Energipolitik

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU14 Energipolitik. I betänkandet behandlas ett nittiotal yrkanden från allmänna motionstiden, och det finns 25 reservationer.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandets alla delar förutom avsnittet om småskalig vattenkraft. Där har S, MP och V en gemensam reservation, nr 11, som jag yrkar bifall till. Jag yrkar avslag på övriga motioner.

Herr talman! För 150 år sedan började Sverige elektrifieras. Fotogenlampor byttes ut mot glödlampor. Vedspisar byttes ut mot elspisar. Sverige var faktiskt ett av de första länderna i världen där praktiskt taget alla hushåll elektrifierades. Min egen morfar var en del av det här. Som vattenkraftsbyggare bidrog han till att elektrifiera små byar i Jämtland. Det var också så han träffade min mormor, så man kan säga att elektrifieringen även bidrog till att jag står här nu.

Nu står vi på tröskeln till nästa generations elektrifiering. Vi ställer om transportsystemet. Vi är redan på god väg. Snabbare än vi tror kommer personbilsflottan att vara eldriven, och vi kommer att se samma utveckling i de delar av industrin som ännu inte har elektrifierats.

I stålproduktionen i Sverige, som i dag är en av våra absolut största utsläppskällor av koldioxid, är Hybritinitiativet ett lysande exempel. Det går ut på att göra fossilfritt stål med en vätgasbaserad produktion, vilket kan sänka Sveriges koldioxidutsläpp med hela 10 procent. SSAB ska erbjuda det första fossilfria stålet till marknaden redan 2026.

Vi ser också att cementindustrin har tagit fram en vision om att klara cementtillverkning utan koldioxidutsläpp till 2030, vilket motsvarar 5 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Detta kommer att innebära stora konkurrensfördelar samtidigt som det minskar utsläppen.

Energipolitik

Vi socialdemokrater är ett klimat- och välfärdsparti, och vi är mycket glada för den här utvecklingen med en klimatomställning som bidrar till nya jobb och nya skatteintäkter som kan säkra vår välfärd och vårt välstånd. För att klara detta behöver vi en stabil energipolitik som andas framtidstro och tillförsikt. Energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt säker och hållbar energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser, vilket kan ge nya jobb, nya företag och ökad export.

Herr talman! Mycket av energipolitiken handlar om produktion och distribution av el. Frågan är då om vi har tillräckligt med el. Det korta svaret är ja, men det är naturligtvis mer komplicerat än så.

Förra året producerades 163 terawattimmar el. Det är nästan lika mycket som Svenska kraftnät har i sin långtidsprognos för elbehovet 2040. Sverige nettoexporterade 26 terawattimmar el under 2019, vilket är alla tiders rekord.

Vi har ingen elbrist i Sverige. Vi har ett stort elöverskott, och den el som vi importerar vid topparna är mest norsk vattenkraft. Vi knyter nu ihop vårt elsystem med andra länder för att vi ska få en så effektiv användning av elen som möjligt.

En av anledningarna till den positiva utvecklingen är att det poppar upp nya vindkraftverk som tussilago under våren. Det handlar om investeringar på hela 90 miljarder kronor i ny vindkraft fram till 2021.

En annan anledning är det kraftfulla solcellsstödet som gjort att en solcellsrevolution pågår i landet. Kostnaderna för förnybar el från vind och sol minskar för varje år.

Herr talman! Vad behöver vi då göra? Först och främst ska vi hålla fast vid de mål som vi är överens om. Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsland. Elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040, och Sverige ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp.

Vi behöver påminnas om att målen inte är stoppdatum som förbjuder kärnkraft. De innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Vi behöver en konkurrenskraftig kraft- och fjärrvärmesektor för att klara de regionala kapacitetsutmaningarna för el- och värmeförsörjningen, och vi behöver en god möjlighet att nyttja råvaror från skog och jordbruk för produktion av biodrivmedel.

Vi behöver också ta till vara hållbara energigaser, som på sikt kommer att spela en allt större roll i energimixen. Biogasutredningen är nu på remiss, och det ska bli mycket intressant att se vad remissinstanserna svarar.

Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är bara av det skälet en mycket viktig del av det svenska kraftsystemet. Men vi behöver moderna miljökrav på vattenkraften där prövningssystemet inte är onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till miljönyttan.

En nationell plan för genomförande av miljökrav på vattenkraft bereds inom Regeringskansliet. Därför anser vi inte att det finns skäl för riksdagen att bifalla de förslag som finns i motioner som handlar om den småskaliga vattenkraftens villkor.

De övergripande mål som riksdagen har fastslagit innebär att energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet samt att den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU.

Med de mål som riksdagen har fastställt ges långsiktiga förutsättningar för energipolitiken att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat som ska underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Vi behöver också öka överföringskapaciteten i elnätet från nord till syd. Det måste bli enklare att bygga elnät i Sverige. Anslutningskostnaden för havsbaserad vindkraft ska avskaffas.

Vi behöver producera mer el närmare konsumenterna, och det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel solceller och solvärme.

Det gläder mig att regeringen också har påpekat vikten av att bryta fossilberoendet i transportsektorn. Ökad elektrifiering kommer att vara en viktig komponent i omställningen till nettonollutsläpp både i transportsektorn och inom industrin, och regeringen avser att ta fram en nationell strategi för elektrifiering med anledning av detta.

Vi behöver även fokusera på forskning och utveckling inom energiproduktion, och vi ser fram emot regeringens energiforskningsproposition som planeras till senare i år.

Herr talman! När Sverige elektrifierades för 150 år sedan präglades samhället av framtidstro. Nu ska vi göra det igen. Vi har världens bästa förutsättningar att klara det. Vi har stor tillgång till förnybar energi. Vi har en energibransch som ligger i framkant.

Vi kommer dock att behöva hjälpas åt, för jag är övertygad om att om ett litet land ska klara stora utmaningar krävs det att vi arbetar tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Vi ska nu debattera näringsutskottets motionsbetänkande om energipolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen under punkt 2.

Den energipolitiska inriktningen är grunden för en bra energipolitik. Utan tydliga mål är det svårt för en så resurskrävande sektor att planera för sin verksamhet - en sektor som dessutom har långa ledtider från plan till att investeringarna är genomförda och som är så avgörande för vår samhällsutveckling.

Herr talman! Sverige har historiskt sett varit ett land som har varit bra på att ta fram den energi som behövs när den behövs, dessutom till en rimlig kostnad. När vi tittar tillbaka kan vi se att det har inneburit stora uppoffringar för många för att möjliggöra detta.

Att det finns en tydlig färdriktning framåt för vår energipolitik är också viktigt för alla nyinvesteringar i landet. Många av de nya industrierna som växer fram har ett stort behov av datorkapacitet som kräver mycket energi. Här har Sverige varit ett attraktivt land att investera och lägga verksamhet i, och det måste vi vara även fortsättningsvis. Bara så kan vi säkra jobb och vår välfärd.

Nu har vi inte längre en bred samsyn på hur den energipolitiska inriktningen ska se ut, något vi från moderat håll beklagar. En energipolitisk inriktning behöver vara brett förankrad och också hålla över tid. Den behöver också vara förankrad i tiden med avseende på hur vi på bästa sätt får tillgång till den energi vi behöver när vi behöver den och hur energi tas fram med minsta möjliga klimatpåverkan.

Därför anser vi moderater att vi behöver en ny, bred parlamentarisk energikommission.

Både vi och OECD:s experter är övertygade om att vi inte kan nå våra klimatmål utan en stor del kärnkraft i vårt energisystem. För att klara klimatutmaningen behöver vi omformulera våra tidigare mål till mål med 100 procent fossilfri energi i stället för 100 procent förnybar energi.

Herr talman! Tyvärr är inte alla riksdagspartier lika övertygade. Vårt mål är 100 procent fossilfri energi; något annat mål kan vi inte med gott samvete sätta. Bara så kan vi ställa om samhället till ökad elektrifiering och därmed klara ett konkurrenskraftigt välfärdssamhälle som inte är beroende av fossil energi.

Vår konkurrenskraft och vår energipolitik är sammankopplad med vårt välfärdssamhälle. För ett så exportberoende land som Sverige, med stor del av sin industri i mycket energikrävande sektorer, är energipolitiken helt avgörande. Bara genom en god energi- och industripolitik kan vi erbjuda våra samhällsmedborgare en välfärd vi kan känna oss trygga med. I orostider som dessa ser vi också att god samhällsekonomi är grunden för att vi ska kunna erbjuda landets befolkning den vård som behövs. Allt hänger ihop.

Vi moderater är i dag mycket glada över att vi fått en majoritet för ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet om småskalig vattenkraft. Ett enigt utskott ser värdet i den småskaliga vattenkraften och vad som behöver göras för att på bästa sätt värna den. Här behövs reformer med ett bra regelverk, ett regelverk som värnar äganderätten och där miljöåtgärderna har rimliga kostnader. Det är ett viktigt tillkännagivande för vår småskaliga vattenkraft men också för vår beredskapsförmåga vad avser energi och vattentillgång. Det är dessutom en viktig principiell fråga vad avser äganderätten till de små vattenkraftverken, som många gånger har en månghundraårig historia.

Herr talman! Kraftvärme, fjärrvärme och restvärme är områden som i svensk energipolitik blivit styvmoderligt behandlade. Det är resurser som finns men som trots detta inte används fullt ut. Det är inte rimligt att vi satsar stora resurser på att tillverka värmeenergi när det redan finns sådan som inte används. Det är värme från kylning av kärnkraftverk och eldning av sopor men också värme som förspills när man kyler exempelvis datahallar. Det är tydligt att vi behöver använda den energi som redan finns.

Herr talman! Vi har massor av energiformer som vi faktiskt inte använder fullt ut. En sådan är biogasen, en gas som dessutom ofta är en ren biprodukt från vår avfallshantering och vårt jordbruk. Det vore, anser vi, av stort värde om vi kunde använda denna restprodukt på ett strategiskt bättre sätt.

Konkurrensen är i dag snedvriden. Det är inte rimligt att svensk gas ska konkurreras ut av exempelvis dansk gas. Danmark har ett annat statligt styrsystem trots att båda länderna är EU-medlemmar. Vi skyller alltför ofta på EU då vi inte möjliggör egen produktion. Här krävs en harmonisering.

Herr talman! Kunskap är grunden för all utveckling. Det är därför forskningen är så viktig för oss. Vi behöver forska mer på energiområdet och ta bort de tabun som kärnkraftsforskningen varit belagd med. Kärnkraft är den energiform som rätt använd kan ge energi då vi behöver den och i tillräcklig mängd. Men vi behöver också forskning på andra områden.

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.

Som en följd av den pandemi som snabbt spridit sig står Sverige och världen mitt i en kris som saknar motstycke i modern tid. Energipolitik, som vi här debatterar, är i en sådan situation en förutsättning för att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera och för att vi ska ha en energiförsörjning som fungerar även i dessa tider.

De flesta tar nog för givet att el och energi alltid ska finnas tillgängligt när det behövs på samma sätt som vi förväntar oss att det alltid ska finnas vatten i kranen när vi ska spola, hemma eller på annat håll.

Märkligt nog finns det ingen som har det långsiktiga ansvaret för energiförsörjningen och leveranssäkerheten i Sverige. Det är i stället allas ansvar. Fortfarande finns det heller inget mål för leveranssäkerheten. Det är kanske inget som förvånar, då Sveriges beredskap överlag inte har imponerat på något sätt. Däremot är detta en av de frågor där riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska införa ett sådant mål, vilket skedde för drygt ett år sedan. Trots det har det ännu inte hänt någonting i frågan, vilket är beklagligt.

Ett annat område där utvecklingen är beklaglig är den småskaliga vattenkraften. Under förra mandatperioden riktades ett tillkännagivande till regeringen om förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften. Läget då var extremt akut, till följd av de omfattande om- och nyprövningar som man då var utsatt för.

Detta ledde till att ny lagstiftning på området togs fram. Den såg ut att kunna lösa de flesta av problemen och kunde antas med bred majoritet i riksdagen. I betänkandet fanns också det tydliga ingångsvärdet från riksdagen att den småskaliga vattenkraften är viktig.

Tyvärr har det varit uppenbart att det fortfarande finns problem med det som kommit att utvecklas till vad man kan likna vid tjänstemannaaktivism på berörda myndigheter, där man inte lägger vikt vid den breda politiska kraft som finns bakom vart vi är på väg i detta arbete. Man försöker undkomma den starka politiska viljan och enigheten om den reformerade lagstiftning som röstades igenom här.

Det är därför glädjande att en majoritet i utskottet bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna nu återigen tydligt deklarerar att den småskaliga vattenkraften är betydelsefull för det svenska energisystemet. Det är uppenbarligen något som behöver lyftas fram.

Vi riktar även ett nytt tillkännagivande till regeringen om att inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen ska ske i syfte att värna den småskaliga vattenkraften.

Herr talman! I och med detta betänkande blir det ännu tydligare att det finns två block inom energipolitiken. Det gäller främst synen på huruvida man ska inkludera eller exkludera kärnkraften i det långsiktiga arbetet för att nå fossilfrihet.

Om det ska finnas bred uppslutning kring energipolitiken och dess målbild är det uppenbart att det behövs en ny parlamentarisk energikommission för att nå fram till det. Den var av allt att döma inte tillräckligt bred vid föregående tillfälle.

I betänkandet finns ett förslag från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om att en ny energikommission borde tillsättas. Det är dock något som en majoritet i utskottet motsätter sig. Man framhåller att man anser att de energipolitiska förutsättningarna inte har förändrats på ett sådant sätt under de senaste två åren att det i nuläget är motiverat att tillsätta en ny parlamentariskt sammansatt energikommission.

Man har uppenbarligen missat vad som hände i inledningen av mandatperioden. Då hade den befintliga överenskommelsen stöd av 239 ledamöter här i kammaren, vilket utgjorde en majoritet. Men sedan dess har Moderaterna och Kristdemokraterna lämnat överenskommelsen. Den har nu stöd av endast 147 ledamöter, vilket är en minoritet. Detta har lett till att det i en rad olika frågor inte finns någon bred majoritet åt något håll, vilket i sin tur har föranlett flera tillkännagivanden till regeringen.

Före pandemin gick det också en knivskarp gräns i riksdagen, där endast ett mandat skiljer de olika energipolitiska blocken åt. Det innebär att de två vildar som finns i riksdagen, vilka tidigare tillhörde Vänsterpartiet och Liberalerna, har möjlighet att direkt eller indirekt avgöra stora och viktiga frågor för vår energiförsörjning. Det är en ordning som är fullständigt orimlig.

Initiativ borde omgående tas för att söka en bred överenskommelse. Tyvärr saknas det stöd för en sådan ordning, då regeringspartierna jämte Vänsterpartiet och Centerpartiet uppenbarligen är nöjda med nuvarande ordning. Vi skulle vilja se att man tar krafttag för att komma till rätta med detta.

Herr talman! Vi står i en brytpunkt i svensk energihistoria. Elpriserna är rekordlåga. Elproduktionen har byggts ut rekordmycket de senaste åren. Det har antagligen ingenstans i världen de senaste decennierna byggts så mycket elproduktion per capita som det gjorts med framför allt svensk vindkraft mellan 2007 och 2017, och då är inte ens de senaste årens utveckling medräknad. Vindkraften har blivit ett produktionsslag att räkna med i stor skala och har redan vid flera tillfällen passerat kärnkraften i fråga om produktion. Inom något år väntas detta ske också på årsbasis. Detta är en välkommen utveckling, inte framför allt för att det handlar om vindkraft utan för att det kan ske på marknadsmässiga villkor.

Vi står i en brytpunkt även rent tekniskt. Nya tekniker skapar nya möjligheter som inte fanns för bara ett par år sedan. Användarflexibilitet, energilagring i annat än vattenkraftsmagasin, snabb frekvensreglering och annat dyker upp och stöper om marknaden och systemet.

Teknikutvecklingen är fenomenal. Det har aldrig varit så billigt att bygga solel eller vindkraft som i dag. Ny solel konkurrerar faktiskt på många håll i världen ut befintlig kolkraft. Det är fantastiskt när vi kan plocka bort det fossila och ersätta det med klimatsmart produktion på marknadsmässiga villkor, precis på samma sätt som när vi bygger vindkraft i Sverige. Om el och energi med en marginalkostnad som går mot noll kan vara något som vi i framtiden inte behöver hushålla med går vi mot helt nya, revolutionerande möjligheter och förutsättningar som vi kan hantera annorlunda än vi behöver göra i dag på grund av klimatförändringar.

De rekordlåga elpriser som jag nämnde i början har sin grund i ett samspel mellan det våtår som har varit, en mild vinter, bra vindar och covid-19. El handlas nu för bara några öre per kilowattimme, och priset hade faktiskt varit ännu lägre, inte minst i södra Sverige, om Svenska kraftnät fått igång den försenade elkabeln Sydvästlänken. Det är ett monumentalt misslyckande för Svenska kraftnät att bygget inte har kommit igång, vilket drabbar södra Sverige kraftigt.

Nu finns dock också möjligheter och tillfälle att nyttja dem. De tillfällen som uppenbarar sig ska vi ta vara på. Winston Churchill sa: Never waste a good crisis. Vi kan bygga ett system som är bättre, effektivare och billigare än det system vi har i dag, där konsumenter som vill vara med och producera kan vara det, där lokala batterier kan nyttjas så att behovet av dyr nätutbyggnad minskar och där fokus blir på en helhet i stället för på enskilda, många gånger stora, kraftverk eller kraftslag som gärna används som slagträ i debatten i brist på andra idéer.

Vi behöver komma ihåg att detta inte är planekonomi. Riksdagen ska inte besluta om enskilda kraftverk. Det gör marknaden och företagen själva. De stödsystem vi har ska fasas ut. Systemet med elcertifikat har spelat ut sin roll och bör avskaffas omgående. Investeringsbidraget för solceller borde fasas ut och på sikt kanske ersättas av ett ROT-avdrag eller liknande för att göra det enklare för konsumenterna.

Vi bör också såklart nyttja de system och de möjligheter vi har på ett bättre sätt, och vi behöver ta hänsyn till att det handlar om en verklighet som människor lever i. Den ingenjörsmässiga och planekonomiska drömmen, där många säger att vi behöver det här och det här, funkar inte i verkligheten. Vi behöver ett system där det inte krävs att människor för att vara flexibla sätter igång diskmaskinen mitt i natten - sådant behöver såklart skötas automatiskt.

Det finns i dag värmepumpar som styrs på distans, som underlättar system och minskar trycket på elnätet och samtidigt ger pengar i plånboken för det enskilda hushållet och för nätbolaget. Det är användarflexibilitet i verkligheten.

Vi ser i de scenarier som Energimyndigheten har tagit fram att vi, om vi låter just marknaden styra och inte plockar in subventioner och tvingar enskilda kraftslag att fortsätta producera, kommer att klara de utmaningar vi står inför. Vi behöver låta priserna variera så att det kan bli riktigt billigt ibland och lite dyrare ibland. Det är inte konstigare än att det är - eller åtminstone var - dyrare att åka på charter på sportlovet än några veckor senare. Det behöver helt enkelt slå igenom på priserna. Då behöver också skatten vara mer flexibel, för den förstör mycket av prisbildningen i dag.

När Vattenfall nu krisar och skickar hotbrev om sina problem till sina leverantörer och tar dem som gisslan för att de ska sänka sina priser blir jag lite fundersam och undrar i mitt stilla sinne hur det hade varit om vi samtidigt från denna kammare, som vissa partier vill, tvingat Vattenfall att hålla liv i gamla kraftverk som inte är lönsamma. Hur mycket hade de då behövt tvinga sina leverantörer att sänka priserna?

Låt oss i stället fokusera på de verkliga utmaningarna och de problem som finns, men också på vilka lösningarna är. Att vi i denna kammare ska peka ut vilka kraftverk som ska byggas eller inte byggas är inte en lösning.

Det handlar till exempel om lokal effektbrist, det vill säga att vi har problem med att få in kraften i städerna. Det har varit tydligast i Malmö och Stockholm. På Gotland har man haft detta problem länge, och det finns också i Uppsala, Västerås och andra städer. Det är flaskhalsar, inte produktion, som är problemet. Vi kan producera hur mycket vi vill, men kraften kommer inte fram till slutkonsumenten - om nu inte kärnkraften ska byggas på Gärdet i Stockholm. Vi löser inte detta med vare sig kärnkraft i Ringhals eller stora vindkraftsparker.

Lösningarna är i stället att korta de långa tillståndsprocesserna - inte speciellt sexigt, men viktigt - samt flexibilitet, lokal elproduktion och att ge kraftvärmen sjysta villkor för att producera med förnybar kraft, inte den kolkraft som man har använt tidigare.

Här har Centerpartiet förslag. Vi talar om snabba tillståndsprocesser och grönt spår, så att den som gör en miljöbra investering också ska kunna få lättare krav. Vi talar om tydligare krav när det gäller balansansvaret och om att se till att man måste leverera det man säger att man ska leverera. Vi talar om en flexibel elskatt som gör att marknaden kan slå igenom och använda sig av flexibiliteten.

Vi ser också en utveckling där vi på lite längre sikt kan få vissa utmaningar när det gäller effekt eller systemtjänster. Här behöver man, precis som Sverigedemokraterna faktiskt lyfte upp, peka ut ett ansvar. Svenska kraftnät borde få det långsiktiga ansvaret för svensk energiförsörjning, för att kunna planera och visa på var problem dyker upp.

Det som dock skiljer oss från en del andra partier är att vi inte tycker att man ska ändra hela marknadsmodellen. Vi tycker inte att det ska betalas för olika systemtjänster per se. Har vi en brist på sådant upphandlar vi för att avhjälpa den i stället för att börja betala för saker som vi inte vill betala för. Det kommer inte att gynna vare sig svenska konsumenter, svensk konkurrenskraft eller svensk industri. Vi ser att det är viktigt att ta till vara den effektreserv vi har och kanske se till att upphandla ytterligare om det skulle behövas. I dag är inte detta ett problem efter den milda vinter vi har haft.

Men vi får heller inte börja slumpa bort de viktiga resurser vi har i vårt energisystem. Vattenkraften tas ofta för given. Vi pratar alldeles för lite vattenkraft i Sveriges riksdag - inte minst när vi nu har myndigheter som inte verkar vilja uppfylla den politiska viljan och alla undantag i regleringarna inte används, trots det som står i den proposition som riksdagen har klubbat. Det är därför välkommet att Centerpartiets motion får bifall i kammaren genom att ett flertal av partierna i näringsutskottet ställer sig bakom den.

Vi behöver styra upp myndigheter så att de tydligare värnar vattenkraften. Den är otroligt viktig, speciellt den småskaliga, inte minst ur ett lokalt effektperspektiv där man också kan bidra med systemnyttor. Dessa kraftverk byggdes en gång, som Helene talade om tidigare, när man började elektrifiera samhället. Man började bygga för det som i dag kallas ödrift, som kan göra att vi klarar kriser på ett helt annat sätt än vi gör i dag. Och kriser kan komma snabbare än vi anar - det om något vet vi just nu.

Att då som regeringen stillasittande se på när myndigheter driver utrivningsagendor är oförsvarligt. Det är därför välkommet att riksdagen ställer sig bakom uppmaningen från Centerpartiet.

Slutligen - vi har en fantastisk utveckling i Sverige, herr talman. Kanske för första gången någonsin - det tål att understrykas - bygger vi nu ut kraft på marknadsmässiga villkor. Det har inte gjorts tidigare.

Vattenkraften fick statliga lån och kärnkraften kraftiga subventioner, och vind- och biokraft har tidigare fått stöd. Det behövs inte längre. Det är en revolution att vi äntligen kommit till en punkt där saker kan byggas ut ändå, och det är värt att bejaka. Då är det värt att låta marknader styra och möjligtvis ställa krav på vad som ska levereras och hur det ska levereras, men inte på enskilda kraftslag. Vi ska inte hitta på nya subventioner och inte börja försöka att rita om spelplanen planekonomiskt från den här kammaren. Om vi gör det kommer det att kosta svensk industri, svensk konkurrenskraft och svenska hushåll alldeles för mycket.

Därför yrkar Centerpartiet bifall bara till reservation 5 och avslag på övriga.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet om energipolitik.

Vänsterpartiet står inte bakom den energiöverenskommelse som ligger till grund för den nu förda energipolitiken. Överenskommelsen har börjat bryta samman sedan två partier nyligen lämnat den, men ännu vägleds mycket av regeringens arbete av den.

I stället för en bräcklig energiöverenskommelse, där de avhoppade partierna vill backa in i framtiden med hjälp av stöd till en energikälla som faktiskt är dyrare än de förnybara, vill vi att energipolitikens mål ska vara ett samhälle med 100 procent förnybar energiförsörjning senast 2040.

Genom att vi satsar på energieffektivisering och förnybar energi, som sol, vind, bio- och geoenergi, kan ett ekologiskt hållbart samhälle växa fram. Visserligen kostar det att satsa på att utveckla och bygga förnybar elproduktion. Men om investeringarna i förnybar energi uteblir kommer det att resultera i elbrist och stigande elpriser i framtiden.

Genom att vi satsar på förnybar el kan kostnaderna för klimatförändringarna hållas nere. Vi behöver ta det ansvaret. Vi behöver ta ansvar för de historiska utsläppen och den miljöpåverkan vi åsamkat denna värld. Vi behöver ta ansvar för vad vi använder som energikällor och vad vi lämnar över till framtida generationer. Det fina med att ta ansvar är att Sverige kan bli ett land som inspirerar och driver på.

Därför säger jag nej till kärnkraft. Det är inte bara en osäker energikälla. Den är också dyr och försvårar omställningen till en förnybar energiproduktion. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Därför vill vi se en avveckling av kärnkraften.

Genom betydande satsningar på att utveckla stålproduktion där vätgas ersätter kol, det så kallade Hybritprojektet, vill Sverige profilera sig i klimatsammanhang. Vi från Vänsterpartiet ser positivt på detta. Samtidigt vill jag understryka att Hybrits affärskoncept bygger på att elpriserna ska variera och att vätgas ska produceras och kunna lagras när elpriserna är låga. Sådan prisvariation kan väntas uppkomma när det finns mycket väderberoende förnybar el i kraftsystemet och inte på samma sätt när den kontinuerligt producerade kärnkraften står för en stor del av elmixen. Även detta talar för en avveckling av kärnkraften.

Vad gäller tillkännagivandet om småskalig vattenkraft, som utskottet anför, har vi en gemensam reservation, reservation nr 11, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vi står givetvis bakom reservationen.

Även om företrädare för Vänsterpartiet inte har lagt fram några energipolitiska förslag i detta betänkande kommer Vänsterpartiet framöver verka för att energipolitiken får den inriktning som jag nu har beskrivit.

Herr talman! Coronakrisen slår hårt mot ekonomin. När företag och industri går ned i varv är det också en delförklaring till de aktuella elprisernas kraftiga nedgång; höga vattenflöden och en mild vinter är andra.

Vi ska sträva efter ett system som är robust, som levererar när vi behöver och till konkurrenskraftiga priser. Det prisläge vi nu ser, med flera dagar kring noll, för dock med sig en viss problematik och en ansträngd situation för producenter. Detta är ett exempel som understryker behovet av att se över elmarknadens funktionssätt.

Under rådande läge har även beredskapsperspektivet hamnat i fokus. Stabil tillgång till fossilfri och leveranssäker el är alltid grundläggande. Men då måste vi slå vakt om och utveckla vår trygga baskraft och samtidigt kombinera det med förnybart.

De omständigheter som i dagsläget råder är att industri och företag inte kan producera fullt ut, att tillväxt i bolagen uteblir och att vissa riskerar att helt slås ut. Då är det oerhört viktigt den dagen vardagen börjar återhämta sig att inte produktion stoppas på grund av att det inte finns tillräckligt med el vid rätt tidpunkt och på given plats. Det handlar om att fortsätta satsa på nätkapaciteten, att produktion i norr kan levereras ned i landet och att inte denna fråga blir orsaken till stopp i produktionen inom industrin. Detta kan riskeras när baskraft tas ur drift i södra Sverige.

Normala vintrar signalerar Svenska kraftnät att balansunderskottet växer. Detta eftersom planerbar kraft försvinner utan att ersättas. Vi hamnar då i ett ökat beroende dessa tider av importerad el som riskerar att vara smutsigare än vår. Vi vet också att konkurrenskraften i industrin liksom klimatet förutsätter mer fossilfri el. När fordonsflottan och industrierna ska ställa om genom elektrifiering måste elen finnas där. Svenskt Näringsliv beräknar ökningen till 60 procent till år 2045, och Energiföretagen och IVA pekar i samma riktning. Då behövs kärnkraftens tillförlitlighet och effektivitet.

Herr talman! Vi vänder oss mot den planerade nedläggningen av Ringhals 1 - det är ingenting som förvånar er; det har vi sagt länge - eftersom den försvagar vår kapacitet att nå målen och vår ställning som industrination.

Konjunkturinstitutets analys går inte att ta miste på. Koldioxidutsläppen väntas öka med 8 miljoner ton.

Vi vill säkra förutsättningarna för livstidsförlängningar av kärnkraft. Det är ett effektivt sätt att möta målen, vilket bland annat slås fast i en rapport från Energiföretagen.

Även forskningen måste på ett brett sätt fånga våra möjligheter på energiområdet. Tyvärr har kärnteknisk forskning missgynnats inom den statligt finansierade energiforskningen.

Riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande om ett bredare synsätt, och vi kommer noga att följa att detta respekteras av regeringen. De villkor som forskning ges sänder signaler som har betydelse för personalförsörjning och utbildning. Sverige bör också flytta fram sina positioner när det gäller ny kärnkraft, dels genom att arbeta fram en färdplan för fjärde generationens kärnkraft, dels genom samverkan med andra länder kring standardiseringsprocesser.

Herr talman! Kraftvärmen har många fördelar. Den samtida produktionen av värme och el gör kraftslaget effektivt. Förutom att vara planerbar är den lokal och minskar vår sårbarhet. Även om nästan en tiondel av vår elproduktion kommer från kraftvärmen har kraftvärmens potential fått alldeles för lite utrymme. I stället har skattehöjningar genomförts med mycket kort förberedelsetid för producenterna. Perspektivet måste vändas. För att stärka kraft- och fjärrvärmen behövs en samlad strategi, något som branschen efterfrågar och som vi kristdemokrater föreslår i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 22.

Herr talman! I betänkandet finns också ett tillkännagivande, bland annat från oss kristdemokrater, om att regeringen ska värna den småskaliga vattenkraften genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader. Många som äger småskalig vattenkraft lever i dag med oro för miljöprövningsprocesser som kan leda till omfattande utrivningar om processerna utformas fel.

Ägare vittnar om att lagändringarna hittills inte har fått avsedd effekt på myndigheternas hantering. Kommande prövningar i den så kallade nationella planen riskerar att slå ut många verk om prövningarna inte utformas med tydlig respekt för äganderätten, för verkens historiska värde och för den nytta som vattenkraften ger. Den småskaliga vattenkraften bidrar till en tryggare elförsörjning, inte minst i södra Sverige, och det är ett bidrag som måste få fortsätta.

Herr talman! Ett av våra största ansvarsområden i denna kammare är en energiförsörjning som fungerar överallt, hela tiden. Det finns inget annat i samhället som är lika grundläggande. Men vi har ofta tagit lätt på detta ansvar. Vi har stiftat lagar som pekat än hit och än dit. Särskilt elsystemet har vi förvandlat till en ideologisk lekstuga där pigga idéer har varit välkomna, helt oavsett deras konsekvenser.

Några av oss har försökt hålla emot, men många av mina kollegor i denna kammare verkar inte ha förstått att våra beslut får konsekvenser. Jag tror inte att det ens är möjligt att överblicka konsekvenserna av alla riksdagsbeslut genom åren.

Elförsörjningen fungerar fortfarande, men det är sannerligen inte min eller kammarens ledamöters förtjänst. Jag är inte alltid helt överens med Socialdemokraterna, men jag skulle vilja lyfta fram det som ledamoten Helene Hellmark Knutsson sa om våra föregångare. Det är tack vare dem som vi står där vi är i dag. Det är deras förutseende beslut att bygga ut vatten- och kärnkraften och att bygga ett starkt elnät som gör att det fortfarande fungerar.

Men vi närmar oss snabbt ett läge där de politiska experimenten börjar ge effekt. Vi har på kort tid förlorat tre fullt fungerande reaktorer, och en fjärde ser ut att stänga i slutet av året. Till och med vattenkraften har det tufft. Det var nog ingen som trodde att det var den som skulle slås ut av den växande vindkraften, men här är vi nu. Det sägs att vi bygger vindkraft för klimatets skull, men det som händer är att den tvingar kärnkraften och snart också vattenkraften att stänga ned.

Att vindkraften växer så det knakar är en följd av riksdagens beslut. Det sas att den skulle stå på egna ben, men när subventionen, alltså elcertifikaten, började avskaffa sig själv blev det ett fasligt liv. Vi fick höra från vindkraftsbranschen att de behöver ännu mer subventioner, den här gången för att upprätthålla förtroendet för den svenska energipolitiken. Dåliga beslut slutar med att fakturan skickas hem till dig och mig.

Av någon anledning anses det att svenska elkunder ska subventionera stora utländska aktörer som vill bygga vindkraft i Sverige. Effekterna av vindkraftsutbyggnaden ser vi tydligt. När det blåser producerar vi mer el än vad vi kan göra av med eller klarar av att exportera. Både vattenkraften och kärnkraften har stora problem på grund av den osunda konkurrensen.

Det är hög tid att vi tar ett steg tillbaka och börjar städa upp. Vi har förhoppningsvis några år på oss. Riksdagen ska ställa upp målen för el och energiförsörjningen - det är vårt ansvar. Detaljerna ska vi lämna åt dem som begriper sig på dem.

Liberalerna menar att det finns tre perspektiv som vi ska ta hänsyn till:

Energiförsörjningen ska fungera. Människor och företag i Sverige ska ha tillgång till den energi de behöver, där de behöver den och när de behöver den. Människors liv och idéer ska inte begränsas av brist på energi.

Energiförsörjningens miljöpåverkan ska vara acceptabel. Klimatfrågan är givetvis i fokus. Vår elproduktion blev fossilfri för 40 år sedan, men delar av industrin och stora delar av transportsektorn använder fortfarande stora mängder fossila bränslen.

Energiförsörjningen ska ske kostnadseffektivt. Pålitlig tillgång på billig, ren energi har varit en viktig konkurrensfördel för Sverige och ska även fortsättningsvis vara det. Den ska vi behålla och bygga vidare på.

Herr talman! Vi måste ta ansvar för att energiförsörjningen fungerar. Vi ska skapa förutsättningar som gör att företagen i energibranschen väljer att driva sina anläggningar vidare.

Det är ett enormt misslyckande att vi förlorar avbetalda fossilfria kraftverk samtidigt som vi vräker ut miljarder i subventioner på att bygga ny vindkraft.

Vi behöver - tyvärr - ta tag i elförsörjningen. Vi ser nu alla att Energikommissionens arbete för några år sedan var ett stort slag i luften. Trots alla diskussioner då har delar av landet effektbrist, och vi har en elproduktion i fritt fall.

När vi nu tar tag i det här igen måste vi utgå ifrån målen. Vi måste säkerställa att elförsörjningen alltid fungerar. Vi ska se till att vi inte blir beroende av smutsig el från våra grannländer i söder, och vi ska åter göra tillgången på el till en konkurrensfördel för svensk industri.

Ny verksamhet ska vilja etablera sig här hos oss, där vi har en trygg försörjning av billig, ren energi. Samtidigt måste vi skapa förutsättningar för att elektrifiera både transportsektorn och den växande industrin.

Att de fossilfria energislagen ska ha jämförbara villkor är en självklarhet. Det behöver vi inte diskutera. Vi kan aldrig mer kosta på oss att ägna oss åt diskussioner om olika partiers favoritkraftslag. Detta har vi gjort alldeles för länge samtidigt som vi har blundat för problemen som har hopat sig.

Vårt jobb är att säkra energiförsörjningen och svensk konkurrenskraft. Det är dags att vi tar oss an den uppgiften.

Herr talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Herr talman! Arman Teimouri har, tillsammans med Centerpartiets Helena Lindahl, på ett förtjänstfullt sätt kritiserat Vattenfall för att man tar sina underleverantörer som gisslan i den rådande krisen, nu när bolaget har en svår ekonomisk kris. Där delar jag Armans syn helt och fullt. Vattenfall har agerat grovt oansvarigt.

I sitt anförande lyfte Arman upp att det är viktigt att se konsekvenserna av riksdagsbeslut. Då blir min fråga till Arman: Hur tror han och Liberalerna att Vattenfalls ekonomiska situation hade sett ut om företaget genom politiska beslut varit tvunget att fortsätta att hålla Ringhals 1 och 2 öppna, vilket Liberalerna driver? Det är två kraftverk som företaget självt säger är helt ekonomiskt omöjligt att driva vidare.

Herr talman! Tack för frågan, Rickard Nordin!

När det gäller Vattenfall finns det många olika perspektiv på det hela. Vi har tagit del av olika rapporter som motsäger det som ledamoten lyfte upp.

Jag tror att det viktiga är att vi ser till att de fullt fungerande kraftslag som finns bibehålls. Vi ska inte montera ned fossilfri kraft som vi har här i Sverige. Vi behöver den för vår konkurrenskraft och för att stärka oss internationellt. Vi ska också se till att vara en del av och tränga bort den fossila produktion som finns i de norra delarna av Europa. Detta gör vi genom att ha stark kärnkraft och vattenkraft och genom att bygga ut vindkraften. Det är inget som motsäger varandra.

Varför ska vi montera ned fullt fungerande kraftverk? Den frågan skulle jag vilja ställa till ledamoten.

Herr talman! De kraftverk som man nu monterar ned monteras ned på marknadsmässiga villkor, Arman Teimouri, därför att de inte är lönsamma. Tycker ledamoten att vi borde fortsätta att understödja till exempel svensk varvsindustri och Saab? De var ju fullt fungerande men helt enkelt inte marknadsmässigt lönsamma, och därmed lades de ned. Att stötta dem är inget annat än planekonomi.

Torbjörn Wahlborg, produktionschef på Vattenfall, har sagt så här: "Ingen älskar kärnkraft mer än jag [inte ens Liberalerna] och jag skulle inget hellre vilja än att fortsätta driften även i Ringhals 1 och 2. Men förutsättningarna finns helt enkelt inte."

Då undrar jag: Vilken information har Arman Teimouri i nuläget som gör att den inställningen överprövas? Detta sas för ett år sedan, när elpriserna var högre, när utbyggnaden av annan kraft inte kommit lika långt och när vi inte var på väg in i en lågkonjunktur.

Elpriserna är rekordlåga. Det finns inget kraftslag som är lönsamt i dag. Att då tvinga Vattenfall att hålla två kraftverk, som man redan för ett år sedan ansåg var olönsamma, öppna är ekonomiskt vansinne.

Då undrar jag: Vilken information har Arman Teimouri som gör att han anser att Vattenfall skulle komma ekonomiskt bättre ut i nuvarande läge genom att politiskt hålla dessa kraftverk öppna? Han har själv sagt att det är grovt oansvarigt att pressa sina underleverantörer.

Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för detta. Jag skulle vilja säga att det är ekonomiskt vansinne att lägga ned reaktorer som är fullt fungerande. Vi vet att det har kommit olika rapporter som visar på motsatsen. Det vet också ledamoten Nordin.

Jag tycker att det är fullt rimligt att vi kan ställa krav på att man faktiskt gör en extern och oberoende utredning som ser över möjligheterna att driva vidare de två kraftverken. Nu är det egentligen bara ett av verken som är möjligt, vilket vi också lyfter fram i detta betänkande. Jag tycker att det är fullt rimligt. Vi ska inte stå här och tala om olika kraftverk, men vi ska se till att värna de fossilfria kraftverk som finns här i Sverige. Kärn- och vattenkraften tillsammans med vindkraften är det som gör att vi har en stark konkurrenskraft här i Sverige. Det är det som vi ska värna för klimatets skull och för svensk konkurrenskrafts skull.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 11 och i övrigt till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Det är härligt att debattera energifrågorna. Det är få områden där det händer så mycket som inom energisektorn och där det sker en så spännande utveckling. Man kan säga att hela marknaden håller på att stöpas om just nu.

Man kan titta på trenden globalt och i Sverige. Fossil energi och kärnkraftsenergi byts mot förnybar energi. Här i Europa drivs det av bland annat den stora reform av EU:s utsläppshandelssystem, ETS, som vi i Miljöpartiet drev igenom. Som ett exempel kan man titta på den tyska energimarknaden där utsläppen från elen har minskat med 30 procent. Kol- och kärnkraftsproduktion läggs ned och ersätts av förnybar elproduktion.

Jag ska nämna ett spännande exempel på ett av de utvecklingsområden där det kanske händer mest just nu, nämligen havsvinden. För bara några veckor sedan togs det första spadtaget till världens största havspark, Dogger Bank Wind Farm i Nordsjön. Detta är mycket inspirerande. Denna park kommer att använda de absolut kraftfullaste turbiner som finns. De är alltså 260 meter över havsytan. Det är mycket högt. Totalt sett kommer hela denna park att producera el som motsvarar behovet för fyra och en halv miljoner hushåll. Det är alltså en park som producerar så mycket el. Det är mycket stora mängder.

Samma utveckling har vi på landsidan, inte minst här i Sverige. Vi har haft en enorm utbyggnad av vindkraften, där vi nu faktiskt också håller på att bygga en av världens största vindparker - Markbygden utanför Piteå. Liknande saker ser vi på solsidan. Solen är ett tåg som sakta plockar upp fart. Från låga nivåer har solenergin nu ökat mycket kraftfullt även i Sverige. Vi har gått från att vara ett av de länder som har varit sämst på solenergi i Europa. Sedan har det skett en rad politiska förändringar - regelförenklingar och en tjugodubbling av solcellsstödet. Detta har denna regering bidragit med. Nu har vi sett en ökning på 400 procent bara under de senaste tre åren.

Om man tittar lite grann på potentialen är den enorm. Potentialen bara för havsvind i Sverige är 300 terawattimmar uppåt. Det är den rent tekniska potentialen. Allt detta kommer naturligtvis inte att realiseras. Men detta säger någonting om hur stor potentialen är i stort. På land är det minst 100 terawattimmar vindkraft som kan byggas skapas rent tekniskt.

På solsidan har vi 40 terawattimmar på tak och 50 terawattimmar på övriga ytor.

Detta är alltså enorma energikällor som vi håller på att nyttja och ska bli ännu bättre på att nyttja framöver.

På andra sidan ser vi hur kolproduktion läggs ned och kärnkraft krånglar.

Sandbag är en av de tankesmedjor i Europa som kan dessa frågor absolut bäst. De beskriver det som vi ser i Europa just nu som kolens kollaps. I nästan vartenda land i Europa minskar kolproduktionen drastiskt, bland annat på grund av den reform som de gröna partierna drev igenom i Europa och på grund av all den nya energi som förs in via vind och sol.

Jag ska nämna ett konkret exempel om kärnkraften. Bara för någon dag sedan kom ytterligare besked om att reaktorn Olkiluoto 3 i Finland blir ännu mer försenad. Denna reaktor har nu blivit mer än tolv år försenad. Varje gång som den ska öppnas kommer det besked om att tiden förlängs. Det var sagt att den skulle tas i kommersiell drift nästa år. Men nu kommer det sannolikt att bli ännu senare. Under denna tid har reaktorn blivit fördyrad gång på gång. Nu är det en av världens dyraste byggnader. Faktum är att den konkurrerar med NKS om att vara en av världens dyraste byggnader, och NKS känner några av partierna i denna kammare till väl.

Man kan säga att kärnkraften i västvärlden upplever de tre f-orden - förseningar, fördyringar och fiaskon. Det är realiteten för kärnkraften just nu i västvärlden och på andra håll i världen.

Herr talman! Vi ska förstås välkomna all ny förnybar energi. Men vi måste också nu fokusera på att vi ska rigga systemet rätt. Vi har ett system som baseras på en traditionell syn på hur energiproduktion ser ut med vissa typer av energiflöden och produktion. Vi vet att produktionen kommer att vara mer variabel framöver, oavsett vad någon av oss i den här kammaren tycker om den saken. Därför måste vi rigga detta system rätt framöver för att kunna ta till vara all den positiva energi som kommer från det förnybara. Då är det inom tre områden som vi behöver reformer.

Det första området är flexibilitet i stort. Vi behöver en mer flexibel marknad. Det innebär att hushåll och industrier måste använda energin på ett smartare sätt. Det måste vara ekonomiska styrmedel som styr åt ett mer flexibelt användande. Vi behöver få igång marknader för den lokala effekten. Det finns vissa som tror att vi har brist på el nationellt. Dessa personer avslöjar sin okunnighet. På sin höjd är det vid vissa tillfällen brist lokalt, och det beror på överföringskapacitet och liknande. Här måste vi bli bättre på allt som har med lagring att göra - batterier och att få igång produktion av vätgas för att ta emot den produktion som blir över när det produceras bland annat vindkraft.

Det andra området är energieffektiviseringar. Det är en potential som är mycket stor och som i dagsläget inte realiseras i den utsträckning som den bör realiseras. När vi sparar el blir också topparna lättare att hantera. Därför är det en del av att rigga detta nya elsystem.

Det tredje och sista området är naturligtvis överföringskapaciteten. Vi behöver en starkare överföring i nord-sydlig riktning. Men vi behöver också en generell upprustning och en större robusthet i hela nätet.

Med dessa tre områden som grund för framtida reformer, och dessutom mer förnybar elproduktion, råder det inget tvivel om att vi kommer att sätta ut en snitslad väg fram mot 100 procent förnybar elproduktion i detta land.

Herr talman! Jag tycker att Lorentz Tovatt hade en bra avslutning: Det gäller att rigga systemet rätt. Då gäller det att också ta vara på de resurser vi faktiskt har i systemet redan i dag och inte bara bygga nytt.

Lorentz Tovatt talade om flexibilitet. Ja, den svenska vattenkraften kan köras flexibelt och därmed hjälpa till att hantera variationer i annan produktion. Han talade om den lokala effekten. Ja, framför allt småskalig vattenkraft finns lokalt och kan dessutom utöka sin produktion om villkoren är de rätta. Lorentz Tovatt talade även om överföringskapacitet, och med mer lokal produktion behöver vi mindre investeringar i nät.

I Sverige har vi betydligt färre vattendrag som klassas som kraftigt modifierade jämfört med andra länder som lever under precis samma regelverk som vi gör i Sverige. I andra länder går det till och med att bygga ny småskalig vattenkraft, men i Sverige motarbetas den existerande. Min fråga till Lorentz Tovatt är: Tycker Lorentz Tovatt och Miljöpartiet att myndigheterna lever upp till den nya lagstiftning som vi här i kammaren antog och som innebär att man ska nyttja alla tillgängliga undantag i EU-rätten för att värna den småskaliga vattenkraften?

Herr talman! Tack för frågan, Rickard Nordin! Det som ska sägas är att det pågår arbete och att myndigheterna jobbar med frågan. Den nationella planen arbetas fram medan vi talar här.

Det är helt enkelt så att vi ska ha nya moderna miljökrav och en nationell plan på plats. Det är någonting som Rickard Nordins parti har ingått en överenskommelse med regeringen om, och jag minns att Rickard Nordin gång på gång har varit ganska hård i tonen när andra partier har valt att ta upp överenskommelser som finns till debatt i riksdagen. Det verkar dock inte gälla honom själv. Jag vet alltså inte riktigt; jag har svårt att helt och hållet greppa reservationen. Jag tycker att det är ett märkligt förfarande med tanke på att det just nu pågår ett arbete och att Rickard Nordin i andra sammanhang inte brukar gilla den typen av förfarande han nu själv håller på med.

Herr talman! Jag vill klargöra för Lorentz Tovatt att det tillkännagivande som finns, där Miljöpartiet har en reservation, är framåtsyftande. Det syftar inte på den nationella plan som nu tas fram, och den syftar inte på överenskommelsen. Det framåtsyftandet framgår väldigt tydligt i tillkännagivandet.

Sanningen är dock att myndigheterna inte alls arbetar med detta, Lorentz Tovatt. Regeringen arbetar med den nationella planen, och där ska såklart även Centerpartiet vara med eftersom vi står bakom energiöverenskommelsen. Men det var inte det som var min fråga. Lagstiftningen är nämligen på plats sedan den 1 januari, och där står det tydligt att man ska använda alla tillämpbara undantag enligt EU-rätten. Min fråga kvarstår: Tycker Lorentz Tovatt och Miljöpartiet att myndigheterna tillämpar lagen korrekt? Tycker man att alla undantag används? Tycker man att vi har tillräckligt många kraftigt modifierade vatten?

Detta har ingenting med tillkännagivandet eller den nationella planen att göra, för det är separata frågor. Min fråga handlar om ifall Miljöpartiet tycker att den nuvarande lagstiftningen tillämpas korrekt av myndigheterna. Det är frågan, inget annat.

Herr talman! Det blir ju lite semantik - min poäng är naturligtvis att vattenfrågorna generellt ingår i energiöverenskommelsen och att detta har med varandra att göra.

Jag tycker att det blir märkligt att man bryter ut delar av det, och dessutom ganska specifika delar som rör enskilda myndigheters hantering av ärendena, och sedan gör en stor riksdagsfråga av det. Jag tycker att det är lite märkligt att hantera detta på det sättet givet att det finns en energiöverenskommelse som man har slutit och som man står bakom. Jag har inga specifika synpunkter på enskilda myndigheters hantering av dessa frågor, utan vi hanterar det brett i energiöverenskommelsen. Även Rickard Nordin och Centerpartiet är med i den överenskommelsen, och där har vi hand om och diskuterar dessa frågor.

Herr talman! I dag är jag oerhört glad och tacksam. Under de två år jag har haft förmånen att återigen sitta i riksdagen har jag rest och träffat väldigt många ägare till småskalig vattenkraft. Jag har haft förmånen att lyssna till deras berättelser om hur de upplever att lagstiftningen fungerar och hur de upplever att myndigheter och domstolar hanterar deras ärenden. Det har inte alltid varit en vacker och positiv berättelse, utan den har snarare präglats av stor frustration. Det gör mig dock oerhört glad att i dag få vara här i kammaren och se att man gör ett tillkännagivande som så tydligt visar att riksdagen är positiv till småskalig vattenkraft samt att ansökningsförfarandet ska ske på ett enkelt sätt och till en rimlig kostnad.

Från kristdemokratiskt håll har vi också, tillsammans med andra, tagit initiativ till två seminarier som hållits i riksdagen under mandatperioden. De har handlat om just den småskaliga vattenkraften, och även dessa seminarier har pekat på behovet av ett tydliggörande. Att vår motion, och även Centerpartiets motion, har lett till detta tillkännagivande i dag är en tydlig signal. Det signalerar att vi i riksdagen vill att den småskaliga vattenkraften ska kunna utvecklas. Det är ett positivt besked. Det är positivt för landsbygden, och det är positivt för näringslivet. Det är faktiskt positivt även för svensk säkerhetspolitik då vi får ett energisystem som kan verka i mindre skala även om det övriga systemet på olika sätt skulle vara hotat.

Jag är därför glad och tacksam för det beslut som i dag tas och tackar för det.

Överläggningen var härmed avslutad.

Energipolitik

(Beslut fattades under § 15.)

Handelspolitik