Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Herr talman! I dag ska vi behandla utgiftsområde 5, som handlar om internationell samverkan. Det handlar om hur Sverige ska samverka med andra och om hur vi arbetar inom ramen för internationella organisationer. Jag vill börja med att yrka bifall till den moderata reservationen om politikens inriktning.

Demokratin, folkrätten och de mänskliga fri- och rättigheterna utgör hörnstenarna i Moderaternas utrikespolitik. De förvaltas bäst genom kraftfulla internationella institutioner och en stark internationell rättsordning, och det ligger i Sveriges intresse att värna och främja dessa värden. Den oroliga värld vi ser omkring oss präglas fortfarande av ett ömsesidigt beroende men nu också av stor föränderlighet och osäkerhet. I dessa mycket osäkra tider går det inte att nog betona vikten av allianser och samarbete med likasinnade för att möta dagens men också framtidens utmaningar.

På så vis försvarar vi också Sveriges säkerhet, välstånd och intressen i den internationella politiken.

Herr talman! Det fruktansvärda kriget i Syrien har snart pågått i sex år. Striderna mellan regeringens styrkor, rebellgrupper och Isil/Daish har krävt mer än 300 000 liv. Vi måste fördöma de oacceptabla attackerna mot skolor, sjukhus och humanitära konvojer. Vi måste verka för att få ett slut på våldet och arbeta för ett återupptagande av en politisk process för att få en lösning. Men det gäller också att ställa dem som är ansvariga inför rätta. Det kan inte få råda straffrihet, inte heller i Syrien.

Läget i Irak är också allvarligt. För några dagar sedan uppgav FN att 68 000 personer flytt från den irakiska staden Mosul och att Isil/Daish var helt omringat i staden. Och så sent som i måndags rapporterade man om att halva östra Mosul är intaget. Även om dessa rapporter pekar på vissa framgångar återstår svåra prövningar i kampen mot terrorismen och i kampen för att få ett fredligt Irak. Sverige måste kunna ta på sig en ledande roll i arbetet för att motverka terrorismen och det urskillningslösa våldet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Den ryska aggressionen mot Ukraina fortsätter. Konflikten - eller rättare sagt Ryssland - utmanar hela den europeiska säkerhetsordningen. Det har lett till att Sveriges närområde har blivit mer osäkert. EU och USA måste var eniga och tydliga i sina ställningstaganden gentemot Ryssland. Vi kan inte acceptera ett så aggressivt agerande, och vi kan inte acceptera den bristande respekt för staters suveränitet och för internationell rätt som Ryssland visar.

Herr talman! Det som tidigare kunde etiketteras som försvarspolitik, säkerhetspolitik, klimatpolitik och kanske antiterrorpolitik är numera delar av samma helhet. Sverige ska ha förmågan att både förebygga och hantera de kriser vi ställs inför och göra det tillsammans med andra. Det kräver att vi för en sammanhållen utrikes, försvars- och säkerhetspolitik som syftar till att värna det öppna samhället. Men för att vi ska få genomslag för vår utrikespolitik måste vi söka dialog med likasinnade länder, främst inom EU men naturligtvis också inom FN.

Storbritanniens folkomröstning om ett utträde ur EU har ställt frågan om EU:s framtid på sin spets. Det ser ut som att det finns många som just nu ifrågasätter hela Europasamarbetet. Men för oss är det ett tydligt faktum: För att kunna motverka alla de här hoten och nå lösningar måste vi träget fortsätta att arbeta för att samarbetet inom EU ska bli bättre och starkare. Det ligger nu ett stort ansvar på regeringen att Sverige prioriterar arbetet inom EU, så att EU också kan bli en bättre global aktör.

Herr talman! Det transatlantiska samarbetet är centralt, oavsett vem som är president i USA. Sverige måste fortsätta att påverka och utveckla samarbetet, så att vi har ett starkt och fungerande samarbete.

Som jag sa ska vi söka likasinnade. Inte minst gäller det att arbeta med våra nordiska grannländer och våra baltiska grannländer.

Om exakt en månad övertar Sverige ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd. Det sker i en tid när säkerhetsrådet och världen står inför mycket svåra utmaningar. Vi ser också ett svårt samarbetsklimat i själva rådet. Det är viktigt att det kan vara ett enat Sverige som står bakom Sveriges ansträngningar och Sveriges agerande i säkerhetsrådet. Då ligger det ett stort och tungt ansvar på regeringen att vara öppen och transparent i sin dialog, inte minst med riksdagen men också mer informellt med övriga civilsamhället.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag beröra det som utskottet i betänkandet framhåller när det gäller styrning och dialog mellan riksdag och regering. Jag kan bara uppmana lyssnare och tittare att läsa vad vi skriver om att vi vill se ett förbättrat redovisningssystem.

(Applåder)

Herr talman! I en alltmer globaliserad värld måste Sverige sträva efter goda relationer med omvärlden. Vi behöver kunna visa upp en bild av vårt land som en seriös och trovärdig samarbetspartner. Vi behöver kunna visa att Sverige är ett land som det är värt att investera i eller i alla fall besöka men också att det är ett land som deltar i insatser och forskning för en fredligare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

I vår anslagsmotion för utgiftsområde 5 har vi valt att göra ett par satsningar som jag särskilt vill framhålla. Det är satsningar som vi anser skulle kunna vara till stor fördel för både Sverige och våra samarbetspartner.

Vi anslår extra medel om 10 miljoner kronor årligen till Svenska institutet. Svenska institutet har till uppgift att skapa förtroende för Sverige och svenska kompetenser och lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och omvärlden. Genom möten, nätverksbyggande och dialog med omvärlden bidrar institutet till utveckling och skapar ett förtroende för Sverige, vilket underlättar för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft.

Svenska institutet tillhandahåller genom sitt ledarskapsprogram utbildning för utländska medborgare, och det finns i dag ett nätverk av stipendia-ter som har genomgått utbildningen. Många av stipendiaterna har eller kommer att få viktiga poster och funktioner i sina hemländer, både inom näringslivet och inom det offentliga, till exempel inom diplomatkåren. Vi vill ta vara på detta nätverk av stipendiater som studerat på Svenska institutets ledarskapsprogram och utnyttja det mer effektivt. Därför vill vi att Svenska institutet ska ta fram en handlingsplan för hur Sverige ska kunna ta vara på detta nätverk, både från diplomatisk synpunkt och från handelssynpunkt.

Utskottet konstaterar att det i budgetpropositionen framgår att Svenska institutet fått i uppdrag att ta fram en plattform för utlandsmyndigheter, lärosäten och svenska företag inom ramen för genomförandet av regeringens exportstrategi. Det är bra, men den handlingsplan som vi föreslår inbegriper mycket mer än bara export. Den behöver vara betydligt bredare för att man på ett ordentligt sätt ska kunna ta till vara nätverket, anser vi.

Vidare vill vi även att Svenska institutet tar fram en kommunikationsplan och väljer fem till tio länder som man satsar mer på.

Tyvärr kan vi konstatera att utskottet anser att inga ytterligare åtgärder, utöver regeringens, krävs.

Den andra satsningen, herr talman, rör det nordiska samarbetet. Vi sverigedemokrater betraktar oss i fallande ordning som en del av en nordisk, en europeisk, en västerländsk och en global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten samt bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Våra länder har mycket gemensamt, och det nordiska samarbetet är sedan lång tid väl inarbetat. Tillsammans utgör vi världens tionde största ekonomi, och våra länder är på många områden och i många sammanhang världsledande.

De nordiska länderna har gemensamma värderingar och ett gemensamt kulturarv. Men även de gemensamma dragen i de nordiska språken är en hörnsten i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Av den anledningen vill vi anslå extra medel om 10 miljoner kronor för att bättra på den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

Utskottet konstaterar mycket riktigt att det nordiska samarbetet på många sätt är unikt vid en internationell jämförelse och att det är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat. Jag tycker därför att det är tråkigt att man inte är beredd att tillstyrka en förändring för att satsa på just språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Vi föreslår vidare att anslaget för internationella insatser ska lyftas ur utgiftsområde 6 och i stället föras in i utgiftsområde 5 under ett nytt anslag. Vi tycker nämligen att det hör bättre hemma under internationell samverkan.

Sedan FN:s tillkomst har Sverige deltagit i många av organisationens fredsbevarande insatser - de uppgår allt som allt till 120 internationella uppdrag i 60 länder. Under senare år har dock Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser och i stället givit företräde åt EU- eller Natoledda insatser - Maliinsatsen är ett undantag, eftersom den leds av FN. FN har synbarligen valts bort som konflikthanterare av diverse svenska regeringar, vilket vi beklagar. Det är då positivt att vi nu kanske återgår till att delta mer aktivt i de FN-ledda insatserna.

Vi ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd.

Sverige bör efter förmåga, när vi finner starka motiv för det, aktivt delta i insatser inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt verka för att stärka dessa organisationers kapacitet. Det är också av vikt att insatserna har tydliga mål och en genomtänkt strategi för att insatserna ska kunna bidra till fred och stabilitet. Internationella insatser får dock inte leda till att vårt eget lands fortbestånd sätts på spel. Därför bör extra medel tillskjutas Försvarsmakten som kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av de internationella insatserna.

I det nya anslaget om 821 miljoner kronor, som vi föreslår i utgiftsområde 5, har vi finansierat för de svenska internationella insatserna i bland annat Mali och norra Irak, som vi ställt oss positiva till. Debatterna kring dessa insatser återkommer vi till när betänkandena från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlas i riksdagen den 13 december.

Herr talman! Avslutningsvis delar vi den kritik som framkommer i utskottets betänkande vad gäller resultatredovisningen och konstaterar att redovisningen fortfarande innehåller en hel del brister, trots utskottets påpekande under flera års tid.

Eftersom ramen för utgiftsområdet redan är beslutad och vi har föreslagit utökad ram deltar vi inte i beslutet i punkt 1. Vi har i stället lagt ett särskilt yttrande till betänkandet.

Herr talman! Sverige behöver ett nytt ledarskap. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur där fler jobb borde växa och sysselsättningen stiga ökar tudelningen i samhället. Regeringen har valt att föra en politik där underskotten ökar trots att det nu är goda tider och vi borde samla i ladorna för att möta sämre konjunkturer.

För Centerpartiet är det viktigt, herr talman, att ta ekonomiskt ansvar, att bryta tudelningen och att förstärka klimatomställningen.

Det här är den första budgetdebatten som vi har som rör utrikesutskottets del av budgeten. Självklart handlar det också här om ekonomiskt ansvarstagande rörande den del som handlar om internationell samverkan, utgiftsområde 5.

Internationell samverkan behövs för att klara gemensamma utmaningar. Det finns på många konton, inte bara utgiftsområde 5, uppdrag som rör just hur vi bygger internationell samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

För oss är det viktigt, och jag tror att vi har en bred samsyn här, att internationell rätt, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska vara hörnstenar i vår samverkan - FN, självklart, EU likaså.

Våra grundläggande principer utmanas i dag från olika håll, även i den här kammaren. Det handlar om protektionism, det handlar om nationalism och populism som återigen har kommit ut ur garderoberna. Frihet, öppenhet och tolerans liksom respekt för internationell rätt utmålas av dessa krafter som ett hot. I stället ser vi hur auktoritära regimer växer till, likaså terrorism och brott mot mänskligheten.

Internationell samverkan blir då viktig i FN, där vi tar plats i säkerhetsrådet, och i EU, som är en central plats för Sveriges internationella samverkan. Vi har naturligtvis också Nato och Nordiska rådet. En samverkan som inte får brytas, herr talman, är samverkan med Storbritannien och USA. Jag vill varna för de röster som höjs för att lämna Storbritannien utanför nu när de har beslutat sig för brexit och för de röster som målar upp den nyvalde president Trump som ett skäl till att lämna samverkan med USA. Det vore förödande för vår internationella samverkan och för vårt arbete för fred, säkerhet och utveckling inte bara i vår del av världen utan globalt.

Herr talman! I budgeten på det här området lyfter regeringen upp en del frågor, inte minst freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter och medlingsinsatser. Centerpartiet välkomnar i och för sig en sådan utökad ambition. Men, herr talman, ett sådant arbete får inte vara en dagslända, en kortsiktig insats som kopplas till två år i säkerhetsrådet. Det kräver långsiktighet och uthållighet och får inte heller leda till att vår röst för frihet mot förtryck, vår röst för demokrati och mot auktoritära regimer, vår röst för internationell rätt mot den starkes rätt tystnar.

Det får inte heller leda till att vi enbart fokuserar på det aldrig så viktiga, nämligen att ge kvinnor plats vid förhandlingsborden. Det krävs bredare och ett mer långsiktigt synsätt. Där har vi ännu inte sett hur regeringen tänker.

Från vår sida har vi i alla fall noterat, herr talman, att det under det gångna året och i arbetet och kampanjen för att nå platsen i säkerhetsrådet utan särskilda budgettillskott har skapats ett utrymme för 27 miljoner. Vi tolkar detta som att det finns resurser på detta område för internationell samverkan som mycket väl kan användas och omprioriteras för att klara de utökade insatserna när det gäller fred, säkerhet och medlingsinsatser. Mot den bakgrunden har vi inte tillfört ytterligare pengar på detta område.

Oförändrad budget har varit vår utgångspunkt, och i det sammanhanget vill jag också säga att det finns en punkt som vi ändå vill sätta ett utropstecken för: ISP och ISP:s roll i en framtida ny lagstiftning kring krigsmaterielexport. Det är klart att det i detta sammanhang kan komma förslag som kräver ökade resurser. Vi har dock ännu inte sett något förslag till ny lagstiftning från regeringen, och därför finns det inte heller något förslag från oss när det gäller resursfrågorna i delen annat än den rent allmänna som gäller löneuppräkning.

Herr talman! Eftersom ramen är antagen och vi följer den gängse kutymen har vi bara ett särskilt yttrande.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för ett ändå brett stöd för den generella svenska utrikes- och säkerhetspolitiken!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Kerstin Lundgren inledde med att säga saker som kanske mer hörde hemma i en ekonomisk-politisk debatt än i en debatt om just budgeten för det här utgiftsområdet inom utrikespolitiken.

Jag måste börja med att rätta Kerstin Lundgren och säga att sysselsättningen faktiskt ökar i Sverige. Arbetslösheten minskar och underskotten minskar, alltså tvärtemot det Kerstin Lundgren sa.

Att i opposition och som centerpartist ha ambitionen att sysselsättningen ska öka ännu mer, att arbetslösheten ska minska ännu mer eller att underskotten ska minska ännu mer är naturligtvis högst möjligt och rimligt. Men jag tycker ändå att fakta måste få vara rätt i en sådan här debatt. Vilken politik man sedan tror är mest framgångsrik - ja, det är högst rimligt att man har olika åsikter om det, och därför har vi olika partier.

Min fråga till Kerstin Lundgren handlar om det som hon avslutningsvis sa om att Centerpartiet inte föreslår några tillskott till budgetområdet. Det är riktigt. Men jag vill ändå be Kerstin Lundgren förklara. Man får ju bilden av att det skulle vara en oförändrad budget med Centerpartiets förslag på det här budgetområdet, men det summerar ändå, som jag uppfattar det i tabellerna, till en minskning på nästan 12 miljoner kronor.

Jag vill gärna höra Kerstin Lundgrens förklaring till den minskningen, den faktiska förändringen, som Centerpartiet föreslår på detta budgetområde.

Herr talman! Man kan ju välja att som Kenneth G Forslund bara hänvisa till de senaste siffrorna. Utgångspunkten har dock varit att vi befinner oss i en högkonjunktur, och vi ser hur tudelningen i samhället växer. Rimligen borde vi ha en bättre sysselsättningsökning än vad de senaste siffrorna har pekat på utifrån att ekonomin är på topp i förhållande till de tidigare åren.

Det är notabelt, herr talman, att vi inte hör från regeringen att man i det här läget borde vara varsam och ekonomiskt ansvarstagande. I stället spär man på och ökar underskotten och låter på det sättet även på detta område skattebetalarnas pengar gå vidare utan att det egentligen är nödvändigt i den här ekonomiska situationen.

Regeringen borde ha sett att de 27 miljoner som har använts under gångna år för säkerhetsrådskampanjen kunde ha omprioriterats. Det finns uppenbarligen luft i systemet. Av det skälet har Centerpartiet i princip en oförändrad budget. 27 miljoner har kunnat användas under gångna år utan att det har behövts särskilda budgetposter. Då måste det rimligen finnas luft i systemet. Därför har vi en i princip oförändrad budgetnivå.

Herr talman! Nu tycker jag att Kerstin Lundgren hamnar mer rätt i sin beskrivning av verkligheten. En önskan om att öka sysselsättningen ännu mer kan man naturligtvis alltid ha. Den har även vi som regeringsparti. Vi vill naturligtvis gärna ha stor utväxling på den politik vi för.

Dock instämmer jag inte i bilden av att underskotten skulle minska. Prognosen just nu är till och med att vi redan detta år kommer att nå ett nollresultat vad gäller statens budget. Vi får väl se hur det slutar. Återhämtningen har gått fortare än vad regeringen har förutspått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När det gäller luft eller inte i budgetområdet föreslår Centerpartiet en neddragning vad gäller freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet med 10,3 miljoner kronor. Det är största delen av de närmare 12 miljoner kronorna som ni föreslår neddragningar på. Jag kan förstå resonemanget om 27 miljoner i luft i systemet, även om jag inte håller med om det, men jag undrar varför ni drog ned med bara 12 miljoner och inte 27 miljoner.

Herr talman! Det hade vi kunnat göra, men vi valde att vara varsamma i den delen.

Regeringen säger att man har bedrivit en kampanj utan särskilda anslag och att man har klarat kostnaden på 27 miljoner inom budgeten. Sedan kommer regeringen med förslag om utökningar. Det tycker vi inte är ansvarsfullt.

Av det skälet valde vi i Centerpartiet att inte gå med på de förslag till utökningar som regeringen har lagt in i budgeten. Vi anser att man måste precisera och vara tydlig med varifrån de 27 miljonerna har kommit och varför det behövs utökade anslag just nu. Det kan tänkas att det här är anslag som kompenserar för tidigare insatser. Vi vill vara säkra på att det inte ska hända.

Herr talman! Fred på jorden. Är det en naiv dröm? Är det något som bara barn tror på nu för tiden? Eller kanske inte ens barn tror på sådant längre. Jag är i alla fall tillräckligt gammal för att komma ihåg Sven Melanders sketch där han frågar ett barn om detta, och hon är mer intresserad av cykel, video och pengar än fred på jorden. Ni som är yngre än jag får googla detta.

Fred på jorden kan kännas som en dröm, men vägen dit baseras ändå på hårda fakta. Vi vet vad som skulle ge en sådan värld. Vi vet att i en demokratisk värld når vi en sådan situation. Demokratier krigar inte med varandra. Vägen till att alla länder ska vara demokratier är naturligtvis betydligt svårare, men vi vet i alla fall vad som funkar. Då är det naturligtvis detta som vi ska fokusera på.

Demokratier låter inte bara bli att kriga med varandra. Det har inte heller varit någon svältkatastrof i en demokrati. En demokrati har avsevärt mycket högre välstånd, en betydligt bättre hälsa hos medborgarna och tar bättre hand om sina medborgare än vad icke-demokratier gör. Jag skulle säga att demokrati är mänsklighetens bästa uppfinning.

Vi vet också en hel del om hur man uppnår demokrati. Det finns naturligtvis många sätt. Ibland behöver man med hjälp av våldsmetoder intervenera i olika länder för att stoppa övergrepp. Det kan i bästa fall leda till demokrati. Våld är ett trubbigt vapen. När medborgarna själva i ett land reser sig mot sin diktator är våld ofta ett trubbigt vapen. Att utmana en diktator på våldsområdet är alltid att utmana diktatorn på det område som diktatorn är bäst på. Det är våld diktatorer pysslar med. Statsapparaten och diktatorn är duktiga på att kontrollera polis och militär.

Det finns en del forskning om icke-våldsmetoder, det vill säga hur medborgare använder icke-våldsmetoder för att uppnå demokrati. Gandhi är naturligtvis det mest kända exemplet. Men vi har sett i en mängd revolutioner av olika färger runt om i världen att icke-våldsmetoder har varit grunden. Det är viktigt för svensk utrikespolitik att det är sådant arbete och de människor som försöker resa sig som vi stöder. Vi ska hjälpa till med metoder, pengar och organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Därmed är det också viktigt att demokratierna samarbetar. Det är inte alltid så att demokratier beter sig så bra i utrikespolitiken. Demokratierna beter sig bra mot sina egna medborgare men inte alltid mot andra länders medborgare - inte mot människor i diktaturer. Det är viktigt att demokratierna samarbetar och håller koll på varandra så att de lever upp till kraven på mänskliga rättigheter.

Herr talman! Om Ryssland skulle vara en demokrati i dag skulle vi inte uppleva något militärt hot från dem. Nu är det precis tvärtom. Ryssland rör sig i precis motsatt riktning och blir allt mindre demokratiskt. Putin har ett starkt grepp om makten. Vi utsätts just för detta hot i Östersjöområdet. Vi kan se aggressioner mot Ukraina, och de kan lätt inträffa mot Baltikum. Sverige skulle kunna bli indraget i en konflikt i Östersjön.

Därför tror vi från Liberalernas sida att det även i fortsättningen är viktigt med ett Natomedlemskap för Sverige. Medlemskap sker mellan länder. Det är naturligtvis beklagligt att Donald Trump ska bli president i USA. Det skapar en stor osäkerhet om inte minst relationen USA-Ryssland. Vi får se vad han kommer fram till.

Oavsett detta bygger Nato på avtal. Nato är ett gemensamt skydd som Sverige behöver. Sverige behöver rusta upp sitt eget försvar, men Sverige behöver också ett gemensamt skydd.

(Applåder)

Herr talman! För Kristdemokraterna är det centralt att utrikespolitiken är värdebaserad. Sverige ska stå upp för och försvara universella värden såsom mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer för att stärka fred, frihet och utveckling samt uppnå förståelse och försoning.

Sveriges utrikespolitik är ett uttryck för att vi alla har ett ansvar för varandra. Det är ett uttryck som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Människovärdet är universellt och kan aldrig någonsin relativiseras genom geografiska gränser.

I dag debatterar vi hur mycket utrikespolitiken får kosta och vilken inriktning den ska ha. Vilka insatser bör vi prioritera? Budgetområdet Internationell samverkan är viktigt, inte minst i en orolig värld. Det är en värld där samarbete och samverkan är centrala för att kunna förebygga, hantera och lösa konflikter.

Vi måste få ett slut på kriget i Syrien, ett slut på Islamiska statens/Daishs brutalitet och folkmord, ett slut på den ryska aggressionen. Listan över oro och förödelse i vår omvärld kan dessvärre göras lång. Det är ett omvärldsläge som ställer höga krav på vår internationella samverkan. De internationella organ vi samverkar inom måste leverera.

Låt oss börja med EU, herr talman. EU:s säkerhetspolitiska utveckling står inför avgörande utmaningar. Idén om en EU-armé är åter på agendan. Självklart ska vi välkomna agerande för att möta det försämrade säkerhetspolitiska läget. Den alltmer auktoritära utvecklingen i Ryssland har skapat en ny säkerhetspolitisk situation i Europa. Det vore oansvarigt av EU:s ledare att inte se verkligheten, men att en EU-armé skulle vara lösningen anser inte vi Kristdemokrater. Att EU:s krishanteringsförmågor behöver utvecklas står däremot klart, men låt oss inte skena iväg i en riktning som inte gynnar våra gemensamma mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Kristdemokraterna anser exempelvis att Sverige ska vara pådrivande för att få till stånd en översyn av EU:s stridsstyrkor, så kallade battle groups, som står i ständig beredskap att delta i en snabb och begränsad insats exempelvis vid hotande folkmord. Stridsgrupperna som sådana har dock aldrig satts in, och därmed har osäkerheten kring konceptet blivit allt större. Tillfällen att använda dem har däremot inte saknats.

Oron i vår omvärld är som sagt påtaglig. EU måste klara av att stå enat mot Ryssland och stötta länderna i EU:s grannskap.

Islamiska staten, Daish, har byggt sin nya bas i Europas absoluta närområde, i Libyen. Europa visade handlingskraft när Gaddafi skulle störtas, men därefter tycktes krafterna ta slut. Libyens sönderfall visar vad som händer när det inte finns någon långsiktig färdplan. Intresset för att stanna kvar och stötta en uppbyggnadsprocess fanns inte, och i dag ser vi konsekvenserna.

EU måste på allvar återuppta detta engagemang. Stödet till terrorbekämpning och demokratisk utveckling är helt avgörande. Nu när en gemensam säkerhetspolitik formas måste en långsiktig färdplan inför framtida militära interventioner ingå.

FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och säkerhet. Men det är också en organisation med enorma problem.

Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, många med en syn på demokrati och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen.

Det är helt centralt att FN ökar tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå. Säkerhetsrådet står genom vetorätten ständigt inför låsningar. Oförmågan att ingripa när brott mot mänskligheten och folkmord begås är skamlig. Men också generalförsamlingen och dess utskott måste moderniseras och effektiviseras. Bristerna i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter är också de tydliga - kanske inte så konstigt, då rådet består av medlemsländer som konsekvent bryter mot de rättigheter de är utsedda att försvara.

Hanteringen av visselblåsare inom FN blev vida känd i och med att Anders Kompass slog larm om att fredsbevarande soldater begått sexuella övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken. Efterspelet för Kompass kom att bli allt annat än acceptabelt. Att någon enligt sin övertygelse om vad som är moraliskt rätt agerar visselblåsare kan aldrig och får aldrig leda till att den som agerar beskylls för att ha agerat oriktigt. Ändå var det just det som Kompass utsattes för. Det visar på en kultur inom FN där anställda inte känner att de kan agera när de stöter på felaktigheter. Detta är en fråga vi kristdemokrater vill se att Sverige prioriterar i syfte att få till stånd en förändring.

Kristdemokraterna vill se ett fortsatt nära samarbete med våra nordiska grannländer, ett samarbete där vi tillsammans arbetar för ökad rörlighet och möter centrala utmaningar. Vänskapliga utbyten i all ära, men det nordiska samarbetet måste ha ett mervärde. Det måste leda till att vi tillsammans kan ta oss an framtida utmaningar. Kristdemokraterna uppmanar därför regeringen att fortsätta vara pådrivande för att reformera vårt nordiska samarbete till att bli så effektivt och därmed relevant som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! I vårt särskilda yttrande har vi kristdemokrater klargjort att vi hade velat se en annorlunda fördelning av medel inom utgiftsområdet Internationell samverkan. Vi anser att budgetposten 1:2 bör höjas med 30 miljoner kronor utöver regeringens höjning - inte för att medel bara ska satsas på fredsdiplomati inom ramen för platsen i säkerhetsrådet utan för att i en mycket orolig tid kunna satsa ytterligare medel på svenskt deltagande i internationella fredsfrämjande insatser. Vi anser inte att det utifrån rådande världsläge är rimligt att fortsätta öka stödet till Svenska institutet. Vi anser också att det nordiska samarbetet borde kunna ske mer kostnadseffektivt än i dag.

Herr talman! Med dessa förändringar anser vi att vi bättre hade kunnat möta de utmaningar som världen står inför i dag.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever alla i en tid då världen präglas av krig, av rekordmånga flyktingar, av oro och även av osäkerhet efter ett antal val och folkomröstningar som har hållits den senaste tiden.

Det är den här vardagen som vi har att hantera i utrikesutskottet här i riksdagen, och det är den här vardagen som medborgare i Sverige och i hela världen har på sina näthinnor. Inte på länge har utrikespolitik och läget i världen varit så aktuellt och diskuterats så brett bland människor som just nu.

Jag tycker därför att det är glädjande att det, trots en del åsiktsskillnader om exakt hur pengar ska spenderas inom det här budgetområdet, ändå finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för värderingar som långsiktigt har präglat och ska prägla svensk utrikespolitik - oavsett vilken regering som för tillfället styr landet.

Den här regeringen, den rödgröna regeringen, försöker naturligtvis sätta sin prägel på utrikespolitiken och har fyra övergripande profilfrågor. Det handlar om att utrikes- och säkerhetspolitiken ska ha folklig förankring, att det är en feministisk utrikespolitik vi vill föra, att fred och säkerhet i vårt närområde är det primära målet och att FN och EU är de två viktigaste arenorna och verktygen för den svenska utrikespolitiken.

All den utrikespolitik som vi för ska genomsyras av arbetet för mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Jag kan inte säga att det är speciellt för just den här regeringen, utan jag vill hävda att det är värden som vi alla i riksdagens partier delar brett. Vi vill se att detta är det som genomsyrar den svenska utrikespolitiken.

Ekonomiskt är det naturligtvis lite olika vad vi vill satsa på. Mest är det kanske att man vill satsa mer på något. Det är sällan man vill dra bort stora pengar eller säger att någonting är helt fel och att man skulle vilja avsluta det. I princip finns det inget sådant exempel i de olika förslag och motioner som finns på det här utgiftsområdet.

Ekonomiskt är de större och mer notabla posterna sådant som handlar om fred och säkerhet, om nordiskt samarbete, om Sipri - Stockholms internationella fredsforskningsinstitut - och om Östersjösamarbetet.

Den största ekonomiska utgiftsposten på det här budgetområdet är den som handlar om avgifter till internationella organisationer. Det är klart att det är en post som rymmer många olika saker inom utrikespolitiken och täcker många olika områden inom den, men när allt detta ska bokföras blir det tillsammans den största delen av kostnaden på det här utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Jag tycker att det allra viktigaste med svensk utrikes- och säkerhetspolitik är de värderingar som vi baserar den på men också att den är långsiktig och förutsägbar. Det tjänar vårt lands utveckling och säkerhet på, och det hoppas jag är någonting som vi kan bibehålla under lång tid framöver här i Sverige.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande nr 1.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Kenneth G Forslund om handelsavtalet med Kanada. Det har ju förhandlats fram under en tid, och resultat får man säga blev väldigt lyckat.

En stor mängd tullar försvinner nu helt eller fasas ut under ett antal år. På jordbruksprodukter sjunker tullarna kraftigt. Man godkänner en hel del standarder från Europa, bland annat från bilindustrin, i Kanada. Avtalet öppnar för europeiska tjänsteföretag att gå in i Kanada. Det blir lättare att investera på båda sidor av Atlanten och lättare, i alla fall för högutbildade personer, att tillfälligt flytta mellan länderna genom arbetskraftsinvandring.

Detta avtal var bra i sig när det kom, men nu när vi ser politiska skiftningar i USA känns det ännu viktigare att ha en stark relation med Kanada. Men då måste avtalet godkännas här i Sveriges riksdag också, och det har vi inte hört mycket om. Jag vill därför fråga Kenneth G Forslund när det blir av så vi får klubba igenom det här.

Herr talman! Tack, Mathias Sundin, för frågan!

Jag vill inledningsvis gå tillbaka till en sak som Mathias Sundin sa i sitt anförande, när han tog upp den gamla klassiska sketchen om att alla barn vill ha fred på jorden. Jag är inte barn längre, men min vision är just fred på jorden. Det väcker ibland en del skratt när jag säger det i olika mötessammanhang, men det är faktiskt det som driver mig i min politiska gärning och i det arbete jag gör med svensk utrikespolitik för att skapa bättre förutsättningar i världen. Jag uppskattar därför Mathias Sundins inledning alldeles särskilt.

Jag välkomnar, precis som Mathias Sundin, att vi har kunnat träffa frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, som vi kallar CETA. Jag tror att det, precis som Mathias Sundin säger, är extra viktigt i denna osäkra tid efter det amerikanska presidentvalet. Egentligen hade ju framtiden för frihandeln de närmaste åren, om vi ska vara väldigt ärliga och korrekta, varit osäker oavsett vilken av de två huvudkandidaterna som blivit vald.

När det gäller tiden för ratifikation här i Sverige och i riksdagen kan jag tyvärr inte svara på frågan om en exakt tidsplan, men jag vill ändå peka på att jag, precis som Mathias Sundin, välkomnar avtalet och ser fram emot att kunna ratificera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag konstaterar också att avtalet faktiskt dessutom på sin väg fram hit har blivit bättre genom att man har omförhandlat mekanismen för tvistelösning och moderniserat den. Jag tycker att det var djärvt och klokt att man valde att göra detta när man egentligen redan var klar med avtalet. Det har blivit ett mycket bra avtal, som jag tror och hoppas kan bli stilbildande för liknande avtal världen över.

Herr talman! Vi vill alla gå hem, så jag ska fatta mig kort.

Det hedrar dig, Kenneth G Forslund, att du har en sådan drivkraft; jag tycker att det är mycket bra. Vi verkar vara överens om att det är ett bra avtal med Kanada, och vi får gemensamt driva på så att vi snabbt kan klubba det här i riksdagen.

Herr talman! Jag kan bara instämma i Mathias Sundins förhoppning om att vi inom en nära framtid ska kunna ratificera avtalet.

Herr talman! När vi använder de breda penslarna är det naturligtvis mycket som vi är överens om. Vi har en bred samsyn kring att vi vill ha en stark internationell rättsordning och att vi vill se till att demokratin och respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna, kvinnors rättigheter och jämställdhet får en vidare spridning så att så många som möjligt får ta del av detta. Det låter bra, och där är vi överens.

Jag kan konstatera att vi inte har något ansvarigt statsråd här, och det blir därför i denna debatt Kenneth G Forslund som får svara för regeringens politik. I uppräkningen av alla utmaningar vi står inför och i den katalog av allt det goda vi vill uppnå kan man lätt tappa fokus. Det är egentligen det jag nu efterfrågar.

Hela inriktningen i budgeten handlar om allt gott som Sverige kan göra - och då är vi inte ens inne på biståndets utgiftsområde. Sverige kommer dock alltid att ha begränsade resurser, inte bara när det gäller pengar utan också när det gäller organisation och människor som ska göra arbetet.

Vad ser då Kenneth G Forslund framför sig? Vilka är de viktigaste prioriteringarna? Ska vi kunna vara på alla platser samtidigt? Ska vi driva samarbete med alla organisationer, eller hur ska vi på bästa sätt driva och ta till vara Sveriges intressen, där dessa grundläggande värderingar självklart ingår? Hur anser den rödgröna regeringen med stöd från utskottsordföranden att denna prioritering ska gå till? Fokus är det jag efterlyser!

Herr talman! Det som Karin Enström tar upp är alldeles riktigt: Man måste alltid prioritera, i synnerhet i ekonomiska sammanhang.

Jag kan konstatera att alla åtta partier i riksdagen gör relativt likartade prioriteringar när det gäller pengar. Om varje parti skulle beskriva exakt hur man vill använda pengarna på vart och ett av delområdena inom utgiftsområdet tror jag att skillnaderna skulle vara något större. Målen är fortfarande breda och gemensamma, men man har olika fokus när det gäller hur man tror att man bäst kan komma dit och vilka insatser som ger mest utväxling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

För denna regering, i vars parlamentariska underlag jag ingår, är det centralt att vi är ett litet land som är beroende av väl fungerande internationella institutioner. För vår egen trygghet och säkerhet - och ytterst vår långsiktiga fortlevnad som nation - är FN centralt. För oss som medlemsstat i EU är också EU i dag en central arena för vår svenska utrikespolitik.

I vårt arbete prioriteras fred och säkerhet i närområdet. Sedan gör vi en massa olika saker. Internationellt finns det dessutom en stor efterfrågan på att Sverige ska delta i en väldig massa olika saker, så det är en grannlaga uppgift att prioritera och välja vad vi ska lägga tid och pengar på. Men fred och säkerhet i vårt närområde tycker jag är den mest grundläggande prioriteringen i vår utrikespolitik.

Herr talman! Tack för det beskedet! Min följdfråga är naturligtvis vilken analys som ligger bakom den prioriteringen, men också hur detta ska gå till. Prioriteringen är fred och säkerhet i vårt närområde, förhoppningsvis också för vår egen skull, för att bevara vårt oberoende och vår fred, men hur kommer vi att se detta i regeringens arbete? Min fråga gäller både samarbete och vilket fokus Utrikesdepartementet ska ha i alla sina kontakter och sitt arbete inom ramen för detta. Hur ska det gå till att driva den prioritering som Kenneth G Forslund pekar ut?

Herr talman! Som jag påpekade är FN och EU de centrala arenorna för oss. Sverige har sedan vi blev medlem i EU 1995 varit en av de stater som är allra mest pådrivande och har störst påverkan på EU-samarbetet. Vi har kunnat se att Sverige, oavsett regering, hela tiden har hamnat ganska högt i rankningarna av vilka medlemsstater som är mest inflytelserika. Man ska dessutom väga in vårt lands befolkningsmässigt relativt ringa storlek i detta stora samarbete.

Vi är skickliga på att driva arbetet i internationella organisationer - i FN, i EU och i andra sammanhang. Det är just så, genom att fortsätta att vara väldigt aktiva i dessa internationella organisationer, som jag tror att vi bäst tjänar det syfte som jag tycker är viktigast: fred och säkerhet i närområdet.

Vi ska fortsätta att hela tiden anstränga oss för att vara skickliga, förhandla, söka breda lösningar och driva processerna framåt. Vi är bra på det i Sverige, och jag vill framhålla att vi har varit bra på det oavsett vilken regering som har styrt. Jag hoppas att vi ska fortsätta att vara det.

Herr talman! I dag är det faktiskt en stor dag för mig. För ungefär fyra år sedan började jag fundera över Utrikesdepartementets och Sveriges roll i internationella konflikter och medling. Jag kände att vi borde kunna bli ännu mer spetsiga i fråga om detta. Det ledde till att jag väckte en motion på Miljöpartiets kongress. Den avslogs. Men jag fortsatte att jobba mycket hårt med dessa frågor när jag kom in i riksdagen och så vidare. I och med att vi fattar beslut om denna budget fattar vi faktiskt beslut om just det sekretariat som jag föreslog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Det är mycket roligt att Sofia Damm och Kerstin Lundgren ger ett starkt stöd för detta medlingssekretariat. Jag kan säga att det verkligen finns ett innehåll i detta. Det är en allokering på sammanlagt 25 miljoner kronor som görs. I dagarna rekryteras det personer som ska sitta i ett medlingssekretariat i Utrikesdepartementet. Sedan kommer det att tillsättas personer med spetskompetens i konflikt och medling runt om i hela världen. Detta är tänkt att vara långsiktigt. Det är ingenting som ska pågå under bara de två år som vi sitter i säkerhetsrådet, även om det såklart är kopplat till detta arbete.

Nu kommer Sverige att kunna ligga ytterligare i framkant när det gäller att medla i konflikter runt om i världen. Flera andra länder har gjort det tidigare.

Herr talman! FN:s flyktingorgan UNHCR ger varje år ut en stor rapport som heter Global Trends. Den senaste rapporten hade titeln Forced Displacement, alltså tvångsförflyttning. Året innan var titeln World at War. Det säger någonting om den värld som vi i dag lever i. Det säger också någonting om det centrala perspektiv som vi bör ha för ögonen när vi formulerar och debatterar Sveriges politik på detta område och också om det fokus som regeringen har haft på detta område.

Vi behöver ägna oss åt fred och säkerhet i en omvärld där hoten är allvarligare än på länge, och där det säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt närområde faktiskt är det allvarligaste på 25 år.

De senaste årens utveckling i omvärlden har kännetecknats av en större osäkerhet, fler konflikter, mer våld och stora flyktingströmmar. Vi vet alla vad som sker i Somalia, i Afghanistan, i Ukraina, i Centralafrikanska republiken och i Jemen, bara för att nämna några av de krigshärdar som världen har. Och vi vet inte minst vad som händer i Syrien, där kanske så många som 400 000 människor har mist livet, och 11 miljoner människor är på flykt.

I fredags hade jag den stora äran att få presentera De vita hjälmarna på Right Livelihoods prisutdelning. Det var en oerhört stark upplevelse att få presentera dem. De vita hjälmarna är frivilliga krafter - ungefär 3 000 personer - som i Syrien står och väntar på att bombplanen ska komma, och sedan springer dit och gräver fram människor ur rasmassorna. Tack vare dem är 62 000 människor i livet i dag. Det är en skam att det internationella samfundet inte har lyckats få stopp på denna konflikt.

Vid förra årets slut var mer än 65 miljoner människor på flykt i världen. Det är inte mindre än en humanitär katastrof. Det är en tragisk utveckling, särskilt som den långsiktiga trenden tidigare har varit att vi går mot en mindre våldsam värld.

Herr talman! De största utmaningarna som vi står inför i dag är gränsöverskridande. Vi kommer inte att kunna hantera dem framgångsrikt om vi inte jobbar globalt.

Det är en stor glädje att Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd i januari. Det är tredje gången i historien som Sverige har en tvåårig plats i rådet, i själva hjärtat av den fredsorganisation som Förenta nationerna är.

Säkerhetsrådet är såklart inte fritt från problem, snarare kanske tvärtom. Vetorätten används alltför ofta där. Men inte desto mindre är detta det organ som i dag står oss till buds när det gäller att förhandla och samtala om de konflikter som finns runt om i världen. Då är det mycket viktigt att vi får komma in där och verkligen stå upp för vår feministiska utrikespolitik. Det handlar om att få in kvinnor i fredsprocesserna, att få kvinnor att komma till medlingsbordet, att få kvinnor att vara med när man sluter fred och när man förhandlar om hur ett samhälle ska byggas upp vid fredsslutet. Det handlar om att vi kan komma in där och lägga fokus på att man inte ska dra sig ur så fort konfliktens eld har upphört utan att man ska fortsätta att finnas kvar. De flesta länder som kommer ur en konflikt har inte fått de resurser som krävs för att bygga upp samhället igen och för att skapa de strukturer som behövs i ett samhälle för att man inte återigen ska falla tillbaka i konflikt.

Internationell samverkan

Sverige kommer också att jobba för att demokratisera säkerhetsrådet och öka transparensen. Arbetet inom FN ska förbli en hörnsten. Sverige har ett starkt engagemang för FN, och det kommer att återspeglas i det mångsidiga stöd som vi har genom organisationens alla delar. Det gäller inte minst det fredsbevarande och konfliktförebyggande arbetet.

Herr talman! För mig som feminist och miljöpartist är det särskilt glädjande att vår regering för en feministisk utrikespolitik. Det kommer till tydligt uttryck inom ramen för Sveriges internationella engagemang för fred, nedrustning och stabilitet.

Med dessa ord vill jag bara säga att vi med dessa resurser och med de insatser som vi nu gör förhoppningsvis ska hjälpa till att få en värld där vi inte ska behöva se fler rapporter med titlar som Forced Displacement och World at War, även om vi säkert har en lång väg att vandra. Jag tror på fred på jorden.

Jag yrkar bifall till propositionen och till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 december)