det kommer till lokala ersättningar var det min förhoppning att Socialdemokraterna var beredda att mycket tydligare titta på det. Jag berättar självklart gärna vad Centerpartiet tycker, alla dagar i veckan. Det handlar exempelvis om att de som är närboende i dag inte får någonting. Titta på vårt grannland Finland, där det går dubbelt så snabbt att bygga elnät! Där får du som närboende ersättning, för du blir de facto påverkad även om det inte är din mark som det byggs på.

Vi vill ju också se att man i högre grad har till exempel arrendemodeller, på samma sätt som när det byggs en vindkraftspark. Då är markägarna oftast väldigt glada, för de får en stabil ersättning över ganska lång tid för en alternativ markanvändning. Så sker inte när det byggs elnät, utan då får man sin mark beslagtagen för all framtid. Ja, du får ersättning, men det är ju ganska liten tröst om du vill lämna över din mark till dina barn - och kanske barnbarn - framöver. Marken är inte längre din och går inte att bruka.

Många hade gladeligen arrenderat ut sin mark till en skälig ersättning, för att sedan få tillbaka sin mark den dagen då elnätet av någon anledning inte längre behövs, kanske för att systemet ser annorlunda ut - det vet vi ju inte i dag. Det vore en väsentlig skillnad mot dagens system.

Frågan är alltså: Finns det något som S kan tänka sig att titta på?

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad Rickard Nordin menar med ökad styrning - om han tycker att det är vi i politiken som ska bestämma vilken teknik som ska användas när man bygger elledningar och peka ut det. Det är inte riktigt den modell vi brukar använda oss av i Sverige, alltså att politikerna säger att man ska gräva markkabel, bygga högre stolpar eller någonting sådant, utan det brukar vi överlåta till dem som är experter.

Givetvis ska det var möjligt och tillåtet att göra olika teknikval när man bygger ledningar. Det är också ett av uppdragen i elektrifieringsstrategin, det vill säga att tydliggöra vilka tekniker som kan användas vid olika spänningsnivåer i nätet. Det är en av de 67 punkterna i elektrifieringsstrategin.

När det gäller olika arrendemodeller skulle jag personligen vara mycket attraherad av att titta på hur vi skulle kunna lösa problemen med att människor faktiskt inte vill ha ledningar på sin mark. Det är nämligen ett stort problem. Vi behöver titta på allt som gör att det blir lättare att bygga ut vårt elsystem så att det fungerar.

Jag bor själv på en fastighet där min morsa och farsa fick pengar när Barsebäckledningen byggdes för ett antal år sedan. Precis som Rickard Nordin säger får inte jag några pengar för det. Sedan är det ju så att man kan nyttja marken; man kan odla julgranar eller något sådant på den. Det gör inte jag, men det får man göra. Man får alltså fortsätta nyttja marken - man får jaga på den och så vidare - så den är inte borta på något sätt. Men det är klart: Du kan inte fortsätta att bruka skogen på den.

Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 22.)