Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång

Fru ålderspresident! Jag har en bakgrund som jurist på Hyresgästföreningen, och där lärde jag mig verkligen vad ett hem betyder. När man möter människor som lever i en situation där hemmet hotas anar man den enorma stress detta innebär. Ett hem är så mycket mer än tak över huvudet. Ett hem ska vara den tryggaste platsen på jorden för oss, men så är det tyvärr inte för alla.

När en hyresvärd, granne eller expartner inte respekterar den privata sfären stressar det oss enormt. När vi blir trakasserade i vår egen hemmiljö är det inte bara något som händer just i stunden, utan känslan för det egna hemmet blir skadad även för framtiden. Otryggheten lever kvar även efter själva händelsen. Många vill också flytta så snart den känslan en gång visat sig, för känslan är obehaglig och stark och ligger ofta och gnager.

Fru ålderspresident! I lagboken finns hemfridsbrottet, som just handlar om att skydda tryggheten i hemmet. Men vi kan kränkas av att någon tar sig in på andra platser än i våra hem. Det är där straffbestämmelsen om olaga intrång kan bli aktuell.

Fru ålderspresident! Allmänt sett har synen på integritetsintrång skärpts under senare tid. Detta har avspeglats i en rad lagar. Det är därför både naturligt och efterlängtat att vi nu skärper lagstiftningen om hemfridsbrott och olaga intrång. Dessa brott har haft samma utformning sedan 1965, så det finns med andra ord ett behov av de skärpningar som regeringen nu föreslår. Det är en modernisering av lagboken.

Fru ålderspresident! Jag tänkte nämna något kort om några delar av regeringens lagförslag.

Vi lägger till "gårdsplan" i uppräkningen av vilka platser där brottet olaga intrång blir aktuellt. Det är viktigt för att det inte ska råda någon oklarhet om detta. Det har även varit efterfrågat av många lantbrukare, vilket givetvis måste väga tungt i detta ärende eftersom det är en utsatt grupp när det kommer till denna typ av brott.

Regeringen föreslår även att maxstraffet för hemfridsbrott och olaga intrång höjs från böter till fängelse i högst ett år. För de grova brotten föreslås straffskalan ändras från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst tre år.

Vid bedömningen av om ett hemfridsbrott eller ett olaga intrång ska ses som grovt ska enligt förslaget särskilt beaktas om gärningen har skett genom inbrott, har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom eller annars har varit av särskilt hänsynslös och farlig art.

Vad som även är värt att poängtera är att med regeringens förslag blir försök, förberedelse och stämpling till grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång kriminaliserat. Det är bara vid allvarligare brott där förberedelsebrotten är kriminaliserade, och nu kommer alltså grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång att tillhöra den gruppen av brott. Det är en tydlig skärpning.

Vi vidgar nu lagen så att "hem eller annat liknande boende" skyddas genom lagens bestämmelser om hemfridsbrott. Det gör att integritetskränkande intrång i hemmiljö skyddas så att lagen inte måste skrivas om för framtida sätt att leva på.

Fru ålderspresident! Det finns motioner som vill att särskilda brottskoder ska införas för att statistiken gällande djurrättsaktivisters brott ska bli mer klargörande. Jag menar att klåfingriga politiker bör hålla sig borta. Vi ska inte öppna Pandoras ask fylld av detaljstyrning av myndigheter från motionerande riksdagsledamöter. Detta är och bör vara något som ligger på berörda myndigheter att hantera och bedöma. Myndigheterna själva har inte ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott begångna av djurrättsaktivister.

Fru ålderspresident! Det finns även motioner om att stärka det straffrättsliga skyddet för eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt.

Låt mig påminna om att det redan i dag finns stöd i brottsbalken för att skärpa straffet om brottet riktat sig mot någon på grund av att denne utfört ett samhällsviktigt uppdrag. Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns skäl att införa en särskild regel för de fall när ett brott begåtts mot en person på grund av att han eller hon är jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 4.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Regeringen har i propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång lämnat förslag på moderniseringar och förstärkningar när det gäller hemfridsbrott och olaga intrång. Det är förvisso välkommet att det numera går att dömas till fängelse för hemfridsbrott och olaga intrång av normalgraden, men de straffskärpningar som regeringen föreslår är inte, menar vi, tillräckligt långtgående för att stå i proportion till den kränkning av äganderätten som de nämnda brotten utgör.

Särskilt utsatta är de lantbrukare som tvingas möta hot och trakasserier från djurrättsaktivister på grund av att de bedriver köttproduktion. Dessa hot och trakasserier kan även riktas mot lantbrukarnas familjer. Det handlar om aktivister som tar sig in i djurstallar, filmar och släpper ut djur och som riskerar att sprida smitta till djuren. Det handlar om aktioner på gårdsplaner, skadegörelse på anläggningar och blockering av vägar och liknande. Det kan se ut på många olika sätt. Detta fenomen måste vi motarbeta.

Det som skiljer lantbrukare från andra näringsidkare är att näringsfastigheten också är deras hem, och ens hem och ens egendom är för de allra flesta något som man dels känner sig trygg i, dels vårdar och håller kärt. När obehöriga personer gör intrång i ens hem eller på annan egendom påverkar detta tryggheten. Många som har blivit utsatta för den typen av brottslighet vittnar om känslan av att inte längre känna sig trygg i sitt eget hem. Den svåra integritetskränkning som detta innebär måste därför avspegla sig i straffskalorna.

Regeringens förslag lämnar här mer att önska enligt vår uppfattning. Regeringen föreslår att maxstraffet för hemfridsbrott och olaga intrång ska höjas från böter till ett års fängelse och att de grova brottens straffskala ska gå från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst tre år.

Moderaterna anser att straffskalorna för hemfridsbrott och olaga intrång av normalgraden bör vara maxstraff på två års fängelse. Därtill bör grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång ha en straffskala på ett till fyra års fängelse. Det ska samtidigt understrykas att hemfridsbrottet är ett allvarligare brott än olaga intrång. Detta måste också avspeglas i utdömda straff.

Fru ålderspresident! Slutligen är det glädjande att utskottet återigen riktar tillkännagivanden till regeringen. I dag föreslår utskottet två tillkännagivanden. Det gäller dels att en särskild brottskod bör införas och att det görs en ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet, dels att skyddet för eftersöksjägare ska stärkas.

Vi moderater har för vår del utöver det tre reservationer. Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Fru ålderspresident! Djurrättsaktivismen utgör en relativt dold del av den organiserade brottsligheten. För de lantbrukare och jägare som får sina hem och familjer utsatta är det däremot onekligen en ständigt återkommande verklighet. Jag har själv pratat med drabbade som beskriver den alltid närvarande oron och rädslan det kan innebära att utgöra en måltavla för djurrättsaktivister.

Fru ålderspresident! Att endast beskriva de kriminella som gör livet surt för laglydiga lantbrukare, jägare och andra som aktivister är enligt mig inte tillräckligt. Vi pratar inte sällan om en organiserad, systematisk terrorisering av enskilda individer, familjer, företag etcetera. Det är inte bara några påstådda miljökämpar som önskar göra sin åsikt hörd. Detta förstärks av att flertalet remissinstanser påpekar de låga straffen och det snäva kriminaliserade området som en orsak till att kontinuerliga trakasserier, hot, våld och skadegörelse kan fortsätta att äga rum. De som begår brottsligheten är organiserade, och medlen de väljer att bruka för att uppnå sina politiska övertygelser är hot och våld.

Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat att deltagande- och samröresbrotten gällande terrorism ska åtföljas av deltagande- och samröresbrott gällande kriminella organisationer. Det bör tydliggöras att djurrättsaktivister och andra aktivister vilkas metoder för att uppnå sina mål är brottsliga i sig ska omfattas vid en sådan kriminalisering.

Fru ålderspresident! Det vore med andra ord närmare till hands att kalla vissa av dessa våldsverkare för terrorister snarare än aktivister. Det finns därför skäl att genomföra en kartläggning av dessa miljöer. Det är någonting som riksdagen tycks stå bakom men som regeringen och andra motsätter sig.

Säkerhetspolisen granskar kontinuerligt säkerhetshot och har en relativt god bild av riskerna gällande de islamistiska och vänster- och högerradikala miljöerna i Sverige. Sådana kontinuerliga kartläggningar, analyser och rapporter gällande flera riskmiljöer är nödvändiga, både för myndigheternas arbete och som information och beslutsunderlag. De brottsbekämpande myndigheterna bör därför få i uppdrag att göra sådana kartläggningar och lämna rekommendationer till åtgärder.

Fru ålderspresident! Det är naturligtvis bra att regeringen går fram med denna proposition och därigenom delvis lyssnar på riksdagens vilja. Sverigedemokraterna har dock, likt Jägarnas Riksförbund med flera, noterat att trakasserier pågår även utanför de områden som i dag fredas genom hemfridsbrottet, vilket innebär viss tandlöshet trots propositionen.

Regeringen anför som svar att annan brottslighet såsom trakasseri eller olaga hot skulle kunna tillämpas i dessa fall. Men bristen på beivrande i fråga om denna brottslighet enligt gällande rätt bör dock tydligt visa att detta inte är tillräckligt tillfredsställande. Regeringen bör därför enligt oss återkomma till riksdagen med förslag om ett förbättrat skydd för personer som utsätts för hot, våld och trakasserier även utanför de platser som omfattas av det nuvarande ärendet.

Fru ålderspresident! I vår följdmotion berör vi även Lagrådets synpunkter på förslagens förhållande till nödvärnsrätten. Regeringen anför i propositionen att nödvärnsregleringen bör lämnas utan påverkan, vilket jag och Sverigedemokraterna beklagar.

Sverigedemokraterna har i tidigare förslag gällande just nödvärnsinstitutet lyft fram brott som begås i människors hem eller i anslutning till dem eller deras familjer. Det vore enligt vår mening fullt rimligt att tydliggöra att man har en utökad rätt att försvara sig själv, sin familj och sin egendom, inte minst när förövare söker sig hem till en.

Frågan ligger något utanför denna proposition, eftersom regeringen valde att lämna den utanför. Men det går att anta att delar av den problematik som propositionen syftar till att bemöta skulle minska om nödvärnsrätten ökade i linje med vad jag nu beskrivit. Det skulle helt enkelt inte vara lika riskfritt för förövarna att åka hem till, och förstöra, för hederliga människor ifall de visste att dessa hederliga människor har rätt att försvara sig själva och den egendom förövarna nyss angripit. Därför bör regeringens ovilja att utöka nödvärnsrätten kritiseras i allmänhet men i synnerhet när det gäller de företeelser som är relevanta för det ärende som vi behandlar.

Vi förespråkar en utredning som ser över en utvidgning av nödvärnsrätten. En sådan utredning bör tillsättas. Brott som begås i, vid eller i närheten av någons hem, ägor eller familj bör särskilt omfattas.

Avslutningsvis, fru ålderspresident, önskar jag yrka bifall till vår reservation 7 under punkt 7 rörande åtgärder mot djurrättsrelaterad brottslighet.

Fru ålderspresident! Under senare år har flera straffskärpningar genomförts för att betona hur allvarligt samhället ser på integritetskränkande brottslighet mot enskilda. Men en viss typ av brottslighet som alltför länge har förbisetts, trots att de som drabbas av den är nog så skyddsvärda, är brott mot våra lantbrukare och djurhållare.

Det är människor som driver näringsverksamhet ute på landsbygden och som drabbas för att de håller djur på sina gårdar. Av den anledningen tar vissa andra personer sig friheter, personer som hyser agg mot förekomsten av djurhållning. De tränger sig in på lantbrukarnas privata ägor för att störa dem och för att trakassera dem. Det här har ofta kunnat ske utan att de som trängt sig på ens har kunnat delges misstanke om brott, för att det som dessa personer gjort inte ens har varit brottsligt.

Det är sannerligen på tiden att vi nu får till vissa ändringar i lagstiftningen som kan hjälpa till att skydda dessa hårt arbetande näringsidkare. Genom den lagstiftning vi nu antar här i riksdagen tas steg i rätt riktning. Det gör att brotten olaga intrång och hemfridsbrott moderniseras. Det är brott som har sett likadana ut sedan brottsbalken infördes för mer än ett halvt sekel sedan, som Gustaf Lantz var inne på, detta trots att samhället har förändrats en hel del sedan dess. Det är högst välkommet att vi nu genomför lagändringar som innebär att fler ageranden kommer att kunna bestraffas och att de som begår brotten ska kunna få strängare straff.

Fru ålderspresident! Ett av de viktiga klarlägganden som görs i de nya bestämmelserna är att det skrivs in i lagtexten att den som obehörigen kliver in på en gårdsplan gör sig skyldig till olaga intrång. Detta har fram till nu varit ett stort problem eftersom det med dagens reglering inte framgår att det skyddade området vid olaga intrång omfattar gårdsplaner som omgärdar exempelvis en lantbrukares ekonomibyggnader eller produktionsanläggningar och som inte tillhör något bostadshus. Särskilt bekymmersamt har det varit om gårdsplanen inte har varit inhägnad med staket eller försetts med skyltar om att obehöriga inte äga tillträde. Då har det nämligen enligt lagstiftningen inte framgått att den som kliver in på området gör något otillåtet.

Detta har för många lantbrukare skapat stora bekymmer när djurrättsaktivister gång efter annan begett sig till lantbrukares ägor och systematiskt uppehållit sig där för att skapa oro och obehag genom sin blotta närvaro. Det har förekommit manifestationer där aktivister i kraftiga ordalag fördömt lantbrukares verksamhet och där de personer som har genomfört aktionen vägrat att avlägsna sig.

Denna djurrättsaktivism utgör ett reellt hot mot de enskilda som drabbas men i förlängningen också mot näringen i stort eftersom det finns lantbrukare som överväger att sluta att driva sin verksamhet och inte tycker att det längre är värt att fortsätta. Det är allvarligt, för detta är näringar som vi måste värna om. Det har väl, om inte förr, blivit uppenbart för alla under de senaste månaderna när kriget i Ukraina har tydliggjort vikten av en hög självförsörjningsgrad i oroliga tider.

Fru ålderspresident! Det är naturligtvis helt oacceptabelt att enskilda personer ska kunna hota och trakassera människor som utför sitt arbete och som vill kunna känna trygghet för både sig själv och sina djurs säkerhet. Ett problem med denna typ av brottslighet är att det saknas officiell statistik på hur omfattande brottsligheten är. Centerpartiet kräver därför att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget och även kunskapsunderlaget om dessa brott. Ett sätt skulle kunna vara att införa en särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet. Ett annat sätt för att öka kunskapen skulle kunna vara att se till att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet. Vi står bakom ett tillkännagivande om detta och förväntar oss att regeringen kommer att agera på det.

Centerpartiet anser också att det ska ses som en försvårande omständighet att ett brott begås mot en person för att han eller hon bedriver skyddsjakt när personen i fråga fått detta uppdrag till följd av ett myndighetsbeslut. Den som bedriver skyddsjakt eller genomför eftersök på polisens uppdrag utför nämligen ett viktigt samhällsuppdrag. Regeringen menar att den omständigheten, att ett brott riktar sig mot någon på grund av att denne utför ett samhällsviktigt uppdrag, redan nu kan beaktas i skärpande riktning. Men Centerpartiet anser inte att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda dessa personer och står därför bakom ett förslag till tillkännagivande till regeringen om att ge dessa grupper ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dem skärps.

Fru ålderspresident! Näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna utsätts i dag allt oftare för brott och trakasserier av ekofascister och extremistiska djurrättsaktivister. Det handlar om brott av många olika slag, från skadegörelse, ofredande och olaga intrång till olaga hot och misshandel där det bakomliggande motivet utgörs av en extremistisk djurrättsaktivism. Denna form av trakasserier måste motverkas. Centerpartiet anser att det behövs en bredare översyn av denna brottslighet än den som regeringen nu presenterar, en översyn som även omfattar andra brott som riktar sig mot näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Fru ålderspresident! Ett välkänt uttryck är "i hemmets lugna vrå". Men när det sker ett intrång hotas den trygghet som bör gälla för alla invånare i vårt land när man befinner sig i sitt hem där man ska känna sig trygg.

Den proposition som vi nu debatterar innebär en klar förbättring och ett välkommet förslag om en skärpt lagstiftning. Men det finns ytterligare saker som behöver genomföras för att lagen ska vara fullständig och nå ända fram.

Som nämnts av tidigare talare är det mycket oroande att jägare, lantbrukare och djurproducerande verksamheter blir hotade och trakasserade av aktivister. Det handlar om jägare som efter myndighetsbeslut bedriver skyddsjakt eller genomför eftersök på polisens uppdrag och utför ett viktigt samhällsuppdrag. Angreppen på jägarna som utför dessa uppgifter bör därför betraktas som en försvårande omständighet som leder till hårdare straff. Även lantbrukare och djurproducerande näringsidkare trakasseras av djurrättsaktivister på ett otillbörligt sätt. Lantbrukare tvingas alltför ofta möta hot och trakasserier, som även riktas mot lantbrukarnas familjer. I samband med intrång finns det också risk för att smittspridning av virus och bakterier ökar, vilket också leder till en ökad otrygghet.

Det handlar om skadegörelse, ofredande och olaga intrång och även hot och misshandel, där det bakomliggande motivet utgörs av en våldsbejakande extremistisk djurrättsaktivism. Polisen behöver ta dessa brott på allvar, som den våldsamma politiska extremism som det är. Det behövs ett riktat polisarbete med speciella grupper inriktade på ideologiskt motiverad brottslighet. På 1990-talet fanns en specialgrupp inom polisen som särskilt arbetade med ideologiskt djurrättsmotiverad brottslighet. Därigenom kunde man få en bättre inblick i de grupper som stod för brottsligheten.

Fru ålderspresident! Det är mycket oroande att jägare, lantbrukare och djurproducerande verksamheter blir hotade och trakasserade av aktivister. Vi anser att dessa brott behöver tas på större allvar. Vi anser att motivet för brott kopplade till djurrättsaktivism bör ses som en försvårande omständighet vid straffmätningen.

Jägare som efter myndighetsbeslut bedriver skyddsjakt utför ett viktigt samhällsuppdrag. Det bör därför, som riksdagen också tidigare har tillkännagivit för regeringen, ses som en försvårande omständighet att ett brott begåtts mot en person för att han eller hon bedriver sådan skyddsjakt.

Regeringen anför i propositionen att omständigheten att ett brott riktar sig mot någon på grund av att denne utför ett samhällsviktigt uppdrag redan enligt gällande rätt kan beaktas i skärpande riktning inom ramen för det allmänna straffvärdet. Men det är inte tillräckligt. Kristdemokraterna och en majoritet av utskottet anser att det finns anledning att rikta ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att den ska återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dem skärps.

Fru ålderspresident! Som både Polismyndigheten och LRF påpekar i sina remissvar går regeringens föreslagna förändringar inte tillräckligt långt för att skydda framför allt lantbrukare. Inte minst kan aktioner som sker på vägar som går över eller fram till lantbruksfastigheter komma att vara straffbefriade.

Kristdemokraterna inser svårigheten i att reglera en persons uppehållande på allmän plats eller på plats där sedvanerätten säger att allmänheten kan uppehålla sig, och vi har respekt för det. Icke desto mindre behöver saken ses i sitt sammanhang. På många platser spelar det ingen egentlig roll om en person står på någon annans mark eller allmän plats för att kunna utöva påtryckningar, hot, trakasserier eller dylikt mot en privatperson, företagare eller deras anhöriga. Många lantbruk ligger så pass ensligt att den allmänna vägen som leder fram till dem endast går just dit och endast kan observeras från en byggnad. Att då flytta demonstrationer från gårdsplan till allmän väg innebär inte att tryggheten för den enskilde ökar betänkligt.

Som regeringen själv skriver består trakasserier ibland bara av att djurrättsaktivister står och stirrar på ett hotfullt sätt. Även sådana aktioner kan vara skrämmande om de sker på allmän plats vid upprepade tillfällen. Det behövs en förändring.

Utifrån detta yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru ålderspresident! Regeringen har i propositionen lämnat förslag på moderniseringar och förstärkningar av hemfridsbrottet olaga intrång. De straffskärpningar som regeringen föreslår är enligt vår mening dock inte tillräckligt långtgående för att stå i proportion till den kränkning av äganderätten som de nämnda brotten utgör. Det måste avspeglas ytterligare i straffskalorna.

Vi ser också att djurrättsaktivister som försöker att uppnå sina mål med brottsliga metoder utgör ett hot både mot enskilda individer och mot samhället i stort. Ett problem med denna typ av brottslighet är att det saknas statistik. Ett sätt skulle kunna vara - även om det är förenat med vissa svårigheter - att införa en särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet samt att öka kunskapen genom att inkludera landsbygdsbor och lantbrukare i de trygghetsundersökningar som genomförs av Brottsförebyggande rådet.

Detta ställer sig en majoritet av utskottet bakom i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringens proposition tar stora steg i rätt riktning, men ytterligare åtgärder behöver vidtas. Därför står jag bakom de reservationer som vi kristdemokrater har i detta betänkande och naturligtvis också de tillkännagivanden som föreslås. Jag yrkar dock, som sagt, bifall endast till reservation 3.

Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer