Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

Fru talman! Svensk arbetsmarknad står inför omfattande problem. Vi har en långtidsarbetslöshet som slår nya rekord. Vi har nära 1 miljon människor som inte kan försörja sig själva. Samtidigt skriker bransch efter bransch efter kompetens, som man behöver rekrytera för att kunna fortsätta utveckla sin verksamhet och för att bidra till svenskt välstånd.

Vi behöver se omfattande reformer på svensk arbetsmarknad. Gymnasieutbildningen, som är en del av det vi kommer att diskutera här i dag, är en viktig pusselbit i detta arbete.

Från Moderaternas sida håller vi i stort med om den problembeskrivning som läggs fram i utredningen som ligger till grund för den proposition som ska diskuteras här i dag. Vi välkomnar att betydande hänsyn tas till arbetsmarknadens behov vid planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Det är viktigt. Det är nödvändigt för företagens kompetensförsörjning, och det är bra för arbetslinjen.

Vi ser dock omfattande problem i utformningen av denna proposition. Vi är oroliga för att den riskerar att bidra till ökad byråkrati, hot mot fristående gymnasieskolor och bristande kvalitetsuppföljning inom gymnasieskolan.

I propositionen föreslås att arbetsmarknadens behov ska få större betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Det är positivt, men att dessa platser erbjuds är ju ingen garant för att eleverna kommer att efterfråga dem. Vi menar att regeringens förslag måste kombineras med en ny ordning där branscherna i större utsträckning kan styra innehållet i och utformningen av yrkesprogrammen för att garantera en ändamålsenlig utbildning som motsvarar vad som krävs på arbetsmarknaden. Dagens rådgivande roll är helt uppenbart bristfällig och lämnar begränsade påverkansmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

En yrkesutbildning med hög relevans i innehållet kommer att öka attraktiviteten för yrkesprogrammen och öka träffsäkerheten för utbildningar som leder till jobb. Att regeringen har valt att inte lämna förslag på hur branscherna på ett tydligare sätt ska få inflytande över utformningen av yrkesprogrammen är en stor brist i regeringens proposition.

Regeringen föreslår att ett godkännande av en ansökan om att bli huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov. I kombination med förslaget om kommuners samverkan kring utbud och dimensionering samt Skolinspektionens uppdrag att godkänna utbildningar som inte innebär påtagligt negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna finns det, menar vi, en påtaglig risk att detta innebär ett hinder för friskoleetableringar. Vi menar att det är en stor brist i denna proposition.

Vi menar därför att det krävs ett förtydligande i lagen om att syftet med kommuners samverkan inte får vara att blockera nyetablering av fristående gymnasieutbildningar samt att skolhuvudmän ska behandlas lika genom denna dimensioneringsprocess.

En annan brist i regeringens proposition är avsaknaden av ordet kvalitet. Fokus läggs helt på kvantitet och antalet utbildningsplatser och inte på kvaliteten i de utbildningar som erbjuds. Vi menar att regeringen bör återkomma med förslag om hur kvaliteten kan öka och hur denna kan utvärderas. Detta bör vara grunden för hur dimensioneringen sedan ska göras, men det saknas i propositionen.

Moderaterna saknar också förslag om hur vi kan stimulera efterfrågan på utbildningar som i stor utsträckning leder till jobb. Förbättrad karriärvägledning och en tydlig information om kopplingen mellan utbildningsval och framtida arbetsmarknad är, menar Moderaterna, centrala delar för att fler ska välja en utbildning som möter arbetsmarknadens behov.

I propositionen föreslås det att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag. Dessa ska vara stöd för dimensionering och planering av samt erbjudande om gymnasial utbildning. Sedan ska regionerna tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig sektor på kort och lång sikt. Vi menar att det är av största vikt att de här planeringsunderlagen innefattar både ett nationellt och ett regionalt perspektiv samt att representanter för program- och branschråd medverkar vid framtagandet av dessa regionala planeringsunderlag.

Moderaterna håller med om den synpunkt som flera remissinsatser har lyft fram vad gäller vikten av att planera för att göra dessa reformer utvärderingsbara, så att vi kan få bättre data och följa till exempel antagna och sökande till komvux. Det skulle möjliggöra bättre effektutvärderingar av de här reformerna. Det tror Moderaterna hade varit viktigt med tanke på de omfattande förändringar som nu föreslås.

Fru talman! Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 9.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation 1.

Vi behandlar alltså betänkandet Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning. Regeringen föreslår att gymnasieskolan ska dimensioneras bättre, dels för att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden, dels för att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Från Sverigedemokraterna instämmer vi i regeringens intentioner och problembeskrivning. Vi ser att det i dag på gymnasiesidan finns en ganska svag koppling till arbetsmarknaden på flera utbildningar. Vi ser också hur gymnasieutbudet växer ganska okontrollerat. Det startas skolor här och där utan att det finns någon form av diskussion om vad det är för typ av utbildning som ska startas.

Vi ser att ett oönskat antal elever hoppar av utbildningar. Vi ser även att introduktionsprogrammen växer och att en stor grupp elever inte är behöriga att läsa ett nationellt program. Den problembeskrivning som målas upp av regeringen stämmer ganska väl med de problem som vi har sett när det gäller gymnasieutbildningarna.

Särskilt allvarligt är det när det gäller yrkesprogrammen. I tidigare debatter har vi fokuserat på att det är ett problem att locka elever till dessa. Det beror bland annat på svag marknadsföring; vi är dåliga på att framhålla betydelsen och vikten av de yrkesförberedande programmen.

Vi har också ett alldeles för starkt fokus på högskolebehörighet, vilket leder till att man sänder signalen att det inte är lika bra att läsa ett yrkesprogram som att läsa ett högskoleförberedande program. Detta påverkar elevernas val av gymnasieprogram.

Vi har en omodern syn på yrkesprogrammen. Här har föräldrarnas roll en ganska stor påverkan. När man tänker på yrkesprogram tänker man på industri - kanske på smutsig 70-tals industri - men så fungerar det inte. Samhället har förändrats, och det är mycket teknik i dagens yrkesprogram. Det är något helt annat i dag än det var för 30-40 år sedan.

Studie- och yrkesvägledningen är otillräcklig. Den måste stärkas för att man ska kunna leda in elever på rätt spår. De ska bli medvetna om att när man går ett yrkesprogram har man också mycket större möjligheter att skaffa sig en livslång försörjning och många gånger också en mycket bättre livslön än de som läser på högskoleförberedande program. Detta är någonting som man måste fokusera på. Jag tror att det skulle lösa ganska många problem, men inte alla.

I den parlamentariska grupp som tillsattes och som har lett fram till regeringens förslag har Sverigedemokraterna under resans gång lyft fram några problem.

Jag har bland annat pekat på att man inte kommer runt det här med dimensionering om man inte samtidigt tar sig an problemet med att varje kommun tvunget ska ha sin egen lilla gymnasieskola. De startas upp i alla kommuner, och sedan kan man inte prata med den närliggande kommunen.

Det här måste fördelas bättre. Man måste peka ut centrala områden för var en kommunal skola ska finnas. Om man inte gör det kommer vi att vara kvar i problematiken med att vi får en mängd utbildningar som inte är synkade med arbetsmarknaden eller till den efterfrågan som finns.

Den andra punkten är att man i många kommuner alltid strävar efter att tillgodose elevernas förstahandsval. Här måste vi bli mycket tydligare med att det ska råda konkurrens om platserna. Det måste finnas konkurrens om utbildningsprogrammen. När det saknas leder det till att kommunerna bygger ut framför allt billiga gymnasieprogram. Vi ser till exempel att det samhällsvetenskapliga programmet sväller. Det är många som går där som kanske hade varit mer lämpade att gå just ett yrkesprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Den tredje punkt som jag pekade på i den parlamentariska kommittén var den övertro som finns på byråkratiska modeller. Det finns en övertro på den sociala ingenjörskonsten - bara man hittar på modellen och strukturen löser sig problemen! Så är det inte. Det finns oändligt många exempel på det.

Vi hade hoppats att regeringen skulle ta till sig detta. Vi har noterat att en stor del av utredningen inte har landat i något förslag från regeringen, och det är vi givetvis glada för. Men vi hade som sagt hoppats att regeringen även skulle ta till sig de punkter som vi har fört fram. Nu ser vi dock att det är just den sociala ingenjörskonsten som är det dominerande inslaget i förslaget.

Regeringen föreslår alltså nu att minst tre kommuner ska bilda ett primärt samverkansområde. Dessa kommuner ska sinsemellan komma överens om hur utbildningarna ska fördelas mellan dem, hur de ska samarbeta och var de ska placera de olika programmen.

Det finns tre problem med detta. Det första gäller just kommunernas samverkan. Vi kan titta på hur det fungerar i det län jag själv kommer ifrån, Skåne. Där byggs nya skolor i närliggande kommuner utan att kommunerna talar med varandra. Förutsättningarna för att tala med varandra är ibland obefintliga. Man tänker i kommunen: Vi har elever som söker skolor i en annan kommun. Det ska de inte göra Vi ska ha utbildningen själva! Och så bygger man en ny gymnasieskola. I dagsläget är det tre närliggande kommuner inom en radie på kanske två mil som bygger tre nya gymnasieskolor. Alla förstår att det här inte funkar. Pengarna ska ju inte läggas på lokaler; pengarna ska läggas på utbildning.

Det finns en övertro på att kommunerna ska samverka, och det är en svaghet. I förslaget står att kommunerna bör samtala och bör komma överens - inte att de ska. Det är inget tvång. Vi tror att risken är stor att det här inte leder till någonting.

Det andra problemet är de regionala planeringsunderlagen. Regeringen föreslår att Skolverket ska ta fram regionala planeringsunderlag för att säkerställa arbetsmarknadens behov.

Vi är ytterst skeptiska till denna modell. Det blir en enorm byråkrati, och det kommer att kosta mycket pengar. Vi tycker att det hade varit bättre att stärka branschernas inflytande över vissa utbildningar. Dessutom finns det problem i gränsregioner. Hur väger man in arbetsmarknaden i planeringsunderlagen? Den aspekten saknar vi i regeringens förslag.

Det tredje problemet handlar om de enskilda aktörerna. I det förslag som ligger på bordet i dag är de lite vid sidan om. De kommer inte in i spelet förrän kommunerna har samtalat. Vi tycker att det därmed finns en risk för att nya aktörer inte kan etablera sig, och vi är inte säkra på att det här kommer att gynna kompetensförsörjningen i längden.

Fru talman! Sverigedemokraterna delar i och för sig regeringens problembild: Yrkesprogrammen är inte tillräckligt attraktiva för att locka elever. Vi inser att detta problem måste åtgärdas.

Men problemet kan inte lösas genom att vi hittar på nya byråkratiska strukturer, som dessutom inte följer någon enhetlig linje över landet. Staten måste ta ett större ansvar för både placering och utbud av gymnasieskolor i en modell där även fristående aktörer är delaktiga. Vi hade hellre sett ett statligt huvudmannaskap för gymnasieskolan än regionala byråkratiska strukturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 2 i betänkandet.

Från Centerpartiets sida välkomnar vi den proposition regeringen har lämnat till riksdagen för behandling. Det handlar om att få fler människor att komma i arbete. Precis som tas upp i propositionen är företagens kompetensbehov stora. Vi har hört det tidigare i debatten.

När man reser runt om i landet möter man ständigt företag men även människor i offentlig sektor som har svårt att få ta i kompetens, inte minst på gymnasial nivå. Det gäller alla branscher och alla storlekar på företag; de har svårt att hitta den kompetens som behövs.

För vår del är det viktigt att utbildning leder till arbete. Alltför många elever ångrar sina studieval, och den dåliga matchningen på svensk arbetsmarknad är bland de sämsta i OECD. Det är ett problem för svensk konkurrenskraft. Här är såklart samverkan mellan skola, samhälle och näringsliv centralt.

Vi kan se att gymnasiala yrkesutbildningar är den kompetensnivå som flest företag efterfrågar. Risken finns att det år 2035 kommer att saknas ungefär 290 000 yrkesutbildade. Svenskt Näringsliv uppskattar att den andel som tar examen från yrkesutbildning behöver öka från 30 procent till 40 procent. Vi behöver alltså se till att fler ungdomar väljer yrkesprogram.

Centerpartiet ställde sig tidigare i våras bakom den proposition som regeringen då lade fram om högskolebehörighet på gymnasieutbildningarna. Det handlar om att högskolebehörighet ska finnas med från grunden men att man ska ha möjlighet att välja bort den. Det tror vi kan vara en del i att stärka attraktiviteten för yrkesutbildningarna. Men fler åtgärder behöver vidtas.

Det är viktigt att såväl utbudet av som kvaliteten på yrkesutbildningarna stärks. Vi har ett läge där det saknas nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen varje år, samtidigt som ungefär 40 procent av dem som läser på ett högskoleförberedande program inte läser vidare på högskolor och universitet. Därför är det viktigt att det i det förslag som ligger tas hänsyn till både arbetsmarknadens behov och elevernas önskemål i den gymnasiala utbildningens dimensionering. Det är också i linje med den reglering som sker på universitet och högskolor i Sverige genom regleringsbrev.

Propositionen innehåller en rad förslag för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för både ungdomar och vuxna. Det handlar bland annat om att det är såväl arbetsmarknadens behov som elevernas önskemål som ska ligga till grund för dimensioneringen av utbildningen.

Kommunerna ska samverka med varandra inom samverkansområden. Det ska ges tydligare information från huvudmännen till eleverna om utbildningarnas inriktning och vad de kan leda till. En liknande reglering ska ske också kopplat till de fristående huvudmännen. Det handlar alltså om att möta såväl ungdomarnas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområdet.

Det läggs även till en uppgift till regionerna i det regionala utvecklingsansvaret att bedöma regionens behov av kompetensförsörjning inom privat och offentlig sektor såväl på kort som på lång sikt. Det ska också tas fram planeringsunderlag.

Vi välkomnar som sagt regeringens förslag, men samtidigt finns det en del saker att poängtera med reformen som är viktiga framöver. Vi lyfter fram några i den följdmotion som vi har väckt och i de reservationer vi har i betänkandet.

En viktig del är att de teoretiska utbildningarna, som en stor andel av ungdomarna läser, ska kunna utvecklas till utbildningar av god kvalitet. De ska kunna växa och utvecklas så länge de bedrivs med god kvalitet. Det är också viktigt - oavsett om det handlar om en yrkesutbildning eller en högskoleförberedande utbildning - att kontakten med näringslivet och det omgivande samhället stärks. På det viset kan man få ungdomar att bli mer anställbara men mer också förberedda inför yrkeslivet oavsett vilken väg de väljer på gymnasiet.

Vi ser också ett antal reformer som behöver komma på plats, inte bara för att det ska finnas utbildningar på gymnasial nivå utan också för att det ska vara attraktivt att läsa dem så att fler väljer yrkesutbildningar. Där har vi ett antal förslag i vår reservation, och jag vill lyfta fram några av dem, fru talman.

Först och främst ser vi ett stort behov av att stärka studie- och yrkesvägledningen. Den är bristfällig och ganska ojämn runt om i landet. Här ser vi ett behov av ytterligare reformer. Jag hade hoppats att regeringen hade tagit höjd för det och gjort ytterligare reformer för att stärka studie och yrkesvägledningen. Det finns utredningar som har lagt fram förslag för att stärka studie- och yrkesvägledningen. Den behöver genomsyra hela studiegången, inte minst redan vid tidiga åldrar.

Kopplat till att stärka kvaliteten kan vi konstatera att Skolinspektionen 2019 pekade på ganska stora brister i gymnasieskolans studie- och yrkesvägledning, bland annat att den inte är tillräckligt anpassad för en föränderlig arbetsmarknad.

Det behövs också mer specifika åtgärder för att stärka studie- och yrkesvägledningen så att fler blir medvetna om de olika val som finns och på det sättet får bättre förutsättningar att inte bara göra ett val utan också göra ett medvetet val.

Men för att stärka attraktiviteten på yrkesprogrammen behöver vi också se till att fler vill läsa dem. Då handlar det inte minst om hur vi ser till att yrkesutbildningarna omtalas, hur viktiga de är för Sveriges konkurrenskraft och hur bra jobb de innebär för en god karriär och ett gott liv. I det vilar också ett ansvar på den politiska debatten. Det vilar ett stort ansvar på skolan att bedriva utbildning av hög kvalitet, men det vilar också ett ansvar på branscherna att öka attraktiviteten för yrket.

Från Centerpartiets sida ser vi också att branschernas inflytande över utbildningarna behöver stärkas. På det sättet kan attraktiviteten öka och fler vilja välja de yrkesutbildningar som finns. Därmed kan vi se till att utbildningarna är relevanta så att man blir rustad med en utbildning av god kvalitet och därmed har bättre förutsättningar senare på arbetsmarknaden.

Fru talman! Det finns ett annat problem i dag när det gäller yrkesutbildningar som vi också behöver ta upp. I en bredare kontext har vi en stor lärarbrist i Sverige, men den lärarbristen finns också när det gäller yrkeslärare. För att se till att fler får möjlighet att läsa en yrkesutbildning av god kvalitet behöver vi se till att det finns yrkeslärare som är utbildade, såklart, och helt enkelt skapa förutsättningar för fler att kunna ta den vägen och utbilda sig till yrkeslärare för att därmed kunna bidra till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Avslutningsvis lyfter propositionen förslag kopplat till fritt sök när det handlar om den kommunala vuxenutbildningen. Där säger Centerpartiet i en av sina reservationer i detta betänkande att vi tycker att det är bra att möjliggöra för fritt sök inom sammanhållna yrkesutbildningar på komvux som erbjuds inom det primära samverkansområdet men att vi samtidigt tycker att det finns skäl att undersöka om det ska finnas en ökad möjlighet att läsa utanför det primära samverkansområdet. Det hoppas jag är en fråga som vi tittar vidare på under nästa mandatperiod för att se hur möjligheterna kan stärkas att läsa utbildningar utanför samverkansområdet, detta för att individer ska få förutsättningar att läsa en utbildning som man själv ser sin framtid inom även om den ligger utanför det område där man bor.

Fru talman! Jag vill börja med att välkomna den särskilde utredaren Lars Stjernkvist, som sitter i publiken i dag och lyssnar på den här debatten.

Fru talman! I mars 2018 tillsatte regeringen en statlig offentlig utredning i syfte att ta fram förslag om hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre skulle kunna planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Några år senare står vi här, när nu regeringen har lagt fram propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.

Vänsterpartiet ställer sig positivt till majoriteten av förslagen i propositionen. Men vi har också synpunkter på en del av förslagen, som jag tänkte tala om i dag.

I propositionen föreslår regeringen bland annat att det ska införas krav på att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal, ett så kallat primärt samverkansavtal. Även en samverkan som sker på annan liknande grund ska anses uppfylla kravet. I gymnasieskolan ska avtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion, som är utformade för en grupp elever. I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska avtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar.

Vänsterpartiet ser positivt på samarbete, men vi arbetar också för att hela utbildningsväsendet inklusive gymnasieskolan ska förstatligas och hade önskat att utredningen hade lagt fram lite mer systemförändrande förslag. Men när det nu är kommunalt huvudmannaskap för gymnasieskolan delar vi uppfattningen att det behövs ett samarbete mellan kommunerna för att uppnå ett ändamålsenligt utbud av utbildningar.

Vi konstaterar i enlighet med utredningens bakgrundstexter att denna typ av samverkan redan existerar i stora delar av landet. Det är dock viktigt att påpeka, likt en rad remissinstanser, att denna typ av samarbete sker bäst på frivillig basis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Göteborgs kommun anför i sitt remissvar att det finns en uppenbar risk att förslaget leder till intressekonflikter mellan de samverkande kommunerna och ifrågasätter om det är rätt väg att gå att lagstifta om att kommuner ska samverka på det sätt som man gör i propositionen. Lärarförbundet anför att utredningens förslag på samverkansmodell skapar en otydlighet i ansvarsfördelningen och i styrkedjan. Samarbeten kräver ordnade, transparenta former som är likvärdiga över landet. Vänsterpartiet instämmer i dessa remissinstansers synpunkter.

Fru talman! Vidare föreslår regeringen att en kommuns erbjudande av yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar ska omfatta all sådan utbildning som anordnas av huvudmännen i samverkansområdet. Det ska vara möjligt att fritt söka till sådana yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som erbjuds inom samverkansområdet man bor i. Hemkommunen ska vara skyldig att svara för kostnaderna för en behörig sökandes utbildning i en annan kommun inom samverkansområdet.

Vi ser positivt på att eleverna ska kunna söka utbildningar i andra delar av landet och samverkansområdet men instämmer i remissvaren från Bräcke kommun, Jämtlands gymnasieförbund med flera, som anser att förslaget bör utformas så att frisök ska gälla endast när hemkommunen inte erbjuder den utbildningsplatsen. Annars riskerar detta att leda till en ohållbar situation för kommunerna i deras planering av utbildningsplatser för de kommande åren. Vi menar att regeringen borde ha återkommit med ett förslag som förtydligade detta.

Fru talman! Ytterligare ett område jag tänkte ta upp är regionala planeringsunderlag. I förslaget anges att Statens skolverk ska få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Regeringen menar också att uppdraget ska regleras i förordningen med instruktion för Statens skolverk.

Lapplands kommunalförbund anser att det kan finnas en risk att mindre kommuners kompetensbehov inte synliggörs om man ser endast till en hel region, vilket Vänsterpartiet håller med om. Förslaget riskerar därmed att utarma landsbygden och mindre städer på gymnasieprogram till förmån för de större städerna i samverkansregionen när frågan centraliseras i ett skolsystem där kommunerna är huvudmän. Vänsterpartiet vill återigen påpeka att gymnasieskolan bör förstatligas men att detta förslag kan leda till ett system som på sikt försämrar ungdomars tillgång till en likvärdig utbildning.

Här ska jag lägga till något utöver mitt manus. Jag har själv erfarenheter av detta från Dalarna, där jag har varit ordförande för skolnämnden i Dalarnas största samverkanskommun i gymnasiesamverkansområdet Gysam. Där kunde vi se hur utbildningar på mindre orter år efter år fick lägga ned, inte för att de inte var populära utan för att de större kommunerna helt enkelt ansåg att alla utbildningar bör ligga i de största kommunerna.

Här finns en uppenbar risk som jag tror att vi behöver återkomma till framöver. Vi har också en reservation om detta från Vänsterpartiet, reservation nummer 15, som jag vill yrka bifall till.

Fru talman! I det här förslaget återfinns formuleringen: "Regeringen föreslår att för att en enskild ska ges ett godkännande som huvudman för gymnasieskola ska det krävas att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Vänsterpartiet tycker att det är väldigt positivt att regeringen lägger fram detta och att enskilda huvudmän ska agera på samma villkor som de kommunala huvudmännen. Samtidigt skulle detta inte beröra så många skolor och riskerar att minska likvärdigheten. Jag ska förklara varför. Bland annat Lärarnas Riksförbund menar i sitt remissvar att dimensioneringen ska gälla hela den gymnasiala utbildningen, och då måste befintliga enskilda skolor också omfattas av det här på lika villkor och inte enbart de nya som startar. Vi menar att regeringen bör återkomma med nya förslag angående detta.

Fru talman! I Sverige råder i dag stor kompetensbrist inom många branscher. Det finns hundratals bristyrken i Sverige. Behoven av rätt kompentens på arbetsmarknaden är alltså stora. För att vara positiv kan man säga att det innebär stora möjligheter till fler jobb om vi klarar kompetensförsörjningen på ett bättre sätt.

Att erbjuda människor rätt typ av utbildning så att vi också kan förse arbetsmarknaden med rätt arbetskraft är en förutsättning för att vi ska kunna ha ett företagsklimat i världsklass, och det är någonting som vi verkligen behöver både för att det är bra i sig för företagen och för att vi ska klara välfärden och rusta rättsväsendet för att kunna ta tillbaka tryggheten i landet. Det är därför väldigt välkommet att vi i dag har möjlighet att diskutera förslag som handlar om att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och om hur vi förbättrar kompetensförsörjningen.

Fru talman! Kristdemokraterna tycker att det är på tiden att arbetsmarknadens behov nu ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildningarna inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Självklart inser vi svårigheterna i att göra de här bedömningarna av de framtida behoven. Det kräver ett ganska stort mått av ödmjukhet när man ska försöka sia om framtiden, men samtidigt är det precis, som LO, Saco och Svenskt Näringsliv har påpekat, helt nödvändigt för kompetensförsörjningen att även arbetsmarknadens behov vägs in och beaktas.

Det är orimligt som det har varit att elevernas söktryck allena har fått styra vilka utbildningar som en kommun erbjuder. Det är klart att man som kommunpolitiker måste få beakta både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. I annat fall riskerar vi att utbilda människor till arbetslöshet, och risken för kompetensbrist blir onödigt stor. Det är inte ansvarsfullt, och därför är regeringens proposition välkommen och efterlängtad i flera avseenden.

Fru talman! Det ska sägas att regeringen även föreslår att kommunerna ska ha ett krav på sig att samverka med minst två andra kommuner när det gäller dimensionering, planering och erbjudande av viss utbildning i gymnasieskolan och på komvux. På vissa håll i landet förekommer redan gemensamma gymnasieregioner, men det är bra att den här typen av samarbeten kommer till nu på bred front.

Skolverket kommer att få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för planeringen och dimensioneringen. Regionerna föreslås att inom ramen för sitt tillväxtarbete förse kommunerna med bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

När det gäller detta vill Kristdemokraterna understryka vikten av att de här planeringsunderlagen innehåller både ett regionalt och ett nationellt perspektiv och inte minst att representanter från program- och branschråd medverkar vid framtagandet av såväl regionala bedömningar som myndighetens planeringsunderlag.

En sak som är värd att notera är att enskilda huvudmän inte ska omfattas av kraven på samverkan som gäller kommunerna. Jag och Kristdemokraterna delar den bedömningen men vill ändå betona vikten av ett nära samarbete mellan kommuner och enskilda huvudmän för att kommunernas planering och dimensionering av utbildningen ska kunna bli träffsäker.

Vad gäller de fristående huvudmännen ställer vi oss bakom att för att en enskild ska ges ett godkännande som huvudman för gymnasieskola ska det krävas att utbildningen i fråga dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett arbetsmarknadsbehov. Däremot skulle vi gärna se ett förtydligande i lagen om att kravet att utbildningen ska bidra till att fylla ett arbetsmarknadsbehov inte får tolkas så snävt att det utgör ett hinder för konkurrens i förhållande till kommunal eller regional utbildningsverksamhet.

Avslutningsvis, fru talman, tar vi i dag också ställning till flera förslag som förbättrar för enskilda människor som vill utbilda sig. Det handlar om att den information som en huvudman lämnar om erbjudande av nationella program och introduktionsprogram ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Det är naturligtvis viktig information för den som står inför att välja utbildning och kommer förhoppningsvis att kunna bidra till att fler väljer rätt utbildning.

En annan bra sak är att det ska vara möjligt att fritt söka till sådana yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux som erbjuds inom det primära samverkansområde man bor i. Vi skulle vilja att man går längre och utreder möjligheten att införa ett ännu friare skolval i yrkesutbildning inom komvux. Det skulle i sådana fall innebära att om en viss utbildning inte tillhandahålls i den egna kommunen ska man kunna söka sig till en utbildningsplats i en annan del av landet utan att nekas detta av hemkommunen.

Med det sagt skulle jag vilja yrka bifall till reservation 14.

Fru talman! Även om regeringens förslag Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning har en formell och kanske något beige titel kommer det att göra någonting åt kompetensbristen som vi ser i dag. Det bygger på den erkänt skickliga sociala ingenjören Lars Stjernkvists gedigna utredning. I folkmun tror jag faktiskt att den här propositionen kallas för just lex Stjernkvist. Förslaget kommer också att förbättra för våra unga som kommer att kunna erbjudas bättre och mer informerade val av gymnasieutbildning.

Förslagen som vi debatterar och beslutar om i dag tar avgörande steg för att lösa de kompetensförsörjningsproblem som vi sett under lång tid i näringslivet och den offentliga sektorn. Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning kommer att öka fram till 2035, visar SCB:s beräkningar. Redan i dag är efterfrågan stor, som många har vittnat om här, och ibland riktigt akut. Efterfrågan på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning beräknas däremot ligga kvar på ungefär samma nivå. Ja, ni hör ju - det här går inte ihop. Det är färre som går yrkesprogram samtidigt som efterfrågan ökar. Om inte en ännu värre arbetskraftsbrist ska vänta runt hörnet måste vi göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Vi har tidigare beslutat om att yrkesprogrammen som utgångspunkt ska ge högskolebehörighet med möjlighet att välja bort detta. Det är helt avgörande för att öka attraktiviteten på yrkesprogrammen. Men, som någon tidigare sa, det räcker inte. Vi måste fortsätta öka yrkesprogrammens status och få fler att inse att det är ett bra utbildningsval för framtiden.

Fru talman! Planeringen och dimensioneringen ska inte enbart bygga på elevernas efterfrågan, som det är i dag, utan också på arbetsmarknadens behov. Det är en viktig del i det förslag som vi debatterar i dag. Det här är jättebra för kompetensförsörjningen, men det är också jättebra för eleverna.

När man i nian ska välja program ska man kunna vara trygg med att det program man väljer kan leda dit som utlovas, oavsett om det handlar om att få ett jobb direkt efter avslutat program eller om att plugga vidare. Om en utbildning ska kunna uppfylla sitt löfte till en elev måste den också vara dimensionerad utifrån arbetsmarknadens behov och inte inge falska förhoppningar eller bygga på skenbilder.

Vi som samhälle har inte råd att förlora våra barn och unga till arbetslöshet och utanförskap. Om vi ska klara den gröna omställningen behöver vi tekniker, ingenjörer, elektriker, industriarbetare med flera. Om vi ska knäcka brottsligheten och gängen behöver vi utbilda fler lärare, poliser, fältassistenter och många fler. Men vi behöver också ta vara på varenda unge och inte lämna någon efter eller utanför.

Huvudmännen kommer att få ett tydligt uppdrag att informera om vad utbildningens inriktning är och vad den kan leda till. Och studie- och yrkesvägledarnas uppdrag kommer att bli tydligare. Det är helt avgörande. Ungdomar och föräldrar behöver tydlig information och bra underlag inför beslutet när man ska välja utbildning. De behöver inte marknadsföring. Det ska inte handla om att kränga utbildningar. Den långsiktiga kompetensförsörjningen måste vara i fokus. Det tjänar både våra unga vuxna och näringslivet på.

Fru talman! Samverkan är en annan viktig fråga. Enligt förslaget ska kommunerna samverka genom avtal med minst två andra kommuner. Här ser vi ändå att förslagen är väl avvägda så att de kommuner, regioner och samverkansområden som redan nu jobbar bra och har ett väl utvecklat samarbete kan fortsätta med det. Vi ska inte slå sönder bra samverkan. Vi ska däremot se till att samverkan finns överallt. Vi ska styra med tillit och respekt för det kommunala självstyret.

Det är klokt att samverka. Det har vi sett många exempel på. Jag kan nämna Göteborgsregionens samverkan. Vi socialdemokrater i utbildningsutskottet besökte dem härförleden. De har jobbat med dimensionering och planering tillsammans i många år. 13 kommuner, regionen, näringslivet, Arbetsförmedlingen, Trygghetsrådet - you name it - är med. De gör ett jättebra jobb. Det finns inget i förslaget som hindrar dem. Därför är det bra och väl avvägt.

Det regionala uppdraget ska också stärkas. Regionerna får en viktig roll i att ta fram analyser och mål för kompetensförsörjningen. Skolverket får i uppdrag att ta fram underlag. Här finns såklart stor potential för arbetsmarknadens deltagande. Vi ser att de regioner som redan i dag är framgångsrika jobbar i nära samarbete med näringslivet. Omsorgscollege, teknikcollege och sådana samverkansdelar är ofta regionala, men fler samverkansmodeller behöver utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Och nej - någon försöksverksamhet behövs inte. Det finns redan väl beprövad erfarenhet som behöver utvecklas.

Fru talman! En viktig del är också att en ny ansökan från en enskild huvudman ska möta ungdomars efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det är inte en dag för tidigt att vi inför en sådan reglering. Jag tror att vi om några år kommer att se tillbaka på det system vi har haft och undra varför vi över huvud taget lät utbildningar starta som samhället inte är i behov av och som dessutom vilseleder ungdomar i sina livsval. Det här blir bra.

Jag är glad att alla partier, utom SD, ser behovet av att stärka kompetensförsörjningen genom den här propositionen. Jag är glad över de medskick som finns i motioner och det som har framförts i talarstolen. Det bäddar för en bra diskussion och en fortsatt utveckling av detta under nästa mandatperiod.

Jag begriper dock inte varför SD återigen säger nej. De säger nej till bättre dimensionering. De säger nej till att införa högskolebehörighet på yrkesprogrammen för att öka attraktiviteten och möjliggöra det livslånga lärandet. Och de säger nej till att stärka valideringen. Patrik Reslows anförande bestod av en uppradning av problem. Jag har hittills inte hört ett enda förslag på lösning från dem. Men det får stå för dem. De säger nej.

Socialdemokraterna och jag säger ja. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6 under punkt 4. I betänkandet är det en KD-reservation. I grunden är det en KDLreservation, men vi missade tyvärr att närvara när det justerades, vilket har lett till att vår partibeteckning har fallit bort från reservationen. Det handlar om regionala försöksverksamheter vad gäller dimensionering.

Fru talman! Regeringen föreslår i lagförslaget ett flertal ändringar som gemensamt ska syfta till att underlätta ungdomars och unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen till välfärden och näringslivet. Sammanfattningsvis går det ut på att regionala och nationella instansers bedömningar av arbetsmarknadens behov ska få större genomslag än i dag när det gäller dimensioneringen av gymnasieskolan. Det handlar om hur många elever som ska gå på varje program.

Fru talman! Liberalerna menar att det är högst önskvärt att förbättra möjligheterna för en mer fungerande och välfungerande arbetsmarknad. Det är i dag för få som söker sig till praktiska yrken, inte minst inom branscher med stora behov av arbetskraft. I det avseendet bedömer jag, när jag lyssnar på debatten, att partierna i stor utsträckning delar samma problembild.

Det är dock några saker i propositionen som vi är ganska tveksamma till, även om vi inte har yrkat avslag på den. Vår bild - min bild är väldig tydlig när det gäller detta - är att ungdomar i dag väljer utbildning efter vilket arbete eller yrkesliv man siktar på. Man vill bli någonting och väljer en utbildning i den riktningen. Propositionen bygger ganska mycket på motsatsen, på att man i stället ska anpassa vilket yrke man vill ha utifrån den utbildning man vill gå. Jag är tveksam till att ungdomar i dag anpassar sina yrkesdrömmar utifrån någon sorts politisk dimensionering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

För att det här ska fungera förutsätter det att ungdomar och elever har insikt i vilka yrken en viss utbildningsinriktning leder till. Flera talare har redan pekat på hur viktigt det är med en välfungerande studie- och yrkesvägledning och så vidare. Utbildningarna måste också ha tydliga och transparenta benämningar så att man vet vad det är man väljer.

Min uppfattning är att den grundläggande inriktningen i propositionen är utformad utifrån en övertro på statens möjligheter att styra individers vilja och intresse. Det är ganska tydligt i debatten att elevperspektivet - eleverna är ju subjektet i detta - är ganska frånvarande.

Inte allting handlar om att utforma gymnasieskolan för att elever bara ska vara kuggar i ett framtida arbetsmarknadsmaskineri. Det finns också andra värden: förkovran, fördjupning och så vidare.

En tidigare talare nämnde att det inte ska finnas utbildningar som samhället inte behöver. Det finns rätt många. Hela området för humaniora är nödvändigtvis inte så samhällsnyttigt för utvecklingen av alla delar av bruttonationalprodukten, men det finns ett värde i att de utbildningarna också finns. Kunskap har ett värde i sig. Och det är viktigt, fru talman, att det perspektivet också finns med.

Med ett för kortsiktigt perspektiv är risken att man låser in en generation ungdomar och elever i dagens analys av arbetsmarknaden. Det är viktigt att betänka att de som i dag läser på gymnasiet i Sverige kommer att vara ute på svensk arbetsmarknad ända in på 2070-talet. Om man dimensionerar efter vad man bedömer är arbetsmarknadens behov i ett kortsiktigt perspektiv är risken att elever låses in.

Det viktigaste, fru talman, är att det finns breda utbildningar med hög kvalitet, som rustar individer för att kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Framför allt måste fler elever klara gymnasiet. Det viktigaste för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden är ändå att de har en gymnasieexamen. Här behöver vi göra mer för att alla gymnasieutbildningarna ska hålla hög kvalitet.

Därtill är det för få i dag som väljer yrkesprogram. Men jag har svårt att se att man bara med hjälp av en votering i riksdagen kan dimensionera fram en lösning. Man måste titta på varför ungdomar väljer att inte gå utbildningarna. Håller utbildningarna hög kvalitet? Anses de vara moderna? En modell som man går efter i riksdagen är att lägga in mer teori i yrkesprogrammen och göra dem alla högskoleförberedande. Det har vi från Liberalernas sida varit skeptiska till, och vi yrkade avslag på den propositionen. Men vi har ändå öppnat för att ta en diskussion i frågan. Regeringen får återkomma med ett förslag. Vi hade vissa invändningar, som även Skolverket hade, mot den propositionen.

Man vill alltså lägga in mer teori. Samtidigt aviserade regeringen häromdagen att elever som inte når behörighet för att komma in på gymnasiet ska kunna gå just yrkesprogrammen. Man vill ha mer teori och göra programmen högskoleförberedande, men samtidigt vill man att elever som inte har klarat årskurs 7, 8 och 9 i grundskolan ska läsa programmen. Om förslaget genomförs får det väl sedan utvärderas om attraktionskraften har ökat för programmen eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Fru talman! Liberalerna instämmer i analysen från arbetsgivarsidan att den gymnasiala utbildningen behöver dimensioneras efter andra principer än i dag. Det är dock först när det genomförs som man kan se genomslaget i praktiken. Det är därför vi menar att en väg framåt skulle kunna vara att låta olika modeller för dimensionering av utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens behov genomföras genom olika regionala försöksverksamheter. Man behöver inte låsa sig vid att det exakt ska vara en kommun som ska samarbeta med två andra och så vidare. Det går att hitta olika regionala försöksmodeller, och det är detta som Kristdemokraterna ansluter sig till. Vi har en reservation om detta.

Fru talman! Skolverket bör, enligt vår uppfattning, få ett uppdrag att fastställa utbildningars syfte och koppling till arbetsmarknaden, inte minst för att minska risken att ungdomar väljer fel utbildning därför att man tror att den förmodade kopplingen till arbetsmarknaden är bättre än vad den egentligen är. Utbildningen är marknadsförd på ett sådant sätt att man tror att man kommer att få ett toppjobb efteråt. Det är något som tidigare talare också har tagit upp. Det finns särskilda inriktningar för stajlister och influerare och så vidare, och där är kopplingen till ett framtida jobb möjligen mer begränsad.

Det här bör stramas upp genom att Skolverket får ett uppdrag att slå fast fasta benämningar på utbildningarna och tydliggöra vad de leder till.

Fru talman! Det har varit lite hur som helst med gymnasieskolan. Det har varit fritt fram att starta skola, vilken utbildning som helst, bara elever kan lockas dit. Någonstans på vårkanten fylls tunnelbanans reklamskyltar med lockande budskap: Här får du en egen bärbar dator. Här får du en körkortsutbildning. Här får du tillgång till en 3D-skrivare. Det är flera saker som kan vara nog så viktiga och inte minst intressanta och roliga på en utbildning.

Men jag minns själv hur det var när reklamen var riktad till mig när jag skulle göra mitt val i en oändlig djungel av alternativ. Tio år senare städade jag i lådor med gamla papper och hittade mina ansökningsdokument till gymnasiet. Jag var tvungen att pausa hela städningen därför att ångesten från den tiden bara sköljde över mig. Det var lite som Prousts madeleinekaka fast tvärtom - mycket otrevliga minnen.

Att välja gymnasium är ett av de svåraste besluten som jag har fattat i mitt liv. Jag vet att många ungdomar våndas. Det är ett viktigt beslut, och man vill inte göra fel. Det känns som att hela ens framtid står på spel.

Det har undersökts vilka parametrar som ungdomar räknar in när de väljer gymnasieskola. Det skiljer sig ganska mycket mellan studiemotiverade elever och dem som är mer skoltrötta. De studiemotiverade eleverna söker i högre utsträckning utbildningar som håller hög kvalitet. Man har ett mål om vart man vill. De som är mer skoltrötta lockas mer av budskapen på reklamskyltarna.

Den utredare som Lärarnas Riksförbund anlitade för att titta på friskolemarknaden lyfter fram att det finns en skillnad mellan grundskolan och gymnasieskolan när det gäller vilka elever som de fristående skolorna vänder sig till. I grundskolan är det framför allt elever till högutbildade föräldrar som man vill locka. Det är dem man tjänar pengar på. I gymnasieskolan är det tvärtom. Man tjänar mer pengar på dem som inte är så studiemotiverade, som inte ställer höga krav på sin utbildnings kvalitet men som tycker att det kan vara kul med en egen dator och tillgång till en 3D-printer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Fru talman! Det här säger förstås inte allt om gymnasieskolans planering och dimensionering, men det säger någonting om drivkrafterna i systemet. Det är som det är: Det är fritt fram att etablera sig bara man lyckas locka elever, och det har lett till stora problem för hela samhället. Det råder kompetensbrist i snart sagt varenda bransch.

Jag kan inte räkna de möten jag har haft med representanter för olika näringslivsbranscher som har suttit på andra sidan bordet och sagt: Det här måste ni göra någonting åt. Vi i industrin behöver arbetskraft. Vi behöver fler som kan ta arbeten i äldreomsorgen.

I slutändan är det helt enkelt väldigt många som har ställt sig frågan vad som är viktigast. Är det viktigast att friskolorna ska få tjäna så mycket pengar som möjligt? Eller är det viktigast att vi gör det som är bra för hela samhället - att vi ger våra unga en riktig chans att inte bara få en examen utan också komma vidare i jobb eller utbildning? Är det viktigast att säkerställa att alla de företag och kommuner och regioner som har brist på kollegor ska ha fler som vill jobba hos dem? Eller är det viktigast att värna den fria skolmarknaden?

Majoriteten här och även majoriteten av det svenska näringslivet har landat i att kompetensförsörjningen faktiskt är viktigast. Det är ett viktigare samhällsintresse. Det är något som jag är väldigt glad över.

Flera här har varit inne på vikten av att branscherna ska ha inflytande när det gäller utbudet av utbildningar men också deras innehåll så att utbildningarna blir relevanta och faktiskt leder till jobb. Det vill jag understryka.

Den här propositionen löser förstås inte allt när det gäller det. Det kommer att behöva arbetas i praktiken med att samverkan i regionerna ska involvera företrädare för branscherna på ett aktivt och meningsfullt sätt så att det också får påverka utbildningarna. Jag tror att vi nu lägger grunden till en struktur som verkligen kan främja det.

Fru talman! Jag skulle vilja kommentera något av det som Fredrik Malm från Liberalerna var inne på. Jag tyckte att han sa något som var mycket klokt och något som var motsatsen.

Det som var mycket klokt var att det finns kunskap som är viktig i sig, även om ingen vill anställa dig på grund av att du har just den kunskapen, och att bildning har en viktigare funktion i ett samhälle än bara att tillfredsställa en arbetsgivares önskemål.

Så är det såklart, och det perspektivet kommer inte att förloras med dagens förslag. Elevers önskemål är fortfarande en central parameter vid sidan om arbetsmarknadens behov, som läggs till.

Det han sa som jag inte håller med om är att humaniora på något sätt skulle vara oviktig för Sveriges ekonomi.

Även om konst och musik och kunskap om var vårt samhälle kommer ifrån är viktigt i sig betyder det inte att det inte också är viktigt för vårt samhälles utveckling. Jag tror att det tvärtom är helt centralt, och jag tror att vi kanske till och med håller med varandra där. Det kanske var ett olycksfall i formuleringen från Fredrik Malms sida, men jag känner ändå ett behov av att understryka det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Jag tycker också att det är viktigt att understryka att arbetsmarknadens behov naturligtvis aldrig får tolkas som bara här och nu utan måste vara för lång tid framåt. Vi står nu inför behovet av en enorm omställning, en grön omställning till ett hållbart samhälle, och vi måste rusta våra unga för en framtid som vi inte har en aning om hur den kommer att se ut. Det är vår uppgift att se till att det blir en god framtid, men det finns mycket som talar för att framtiden kommer att se mycket annorlunda ut än vi ens kan föreställa oss i dag. Då gäller det att vi rustar våra unga med förmågan att lära om och lära nytt även framåt.

Den här propositionen löser förstås inte heller alla de problemen, men där har vi också gjort reformer för ett arbetsliv där människor utbildar sig på nytt i flera omgångar under sitt yrkesliv.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till dagens proposition.

Jag vill också tacka Anna Ekström, som verkligen har gjort ett gediget arbete med att samverka med oss alla här i riksdagen för att få igenom den här väldigt viktiga produkten med det väldigt tråkiga namnet.

(Applåder)

Fru talman! För att undanröja möjliga missförstånd i debatten: Jag slår alltså ett slag för humaniora som något viktigt. Då går Miljöpartiet upp och framställer det som att jag tycker att det är mindre viktigt.

Orsaken till mitt uttalande om humaniora var att vi har utbildningar i Sverige som inte nödvändigtvis har ekonomisk nytta men som har jätteviktig nytta för samhället, för utveckling, för humanism, för upplysning och så vidare. Det är jätteviktigt.

Mitt uttalande i talarstolen, fru talman, var egentligen kritik mot en tidigare talare från Socialdemokraterna som framställde det som att vissa utbildningar är helt oviktiga, så jag tror att Annika Hirvonen och jag är helt överens om detta.

Jag är också glad över att Miljöpartiet instämmer i det jag betonade i mitt anförande om vikten av att se att kunskap har ett värde i sig.

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för det klargörandet!

Jag tycker verkligen att det är viktigt att vi understryker att det som är viktigt för ett samhälle inte kan mätas enbart genom samhällets bruttonationalprodukt. Bruttonationalprodukten ökar också när till exempel knarkhandel och prostitution ökar. Det är inte nödvändigtvis det som är meningen med livet. Meningen med livet kan inte alltid mätas i pengar.

Att få ett samhälle där människor mår bra och utvecklas med konst och kultur tror jag är något som vi måste arbeta för att främja ytterligare.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi säkerställer att den här reformen inte på något sätt förhindrar utvecklingen när det gäller exempelvis estetiska program. Vi från Miljöpartiet vill tvärtom öka inslaget av estetiska ämnen i alla gymnasieutbildningar.

Efter det fina brandtalet från Fredrik Malm undrar jag om Liberalerna möjligen kan tänka sig att arbeta hårt för det här tillsammans med oss under nästa mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Fru talman! Jag är inte helt hundra på att bruttonationalprodukten nödvändigtvis ökar med kriminalitet. Däremot ökar de offentliga kostnaderna och den offentliga konsumtionen, vilket möjligen gör att man kan anställa en del människor i det offentliga som poliser och inom andra verksamheter i hela rättskedjan. Men det är ju inte det som driver tillväxt och rikedom i landet.

Självklart måste vi ha dimensionering av utbildning i Sverige. Så är det i dag, och vi är positiva till att man dimensionerar upp en del utbildningar - och möjligen dimensionerar ned en del - utifrån att man också har ett arbetsmarknadsperspektiv. Vi ifrågasätter inte detta. Vi menar bara att frågan är hur pass hårt, så att säga, man gör detta och vilka konsekvenser det kan få.

I slutändan måste frågorna om en utbildning håller hög kvalitet, om den anses vara modern och om det finns intresse för att läsa den också vägas in i detta.

Som nämndes av en tidigare talare här gör näringslivet i Sverige bedömningen att ungefär 40 procent i en årskull på gymnasiet bör läsa på ett yrkesinriktat program. Nu är det ungefär 30 procent. Det är klart att det är ett problem, för vi har en massa företag som skriker efter arbetskraft som de inte kan få. Det är klart att det är så.

Min synpunkt i mitt anförande, som jag vidhåller, är dock att det finns ett subjekt i detta sammanhang, och det är ungdomar och elever. De måste vilja gå de här utbildningarna. Det perspektivet är viktigast, och därför måste man titta på hur man kan höja utbildningarnas kvalitet så att fler vill läsa dem.

Om humaniora är vi överens.

Fru talman! Härligt att höra, Fredrik Malm!

Det viktigaste förslaget för att fler unga ska vilja välja yrkesprogrammen har vi faktiskt redan genomfört. Vi har röstat om det i kammaren. Liberalerna röstade emot den gången.

Den kunskap vi hade visade ju att det var när man tog bort den grundläggande behörigheten till högskoleutbildning från yrkesprogrammen som intresset bland ungdomar att söka dit störtdök. Det upplevdes som en stängd dörr att inte kunna välja vidare senare i livet, till exempel gå från att vara barnskötare till att utbilda sig till förskollärare.

Jag är alltså väldigt glad, fru talman, över att vi både har infört högskolebehörighet för yrkesprogrammen och nu ser till att dimensioneringen av den gymnasiala utbildningen tar hänsyn både till elevernas behov, vilket naturligtvis är helt centralt - där är vi också överens - och till arbetsmarknadens behov.

Jag tror att detta kan bli väldigt bra, förutsatt att det också implementeras på ett bra sätt så att man involverar branscherna. Det tror jag också verkligen kommer att stärka kvaliteten på yrkesutbildningarna, inte minst. En nära koppling till det lokala arbetslivet tror jag gör en utbildning attraktiv och även ger eleverna de bästa chanserna att komma ut i arbete när utbildningen väl är klar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Fru talman! Det pågår en ny grön industriell revolution runt om i vårt land, och det skapas tiotusentals nya jobb. I stad efter stad är mönstret detsamma. Nya fabriker och industrier etablerar sig i en rasande takt. Men det spelar ingen roll hur många jobb som skapas om ingen utbildas för att ta jobben. Vi behöver fler som utbildas för framtidens jobb.

I de nya industrierna, som drivs av klimatomställningens fantastiska teknikutveckling - i byggsektorn, i de gröna näringarna, överallt - behöver vi fler yrkeskunniga. Det handlar om yrkeskunniga batteritekniker, transportförare och industriarbetare. Och när fler flyttar till jobben och städerna växer behöver vi fler lärare till skolorna, fler barnskötare till förskolorna och fler undersköterskor till vården; vi behöver fler anställda.

Efter en mandatperiod präglad av en pandemi som skoningslöst har blottlagt bristerna i vår välfärd är det uppenbart för alla hur hårt bristen på undersköterskor slår, både i vården och i omsorgen. Sanningen är faktiskt att det behövs yrkeskunnigt folk, duktigt yrkesfolk, överallt.

Särskilt allvarlig är, som flera talare har framhållit här i dag, just bristen på gymnasieutbildad arbetskraft med yrkesutbildning. Sanningen är att matchningen mellan gymnasieutbildningen och arbetsmarknadens behov inte fungerar i närheten av tillräckligt bra i dag. Vi utbildar i dag fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och långt färre än vad som behövs i många andra.

Samtidigt som både näringslivet och välfärden skriker efter gymnasialt utbildad yrkeskompetens har antalet elever som läser yrkesutbildningarna på gymnasiet minskat med över 30 procent de senaste fem åren. Det är bara en tredjedel av eleverna som i dag väljer ett yrkesprogram på gymnasiet. Detta har bidragit till ett mycket allvarligt läge när det gäller kompetensförsörjningen.

Fru talman! Regeringen har gjort massor för att vi tillsammans i Sverige ska klara kompetensförsörjningen. Sedan 2014 har vi sett till att 160 000 utbildningsplatser finansieras med statsbidrag inom ramen för Kunskapslyftet. Det handlar om platser på komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola. Gemensamt för dessa är att det är utbildningar som leder till jobb.

Det här har varit nödvändigt. I dag är det mycket vanligare att bli undersköterska på komvux än att bli undersköterska på gymnasiet. Men visst vore det bättre om fler fick sin yrkesutbildning redan på gymnasiet.

Därför gläder det mig att riksdagen nyligen har beslutat att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Detta är en mycket viktig och mycket efterlängtad insats för att göra yrkesprogrammen mer attraktiva.

Men, fru talman, ska vi lyckas stärka gymnasieskolans och komvux roll i samhällets kompetensförsörjning måste även dimensioneringen av utbildningar och utbildningsplatser i högre grad matcha arbetsmarknadens behov. Sanningen är dock att viktiga yrkesprogram i dag läggs ned runt om i Sverige, också i stora kommuner, i stället för att möta behoven inom industrin och vården. De är ofta dyra. De kräver en kraftsamling från olika aktörer. Och de kräver samarbete med lokalt och regionalt näringsliv för att nå ett tillräckligt elevunderlag och för att hålla tillräcklig kvalitet. Detta gör att de konkurreras ut av populära program som lockar ungdomar men inte leder till jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Det är dock ingen naturlag att det ska vara på det här viset, och nu ändrar vi på detta. Riksdagen ska i dag rösta om regeringens proposition med titeln - det inslag i propositionen som, kan jag notera, har fått hårdast kritik här i dag - Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning. Jag kan hålla med om att det inte är den roligaste titel jag läst. Men, fru talman, propositionen innebär en rejäl omläggning av utbildningspolitiken. Nu sätter vi arbetsmarknadens behov i centrum och låter dem vara styrande när gymnasieskolor och komvux planerar sitt utbildningsutbud och antalet platser på olika utbildningar.

Att gå klart gymnasiet har aldrig varit viktigare än i dag. För individen är, som flera av er har framfört, en fullföljd gymnasieutbildning den säkraste vägen in på arbetsmarknaden. Utbildningen är grunden för att en individ ska stå på egna ben, bli självförsörjande och vara med och ta ansvar. Vi vet också att en av de viktigaste faktorerna för att bryta segregationen är att fler kommer i arbete, och för att komma i arbete behövs ofta utbildning. Så det är viktigt att fler unga fullföljer sin gymnasieutbildning.

Men, fru talman, även valet av utbildning påverkar möjligheterna att få ett jobb. Den som här i debatten efterlyste ett elevperspektiv kan ta sig tid att läsa Lars Stjernkvists mycket gedigna utredning, där han klart och tydligt visar vilka effekterna blir för de elever som väljer gymnasieprogram som inte ger en bra chans på arbetsmarknaden.

Dagens beslut innebär att vi tar viktiga steg för att anpassa utbudet av utbildning så att det bättre svarar mot kompetensförsörjningsbehoven. Detta är viktigt av många orsaker, men ett av de kanske viktigaste områdena är de gröna näringarna, där bristen på utbildad arbetskraft gör att vi går miste om utvecklingsmöjligheter i alla delar av vårt land.

Vi vet också att många kommuner är för små för att kunna hantera frågor om utbildningsutbud på ett smart sätt. På flera håll i landet finns inte möjlighet att erbjuda merparten av de nationella programmen. Detta beror inte på bristande vilja eller kompetens i små kommuner utan på att förutsättningarna helt enkelt inte finns för att erbjuda merparten av de nationella programmen och inriktningarna inom gymnasieskolan. Detta är bakgrunden till att vi i propositionen föreslår att man ska ha avtal med minst två andra kommuner för att samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.

Dessutom ska kompetensförsörjningen få betydelse vid nya godkännanden av enskilda huvudmän för gymnasieskolor. För att starta en ny skola eller ett nytt program ska det krävas att utbildningen i fråga både bidrar till att möta ungdomarnas behov och efterfrågan och fyller ett arbetsmarknadsbehov. Elevernas kunskap och samhällets behov ska stå i centrum när vi dimensionerar våra gymnasieutbildningar över hela linjen.

Fru talman! Vi behöver ett allsidigt utbud av gymnasieprogram i hela Sverige, som bidrar till att säkra kompetensförsörjningen - inte ett överutbud av populära program i starka marknadslägen. Sanningen är den att vi i dag utbildar för många influencers och för få industriarbetare. Så kan vi inte fortsätta om vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och bli världsledande inom den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Skolverket får även i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag. Det handlar om stora och viktiga förslag, som det redogjorts för under dagens debatt.

För mig personligen är det här en stor dag. Detta är en fråga som jag har arbetat med sedan dag ett, när jag fick förtroendet att ingå i den socialdemokratiskt ledda regeringen. Jag är väldigt lycklig över de samarbeten som jag har kunnat ha under den här tiden, framför allt med Lars Stjernkvist, som sitter på läktaren i dag, som gjorde en utredning som var banbrytande och för första gången satte fingret på de stora problemen.

Jag vill också nämna det goda samarbete vi har haft med arbetsmarknadens parter, särskilt LO och Svenskt Näringsliv, och det samarbete som har varit med riksdagens partier. Sist men inte minst vill jag också nämna samarbetet med lärare, rektorer och elever vid våra gymnasieskolor och vid komvux. Det har varit helt avgörande för utformningen av förslagen.

Om jag ska nämna en enda person som vi skulle kunna döpa den här propositionen efter, förutom Lars Stjernkvist, är det Caroline Helmersson Olsson, som i riksdagens utbildningsutskott har dragit ett jättetungt lass för att driva de här frågorna.

Fru talman! Nu ökar vi möjligheterna för alla elever att söka sin drömutbildning i och med att vi gör yrkesprogrammen tillgängliga i hela landet. Det är bra, men det behövs mer.

De yrken som våra gymnasieprogram och yrkespaket leder fram till är fantastiska. Det är yrken som kräver skicklighet och kunskaper. Det är yrken som är behövda i vårt samhälle.

Det är yrken som bär på en historia - en lång och rik historia med handgrepp och metoder som sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Det är yrken som bär på en framtid, där den senaste tekniken behövs och lärs ut. Och det är yrken som bär på en yrkesstolthet med gemenskap och respekt.

Till arbetsgivare och arbetstagare som längtar efter nya arbetskamrater vill jag säga: Nu är det dags! Nu är det dags att gå ut och berätta om de fantastiska yrkena, som vi så väl behöver. Nu är det dags att se till att villkoren är så bra att ungdomarna söker sig till just era yrken.

Nu är det dags att öppna arbetsplatserna för prao, praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Nu är det dags att väcka unga människors intresse och lusten i unga människors hjärtan - glöden för era fantastiska yrken.

Vi ska inte låta våra nyblivna studenter springa ut i arbetslöshet samtidigt som många branscher skriker efter folk. Vi behöver varenda människa när jobb skapas i hela landet och vi ställer om samhället för framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Det är intressant att höra utbildningsministerns anförande. Som jag sa i inledningen på mitt anförande håller vi med om mycket av det som regeringen har presenterat och tycker att det tas viktiga steg för att möjliggöra för fler att läsa yrkesutbildningar att skapa förutsättningar för att bättre möta arbetsmarknadens behov, helt enkelt. Vi är också tacksamma för att regeringen inte har gått vidare med steg två i den utredning som ligger till grund för den här propositionen.

Det är bra att regionernas ansvar när det gäller att fånga upp kortsiktiga och långsiktiga behov på arbetsmarknaden är en viktig del i reformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Som jag sa tidigare har Centerpartiet under lång tid lyft fram just studie- och yrkesvägledning. Vi behöver inte bara se till att det finns utbildningsplatser utan också att elever vill läsa de viktiga utbildningar som vi i dag har diskuterat.

År 2019 kom en utredning som hette Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle. Den bereds nu på Regeringskansliet, som det heter. Ett enda förslag från utredningen har man tagit vidare, och då inom ramen för januariavtalet. Det gällde digital studie- och yrkesvägledning.

För någon vecka sedan kom det en annan utredning som också lyfte fram behovet av studie- och yrkesvägledning. Den heter I mål - vägar vidare för att fler unga ska nå målen.

Den utredning som ligger till grund för den här propositionen pekar också på att vägledningen spelar en viktig roll och att informationsplikten är ett komplement till vägledningen.

Min fråga till statsrådet är: Vad avser regeringen att vidta för ytterligare åtgärder för att stärka studie- och yrkesvägledningen så att fler ska få upp ögonen för yrkesutbildningarna och vilja läsa dem, så att syftet med propositionen uppnås?

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för gott samarbete i denna och många andra frågor under den gångna mandatperioden!

Studie- och yrkesvägledning är förstås väldigt viktigt. Vi har i den svenska skollagen tydliga bestämmelser om studie- och yrkesvägledning. Vi har också, precis som Fredrik Christensson säger, tagit fram ett antal utredningsförslag.

En del av dem - för att tala byråkratiska - bereds i Regeringskansliet. Men i den här propositionen finns det faktiskt ordentligt tydligare skrivningar om behovet av och betydelsen av att informera om vilka arbetsmarknadsutsikter olika gymnasieutbildningar leder till.

Jag är också väl medveten om att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning. Vi vet också alla att det finns ganska stora skillnader mellan skolor och mellan olika huvudmän. Tyvärr visar utredningar att en del elever får för lite studie- och yrkesvägledning.

Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med att stärka studie- och yrkesvägledningen. Vi tar viktiga steg i den här propositionen. Regeringen är väl medveten om frågans vikt, och jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete, inte minst med Fredrik Christenssons centerparti, i den här frågan.

Fru talman! Det är viktigt just att stärka studie- och yrkesvägledningen. Det är flera utredningar som har pekat på det. Därför ser Centerpartiet skäl till att ta ytterligare steg för att fler elever av egen vilja ska få upp ögonen för dessa fantastiska yrken som behövs på arbetsmarknaden, såväl i offentlig sektor som inom den privata sektorn, där många skriker efter kompetens.

Jag tycker att det som tas upp i regeringens proposition här är bra. Att huvudmännen har ansvar för att informera om vad utbildningarna leder till är välkommet. Men det behövs som sagt fler åtgärder, och det är flera utredningar som har pekat i den riktningen, vilket också vi från Centerpartiets sida har lyft i olika sammanhang. Jag hoppas att detta att stärka studie och yrkesvägledningen är något som inte bara Centerpartiet utan en bred majoritet i utbildningsutskottet även kommande mandatperiod kan arbeta vidare med. Det är också viktigt att regeringen bereder vidare och ser till att det kommer propositioner och förslag på riksdagens bord för att stärka studie- och yrkesvägledningen, för den skiljer sig alldeles för mycket åt runt om i landet. Detta är mitt tydliga medskick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning

Avslutningsvis vill jag också tacka utbildningsministern för gott samarbete.

Fru talman! Fredrik Christensson sa många viktiga ord, men bland dem noterade jag särskilt "av egen vilja". Vi ska komma ihåg att valet av gymnasieutbildning eller vuxenutbildning är ett val som ska bygga på statistiska analyser och noggranna överväganden, men det måste också bygga på en inre lust, ett intresse och en vilja från den enskilde.

Den inre lusten kan förstås stimuleras av en skicklig studie- och yrkesvägledare som kan visa vilka arbetsmarknadsutsikter som finns på olika områden, men den måste också komma från ett intresse och en glädje. Och, fru talman, det intresset och den glädjen ska förstås väckas av de blivande arbetskamraterna och de blivande arbetsgivarna.

Jag vill verkligen passa på att uppmana parterna på arbetsmarknaden att ta den chans som nu finns när vi stärker dimensioneringen hand i hand med arbetsmarknadens parter att ta chansen att öppna upp arbetsplatser och visa hur fantastiska de här yrkena är, så att ungdomarnas glöd väcks.

Tack för den här frågan! Den är viktig, och den blir viktig också framöver.

Avslutningsvis vill jag tacka utbildningsutskottets ledamöter och kansli. Jag vill tacka kammaren och kammarkansliet, inte minst stenograferna, för det gångna året.

I rimlighetens namn - om inte ledamöterna nu översköljer mig med interpellationer - bör det här vara det sista framträdande jag gör här i kammaren i år. Tack så mycket!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)