Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag

Fru talman! När världsekonomin är orolig och arbetsmarknaden gungar drabbar det vanligt folk hårt. För en barnfamilj som lever på marginalen krävs det inte mycket för att familjeekonomin inte ska gå ihop i slutet av månaden.

Vi behöver trygga välfärdssystem som människor kan lita på. Den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen höjde inkomstgränserna i bostadsbidraget till barnfamiljer och införde ett särskilt tilläggsbidrag med anledning av den kraftiga kostnadsutvecklingen åren efter pandemin.

Förstärkningarna av bostadsbidraget innebar en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barnfamiljerna. De satsningar som den socialdemokratiska regeringen gjorde för barnfamiljer med låg ekonomisk standard var av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom, men ytterligare insatser behövs.

Den nuvarande utformningen av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som ett preliminärt bidrag, baserat på inkomsterna, och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidragets utformning är sammanlagt de största skulder som enskilda har till Försäkringskassan.

Betalningsskyldigheten i reglerna för underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att deras nuvarande inkomst inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem, och ofta uppstår därför en skuld.

Bidragsskyldiga som har inkomster som inte har sänkts betydligt jämfört med två år tidigare betalar inte heller alltid de belopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.

Den utredning vi tillsatte, som i folkmun kallas BUMS, lämnade i december 2021 över betänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet. Mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet föreslog utredningen att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när detta är möjligt.

Utredningens förslag lämnades alltså för ett antal år sedan. Förslagen borde kanske ha kunnat genomföras lite tidigare, vilket vi har påpekat exempelvis i ett flertal interpellationer. Vi beklagar förseningen men är glada över att äntligen stå här i dag med en förändring som gör skillnad på riktigt. Människor ska våga nyttja bostadsbidraget utan att vara rädda för skuldsättning. Det är viktigt.

Eftersom vi socialdemokrater tror att bostadsbidraget skulle kunna reformeras ytterligare har vi ett särskilt yttrande i betänkandet. Man skulle behöva se över bostadsbidraget i dess helhet för att få ökad träffsäkerhet. Man skulle även kunna använda månadsuppgifter vid beräkning av underhållsstöd. Vi står dock självklart bakom denna proposition, som förhoppningsvis kommer att göra stor skillnad och minska skuldsättningen för redan utsatta barnfamiljer.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU24 Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Detta betänkande innebär en viktig och nödvändig modernisering av hur bostadsbidraget beräknas och betalas ut. De nya reglerna innebär att bostadsbidraget ska beräknas månadsvis i stället för att bygga på en uppskattad årsinkomst. Syftet med den här förändringen är att minimera risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning hos dem som bostadsbidraget har som syfte att stödja ekonomiskt.

Fru talman! I det nya systemet ska den bidragsgrundande inkomsten beräknas med hjälp av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer. Detta innebär att beräkningen grundas på faktiska och aktuella inkomstuppgifter i stället för på en uppskattning, som ofta har resulterat i felaktigheter. Den bidragsgrundande inkomsten ska motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten inom en ramtid om tre månader, vilket innebär en bättre följsamhet när det gäller förändring av inkomsten. Även en varierad inkomst kommer att fångas upp bättre i det nya systemet. Samtidigt får hushållen en trygghet och en förutsägbarhet i sin ekonomi.

Det nya månadssystemet kommer inte att ersätta det gamla årssystemet fullt ut. När man har inkomster av förvärvsarbete men det saknas uppgifter i arbetsgivardeklarationer, exempelvis när en person bedriver näringsverksamhet, kommer beräkningen att ske enligt årssystemet.

På detta sätt kan bostadsbidraget anpassas till olika typer av inkomster och olika arbetsformer.

Fru talman! Under detta år har vi även höjt bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få en höjning på upp till 800 kronor per månad, och familjer med två eller fler barn kan få upp till 1 000 kronor mer i månaden. Detta är ett träffsäkert stöd, och det är första gången sedan 1997 som dessa nivåer i bostadsbidraget höjs.

Fru talman! Snart kommer även kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning att slopas. Kravet på att i förväg anmäla att man ska vara föräldraledig innan man kan ansöka om föräldrapenning kommer att tas bort. Föräldrar kan i stället ansöka direkt om föräldrapenning, utan ett separat anmälningsförfarande. Detta ligger helt i linje med ambitionen att skapa en mer modern, flexibel och föräldravänlig föräldraförsäkring.

Fru talman! Förslaget vi nu debatterar innebär att bostadsbidraget i högre grad ska bli rätt från början. Det ska vara lätt att göra rätt. Dagens system kan leda till osäkerhet och återbetalningskrav, men stödet ska nu bli mer träffsäkert och tryggt för barnfamiljer eller andra hushåll med små marginaler. Detta är ett viktigt steg mot ett bostadsbidrag som fungerar som ett ekonomiskt stöd och inte blir det motsatta, en skuldfälla.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Bostadsbidraget är ett stöd som ska finnas där när livet är som mest pressat. Det är till för ensamstående mammor som försöker få vardagen att gå ihop, för familjer som kämpar med höga kostnader och små marginaler och för människor som arbetar eller studerar och försöker ta sig vidare i livet. Över 100 000 barnfamiljer fick bostadsbidrag under 2025, och en majoritet av mottagarna var ensamstående mammor, som tar ett stort ansvar för sina barn.

Samtidigt ser vi ett allvarligt problem. Efter avstämningen av bostadsbidraget blev omkring 35 procent helt eller delvis återbetalningsskyldiga, alltså mer än en tredjedel. Det handlar inte främst om människor som fuskar eller försöker lura systemet. Det handlar om att systemet är konstruerat på ett sätt som gör det svårt att göra rätt, och det är inte rimligt.

Fru talman! Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är ett stort samhällsproblem. Varje år försvinner 15–20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar, och en betydande del av dem bedöms vara rena bidragsbrott. Därför har regeringen genomfört omfattande reformer för att stoppa fusket och den organiserade brottsligheten. Man har brutit sekretesshinder mellan myndigheter och gett Försäkringskassan bättre verktyg att agera mot

bidragsbrottslingar. Man inför också en bidragsspärr för dem som gång på gång medvetet tillskansar sig pengar de inte har rätt till.

De som fuskar ska mötas av tydliga konsekvenser, men det är viktigt att skilja på kriminalitet och systemfel. Det ärende vi nu debatterar handlar i stor utsträckning om människor som försöker göra rätt men fastnar i ett krångligt system där bostadsbidraget baseras på en uppskattad årsinkomst som stäms av i efterhand. För många räcker det att man tar ett extra arbetspass, byter jobb eller går upp i arbetstid för att ekonomin inte ska stämma och återkravet komma, och det kan handla om tusentals kronor. Det skapar oro, skuldsättning och otrygghet för människor som redan lever med små marginaler.

Fru talman! Det ska vara lätt att göra rätt. Därför moderniserar den moderatledda regeringen bostadsbidraget. I stället för att bygga systemet på en uppskattning av hela årets inkomst föreslår regeringen att bostadsbidraget ska baseras på aktuella uppgifter om månadsinkomst, och uppgifterna ska hämtas direkt från arbetsgivardeklarationer och andra underlag. Detta innebär att bostadsbidraget blir mer träffsäkert från början.

Viktigast av allt är att återkraven väntas minska med omkring 90 procent. Det är en stor och viktig förändring. Färre människor ska behöva vakna till ett återkrav de inte kunnat förutse. Färre ensamstående mammor ska behöva välja mellan att betala tillbaka pengar till staten och att få ekonomin hemma att gå ihop.

Fru talman! Samhället ska finnas där när människor behöver stöd. Men vi får aldrig bygga system som gör det riskabelt att jobba mer. Arbetslinjen är avgörande, särskilt för barnen. Fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, och fler familjer ska kunna göra en klassresa genom arbete, utbildning och egen försörjning. Då måste våra trygghetssystem vara rättvisa och begripliga och uppmuntra människor att ta fler arbetspass, utbilda sig och öka sina inkomster. Det ska helt enkelt löna sig att anstränga sig.

Med den här reformen tas ett viktigt steg mot ett tryggare och mer rättvist bostadsbidragssystem, ett system som både värnar skattebetalarnas pengar och behandlar människor med respekt. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Det är efterlängtat och välkommet att det nu införs ett system där barnfamiljer inte drabbas av krav på återbetalning av bostadsbidraget för att det i slutet av året visar sig att de har tjänat mer än de trodde i januari eller juni. Vi i Miljöpartiet har väntat länge på denna lagändring, och regeringen har dröjt orimligt länge med att lägga fram sin proposition. Det kunde man ha gjort redan i början av mandatperioden.

Bostadsbidraget är särskilt viktigt i tider då fattigdomen i Sverige ökar. Hyrorna har skenat liksom matpriserna, och antalet människor i Sverige som är fattiga har ökat. Över 700 000 människor är i dag fattiga. Bostadsbidraget är en del av det grundläggande skyddsnät som ska skydda ekonomiskt utsatta, inte minst barn. Men vissa har inte vågat söka bostadsbidrag för att de inte har kunnat förutse om de i slutet av året fortfarande har rätt till bostadsbidrag. Detta har drabbat studenter särskilt hårt. Men det är viktigt att barnfamiljer och andra inte väljer bort ett bostadsbidrag de behöver av rädsla för återkrav.

Dagens reform räcker dock inte, utan bostadsbidraget behöver göras om även på andra sätt. Miljöpartiet vill att man permanent återinför det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer fullt ut, alltså det som regeringen först tog bort och sedan återställde en liten del av. Det behövs.

Vi behöver höja maxbeloppet i bostadsbidraget, inte minst för att barnfamiljer ska ha råd med en bostad där de inte blir trångbodda. Vi behöver även höja och indexera inkomstgränserna och bostadskostnadstaket och också utreda ett nytt familjepolitiskt mål för bostadsbidraget.

Ålderstaket bör avskaffas, och även den som inte har möjlighet att få ett eget hyreskontrakt utan är inneboende behöver få möjlighet att söka bostadsbidrag. Det är redan en stor orättvisa på bostadsmarknaden där den som har råd att köpa och äga gynnas skattemässigt på många sätt, medan den som inte lyckas få ett förstahandskontrakt kan tvingas betala ockerhyror och hamnar i en ännu sämre ekonomisk situation. Den som inte ens lyckas få ett andrahandskontrakt på en egen lägenhet hamnar i den allra sämsta sitsen, där man hänvisas till att bli inneboende och inte ens kan få bostadsbidrag.

Vi tycker också att man bör kunna få förhandsbesked om bostadsbidrag. Även om den här förändringen troligtvis kommer att minska återkraven med 90 procent återstår fortfarande en viss osäkerhet som ett förhandsbesked skulle kunna undanröja.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Bostadsbidraget ska hjälpa hushåll med låga inkomster och höga boendekostnader att klara av hyran. Det är alltså till för att vara ett skyddsnät, men så som dagens system är konstruerat fungerar det alltför ofta på ett sätt som är svårt att försvara. För många har det nämligen snarare blivit en skuldfälla.

Det har krävt att människor med otrygga inkomster, timanställningar, korta vikariat, deltidsjobb, studier eller tillfälliga arbetspass ska kunna förutse sin årsinkomst i förväg, alltså inte sin ungefärliga inkomst nästa vecka eller nästa månad utan hela årets inkomst. Det är nästan som att säga till de människor som har minst marginaler: ”Var så goda! Här har ni ett stöd, men först måste ni gissa er framtid.”

Om de gissar fel kan det komma ett brev långt senare. Då kan det stöd som var till för att skapa trygghet i vardagen i stället bli ett återkrav, och hjälpen som skulle betala hyran kan bli till en skuld. Det var inte så det var tänkt att fungera, fru talman.

Exemplen på denna felkonstruktion är många. Vi har sett barnfamiljer som hade rätt till bostadsbidrag när inkomsten var låg men som senare under året fick en inkomstökning, kanske genom extrapass eller ett vikariat, och som därefter blev återbetalningsskyldiga även för månader då bidraget faktiskt behövdes.

Vi har sett studenter och unga som har små marginaler och som inte vet exakt hur mycket de kommer att jobba under sommaren, vid sidan av studierna eller mellan två anställningar, men som ändå förväntas göra en årsprognos som om livet vore ett Excelark.

Vi har också sett hur besked om återkrav kan komma långt efteråt. För några år sedan fick tiotusentals hushåll besked om att de skulle betala tillbaka bostadsbidrag. Många hade gått vidare i livet, och livssituationen hade förändrats. Men skulden kom ändå. Det är sådana situationer som reformen angriper.

Fru talman! För en barnfamilj med god ekonomi kan ett återkrav på några tusenlappar vara surt. För en barnfamilj med små marginaler är det mycket mer än så. Då är ett återkrav ingen liten sak, när det ställs på sin spets. Det är en månadshyra. Det är vinterkläder. Det är matinköp. Det är födelsedagspresenter som inte blir av. Det är den där klumpen i magen som barn märker även när vuxna försöker dölja den.

När skulden väl går vidare blir den inte bara en skuld till staten utan ett hinder för framtiden. Den kan påverka möjligheten att få ett nytt boende. Den kan skapa stress. Den kan leda till kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivning och i värsta fall Kronofogden.

Fru talman! Ett stöd till ekonomiskt utsatta hushåll ska inte vara konstruerat på ett sätt som riskerar att göra dem ännu mer utsatta. Det är där regeringens förslag kommer in.

Vi föreslår att bostadsbidraget i större utsträckning ska beräknas månadsvis och utifrån aktuella inkomstuppgifter. Inkomst av tjänst ska som huvudregel bestämmas med ledning av uppgifter i arbetsgivardeklarationer. Det betyder att bostadsbidraget följer verkligheten bättre.

När inkomsten är låg ska stödet kunna vara högre. När inkomsten stiger ska stödet kunna justeras snabbare. Och när systemet använder uppgifter som redan finns, i stället för att lägga hela bördan på den enskilde att gissa rätt, minskar risken för fel. Det är enkelt uttryckt skillnaden mellan ett system som tittar bakåt flera år senare och säger ”Du gjorde fel” och ett system som löpande försöker göra rätt från början.

Fru talman! Det ska inte vara farligt att ta ett extrapass. Det ska inte vara riskabelt att gå från färre timmar till fler. En ensamstående förälder ska inte känna oro för att arbete i november skapar en skuld som avser bidrag som betalades ut i februari.

Fru talman! Den som har rätt till bostadsbidrag ska våga söka bostadsbidrag. Den som arbetar mer ska inte behöva känna oro för att staten ska stå redo med ett återkrav långt senare.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)