Forskning

Herr talman! Förra året satsade staten drygt 32 miljarder på forskning. Det är för Sverige viktiga och väl investerade pengar som skapar ny kunskap, innovationer och affärsmöjligheter för framtiden.

Att så stora investeringar kunnat ske beror på att alliansregeringen under sin tid hade ordning och reda i ekonomin, trots flera år av ekonomisk oro i omvärlden. Men med så mycket resurser gäller det också att man förvaltar kronorna på ett klokt sätt.

Det är därför förvånansvärt att sittande regering, trots allt fagert tal, tycks sakna en strategi för området, även om det med all önskvärd tydlighet framgår att hög kvalitet inte längre ska premieras i vare sig högre utbildning eller forskning. Jag tänker till exempel på de 300 miljoner kronor som bokstavligt talat försvann i årets budget. Det var medel som alliansregeringen hade avsatt för att premiera utbildningar med hög kvalitet.

På samma sätt hanterar regeringen kvalitet i forskningen. Tidigare år har medel omfördelats till de lärosäten som har haft den högsta kvaliteten på forskningen sett till indikatorerna citeringar, publiceringar och graden av externa anslag. Men i årets budget har regeringen delvis frångått det. De medel som enligt forskningsstrategin från 2012 skulle omfördelas till lärosäten som har haft den högst rankade forskningen delades i stället ut så att alla lärosäten fick minst 5 miljoner var, och resterande medel grupperades till något som riskerar att liknas vid att man gör A-, B- och C-lag av lärosäten.

Som exempel kan nämnas att detta har gjort att Blekinge Tekniska Högskola, BTH, som förvisso är jätteduktiga på många forskningsområden, i år har fått lika mycket pengar som Karolinska institutet, KI, som rankas som nr 28 i Times Higher Educations lista över världens främsta universitet. Det blir litet märkligt, och det stämmer heller inte med den forskningsstrategi som riksdagen har beslutat ska gälla till och med 2016.

Av den senast lagda budgeten framgår också att vi har att vänta en tioårig proposition för forskning, innovation och högre utbildning. Varför det handlar om just tio år förklaras bara med ett argument, och det är att forskning behöver långsiktiga villkor. Så är det förvisso, men det är å andra sidan något som klingar falskt eftersom regeringen flera gånger sedan den tillträdde har visat att den regeln bara tycks gälla om det är de själva som har beslutat om politiken. Det är därför inte särskilt trovärdigt.

För knappt ett år sedan lämnades ett sådant märkligt besked, som samtidigt bekräftar bilden av att forskningens kvalitet inte längre står i fokus. Alliansregeringen gjorde nämligen en särskild långsiktig satsning på svenska styrkeområden inom bland annat medicin, teknik och miljö. Dessa så kallade strategiska forskningsområden, SFO:er, är drygt tjugo stycken till antalet och bedrivs vid dubbelt så många miljöer.

I samband med att de inrättades beslutades att de fortlöpande skulle utvärderas. Så har skett, och förra året, efter fem år, presenterades ett samlat delresultat. Den expertpanel som ansvarade för utvärderingen uttalade då att alliansregeringens satsning hade varit ett utmärkt och nyskapande initiativ och menade att flera av SFO-miljöerna håller högsta internationella nivå, dock inte alla.

Med anledning av utvärderingen rekommenderade sedan flera tunga forskningsfinansiärer regeringen att omfördela anslag för att belöna de forskningsmiljöer som höll toppklass. De ansåg dessutom att regeringen skulle vidta åtgärder för att nyttan av forskningen för samhälle och näringsliv skulle förbättras. Men ministern slog dövörat till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

I stället meddelade ministern att någon omfördelning inte skulle ske nu utan att detta skulle tas upp inför arbetet med nästa proposition ett och ett halvt år senare. Men vilka signaler skickar det? Ödesdigra skulle jag vilja hävda. Och så är det. Just nu finns nämligen tydliga tecken på att en osäkerhet har spritt sig inom de nämnda SFO-miljöerna. Det är en situation som framför allt bottnar i en oro för vad som kommer att ske med satsningarna och huruvida de kommer att finnas kvar då den nya forskningspropositionen läggs på riksdagens bord.

Så sent som för bara en vecka sedan fick jag ytterligare ett besked: Regeringen kommer inte att kommentera något av detta, utan det kommer att behandlas i nästa forskningsproposition. Regeringen står alltså fast vid just den uppfattningen.

Detta påverkar självklart kvaliteten och förutsättningarna för verksamheten och därmed också möjligheterna till rekrytering av viktig forskningskompetens och utveckling av forskningsområdena. Vill det sig illa körs denna utmärkta och kraftfulla investering av långsiktig och risktagande forskning därför i diket. Det vore ytterst olyckligt och ett stort slöseri med såväl forsknings- som humankapital - rent ut sagt någon form av brain drain.

Forskning kräver långsiktighet. Det är därför viktigt att en lagd strategi ligger, så att lärosäten och forskningsfinansiärer vet vilka planeringsförutsättningar de har, samtidigt som vi måste följa resultatet av forskningen och också våga styra om resurserna, om tunga vetenskapliga utvärderingar visar att det är rätt väg att gå.

Moderaterna tror på den filosofin. Men för att kunna optimera och ha möjlighet att avpassa Sveriges forskningsstrategi med EU:s tycker vi moderater att programmens löptid bör gå mer omlott. Det skulle också ge möjlighet att revidera vissa satsningar, så att inte alla europeiska forskningsprogram satsar på samma forskningsfält och samma samhällsutmaningar. Vi vill därför se över möjligheterna för att Sveriges nästa forskningspolitiska proposition ska gälla i sju år.

Herr talman! Kvalitet i forskningen handlar också om frågor som goda villkor för forskare, likvärdiga villkor för kvinnliga och manliga forskare och tillgång till modern forskningsinfrastruktur. Utbildning och forskning inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området är ofta förfördelad när det gäller forskningsinfrastruktur.

I dagens samhälle ställs stora krav på användandet av modern teknik. Därför är det viktigt att lärosätena har möjligheter att använda ny teknik i forskning och utbildning. Vi moderater tycker att detta är ett förbisett område och att vi därför i högre grad måste investera och se till att de infrastrukturella behoven och förutsättningarna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning tillgodoses. Det är inte minst viktigt på lärarprogrammen, där forskning om pedagogik framdeles måste vara utvecklad på området IKT.

Avslutningsvis vill jag framhålla vikten av att forskningspolitik berör inte bara utbildningsutskottets ansvarsområden. Tvärtom är det många frågeområden som ryms i andra utskott. Jag tänker på life science, livsmedelsforskning, skattesystemets struktur, förekomsten av innovationsupphandlingar och att företag fortsättningsvis ska kunna göra avdrag för forskning som ligger vid sidan av kärnverksamheten med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det behövs en långsiktig strategi och helhetssyn för att Sverige ska fortsätta att vara en framgångsrik forskningsnation och så att företag väljer att stanna kvar och behålla sin forskning i Sverige. Självklart är därför att framgångsrik forskning av hög kvalitet och forskning i samverkan ska löna sig. Så bygger vi Sverige starkt för framtiden.

Herr talman! Vi moderater står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 2 och 4.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 13 och 8 men står förstås bakom våra övriga reservationer.

Jag tänkte hålla ett litet linjetal om vår forskningspolitik. Sveriges välstånd vilar i stor utsträckning på innovationer i det förflutna. Sålunda beror vårt välstånd i framtiden på om vi kan upprätthålla vår förmåga att tänka nytt och tänka bättre. Läget i dag ska varken svartmålas eller skönmålas. Sverige har fortfarande innovativa företag som konkurrerar på den internationella marknaden, och Sverige ligger, vad jag kan se, relativt väl till i ett internationellt perspektiv vad gäller statlig forskningsfinansiering.

Vi investerar nästan 3,4 procent i forskning och utveckling, även om det förvisso är en minskning från 4 procent år 2001. Av dessa 3,4 procent står näringslivet för ungefär 70 procent. Vi anser att ett bra riktmärke för forskningsmedel är fyraprocentsmålet.

Ett problem är dock att företag i allt högre grad satsar på att bedriva sin forskning utomlands. Vi borde utreda eller åtminstone fundera på vad vi kan göra, skattemässigt och på annat sätt, för att behålla en större del av forskningen inom landet. Det kan röra sig om förhållandevis enkla åtgärder som i bästa fall har stor effekt.

Herr talman! Vi vill betona att framgångsrik forskning i grunden är beroende av att hela utbildningskedjan fungerar, från förskolan upp till högskolans forskarutbildning. Flera här kanske kommer att påtala det, men jag menar att det är vår största utmaning i dag. Det är allvar. Vi har en utbildningskedja som inte presterar som vi skulle önska, och till slut drabbar det naturligtvis också spetsforskningen.

Vi har självständiga högskolor i Sverige, något som ibland hyllas i olika tal och i skrifter. Men vi menar att det måste finnas en balans mellan högskolornas självständighet och statens styrning, i alla fall när det gäller samhällets behov. Det handlar ju om skattepengar här. Statens styrning kan till exempel ske genom satsningar på strategiska forskningsområden eller genom kontrakt mellan högskolorna och staten, vilket sker i en hel del andra länder.

Det finns också områden där rösterna från högskolornas egna experter ska väga tyngre, på bekostnad av statens företrädare. Det gäller självklart områden som kräver insidekunskaper, som vissa ämnesspecifika kvalitetsfrågor. Vi avser att återkomma med ett förslag i den viktiga frågan till forskningspropositionen i höst.

När det gäller det tjugotal strategiska forskningsområden som i huvudsak beslutades i förrförra forskningspropositionen och utökades i förra propositionen tycker vi att områdena är tämligen väl avvägda och rimliga. Det var väl Alliansen som lade fram den förrförra propositionen. Det är områden som i huvudsak kan tänkas ge stor samhällsnytta inför framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Vi anser att vi måste ha ett program för forskning kring nästa generations kärnkraftverk. Vindkraftverk och solceller i alla ära, men ska vi kunna förse vår tunga industri med kraft måste vi ha någon energikälla som levererar stora mängder el kontinuerligt, säkert och stabilt.

Kärnkraften släpper ut mycket lite koldioxid och är miljövänlig. Det finns inget annat långsiktigt svar än kärnkraft, om vi vill behålla vårt välstånd på nuvarande nivå. Ska vi vara med i matchen måste vi självklart forska på säker och effektiv teknik. Det handlar om fjärde generationens kärnkraftverk. Därför satsar vi 25 miljoner kronor innevarande budgetår, för att sedan satsa 150 miljoner kronor per år på en forskningsreaktor.

I betänkandet står det att utskottet ser "ingen anledning att ställa sig bakom motionsyrkanden om att utreda eller på andra sätt verka för byggandet av en forskningsreaktor i Sverige".

Jag kan nämna att vi redan nu finansierar en termonukleär forskningsreaktor i Frankrike, en tokamakreaktor, med hundratals miljoner kronor genom EU-budgeten. Projektet heter Iter - det går att googla på. Detta projekt kommer sannolikt aldrig att producera någon kommersiell energi. Vi lägger alltså inga pengar på det som kommer att fungera, inte ens i samarbete med andra nationer, men massvis av skattebetalarnas pengar strösslar vi över ett projekt som förmodligen aldrig kommer till direkt nytta.

Herr ålderspresident, mina damer och herrar! Här har jag en glasklar åsikt: Det är vansinne.

I övrigt anser vi att lämpliga strategiska forskningsområden är det som vår ekonomi till stor del vilar på, nämligen stålindustri, verkstad, telekom och cellulosa. Redan i dag är en del av detta strategiska satsningar. De här områdena bör vi fortsätta att satsa på, långsiktigt och uthålligt. Det kommer garanterat att betala sig i framtiden. I vår budget satsar vi 250 miljoner kronor i ett forskningsinitiativ som i huvudsak berör de områdena.

Herr ålderspresident! Sverige har en förhållandevis liten del av forskningsresurserna i form av basanslag. Vi borde som strategisk utgångspunkt öka basanslagen, så att de långsiktigt närmar sig 60 procent av våra samlade forskningsresurser. Internationella undersökningar - som åtminstone jag har kollat på - visar att satsningar på basanslag förräntar sig väl över tid. Det skulle, vad jag erfarit, också ge tryggare karriärvägar för forskare, som då slipper ägna en massa tid åt att söka forskningsanslag. En stor del av en forskares tid går åt bara till att söka forskningsanslag i olika instanser.

Det är också viktigt att vi satsar på kvalitet i stället för kvantitet. När vi alla besökte Vetenskapsrådet sa Sven Stafström: Vi behöver inte fler forskare i Sverige.

Det skulle kanske ingen politiker ha vågat säga. Men vi behöver långsiktiga anställningar för de duktiga forskare som vi får fram. Det är snarare så ett utökat basanslag ska användas.

Fram till nu tror jag att de flesta av oss är ganska överens, med undantag av kärnkraften.

Nu ska jag ta upp det som vi kanske inte är så överens om. Det gäller kvaliteten på vissa forskningsområden. Vi måste ställa samma krav på klimatforskningen som på all annan forskning. Jag anser att vi ska bedriva en avancerad vetenskaplig klimatforskning, precis som vi forskar inom alla andra områden. Men det ska ställas samma krav på kvalitet på denna forskning som på till exempel partikelforskning. Dessutom ska man helst ta ett samlat grepp om forskningen så att den inte fragmenteras i det oändliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr ålderspresident! Vi har en ganska skarpt formulerad motion angående konstnärlig forskning. Vi ska faktiskt backa ett steg. Det kanske inte går att utvärdera konstnärlig forskning på samma sätt som övrig forskning på grund av ämnets särart. Men vi borde åtminstone utvärdera och diskutera vad vi lägger en hel del skattepengar på. Vilka krav ska vi ställa? Eller är det så att de konstnärliga disciplinerna är utforskande och kreativa i sig själva? Kan vi lägga hela summan på konstnärlig utbildning i stället? Då drar vi alltså inte ned på några pengar. När jag som politisk sekreterare tittade på konstnärlig forskning verkade en del saker mycket krystade, och då uttrycker jag mig diplomatiskt.

All genusforskning håller inte heller måttet, och det är märkligt att vissa avhandlingar har blivit godkända. Det är faktiskt avhandlingar på ren Macchiarininivå. Här tycker vi att kraven borde stramas upp ordentligt. Det finns bra och relevant genusforskning också. Det tycker vi är bra, och det har vi ingenting emot.

Herr ålderspresident! Det verkar som att kraven sätts lägre på vissa omhuldade forskningsområden, och det tycker vi är fel.

Jag ska kortfattat säga något om forskning om psykisk ohälsa. Det förekommer en hel del forskning om psykisk ohälsa har jag förstått när jag har kollat runt. Men vi borde nog ta ett mer samlat och målinriktat grepp om denna forskning. Framför allt måste resultaten komma till nytta och implementeras.

Jag ställer en fråga till utskottets ledamöter: Har vi i utbildningsutskottet fått någon information om speciellt unga skolflickors ökande psykiska ohälsa, eller tycker vi att det är en oviktig fråga?

Vi vill också utreda möjligheterna att slå ihop olika myndigheter som fördelar forskningspengar för att få ett mer samlat och målinriktat grepp om de strategiska satsningarna samt för att om möjligt minska förvaltningskostnaderna. Det kanske går att både spara resurser och få en mer samlad satsning genom att slå ihop vissa institut. Detta borde vi åtminstone utreda.

Herr ålderspresident! Slutligen vill vi se över möjligheterna att koncentrera olika typer av forskning till olika högskolor, alltså mer än i dag. Alla högskolor behöver inte syssla med all forskning. Vissa mindre högskolor kan med fördel samarbeta med större universitet vad gäller forskningen. Vi ska koncentrera viss forskning till de högskolor där den bästa forskningen bedrivs redan i dag för att, på EU-språk, skapa en kritisk massa för avancerad forskning.

Herr ålderspresident! Det var ett intressant linjetal, Robert Stenkvist, om Sverigedemokraternas syn på forskning. Det är nog sant att det gav lite mer kött på benen än Sverigedemokraternas reservationer som i första hand berör samiska språket, genusforskning och just detta med att definiera konstnärlig forskning. Tack för att vi fick mer kött på benen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det var också intressant att höra att Robert Stenkvist står bakom, som jag uppfattar det, satsningen på strategiska forskningsområden. Däremot förvånar det mig att Sverigedemokraterna inte kan stödja den reservation som Liberalerna och Moderaterna har och som handlar just om utvärderingen och effekterna av utvärderingen av de strategiska forskningsområdena, som jag refererade till i mitt anförande. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring till det.

Sedan måste jag säga att jag håller med Robert Stenkvist när han tar upp frågan om ungas psykiska ohälsa och forskning om det. Vi har faktiskt ett särskilt yttrande om just den frågan - kanske inte om just ungas psykiska ohälsa men om psykisk ohälsa över huvud taget. Detta är en viktig del. Det är oerhört väsentligt att vi är duktigare på att se helheterna i dessa frågor.

Jag är glatt överraskad över att Robert Stenkvist med en sådan lätthet sedan säger att andra fokusområden, som genusforskning, visst kan vara bra och visst kan vara dålig. Men jag förstår att Robert Stenkvist är den som avgör vad som är god och vad som är dålig forskning på genusområdet. Skulle du kunna utveckla detta lite grann, Robert Stenkvist, vore jag tacksam.

Herr ålderspresident! Mitt minne börjar svikta när det gäller den här reservationen. Jag kommer delvis ihåg den, och vi diskuterade den fram och tillbaka. Någonting gjorde att vi inte stödde den, men jag har glömt vad. Men jag vet att vi diskuterade den mycket inom gruppen. Jag har alltså glömt varför vi inte stödde den.

Nej, det är inte jag som ska avgöra vad som är god och vad som är dålig genusforskning. Det har faktiskt kommit jättemycket kritik mot viss genusforskning. Jag har faktiskt läst en avhandling, men jag kommer inte ihåg namnet på den som har skrivit den. Slagen dam heter forskningsrapporten. Den var otroligt undermålig, och den fick massiv kritik från Uppsala universitet också. Men den blev godkänd till slut. Jag läste den. Det var antagande på antagande, och sedan drogs det en slutsats. Så ska forskning inte gå till.

Detta är en ganska gammal avhandling. Men det finns en nyare av någon som har forskat om genusperspektiv på toaletterna på en tågstation. Den publicerades i Svenska Dagbladet för något halvår sedan. Jag säger vad jag tycker, men jag ska inte avgöra detta. Men jag tycker inte att våra skattepengar ska användas till sådant. Alla som läste avhandlingen gapskrattade. Man kan tycka att det är roligt med genusperspektiv på toalettbesök. Men det är våra skattepengar som går till detta. Det är folk som jobbar ihop dessa pengar, och det är viktigt att dessa pengar går till bra saker.

Herr ålderspresident! Jag kan hålla med Robert Stenkvist såtillvida att det kan finnas mer väsentlig eller oväsentlig forskning.

Jag tycker ändå att det är intressant att höra hur Robert Stenkvist gör sig till talesperson för vad som ändå finns och vad som är relevant och icke relevant. Robert Stenkvist refererade också till klimatforskningsområdet, som han hävdar tydligen inte förhåller sig till samma utvärderingskriterier som annan forskning. Detta är lite märkliga uttalanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

För oss som tror på akademins autonomi, akademins självständighet och akademins vetenskaplighet blir det lite märkligt om vi som politiker gör denna typ av uttalanden om vad som är väsentligt och icke väsentligt.

Jag vill beröra en annan sak och ställa en fråga till Robert Stenkvist. Han säger att Sverigedemokraterna vill koncentrera forskning till högskolor som har högre dignitet, som jag förutsätter att ni menar.

Detta är en diskussion som har förts fram och tillbaka, så ni är inte ensamma om att ta upp själva frågeställningen. En utgångspunkt för oss i Alliansen var dock, och är fortfarande, att god forskning ska premieras - forskning av god kvalitet. Det var också därför vi var intresserade av detta med de strategiska forskningsområdena, för det handlade faktiskt just om det. Den kan bedrivas överallt. Den bedrivs på lärosäten. Den bedrivs på Uppsala universitet, men den kan också bedrivas på Högskolan i Skövde.

Jag skulle vilja säga, bara som information, att EU har två flaggskeppsinitiativ i Sverige. Ett är grafenprojektet, som drivs vid Chalmers. Det andra är the Human Brain Project, där forskare från Högskolan i Skövde är deltagare och delaktiga. Det tycker jag vore intressant att höra en kommentar till från Robert Stenkvist.

Herr ålderspresident! När det gäller klimatforskningen ska jag kort säga att det inte var mina ord - det var orden i Riksrevisionens rapport 2012:2.

När det gäller att koncentrera forskningen till olika högskolor är utgångspunkten att jag har pratat med folk på högskolor, och de har sagt detta till mig. Det gäller inte all forskning. En del forskning kanske tjänar på att koncentreras, men inte all forskning. Den forskning som bedrivs på för små högskolor blir inte effektiv, menar de jag har pratat med. En del forskningsområden kanske bedrivs på tre högskolor, och vi skulle vinna oerhört mycket om vi slog ihop det på en högskola. Vi skulle vinna på det, men två högskolor skulle förlora forskningen. Där menar jag att samhällsintresset tar över.

Det gäller dock inte all forskning, naturligtvis. Det finns ju forskning som kan bedrivas på hur många ställen som helst utan att förlora i kvalitet. Jag sa också i mitt anförande att vi utreder det här. Vi ska inte sitta och bestämma att den forskningen slår vi ihop där, och den forskningen slår vi ihop här, utan det ska vara genomtänkt och seriöst om vi gör någon hopslagning. Där vi samhällsekonomiskt kan tjäna på att slå ihop forskningen tycker jag dock att vi ska göra det i stället för att ha någon princip att alla högskolor ska ha så mycket forskning som möjligt. Den principen menar vi väger lättare än samhällsintresset och effektiviteten i forskningen.

Däremot ska vi inte starta någon massaker ute på högskolorna när det gäller forskning.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nr 6 och även lyfta fram att vi från Alliansens sida har två gemensamma särskilda yttranden som är väl värda att kolla på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Vi är i en period just nu där vi väldigt mycket väntar på vad som ska komma och vad som ska presenteras i den kommande forskningspropositionen från regeringen. Det kommer förhoppningsvis att vara stort fokus på forskning under det kommande halvåret och en diskussion om både vad den ska innehålla och vilka förväntningar vi har på den. Jag ser med spänning fram emot det.

Jag skulle faktiskt vilja citera en god kollega, nämligen Thomas Strand som sitter här i salen och ännu inte har fått ordet. Han sa i går en väldigt klok sak: Att arbeta med forskningsfrågor är som att vara väldigt idrottsintresserad - vart fjärde år kommer OS, och vart fjärde år kommer också en forskningsproposition. Det var kloka ord från kollegan.

Jag vill även lyfta fram vad som gjordes under den period när Alliansen styrde. En viktig del är de ökade resurserna till forskning och innovationer. Från det att Alliansen tog över makten 2006 till nu, 2016, har resurserna till forskning och innovationer ökat med 9 miljarder. Det är väldigt viktiga satsningar. Däremot finns det utmaningar på forskningsområdet. OECD släppte i vintras en rapport kopplat till just hur mycket vi får ut av de satsningar vi gör på forskning och innovationer, där man lyfte fram att vi trots att vi har satsat mer pengar inte har fått ut mer nytta.

Detta är en avgörande fråga och den absolut viktigaste frågan jag och Centerpartiet ser inför den kommande forskningspropositionen, alltså hur vi ska kunna få ut mer nytta för de pengar som investeras. Där finns det flera delar vi behöver ha fokus på, herr ålderspresident. En är just kvalitet i den forskning som bedrivs och att det är kvalitet som ska premieras. Precis som Betty Malmberg lyfte fram i replikskiftet är det oerhört viktigt att det är kvalitet som är i fokus. Jag tror att centraliseringsivern från Sverigedemokraterna är dålig. Vi behöver i stället ha fokus på kvaliteten, och det ska inte vi politiker här bestämma.

Jag vill också lyfta fram att det behövs ett mer sammanhållet system i Sverige och att vi behöver premiera samverkan med det omgivande samhället. Det behöver finnas förutsägbarhet i forskningssystemet, men det ska även vara transparent. I det forskningsbetänkande vi i dag debatterar, kopplat till motionsbetänkandet, har vi en reservation. Det är reservation nr 6, som jag också yrkar bifall till, och den handlar om anställningstryggheten för forskare - framför allt unga forskare.

I dag är det många färdiga doktorander som försvinner från akademin eftersom de inte får några anställningar, och det blir ofta nästan ett heltidsjobb att behöva söka de externa anslagen. Detta tror vi är fel väg att gå för att få kontinuitet och fler människor som stannar inom akademin och utvecklas där. Det är därför vi trycker på att det bör finnas mer långsiktighet när det gäller projekten, vilket skulle skapa mer trygga anställningar inom denna sektor. Vi hoppas att det är en sådan fråga som kommer att lyftas fram i forskningspropositionen även om vi inte får gehör för den i detta betänkande.

Det är också viktigt att forskningen och näringslivet i större utsträckning integreras och blir mer verklighetsnära. Där är det oerhört viktigt att se hur andra länder har det. I USA har bara 6 av de 100 viktigaste innovationerna varje år kommit från akademin. Det är en viktig del i den kommande forskningspropositionen, det vill säga att det även handlar om innovationer - om att möjliggöra för forskning att bli produkter och tjänster som kommer fler till del. Där är det viktigt att såväl titta på öppenheten, med open access, som att skapa innovationsmiljöer där forskare vågar ta steget att starta och driva företag eller förmedla idén till ett lämpligt företag som faktiskt kan skapa jobb och tjänster utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det är också så, herr ålderspresident, att de små och växande företagen är oerhört viktiga för att skapa just innovationer. Vi måste se till att skapa ännu bättre förutsättningar för att möjliggöra det för dem. För vår del ser vi att en viktig del är att möjliggöra för de strategiska innovationsprogrammen, men det handlar också om demonstratoranläggningar och om att öppna upp för de små och växande företagen att på ett bättre sätt faktiskt bli en del av det.

Jag vill också lyfta fram finansieringsfrågor. För Centerpartiets del anser vi att det var olyckligt att regeringen valde att ta bort gåvoavdraget, som gjorde det möjligt för människor att skattefritt skänka pengar till just forskning och innovationer. Jag tror att det är en viktig del om vi ska vara en konkurrenskraftig nation för forskning. De privata investeringar som sker i Sverige har nämligen minskat avsevärt när det gäller forskning och innovationer. Vi talar om de statliga forskningsmedlen kopplat framför allt till akademin, och det är oerhört viktigt. Vi får dock inte glömma att forskning och innovationer är mycket mer än vad de statliga medlen kan ge.

Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med att säga att det är viktigt att vi får ett ökat fokus på just kvaliteten och att vi ser möjligheterna i hela landet. Vi behöver skapa förutsättningar för de mindre lärosätena att specialisera sig och bli ännu bättre inom de områden där de redan i dag är starka. Jag ser med spänning fram emot den kommande tidens forskningsdiskussioner, just med tanke på de förväntningar som finns på den kommande forskningspropositionen - både här i riksdagen och i det omgivande samhället.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Som många har sagt tidigare väntar vi nu här i riksdagen på en intensiv forskningsdebatt de kommande åren och en forskningsproposition under hösten. Samtidigt är det så att verkligheten inte väntar, utan den förändras väldigt snabbt.

Globalt gör vi forskningsframsteg på en lång rad områden. Vi ligger på flera områden, inte minst det tekniskmedicinska, nära stora intressanta genombrott. Det handlar om Sakernas internet, artificiell intelligens och självlärande datorer. Det handlar om virtuell verklighet, självkörande bilar, E-hälsa, medicinsk teknik, och det handlar om väntade genombrott i kampen mot stora sjukdomar, om on demand-tjänster och väldigt mycket annat. På många sätt driver tekniken förändringarna i ett samhälle. Det går snabbt, och det är rätt omfattande förändringar som ligger framför oss om detta landar.

Herr ålderspresident! Att Sverige ska ligga i topp var en sak som Alliansen var väldigt noga med när det gäller forskningspolitiken. Vi avsatte rejält med resurser. Det gjordes två stora forskningspropositioner som flyttade fram positionerna rätt rejält, 9 miljarder kronor. Vi gjorde tunga investeringar i forskning. Vi lyckades få på plats viktiga infrastruktursatsningar på forskning, till exempel ESS i Lund.

Vi funderade också mycket på hur man skulle få näringslivet att vilja satsa på forskning i Sverige och se till att det fanns anledning att anlägga stora forskningsinvesteringar i vårt land. Och det handlade mycket om skattesystemet, om infrastruktur och väldigt mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag ser tyvärr att den nuvarande regeringen inte än så länge har samma fokus. Det har inte riktigt imponerat. Det har varit mycket om att flytta fokus bort från kvalitet till kvantitet i högskolan och i forskningen, och det tror jag är väldigt olyckligt om Sverige ska fortsätta att ha ambitionen att ligga på topp.

Man kan inte titta på forskningspolitiken bara för sig, för i grunden handlar det om människor och att få människor att satsa på en forskningskarriär, att få duktiga och framstående forskare från andra länder att vilja komma till Sverige och utöva sin gärning här. Det handlar om resurser för forskning. Det handlar om bra anställningsvillkor, som Fredrik Christensson tidigare sa, om karriärvägar för forskare och att känna en trygghet och möjlighet till utveckling. Det handlar om jämställdhet. Det handlar om rörlighet mellan olika högskolor, universitet och forskningsanläggningar. Det handlar om vilket kulturliv som finns runt omkring för att skapa kreativitet och nya tankar. Det handlar om trygghet. Det handlar om värderingar i samhället, därför att i ett samhälle som har trånga värderingar är det svårt att tänka breda tankar. Det handlar också om att lyckas vara attraktiv för utländska forskare i en värld där många satsar på att locka till sig talanger och att våga satsa på kvalitet, därför att det är till syvende och sist kvalitet som lockar de allra flesta att engagera sig i ett lands forskning.

Regeringen har gjort en hel del saker i högskolepolitiken och forskningspolitiken som verkar negativt, och vi ser lite ambitioner och ett lågt engagemang hitintills. Jag hoppas att forskningspropositionen ska bli bättre.

Men det handlar inte bara om det - jag tycker att Betty Malmberg tydligt noterade de brister som finns i regeringens forskningspolitik hittills - utan det handlar också om den ekonomiska politiken generellt. Ska vi lyckas bli ett forskningsland med hög klass och vara ett av de främsta i världen handlar det rätt mycket om att se till att de allmänna förutsättningarna att leva och verka i det här landet, både som enskild och som företagare, är väldigt goda. Den ekonomiska politik som regeringen nu för bidrar inte till att lyfta Sverige som forskningsland.

Herr ålderspresident! Det är förvisso så att tekniken just nu driver utvecklingen, men det vore ett stort och allvarligt misstag om man glömde området humaniora och samhällsvetenskap bara för att de tekniska och naturvetenskapliga framstegen ser så lockande ut just nu.

Det handlar om att personer måste kunna orientera sig. Det handlar om att samhället måste kunna orientera sig, och det blir allra viktigast i tider när samhället förändras väldigt snabbt.

Det talas ibland om tre huvudsakliga kunskapsbaser i ett samhälle och i forskningssamhället: den naturvetenskapliga och medicinska kunskapsbasen, den instrumentella och ekonomiska kunskapsbasen och den humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ibland hanterar vi dem var och en för sig, och ibland ser vi till och med att det finns konkurrens mellan dem. Ibland nedvärderar vi den ena till förmån för de andra, och det sker inte minst när det gäller humaniora när man kallar det för en hobbyverksamhet som inte är särskilt viktig. Jag menar att samtliga dessa tre baser är väldigt viktiga och förstärker varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det är intressant att fundera på hur de relaterar till varandra och hur de förhåller sig till varandra. Vi kan nog inte välja det ena eller det andra, utan vi behöver utveckla samhällets forskning och samhällets kunskap på alla områden och försöka hitta den balans som behövs. Inte minst blir det viktigt när tekniken och naturvetenskapen förändras snabbt att också den humaniora och samhällsvetenskapliga forskningen hänger med.

Ett tydligt exempel på detta är att i dag utvecklas enormt många nya idéer kring självstyrande bilar i Kalifornien, men lagstiftningen i Kalifornien tillåter inte att de provas i verkligheten. På något sätt visar det hur viktigt det är att de olika kunskapsbaserna lyckas balansera varandra och utvecklas tillsammans för att stärka varandra.

Herr ålderspresident! Liberalerna har tre reservationer i det här betänkandet. Det gäller de strategiska forskningsområdena som alliansregeringen införde 2009 för att öka och förbättra de långsiktiga villkoren för forskning. Det handlar om forskarskolor för socionomer, som vi tycker bör införas för att lyfta denna yrkesgrupps status och koppling till forskning. Socialsekreterarna bör ges möjlighet att gå en forskarutbildning på deltid och samtidigt vara kvar på sin arbetsplats. Det gäller forskningsanläggning för forskning inom fjärde generationens kärnkraftsteknik.

För tids vinnande, herr ålderspresident, nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation nr 2.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Nu har vi lyssnat till företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, och alla har de på ett eller annat sätt betonat hur viktig forskningen är. Även jag kan instämma i detta påstående. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Och jag är tämligen säker på att näste talare efter mig, Larry Söder, också kommer att säga det på ett eller annat sätt.

De föregående talarna har betonat att forskning ger nya kunskaper och nya insikter som hjälper oss att bättre förstå den värld vi lever i. Därför är det viktigt med en fri och oberoende forskning som ökar vårt vetande. Vi har också fått ta del av inlägg som betonar vikten av en ökad forskningssamverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Vi är eniga om att forsknings- och innovationspolitiken ska främja ett svenskt deltagande i den främsta internationella kunskapsutvecklingen. Det är så vi på bästa sätt kan möta de globala samhällsutmaningarna. Det är också vägen framåt om vi ska främja ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Om allt detta är vi tämligen överens.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja tillägga ytterligare en komponent, som jag tror att Christer Nylander var inne lite på, och det är att forskningen ska stå i bildningens tjänst. Genom ökade kunskaper och nya insikter får vi en fördjupad förståelse av oss själva och den värld vi lever i. Forskningen ska vara ett redskap för den fria tanken och den kritiska rösten. Därför behöver vi orädda och engagerade forskare som utmanar vårt sätt att tänka och handla. På så sätt blir forskningen ett värn för demokratin och ett redskap för en progressiv samhällsutveckling.

Jag reagerade lite på det Christer Nylander sa nyss. Jag reagerade också på vad en del andra sa, men jag tänker på Christer Nylander just nu. Han påstod att vi socialdemokrater har fokus på att gå från kvalitet till kvantitet inom forskningen. Då tänkte jag: Vad har Christer Nylander för belägg för att säga det? Det är ju fortfarande en borgerlig forskningsbudget 2016. Christer Nylander sa också att vi har gjort negativa saker. Nämn då de negativa saker som vi har gjort inom forskningen! Det är lätt att slänga ut lite påståenden, men har de bäring i verkligheten? Jag kommer inte på någonting negativt. Vi har ju en borgerlig budget 2016. Det är först 2017 och framåt som vi får lägga budgetar på forskningsområdet, vilka vi hoppas att vi kan få samsyn kring så långt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fredrik Christensson citerade mig; jag tackar för det. Ibland tänker jag alltså några kloka tankar. För oss som är idrottsintresserade finns det ytterligare höjdpunkter; vi har EM-fotbollen också. Man kan säkert nämna en del andra sporter också.

Det är viktigt att fokusera på forskningen, speciellt så här vart fjärde år. På sätt och vis är denna debatt en förövning inför det stora slaget - jag menar inte så illa som det låter - men den stora debatten som vi får när propositionen kommer till hösten. Vi märker i de särskilda yttrandena att flera partier flaggar för viktiga frågor, och jag är säker på att många av de reservationer vi har i dag återkommer i höstens debatt.

Regeringen förbereder nu den kommande propositionen om forskning. Den kommer att handla om forskning, givetvis, innovation och till viss del högre utbildning som är relaterad till forskning. Den politik som regeringen lägger fram i forskningspropositionen sträcker sig fram till 2026, med särskilt fokus på satsningar som görs 2017-2020.

I statsministerns första regeringsförklaring fanns några grundläggande prioriteringar med som angav vissa viktiga utgångspunkter i en kommande forskningsproposition. Det finns anledning att återge dem på nytt, för de ger svar på vissa av reservationerna och på varför vi inte tillmötesgår dem.

Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Unga forskares villkor ska förbättras. Det sägs också att en ny forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv, att andelen kvinnliga professorer ska öka och att forskningsanslagen ska fördelas jämställt samt att basanslagen för forskning ska prioriteras upp.

Betty Malmberg var tämligen kritisk mot att Socialdemokraterna inte tänker långsiktigt. Men Stefan Löfven stod ju här i kammaren för snart ett och ett halvt år sedan och sa att nästa forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv. Så nog tänker vi långsiktigt när det gäller forskning. Allt det jag har räknat upp gäller långsiktigt och inte bara i ett år.

Moderaterna föreslår sju år, och jag tycker att det är en viss nyansskillnad på sju och tio år när vi talar om ett långsiktigt perspektiv.

Herr ålderspresident! Låt mig under några minuter ge några ytterligare kommentarer till en del av reservationerna i dagens betänkande.

Låt mig börja med reservation nr 4 av Moderaterna där samverkan mellan livsvetenskap och vårdforskning tas upp. I motionen sägs "att de forskande företagen haft svårt att få tillgång till hälso- och sjukvården för forskning om nya behandlingsmetoder, såsom nya läkemedel eller medicinteknik, och att de medarbetare inom hälso- och sjukvården som har ambitioner att forska inte alltid har getts möjlighet att göra det. Samverkan mellan livsvetenskaps- och medicintekniknäringen, akademin och sjukvården måste utvecklas för att tillgängliggöra sjukvårdens möjligheter för forskningen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag håller med om att det behövs en ökad samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Men den bristande samverkan som motionen beskriver har ju inte inträffat efter valet 2014. Vi har under åtta alliansår sett denna tendens och detta problem. Jag kan konstatera att den socialdemokratiskt ledda regeringen också sett problemet och redan påbörjat ett arbete för att stärka samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.

Låt mig kort omnämna tre saker.

För det första har regeringen tillsatt en nationell samordnare för området livsvetenskap, med uppgift att stimulera en ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och sjukvård. Regeringen har också tillsatt ett rådgivande organ med representanter från sektorn som har till uppgift att bistå samordnaren i att ta fram en agenda för livsvetenskapssektorn.

För det andra presenterade regeringen i december en satsning på ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Denna satsning görs tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca. Under åtta år satsar dessa tre aktörer tillsammans nästan 1 miljard kronor för att utveckla svensk life science.

För det tredje har regeringens innovationsråd identifierat life science som ett högt prioriterat område. Detta kommer enligt ansvarig minister att avspegla sig i den kommande forskningspropositionen.

I reservation nr 5 av Centerpartiet tas fördelningen av resurser till forskningen upp. Motionären skriver: "Centerpartiet är garanten för lärosäten i hela landet. Även i fortsättningen behövs ett fokus också på de mindre lärosätena." Man avslutar med: "Därför bör de statliga forskningsanslagen ses över."

Det är intressant att notera att Centerpartiet säger att man vill slå vakt om de mindre lärosätena. När vi sa detsamma i opposition under de åtta åren med Alliansen fick vi aldrig något stöd av Centern i denna fråga. Tvärtom gick de stora, betydande strömmarna av forskningsmedel till de stora universiteten.

Men vi socialdemokrater är inte långsinta. Jag tror att vi kan hitta en god samtalston och se till att vi får ett mer rättvist fördelningssystem, så som Centern vill.

Låt mig betona att det inte handlar om att brandskatta de stora universiteten på resurser. Men om vi ökar basanslagen borde det finnas utrymme för att ha ett mer rättvist system. Jag välkomnar Centern till fortsatt diskussion om detta.

Jag finner också att det finns en samsyn med Centerpartiet när det gäller reservation nr 6. Ni vill liksom regeringen förbättra tryggheten i anställningar för forskare och satsa på tydliga karriärvägar. Ni vill också öka forskarmobiliteten mellan akademi och företag.

Detta har vi också lyft upp tidigare, men vi fick knappast hundraprocentigt stöd av Centern under alliansregeringen.

Nyligen har Forskarkarriärutredningen presenterat sina förslag, och därför har vi möjlighet att även här ha ett fruktbart samarbete med Centern för att stärka de yngre forskarnas ställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr ålderspresident! Vi behöver en övergripande och långsiktig politik och en samsyn på hur forsknings- och innovationspolitiken ska utformas. Vi måste helt enkelt tänka längre än i fyraårsintervaller. Det handlar om att ta ut kompassriktningen för tio år framåt.

Då bör vi komma överens om några principiellt viktiga utgångspunkter och förutsättningar som ger lärosäten, forskningsråd, forskningsinstitut, akademi, näringsliv och offentlig sektor långsiktiga och hållbara spelregler. Det skulle gynna Sverige, svensk industri och svensk välfärd. Alla berörda aktörer nickar instämmande åt detta.

Jag hoppas att vi kan mötas till en sådan fruktbar dialog om forskningens långsiktiga inriktning. Det skulle gynna utbildning, forskning och innovation.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det finns en del som vi är överens om, Thomas Strand, och jag uppskattar alltid Thomas Strands godmodiga tonläge.

Men det finns också väsentliga skillnader, och det förvånar mig att Thomas Strand inte nämnde vad jag förde fram under mitt anförande. Det var ju just långsiktighet som alliansregeringen införde genom till exempel satsningarna på strategiska forskningsområden. Det gav långsiktighet, det gav risktagande och det var ganska vida svängar på de forskningsprofiler som angavs.

När då regeringen inte ens rättar sig efter vad forskningsfinansiärerna anser bör ske med de här strategiska forskningsområdena är det förvånande. I det läget blir det också väldigt bekymmersamt, för det skickas fel signaler ut till sektorn. Vad är det egentligen som är väsentligt?

Då vill jag komma till kvalitetsbegreppet. Thomas Strand raljerade en del med Christer Nylander om det här, men det är just det begreppet som jag saknar i Socialdemokraternas hittillsvarande utspel kring forskning.

Vi kan vara med på att vi ska ta ut en kompassriktning, må så vara om den är på sju eller tio år. Men Thomas Strand missar en del av Moderaternas argumentation: Vi vill också koppla in EU:s ramprogram, där vi har väldigt mycket pengar att hämta. Det löper i sjuårsperioder, och därför hade det varit väldigt viktigt att också kunna dra nytta av dem och gå omlott för att få hem mesta möjliga forskningsmedel till Sverige.

Herr ålderspresident! Betty Malmberg högg ganska kraftigt på Socialdemokraterna i sitt anförande om forskning, kvalitetsfrågor och långsiktighet. Men jag kan mycket väl ha en bra samtalston med Moderaterna också och tror att vi kan finna samsyn.

När det gäller långsiktighet och de strategiska forskningsområdena hade vi inga problem med dem över huvud taget. Vi tyckte att det var bra med strategiska forskningsområden och att man angav vissa prioriterade områden. Det vi, och inte bara vi utan även lärosätena, var kritiska mot var att ni detaljreglerade ganska rejält i många delområden. Jag tycker att det är bra med strategiska satsningar, men man ska undvika att gå in för mycket på detaljer. Det är för akademin att hantera i samverkan med omgivande samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Sedan måste jag säga att jag har lyssnat på Helene Hellmark Knutsson flera gånger, och jag tror inte att hon någon enda gång har missat att säga att forskning ska ha högsta kvalitet. Jag kan inte påminna mig om det. Även en sådan ringa person som jag brukar när jag framträder säga, och jag säger det ofta, att forskningen måste hålla hög kvalitet.

Jag vänder mig därför emot att Betty Malmberg påstår att vi inte talar kvalitetsfrågor, och det var också därför jag högg lite grann på Christer Nylander, för jag menar att vi socialdemokrater står för att vi ska vara världsledande i forskning och ha hög kvalitet. Det kan vi inte ge vika på.

Låt oss diskutera om det ska vara sju eller tio år, även om statsministern i regeringsförklaringen i och för sig har lagt fram ett tioårsperspektiv.

Herr ålderspresident! God samtalston är alltid härligt, Thomas Strand, men det jag brinner för är också att vi ska nå den goda kvaliteten i forskningen. Där är det utan tvekan så att de redskap i form av omfördelningar som alliansregeringen gjorde i avsikt att höja och premiera den bästa forskningen nu har plockats bort, trots att vi har en nu gällande proposition som ligger. Detta kan vi inte bortse från!

Jag vill också komma in på detaljregleringar i strategiska forskningsområden. När det gäller life science är vi överens. Vi behöver inte diskutera vikten av att vi i Sverige satsar på life science och samverkan inom detta område, men jag hyser två orostankar här. Det första är att majoritetstexten i stort faktiskt bara handlar om de åtgärder som alliansregeringen vidtog för att försöka komma till rätta med problemen. Det som Alliansen inte gjorde var att utse den här nationella life science-samordnaren.

Det andra är proteinforskningen som Thomas Strand också tar upp, och då vill jag koppla tillbaka: Han säger att vi inte får ha för mycket detaljregleringar, men nu ska vi gå in och satsa på proteinforskning - enkom! Det läggs 340 miljoner på detta. Merparten kommer från Wallenbergstiftelsen, men vad är detta om inte detaljregleringar?

Jag måste säga att här får vi nog koppla tillbaka till den tidigare argumentationen. Det kan vara så väl att det här är en riktig satsning att göra, men när man ifrågasatte forskning om cancerområden som för detaljerad, då måste jag höja ett varningens finger angående proteinforskningen.

Herr ålderspresident! Först vill jag bara säga att vi kan säkert diskutera det här med relationer till EU:s ramprogram. Det är en viktig fråga. Jag tror inte att vi skiljer oss åt där.

När det gäller kvalitetsfrågor och de 300 miljoner kronor som Betty Malmberg nu orerar om har sabbat mycket för lärosätena skulle jag vilja rekommendera henne att sätta sig ned med Fredrik Christensson och diskutera den frågan. Centerpartiet vill nämligen att vi ska se över fördelningen av resurserna och även stödja de mindre. Vi har tre potter. Det är till de stora universiteten, till de nya universiteten och till högskolorna för att vi ska få mer rättvisa. Ta alltså en diskussion med Fredrik Christensson om den här frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

När jag beskrev satsningen tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca vet jag mycket väl att regeringen satsar 320 miljoner, tror jag att det är. Resten kommer från den privata sektorn, om man säger så.

Det här visar hur viktigt det är att man har en god samverkan mellan stat, näringsliv och akademi så att man kan uppnå det. Man kan säga att den här satsningen egentligen handlar om life science och biologiska läkemedel. Jag finner det inte så detaljerat. Sedan ska forskare gå vidare i forskning kring detta, och då ska man inte styra, så den kritiken tycker jag kanske inte är så relevant egentligen.

Jag tycker att det är viktigt att vi kan ha en god samtalston, för i stort och på många sätt är vi väldigt överens om att forskning är så väsentlig för svenskt samhälle, svenskt näringsliv och svensk välfärd. Därför bör vi kunna mötas i de stora dragen. Att det kan skilja sig i detaljer är väl en sak, men jag tror att de stora dragen finns, och jag välkomnar därför inför höstens debatt att vi kan ha en ton som är fruktbar i den här frågan.

Herr ålderspresident! Vad har 937 niondeklassare i Borås gemensamt med Örebro universitetssjukhus? Jag kan avslöja att det gemensamma inte är att alla 937 niondeklassare fick uppsöka universitetssjukhuset. Det är något som är mer uppenbart än så. Båda grupperna tar nämligen del av forskningen för att kunna skapa en bättre hälsa.

Niondeklassarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt examensarbete vid Högskolan i Borås. Detta är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa.

Utifrån detta har man nu planer på att starta ett forskningsprojekt med syfte att komma åt problematiken. Elevhälsa är underskattat och ett område som vi behöver betydligt mer forskning kring, och därför blev jag glad när jag fann tankar på ett forskningsprojekt kring detta.

Vi kristdemokrater försöker höja elevhälsans betydelse i skolan, och vi anser givetvis att mer forskning kring barns och ungdomars livssituation är av godo på många olika sätt.

Örebro universitet då? Att ställa rätt diagnos snabbt kan vara livsavgörande. Nu ändrar Örebro universitetssjukhus röntgenrutiner vid bukundersökningar och även vid ländryggsundersökningar för inneliggande och akutpatienter.

Fördröjning av rätt diagnos vid utredning av buksmärtor kan få livsavgörande konsekvenser. Detta går att undvika genom att röntga patienten med lågdos skiktröntgen i stället för med traditionell slätröntgen.

I en forskningsstudie visas att det blir bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen. Strålningen är lägre än vid vanlig skiktröntgen, som har cirka tio gånger högre strålning. Undersökningen går snabbt och patienten behöver inget kontrastmedel, som måste ges vid slätröntgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Detta är två exempel som visar att forskning kan vara till stor hjälp och inte ska underskattas.

Forskning kräver integritet och möjlighet att tänka både nytt likaväl som fritt och stundtals obekvämt. Etik är en viktig del i den högre utbildningen och i forskningen. Verksamheten måste bedrivas med respekt för vår gemensamma värdegrund.

För mig handlar forskning om både att skapa ett bättre och friskare liv för oss som människor och att skapa möjligheter att få nya företag att växa fram. Nyligen träffade jag en forskare som heter Joel Johansson, filosofie doktor i experimentell fysik. Han berättade engagerat om sin forskning kring supernovor och vad den kan lära oss om universums historia.

Det är ingen forskning som vi i närtid kan räkna med förändrar vårt sätt att leva eller ger några stora företag möjlighet att utvecklas. Men han fick mig att inse två saker, nämligen att all forskning inte behöver vara inriktad på resultat i närtid. Med breda penseldrag kan vi skapa möjligheter för framtiden, samtidigt som man aldrig vet vad man kommer att upptäcka. Dessutom bör och ska forskning av i dag vara ett brett samarbete inte bara inom ett land utan också mellan länder. Vi behöver se bortom våra skiljaktigheter för att skapa den mesta nyttan i forskningen. Det är en nytta vi inte alltid kan se omedelbart.

Jag vill inte heller göra människor ledsna, och därför gör jag precis som Thomas Strand önskade, nämligen talar om att forskning är viktig för nationen Sverige.

Målet för forskningen som regeringen redovisar på sin hemsida är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Det är en intetsägande mening som har mycket övrigt att önska i tydlighet. Men det får vi arbeta med gemensamt. En tydlighet jag skulle vilja se är till exempel om näringslivets konkurrenskraft. Sverige är en kunskapsnation som borde satsa på forskning som ökar konkurrenskraften betydligt. Det som är nära sammankopplat med forskningen enligt regeringens mål är företagen. Det handlar om ett gott företagsklimat och ett klimat som låter investeringar göras även om utfallet ibland är osäkert och viktigt.

Även möjligheten att söka patent är oerhört viktig för företag. Därför är det också viktigt för Sverige som nation att behålla forskningen i Sverige. Det gäller även företag.

BEPS-arbetet i Europa och även inom Sveriges gränser gör att mycket av forskningen i framtiden kanske kommer att hamna någon annanstans än just i Sverige. Därför är det viktigt att skattebasen finns kvar inom Sveriges gränser och att det går att redovisa att forskning och utveckling också skapar vinster för företag. Annars riskerar Sverige att förlora mycket som forskningsnation.

Forskning

Antalet internationella patentansökningar från Sverige var förra året 3 925, vilket kan jämföras med USA:s 61 492 eller Japans 42 459. Sverige är på tionde plats i antalet ansökningar. Det anser jag är bra för en liten nation.

Nationella patentansökningar har varit lite sluttande i antal, men det kan också bero på att Sverige har blivit lite bättre med internationella patentansökningar. Antalet patentansökningar avspeglar både forskningens möjligheter och företagens möjligheter, vilket för vår del som nation är viktigt inför framtiden.

Vi kristdemokrater vill prioritera en forskning med kombinationen allmän grundforskning och att satsa på strategisk forskning. De båda är nödvändiga för att förena långsiktiga och mer närliggande behov och möjligheter. Men Kristdemokraterna vill att anslagen till tillväxtfrämjande forskning och innovation prioriteras. Därigenom kommer life science att vara en viktig strategisk prioritering som vi vill se mer av.

En stor del av finansieringskostnaden för forskning och utveckling är löpande i form av löner till forskare. Därför är det viktigt att hålla nere arbetsgivaravgiften och se över varje skattehöjning utifrån nyttan.

Allianspartierna står även i fortsättningen bakom att en strategi för livsvetenskap ska tas fram och vill vidare betona hur viktigt stödet till svensk forskning på detta område är. Med hänsyn till den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer att presenteras i höst tackar jag nu för ordet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 april.)