Luftfartsfrågor

Fru talman! Vi ska nu debattera trafikutskottets betänkande 15 om luftfartsfrågor. Detta är ett betänkande med motioner från allmänna motionstiden. I betänkandet behandlas också en proposition från regeringen om marktjänster på flygplatser.

Sverige är ett avlångt land. Sverige är ett fantastiskt land. För att ta sig fram och tillbaka runt om i Sverige och för att kunna arbeta, bo och verka runt om i Sverige krävs det olika typer av infrastruktur. Det krävs transporter som är hållbara över tid, som är säkra tidsmässigt och som vi som medborgare kan lita på.

Sverige är också ett litet land i utkanten av Europa. Vi är ett land som kräver mycket handel. Det är en fråga som vi har berört mycket under den gångna Europavalrörelsen runt om i Sverige. För att få Sverige att hänga ihop med Europa och med resten av världen krävs det transporter. Ett av de transportslag som är viktigt är just luftfarten, flyget.

Flyget har debatterats mycket under de senaste veckorna utifrån flyget som klimatboven och utifrån flyget som den stora skammen som bidrar till de stora utsläppen. Det är en lite tråkig utveckling. Vi moderater tror att flyget måste stå för sina klimatutsläpp. Men i grund och botten är det inte flygplanet som är problemet utan bränslet i flygplanet. Vi behöver titta på teknikutveckling och på effektivisering av flyget. Redan i dag flyger det maskiner i Sverige som har 50 procent biobaserat drivmedel. Redan i dag lyfter flygplan som är helt elektrifierade. Snart kommer vi att se en flygplansflotta även i Sverige som är mer miljövänlig än den någonsin har varit. Där kan flyget också stå för den klimatomställning som vi behöver vara med och bidra till i resten av världen.

Svenskt flyg är fantastiskt, och Sverige skulle kunna utveckla flyget mycket mer och bli en ledande nation i den teknikutveckling som så väl behövs både när det gäller flyget som maskin och när det gäller bränsletillverkning.

Flyget behövs för att hålla ihop vårt avlånga land. Vi har stora regionala utmaningar runt om i Sverige när det gäller just detta, och då krävs våra regionala flygplatser. Vi ser en utveckling just nu som skiljer de statliga flygplatserna från de icke-statliga flygplatserna, där de senare går med underskott.

Tyvärr har den här regeringen återigen infört flygskatten. Flygskatten påverkar de icke-statliga flygplatserna på ett negativt sätt. Som kompensation för detta, fru talman, skulle regeringen komma med en ersättning till flygplatserna. Dessvärre ser vi att denna ersättning saknas. Det drabbar framför allt de flygplatser som ligger i norra Sverige, men det gäller även hela vägen ned mot Mälardalen och Småland. Det här är skadligt för Sverige. Det är skadligt för handeln, och i det långa loppet kommer det att göra att vi blir mer Stockholms- och storstadsfixerade. Det är tråkigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Detta leder också till att flyget på sikt saknar den långsiktighet som det behöver för att utvecklas. Vi vill ha ett stöd till flygplatserna. Vi skulle vilja se en balans mellan de icke-statliga flygplatserna och de statliga flygplatserna för att flyget på sikt ska stå för sina egna kostnader.

Fru talman! Flyget behöver ställas om. Då måste vi tala om bränsle och bränsletillverkning. Vi tycker att det behövs ny teknik, effektiviseringar, moderniseringar och andra sätt att flyga för att man ska kunna närma sig ett så klimatsmart sätt att flyga som bara är möjligt.

Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1 om de regionala flygplatserna och påverkan på dem.

Vi kommer snart att höra andra debattörer här tala om flyget och om den flygskam som just nu råder. Jag skulle önska att man i denna diskussion även nämner hur man ser på framtiden för flyget och hur man ser att Sverige ska hålla ihop utan flyget och utan de regionala flygplatserna. Det är den påverkan vi kommer att få se om vi fortsätter med den utveckling som just nu råder för flyget.

Vi behöver vårt flyg, och vi ska vara stolta över vårt flyg. Men vi ska flyga smartare i framtiden.

(Applåder)

Fru talman, kollegor, åhörare och tittare! Från det att bröderna Wright fick sin första flygmaskin i luften tills dags dato har flyget haft en otrolig utveckling. Man har gått ifrån det gamla mottot "högre och snabbare" till att flygingenjörerna numera alltmer ägnar sig åt ekonomi. Den sista Concorden togs ur reguljär trafik år 2003, och man bygger nu i stället mer bränslesnåla motorer som ska kunna flyga långt för så lite pengar som möjligt. Förr gällde fyra motorer; nu ska det räcka med två. Det som förr var lyx och flärd har i dag blivit en hårt pressad bransch som verkar med små vinstmarginaler.

Fru talman! Det svenska kommersiella flyget firar snart 100 år. År 1924 startade den första svenska kommersiella flyglinjen mellan Stockholm och Helsingfors med ett Junkers F 13. Mycket har hänt sedan dess, och i dag är flyget för många en nödvändighet för att de ska kunna utföra eller resa till sitt arbete. Det är också ett fantastiskt och oslagbart färdmedel för långa resor. På ett par tre timmar når man större delen av Europa, och vi kan färdas över Atlanten på några timmar. Det regelbundna linjeflyget transporterar passagerare, gods och post. Det står tillsammans med den icke regelbundna chartertrafiken för ca 8 miljoner inrikespassagerare årligen. Om man inräknar utrikespassagerare stiger antalet till ca 30 miljoner.

Här vill jag vara tydlig. För Sverigedemokraterna är flyget ett självklart färdmedel, och det kommer så att förbli. Flyget är inget usch och fy; flyget är något vi ska vara stolta över. Vi betackar oss för de tillväxtens fiender som i sin fanatism försöker skambelägga dem som reser med flyg. Vi säger ja till välstånd och tillväxt och säger därför nej till flygskatt.

Inrikesflyget i Sverige står för ca 4 procent av de totala nationella utsläppen av koldioxid, samtidigt som hela transportsektorn står för ca 38 procent - rim och reson! Vi vill se en stark flygbransch som präglas av tilltro och som köper nya och moderna bränslesnåla flygtyper. Vi vill se en flygbransch som har musklerna att blanda in biobränsle utan att riskera att gå i konkurs. Vi vill se en flygbransch som har råd att utveckla och fasa in elflyg när tekniken är möjlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

För att branschen ska kunna nå dit ska vi inte påföra extra pålagor. Därför är jag den första att beklaga att flygskatten, som vi ihop med M och KD avskaffade, nu åter infördes. Måtte de socialkonservativa vindar som vi såg i helgens EU-val bestå! Det socialkonservativa blocket ökade med nästan 12 procent, och flera tillväxtfientliga partier backade.

Fru talman! Bromma flygplats ska vara kvar under överskådlig tid. Brommas attraktiva läge och Arlandas bristande kapacitet gör att vi inte ser någon anledning till att avveckla Bromma flygplats. Stockholm är landets starkaste tillväxtmotor och en attraktiv plats för både företag och privatpersoner. För att Stockholm ska fortsätta att vara attraktivt, särskilt för företag, krävs goda flygkommunikationer från Bromma. Det är något som inte gynnas av en nedläggning, särskilt eftersom Bromma flygplats är en av landets mest trafikerade och ca 90 procent av resorna är arbetsrelaterade. En nedläggning hotar därmed ca 24 000 arbetstillfällen.

Även stadens större flygplats, Arlanda, är i behov av Bromma flygplats. Arlanda är nära sitt kapacitetsmaximum och klarar i dagsläget inte av att ta över trafiken från Bromma, speciellt inte under de tider då huvuddelen av trafiken till och från Bromma sker.

Dessutom ligger Arlanda i internationella jämförelser långt ned i rankningen när det gäller närhet till stadskärnan. Bromma är dessutom ett starkt nav för inrikesflyget, varför en nedläggning riskerar att få stora konsekvenser även för verksamheter på flera andra orter. Bromma flygplats är därmed av stort värde, inte bara för Stockholm utan även för Sveriges näringsliv i sin helhet. En nedläggning vore därmed katastrofal.

Brommas storebror Arlanda spås en ljus framtid med kraftig resandeökning. Det är därför viktigt att Arlanda ges resurser till att utvecklas och att kapacitetshöjande åtgärder vidtas. Flera flygbolag har klagat över tillgängligheten på markservicen, och den behöver förbättras. Sverigedemokraterna är positiva till investeringsstöd för flygplatser.

Vi vill också lyfta säkerheten inom flyget, och vi vill se stärkta nykterhetskontroller på flygplatser. Vi menar att kontroller förhindrar olyckor, men regelbundna kontroller fungerar även proaktivt för både piloter och övrig personal. Kontrollerna ger också positiva effekter ur ett kundperspektiv, där passagerare ska känna ett förtroende för flygpersonal och flygbolag. Vi vill därför utöka resurserna till polisen i anslutning till flygplatser.

Sverigedemokraterna vill också skärpa luftfartslagen och luftfartsförordningen. Den senaste tiden har vi fått uppleva en ny typ av brottslighet, där förövaren utför ett slags sabotage genom att aktivt och uppsåtligt motsätta sig flygpersonalens anvisningar gällande säkerhetsrutiner. Detta agerande används bland annat för att förhindra verkställande av myndighetsutövning - något vi har sett flera exempel på.

Vi ser allvarligt på att individer ställer sig över svensk lag på andra människors bekostnad. Vi anser därför att detta beteende måste beivras. Här menar vi att den nuvarande luftfartslagen inte är tillräckligt långtgående. Vi föreslår därför att det skyndsamt bör ske en översyn av straffsatserna men även av vilka gärningar som anses vara straffbara. Vi ser även behovet av utökade resurser till polisen kring flygplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Sverigedemokraterna är en garant för en stark svensk flygbransch. Vi värnar flygsäkerheten, vi värnar svensk flygindustri, vi värnar svenskarnas rätt till ett väl utbyggt och fungerande inrikesflyg och vi värnar Bromma flygplats. Vi värnar den ensamstående mammans rätt att efter idogt sparande ta med barnen på en veckas semesterresa till Kanarieöarna utan att skambeläggas för detta. Vi värnar affärsresenärernas möjlighet att flyga, och vi värnar svensk tillväxt och svenskt välstånd. Vi är inte ute och cyklar i våra visioner, utan vi har högtflygande planer för det svenska flyget.

Jag vill avslutningsvis meddela att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 6 rörande bevarandet av Bromma flygplats.

Fru talman! Jag vill liksom föregående talare lyfta fram flyget som det väldigt effektiva transportmedel det är för att överbrygga stora avstånd i sammanhang där motsvarande tidseffektiva landbaserade transportmedel inte står till buds.

Sverige är ett land med stora avstånd. Vi ligger i utkanten av Europa, vilket gör att människor och verksamheter här i vårt land i väldigt många sammanhang är beroende av fungerande flyg och flygtransporter för att på rimliga tider och under rimliga omständigheter kunna ta sig till andra destinationer inom och utom landet för att utföra arbete och bidra till landets tillväxt.

Fru talman! Vi vill alla här i kammaren bidra i arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan, och de flesta av oss har också bekänt sig till det arbetet. I detta sammanhang - när det gäller flygets klimatpåverkan - är det väldigt viktigt att minnas principen att det är utsläppen som ska jagas, inte själva transporten. Det är inte flygresan i sig som är problemet, utan problemet är de klimatpåverkande utsläpp den åstadkommer.

Jämfört med landbaserade transportmedel är ju flyget, liksom sjöfarten med sina hamnar, förhållandevis resurseffektivt eftersom det enbart fordrar start- och landningsbanor, inte infrastruktur byggd på backen i form av vägar och järnvägar.

Fru talman! Jag fortsätter med flyg och klimat.

För att få till en klimatmässigt hållbar flygsektor fordras effektiva styrmedel som leder till teknikutveckling, som i sin tur ger minskade utsläpp från luftfarten. Det hjälper då inte med enbart det nationella flyget - detta är en internationell verksamhet, och då är det internationella åtgärder som måste till.

Centerpartiet anser därför att omställningstempot för att öka användningen av förnybara bränslen och för att ställa om tekniken måste höjas avsevärt och att detta i sin tur kräver en rad åtgärder om det ska vara meningsfullt och verkningsfullt och inte enbart kosmetiska åtgärder.

Det handlar om åtgärder som att vi på allvar satsar på forskning och utveckling och på pilotanläggningar som övergår i permanenta anläggningar för att framställa biobränsle. Tekniken och råvaran finns, men produktionen måste komma igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det handlar också om att vi som konsumerar flygets tjänster också har tillgång till information om vilka utsläpp våra resor genererar, så att den efterfrågan vi har på flygtjänster kan påverka utbudet av flygresor.

Som jag tidigare har nämnt är ju luftfarten i sig global, och dess påverkan är global. Det är viktigt att vi samverkar med andra länder på internationell nivå för att finna gemensamma åtgärder som bidrar till att minska luftfartens utsläpp. Av detta skäl, fru talman, måste Sverige vara än mer pådrivande i de internationella förhandlingar som förs för att flyget som ett transportslag jämte andra ska stå för och betala sina klimatkostnader.

Som talmannen känner till har Centerpartiet tillsammans med Liberalerna och regeringen slutit en sakpolitisk överenskommelse - det så kallade januariavtalet - som omfattar 73 punkter. I januariavtalet ingår en punkt, nr 32, som handlar just om att minska flygets klimatpåverkan. Denna punkt handlar inte om att minska flygandet utan om att minska flygets klimatpåverkan.

I januariavtalet anges att en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor ska genomföras och att Sverige ska ta en ledande roll när det gäller att omförhandla internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för beskattning av fossilt flygbränsle.

I januariavtalet ingår krav på att införa obligatorisk inblandning av förnybart bränsle och att se över möjligheten att införa miljöstyrande start- och landningsavgifter i syfte att få hela kedjan i en flygtransport att gå i rätt riktning.

I avtalet ingår också att ett system för flygbränsleskatt - när det finns på plats - ska ersätta dagens biljettskatt på flyget.

Januariavtalet innebär även rejäla satsningar på ny inhemsk produktion av förnybart, icke-fossilt bränsle, som är möjligt för bland annat flygindustrin att använda.

Fru talman! Tidigare i debatten har behovet av landningsbanor - eller startbanor - och flygfält i hela landet lyfts upp. I denna vision eller bild vill även Centerpartiet instämma.

Flyget som transportmedel binder samman Sverige. Det ger i sig självt arbetstillfällen, det möjliggör verksamheter och det ökar möjligheterna - till exempel i en växande besöksnäring - att vara verksam i hela landet. Flyget håller igång ett avlångt och glest befolkat land.

Av dessa och många fler skäl måste regeringen öka tempot för att stärka villkoren för svenskt flyg. I det sammanhanget spelar de regionala, icke-statliga flygplatserna runt om i landet en mycket viktig roll. Har vi inte fungerande flygplatser runt om i hela landet har vi heller inget flyg.

Många av dessa mindre, lokalt eller regionalt ägda flygplatser har en ekonomiskt mycket pressad situation. Centerpartiet anser därför att Swedavias vinstdelningsmodell bör ses över för att stärka också de regionala flygplatsernas möjligheter till överlevnad. Vi klarar inte, fru talman, att hålla samman landet och att ge människor och verksamheter i vårt land en rimlig tillgänglighet med enbart Swedavias tio flygplatser.

Avslutningsvis, fru talman, står Centerpartiet självklart bakom sina reservationer och särskilda yttranden i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Flyget är ett omdiskuterat transportmedel, och trots att det står för en förhållandevis liten del av våra koldioxidutsläpp upptar flyget en stor del av den svenska miljödebatten.

För oss som kristdemokrater är det viktigt att man ser att flyget är ett av Sveriges viktigaste transportmedel, som gör att vårt avlånga land håller samman. Samtidigt är det viktigt att våra flygtransporter sker på ett ekonomiskt, ekologiskt och säkert sätt.

Fru talman! Jag anser att de regionala flygplatserna i Sverige har en stor betydelse för att kommunikationerna med Stockholm och andra resmål runt om i Sverige och världen ska fungera. Svenska staten har genom Swedavia valt att behålla och bolagisera de stora flygplatserna, som främst finns i storstadsområden och där det finns högre omsättning och därmed lönsamhet och stora vinster.

Samtidigt har de mindre, icke-statliga flygplatserna, som främst ägs av kommunerna med stöd av landsting och regioner, inte möjlighet till samma höga omsättning, och de har därför svårare att gå med vinst. Dessa flygplatser finns i hela landet och är mycket viktiga för kommunerna och regionerna. Då de icke-statliga flygplatserna har svårt att skapa egna konkurrensfördelar anser vi att det finns en risk att stora delar av Sverige går miste om den tillväxt som flyget bidrar till genom ökad turism och arbetspendling.

Vi vill därför framhålla behovet av att värna de regionala flygplatserna och deras fortlevnad. Dessutom behöver finansieringsformen för de små, icke-statliga regionala flygplatserna ses över för att skapa långsiktigt hållbara lösningar.

En metod som flera mellanstora flygplatser lyfter fram är att de kommunala och regionala huvudmännen ska få laglig rätt att genomföra egna upphandlingar av flyg, vilket gör att man kan utöka antalet flyglinjer och på så sätt förbättra ekonomin för den egna flygplatsen samtidigt som man förbättrar förutsättningarna för det lokala näringslivet.

Oavsett hur vi stärker de lokala flygplatserna är det viktigt att vi stärker dem, då de fyller en viktig funktion och underlättar vårt arbete för att hela landet ska leva.

Fru talman! Stockholm är en stad som växer. Därför behövs en citynära flygplats - Bromma. Stockholm är ett ekonomiskt nav och en tillväxtmotor som påverkar hela Sverige, och det måste därför finnas snabba transporter till och från Stockholm. Vi anser att Bromma flygplats har stor betydelse för de regionala flygplatsernas och landsbygdens tillgänglighet samt förutsättningar att utvecklas. Om man lägger ned Bromma flygplats får det negativa konsekvenser för hela landet.

Utöver att det är viktigt att Bromma fortsätter att utvecklas som ett nav för inrikesflyget ska vi även fortsätta att utveckla våra tre stora internationella flygplatser Arlanda, Landvetter och Malmö Airport. Ett väl fungerande flyg är en nödvändighet om vi ska kunna fortsätta att utveckla den svenska ekonomin. Våra stora flygplatser är betydande nav i Sveriges storstadsregioner och behöver utvecklas för att kunna fortsätta vara de tillväxtmotorer som Sverige behöver. Exempelvis har Arlanda i dag som mål att ha 50 000 arbetstillfällen i framtiden samt vara en flygplats som ger näringslivet och andra brukare möjlighet att nå de flesta länder i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag vill peka på att flyget svarar för en relativt liten men växande andel av klimatpåverkande utsläpp och att det är angeläget att Sverige fortsätter att ligga i framkant i den gröna omställningen av flygtrafiken. Klimathotet är globalt, och därför behövs det globala överenskommelser via EU och den internationella luftfartsorganisationen ICAO. Det är positivt att ICAO, bland annat genom EU:s påtryckningar, har enats om åtgärder för att begränsa flygets klimatpåverkan.

För att Sverige och den svenska flygbranschen ska kunna bli ledande i den gröna omställningen anser jag att det behöver införas krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för att säkerställa att utsläppen från flygandet minskar. Vidare anser jag att det behöver införas klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera dem som använder effektiva motorer eller mer förnybart bränsle. Sverige bör även ta på sig ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för beskattning av flygbränsle. Vidare anser jag att det behöver göras en riktad satsning på forskning och utveckling av biobränslen för flyget.

I Norge sker en satsning på elektrifierat flyg. Lyckas man med detta teknikskifte kommer förutsättningarna för flyget att förändras på ett positivt sätt. Vi ser också att flera svenska företag tillsammans med forskare från bland annat Chalmers har påbörjat arbetet med att ta fram en ny generation elektriska flyg, vilket om det lyckas kommer att ge ett miljövänligt transportmedel samtidigt som det gynnar det svenska näringslivet.

Samtidigt som vi anser att flyget måste ta ett större klimatansvar vill jag framhålla att det inte ska ske genom en svensk flygskatt som innebär en beskattning av alla flygresor på samma sätt, utan hänsyn till bränsle. Vi är för klimatstyrande skatter, men det får inte ske på ett sådant sätt att det drabbar den svenska landsbygden eller motverkar framtida teknikutveckling.

Fru talman! Det är viktigt för oss i KD att flyget har hög säkerhet. Det är därför problematiskt att personal vid ett antal tillfällen har ertappats alkoholpåverkade i tjänsten. Det är också bekymmersamt att vi får in allt fler rapporter om drönare som befinner sig i fredade zoner. Båda dessa fenomen riskerar allas vår säkerhet när vi flyger, och myndigheterna måste agera så att dessa risker minimeras.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 4.

Fru talman! Liberalerna har som grundläggande princip att alla transportslag är viktiga för att Sveriges transportsystem ska fungera. Luftfart, sjöfart, järnväg och väg har allihop sina fördelar och nackdelar, och det är en kombination av dessa fyra transportslag som ger effektiva transporter från dörr till dörr.

Flyget är ett hittills oslagbart transportmedel när det kommer till att transportera människor och gods längre sträckor på kort tid. Flyget står dock i fokus i klimatdebatten på grund av dagens utsläpp. Här tror Liberalerna emellertid inte på att begränsa möjligheterna att flyga; det är inte den vägen vi vill gå. För att möta klimatmålen 2030 och utveckla ett hållbart flyg vill vi i stället införa effektiva styrmedel för att stimulera teknikutveckling och produktion av förnybara drivmedel till flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Ett av de mest intressanta områdena inom flyget just nu är den snabba utvecklingen av elflyg. Potentialen i tekniken för att drastiskt minska utsläppen från både inrikesflyget och utrikesflyget i vårt närområde är mycket stor. Elflygets elmotorer är billigare och kräver mindre underhåll, och batteriutvecklingen av de mer energitäta batterier som krävs för flyget förväntas gå i takt med elflygets övriga teknikutveckling. Elflyget sänker bullernivåerna drastiskt, vilket ger möjlighet till användning av centrumnära flygplatser så att man snabbt kommer till det ställe man är på väg till.

Med Sveriges erkänt höga kompetens inom flygområdet kan detta även ge upphov till helt nya svenska företag inom området. Detta är en teknikutveckling som kan revolutionera vårt sätt att flyga och som kräver att vi politiker verkligen förstår potentialen och utvecklar politiken parallellt med elflygets utveckling.

Fru talman! Vi behöver dock arbeta parallellt med många olika lösningar för att nå klimatmålen. Då vi har en överenskommelse med regeringen har Liberalerna lagt fram en rad förslag i ett särskilt yttrande gällande flygets klimatpåverkan. Liberalerna vill se forskning och utveckling av biobränslen för flyget, parat med en successivt ökad inblandning av biobränsle i dagens flygbränsle. Vi bör också pröva möjligheterna till differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar, så att de som smutsar ned mest får betala mest.

Konsumenten bör också få tillgång till information om hur mycket utsläpp olika flygresor innebär och därigenom kunna göra klimatsmarta val. Sverige ska även vara pådrivande i internationella förhandlingar för att flyget ska betala för sina egna klimatkostnader. Och, slutligen: När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.

Liberalerna vill vidta dessa åtgärder, som sammantaget kommer att minska flygets miljöpåverkan.

Jag vill även ta upp att flygförbindelserna är helt avgörande för att företag runt om i landet ska kunna agera globalt. Jag vill därför lyfta upp de regionala flygplatserna, som i dag står inför stora utmaningar. Detta beror bland annat på omfattande regelverk på EU-nivå, ökande säkerhetskrav och underhåll samt på att enskilda kommuner ensamma får ta ansvar för sina flygplatser. De regionala flygplatsernas ekonomiska situation måste därför analyseras, och en långsiktig strategi behöver beslutas för de regionala flygplatsernas utveckling och överlevnad.

Denna strategi bör utöver reguljärtrafiken ta hänsyn till behovet av brandflyg, ambulansflyg och övrigt stöd till samhället - liksom till allmänflyget. Allmänflyget gjorde inte minst stora insatser vid förra årets bränder, där man skötte mycket av spaningen och hittade många av bränderna så att dessa kunde släckas fortare än vad som hade varit möjligt utan allmänflyget. Allmänflyget gör stora insatser och är därför en viktig del av landets flygkapacitet på landsbygden. Det bygger dessutom Sveriges samlade flygkompetens.

Slutligen, fru talman, behöver även elflygets potential vägas in i strategin för Sveriges flygplatser. Hur kan ett billigt, fossilfritt elflyg påverka levnadsvillkoren för människor och företag på landsbygden, och vilka behov av fungerande flygplatser finns i det scenariot?

Vi i Liberalerna står bakom vår reservation nr 5, som handlar om överlevnaden för de regionala flygplatserna, och vi står även bakom vårt särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Att flyga är det snabbaste sättet att transportera personer och gods. Genom att flyga möjliggör vi möten över landsgränser runt om i världen. Det finns väldigt många fördelar med det.

Men det vitt utbredda flygandet har tyvärr också en baksida, och det är miljö- och klimatförändringen. Flyget har ökat så snabbt i världen att utsläppen från flygsektorn mer än fördubblats de senaste 20 åren. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat på topp tio bland världens utsläpparländer - så höga har utsläppen blivit.

Även i vårt land har vi problem med väldigt stora utsläpp från flygindustrin. Om vi räknar den samlade klimatpåverkan från flyget är utsläppen ungefär 10 miljoner ton varje år här i Sverige. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från alla våra personbilar tillsammans.

Problemet är att detta sannolikt är den snabbast växande utsläppskälla vi har i vårt land. Om utsläppen från flygindustrin i Sverige fortsätter att växa lika fort som de gör nu - med undantag för det senaste året då de dippade något, vilket var positivt - kommer de samlade utsläppen från flygindustrin snart att vara större än alla andra utsläpp i Sverige. Därför måste vi agera nu. Detta är inte hållbart.

Vilka är det egentligen som flyger? Ser vi till världen vet vi att mer än 80 procent av världens medborgare aldrig någonsin har satt sin fot i ett flygplan. Man flyger helt enkelt inte. Även i vårt eget land, ett av världens rikaste länder, ser vi att det är socialt och ekonomiskt skiktat vilka som flyger mycket och vilka som flyger måttligt. Genomsnittet bland svenskarna är att man flyger ungefär en och en halv gång per år, medan vissa kategorier - höginkomsttagare - flyger varje vecka. Man åker på weekendresor till London. Man flyger självklart till Thailand över jullovet. Man åker med flygplan på möte över dagen och sedan tillbaka hem igen. Det här håller inte, och alldeles för lite görs.

Det biobränsle som omhuldas av exempelvis Liberalernas Helena Gellerman och Centerns Anders Åkesson kommer inte att räcka. Maria Wetterstrand föreslog i sin utredning obligatorisk inblandning av biobränsle, men vi kan se att detta i bästa fall kan minska utsläppen från flygbranschen med 24 procent till 2030. Vi vet att transportsektorn behöver minska sina utsläpp totalt med minst 70 procent till 2030, sannolikt mer, ifall vi ska hålla oss inom Parisavtalets överenskommelse - och det vill ju alla här att vi ska göra.

Det låter fantastiskt med elektrifieringen, Helena Gellerman, men att ha elflygplan räddar oss inte här och nu. Vi vet att eldrivna flygplan ligger långt fram i tiden, och vi vet också att det finns en klar motsättning: Ju större batteri, desto tyngre blir flygplanet och desto kortare sträckor kan det gå. Samtidigt behövs det stora batterier för att transportera flygplan långa sträckor. De elflygplan man pratar om i dag är mindre flygplan för kortare sträckor.

Därför håller det inte att drömma om framtida teknik för vare sig bränsle eller motorer. Vi i Vänsterpartiet välkomnar självklart alla innovationer, men vi måste agera utifrån det som finns nu. Då måste vi våga tala om ett totalt sett minskat flygande. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande på s. 73-74 i betänkandet, där vi tar upp ett antal skarpa åtgärder som på allvar skulle minska utsläppen från flygsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Vi tycker att den flygskatt som införts var ett bra första steg. Det är väldigt viktigt med en skatt på det här området, för då får vi också intäkter som vi kan slussa över till det hållbara alternativet: tåget. Men flygskatten behöver justeras. Vi vill helst se en progressiv flygskatt, alltså en skatt som stiger med antalet flygresor man gör. Man kan också se till att businessbiljetter får en dubbel flygskatt, eftersom businessäten tar upp mer plats i ett flygplan.

Vi behöver också en slopad skattebefrielse för flygbränsle. Här måste vi agera inom EU och inom det internationella luftfartsorganet ICAO. ICAO har sin generalförsamling nu till hösten. Den börjar den 24 september. Är det någon gång den svenska regeringen verkligen ska agera kraftfullt - för jag tycker inte att man agerar särskilt kraftfullt - är det till ICAO:s generalförsamling i höst. Det är då man verkligen kan lyfta frågan om att ta bort flygets skattebefrielse. Det vore intressant att höra från regeringspartierna vad de har för strategi för att ta bort skattebefrielsen - inte bara hänvisning till ett 73-punktsprogram som man kanske inte läser i EU eller i ICAO.

Vi behöver även se över den momsbefrielse som utrikesflyget har. Det är märkligt att utrikesflyget inte betalar en krona i moms på sina biljetter. Inrikesflyget har dessutom den lägsta momssatsen, 6 procent.

Vi behöver slopa de subventioner som ges till flygplatser i Sverige i dag, förutom där det är regionalt motiverat. Det kan det vara i vissa fall, men varför ska vi subventionera byggande av en storskalig flygplats i Sälen, exempelvis?

Både Patrik Jönsson och Magnus Jacobsson talade om Bromma. Bromma flygplats behöver läggas ned! Och det är inte bara av klimatskäl; detta är faktiskt en flygplats i Stockholm som ligger mitt i stan där vi behöver bygga bostäder, arbetsplatser, förskolor, skolor och liknande. Det är lite symtomatiskt att det hittills är en bohuslänning och en skåning som har stått här och pläderat för fortsatt flygande på Bromma.

Den föreslagna expansionen av Arlanda flygplats måste stoppas. Här måste regeringen agera. Regeringen måste revidera sin flygstrategi, där den här expansionen togs upp första gången. Om vi fördubblar flygandet till och från Arlanda, som det har talats om och som det står skrivet i regeringens flygstrategi, kan vi tyvärr glömma minskade utsläpp från flygsektorn.

Vi behöver också nya instruktioner till Swedavia, som äger våra svenska flygplatser, så att även de verkar för ett minskat flygande och minskade utsläpp.

Självklart ska vi också verka för att ta fram hållbara biodrivmedel och för elektrifiering av flygsektorn. Men som jag sa tidigare, fru talman, kommer det inte att räcka. Det ligger alldeles för långt fram i tiden. Därför behöver vi åtgärder för ett minskat flygande.

(Applåder)

Fru talman! Jag blev apostroferad i Jens Holms anförande och tänkte därför ta upp några saker där jag tycker att det blev fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

I mitt anförande talade jag om elflyget. Vi i Liberalerna är väldigt mycket för teknikens utveckling, att anamma den och se vad den kan göra. Vi tror att det är den som kommer att lösa hur vi kan minska påverkan på klimatet.

Jag tog i mitt anförande upp en rad olika saker som vi vill göra här och nu. Men samtidigt som vi gör saker här och nu måste vi titta framåt. När det finns en teknik som elflyg, som faktiskt kan revolutionera vårt sätt att flyga och göra så att det inte blir några utsläpp alls, måste vi som politiker titta på om detta kan vara svaret på våra problem.

Vänsterpartiet tog upp att flygets utveckling står stilla. Tittar vi på batteriutvecklingen ser vi att det sker en otrolig utveckling i världen i dag, inte minst för bilar men också för att flyget ska kunna lösa sina problem. Vi ser att man kommer att kunna öka energiinnehållet per kilo och att man kommer att kunna lösa detta framöver.

Därför undrar jag: Varför är Vänsterpartiet emot teknisk utveckling? Varför kan ni inte anamma den?

Fru talman! Jag avslutade mitt anförande med att säga att vi behöver hållbara biodrivmedel och att vi behöver verka för en elektrifiering av flygbranschen. Vi behöver elektriska motorer. Vi är absolut inte emot teknisk utveckling. Problemet är att det här inte är några lösningar för oss här och nu och sannolikt inte heller den stora lösningen i framtiden.

Helena Gellerman får gärna berätta för mig om hon på fullaste allvar tror att vi om 10-15 år kommer att ha elflygplan som kan transportera 250-300 passagerare plus bagage över Atlanten. Jag har inte hört att någon annan tror på det. Och om man inte tror på det måste man faktiskt våga föreslå åtgärder som minskar utsläppen här och nu. Jag tog upp slopad momsbefrielse, slopad skattebefrielse på flygbränsle, en höjd och differentierad flygskatt, att vi inte ska subventionera flygplatser annat än av regionala skäl och en mängd andra åtgärder. Jag tycker att ni i Liberalerna är svaret skyldig när det gäller det här. Vad vill Liberalerna göra för att på allvar minska utsläppen från flygsektorn här och nu?

Fru talman! I mitt anförande tog jag upp en rad olika saker. Jag tänker inte upprepa dem, men det handlar mycket om biobränsle och om att belasta utsläppen i stället för att, som Vänsterpartiet vill, minska folks möjligheter att flyga.

När det gäller den tekniska utvecklingen är jag helt övertygad om att man kommer att utveckla nya batterier som man, betydligt längre fram än om 10-15 år, kommer att kunna flyga över Atlanten med. Men man har sagt att för de kortare flygresorna på upp till ungefär 100 mil behöver man en energitäthet på 400 kilowatt per kilo, och vi ser redan att tekniken finns för att nå 500 kilowatt. Vi kommer att se elflyg som kan hjälpa oss på de korta sträckorna internt här i Sverige.

Dessutom tycker jag att vi ska jaga utsläppen och fokusera på de saker som ger störst nytta. När det gäller flygskam och sådant kan man titta på utsläppen från inrikesflyget i Sverige och jämföra med lastbilstrafiken i Sverige och bara titta på utsläppen från när lastbilschaufförer kör för fort. Då ser man att de utsläppen motsvarar hälften av utsläppen från inrikesflyget. Kan vi komma åt utsläppen från lastbilar med elvägar och annat är det sådant vi ska fokusera på. Vi kan inte titta på bara ett transportslag, utan vi måste titta på var vi ska fokusera för att få största möjliga genomslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag hävdar fortfarande att Vänsterpartiet inte tar åt sig kunskap om den tekniska utveckling som faktiskt kan lösa våra problem i framtiden.

Fru talman! Nu är vi där igen. Det är alltid någon annan som ska minska utsläppen. Nu var det de tunga transporterna, lastbilarna. Jag håller verkligen med om att vi måste minska utsläppen där också. Det vore jättebra om vi kunde se till att människor följde de hastighetsbegränsningar som vi har, men det är lite svårt att bara trolla så att det blir så. Men nu pratar vi om flyget.

Världens klimatforskare är överens om att de kommande tio åren, fru talman, är helt avgörande för om vi faktiskt ska rädda den här planeten från en eskalerande och mycket, mycket farlig klimatförändring. Då noterar jag att Liberalerna ihärdigt fortsätter att hävda att vi någon gång i framtiden har den perfekta teknofixen som kommer att lösa det här. Därför säger man: "Sitt still i båten! Flyg vidare, det är inga problem, utan vi kan fortsätta som förut!" Vi köper inte det. Vi säger att vi måste ändra vårt sätt att leva, och vi behöver politiska beslut för det här. Vi behöver se till att det blir dyrare att flyga, och vi styr över pengarna till det naturliga alternativet som är tåget.

Att flygets bränsle skattebefrias är orimligt och helt nattståndet. Så kan vi inte ha det. Att subventionera flygplatser utan att det finns några regionala skäl till det ska vi inte heller fortsätta med. Vi behöver ta ut högre flygskatt från superflygarna, alltså de som flyger jättemycket. Då kan vi också minska flyget där.

Jag noterar att flyget i fjol faktiskt minskade för första gången någonsin i Sverige. Det pekar väl på att det faktiskt går att agera politiskt för minskade utsläpp från flygsektorn. Jag skulle önska att vi tydligare kunde ha med oss Liberalerna i den politiken och att de inte bara skulle prata så ensidigt om teknofixar som jag tycker att man gör.

Fru talman! Tack för anförandet, Jens Holm!

I ditt anförande ställde du utvecklande frågor kring det januariavtal, och i synnerhet punkt 32 som är kopplad till flyget och flygets klimatpåverkan, som Centerpartiet har varit med och slutit.

Låt oss konstatera, fru talman, att flyget ger tillgänglighet och möjlighet för människor över hela landets yta att vara med i välfärdsbygget. Det tycker jag och Centerpartiet är en grundförutsättning för varför vi över huvud taget ser på flyget.

För att svara på Jens Holms fråga om vad januariavtalet innebär ska jag upprepa just det. Det ska minska flygets klimatpåverkan men inte minska flygandet per definition. Det ska innebära en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor så att jag och andra som köper flygresor kan välja rätt utifrån ett klimatperspektiv. Det innebär att Sverige ska ta en ledande roll internationellt för att omförhandla de avtal och konventioner som i dag gör att flyget liksom sjöfarten är skattebefriade därför att de är internationella och globala transportslag. Avtalet innebär att det ska införas en obligatorisk stegrande inblandning av förnybart bränsle, och miljöstyrande start- och landningsavgifter ska börja tillämpas. Det innebär att flygbränsleskatten ska ta över flygskatten, eller biljettskatten, och det innebär också bra och ökade satsningar på inhemsk produktion av förnybart icke-fossilt bränsle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag måste säga, fru talman, att det är ett riktigt bra steg framåt som Centerpartiet och Liberalerna har tagit tillsammans med regeringen i syfte att komma åt det som är bekymret. Vad är Jens Holm egentligen emot? Är det flyget som företeelse, eller vill Jens Holm verkligen minska dess utsläpp?

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är inte emot något av de här förslagen. Problemet är bara att det inte räcker. Vi kan ta den obligatoriska inblandningen som exempel. Den har redan utretts av Maria Wetterstrand. I bästa fall kommer den att minska utsläppen med 24 procent fram till 2030. Vi vet att hela transportsektorn måste minska sina utsläpp med minst 70 procent. Det är bara ett exempel.

En obligatorisk deklaration på utsläppen från flyget när man köper en flygbiljett kanske kan spä på flygskammen som Helena Gellerman pratar om. Det är väl inte dumt att man får se hur stora utsläppen blir, men inte är det ett starkt styrande medel precis för att minska utsläppen.

Att vi ska få start- och landningsavgifter har vi i Vänsterpartiet motionerat om länge. Men i det här fallet ska de slå ut den flygskatt som finns i dag, och då blir det lite plus minus noll. Det blir inte någon jättestor effekt av det.

Att man internationellt ska driva frågan om att ta bort flygets skattebefrielse är en väldigt bra sak, Anders Åkesson. Jag har verkligen försökt grotta ned mig i detaljerna kring det eftersom ICAO:s årsmöte äger rum i slutet av september i år. Då skulle man vilja att den svenska regeringen hade en klar och tydlig strategi för det här, men det har man inte. Vi har till och med folk i ICAO:s styrelse numera, men jag hör ingenting om att Sverige faktiskt på allvar driver frågan om att skattebefrielsen ska tas bort.

Vi behöver, fru talman, många fler skarpa åtgärder för att på allvar minska flygets utsläpp om vi ska rädda den här planeten från en farlig och okontrollerbar klimatförändring. Där skulle jag önska att Centerpartiet hade tydligare förslag att komma med.

Fru talman! Jag konstaterar att Centerpartiet har gjort att många, för att inte säga alla, av de punkter som Jens Holm och Vänsterpartiet lyfter fram som viktiga numera finns i ett samarbetsdokument mellan Centerpartiet, Liberalerna och regeringen. De finns inskrivna och ska genomföras. Det blir verkstad.

Fru talman! Vi kan ägna hela vårt liv åt att stå i riksdagens kammare och säga vad vi vill, men om vi aldrig genomför det räddar vi inte klimatet.

Jag har noterat att Jens Holm gillar januariavtalets punkt 32. Det gläder mig, för då kan Jens Holm ge uttryck för det i det fortsatta utskottsarbetet. Utöver januariavtalet, fru talman, har Centerpartiet precis samma förväntningar på flyget som på andra transportslag att teknikutveckling, affärsincitament och beteende därutöver mycket starkt kommer att bidra till en omställning i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det i avtalet står att flygskatten ska växlas mot en flygbränsleskatt. Bara det, fru talman och Jens Holm, kommer att bli ett mycket starkt incitament att producera flygplanstyper och flygtjänster som är mycket bränslesnåla. I dag är flygskatten en rak skatt på flygets passagerarstol, oavsett om flygplanet i sig drivs med flygfotogen eller björkved från Småland. Det utgör inget incitament för omställning.

Fru talman! Vänsterpartiet har varit med för att få igenom konkreta åtgärder för minskade utsläpp från flygsektorn. Vi såg i fjol hur flygets utsläpp faktiskt minskade för första gången på ett par decennier. Vänsterpartiet var med och drev igenom flygskatten då Centerpartiet och andra borgerliga partier röstade emot. En tämligen enig forskarkår säger att flygskatten har haft betydelse för att minska utsläppen från flygsektorn.

Vi vill gå vidare och har en rad ytterligare skarpa åtgärder för att minska utsläppen från flygbranschen. Vi tror inte att man bara kan tala om att utveckla ny teknik, utan även politiska beslut behövs för att minska flygandet och flytta över passagerarströmmar från flyget till det hållbara alternativet, det vill säga tåget.

Jag önskar att Centerpartiet kunde vara mycket tydligare än vad man har varit hittills. Vad anser Centerpartiet till exempel om den föreslagna expansionen av Arlanda och att antalet avgångar därifrån ska fördubblas fram till 2040? Om flyget får expandera så kraftigt kan vi glömma att uppnå våra klimatmål.

Det är något på den borgerliga sidan som jag tycker är lite fegt när det gäller klimatfrågan. Man använder fina ord om minskade utsläpp, men man törs inte säga att någon också måste bidra till dessa minskade utsläpp. Fram till att vi har den perfekta tekniken och det perfekta bränslet behöver vi flyga mindre. Det är vad vi i Vänsterpartiet för fram, eftersom det är vad som behövs nu om vi ska komma till rätta med det här.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för ett engagerat anförande. Det är alltid kul med människor som brinner för det de säger.

Det som sas är också lite spännande, fru talman: lägga ned Bromma, stoppa Arlanda och införa allsköns taxor och avgifter. Allt möjligt skulle införas. Jag gillar att läsa historia - det är sådant jag roar mig med när jag inte har något annat för mig - och jag fick lite en känsla av 1800-talet. Om stickmaskinen nere i Borås sa man: "Livsfarlig!" "Det händer nog ingenting." "Den kommer att förstöra allt!"

Jag måste säga att jag som borgerlig politiker är något mer teknikpositiv. Jag delar uppfattningen att det finns en problematik med flyget. Däremot delar jag inte uppfattningen att den är så stor som det låter i debatten. Minns jag rätt ligger ungefär 2 procent av koldioxidutsläppen i europeisk kontext på flygsidan. I svensk kontext är det ca 3 procent. Det är ju inte där vi kommer att förändra den utveckling som vi delar oron för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

I det här landet har vi enskilda fabriker som släpper ut mer. Vi har fordonstransporter som släpper ut mer. Med hjälp av teknik gjorde vi stora förändringar när många av kommunerna byggde upp kraftvärmeverk. En elektrifiering av våra stora vägar skulle ha betydligt större effekt än att straffbeskatta landsbygden.

Jag förstår frågeställningen när man lite raljant gör sig lustig över att en skåning och en bohuslänning talar om Bromma. Men det här är inte så konstigt. Det är nämligen vår flygplats. Det är vi som behöver den mångt mycket mer än Stockholm, och därför försvarar vi gärna Bromma.

Fru talman! Magnus Jacobsson talar om 2-3 procent, men då har han inte räknat med den totala klimatpåverkan från flyget, den så kallade höghöjdseffekten. Det finns mer miljöpåverkan från flyget än bara klimatet, och det här Bromma kommer in. Det är en flygplats som ligger mitt i stan, som åsamkar otroligt mycket buller och lokala utsläpp för människor som bor här i Stockholm och som framför allt omöjliggör byggande av ungefär 30 000 nya bostäder i Stockholm. Det finns en plan för en helt ny ekostadsdel där Bromma flygplats i dag ligger.

I dag finns flyglinjer från Bromma till Göteborg, Malmö och Sundsvall. Det är platser dit man redan i dag väldigt enkelt kan ta tåget. För mig är det helt obegripligt att man i dag, 2019, står och försvarar en stor flygplats mitt i vår huvudstad.

Dessutom tycker Magnus Jacobsson, precis som tidigare replikörer, att någon annan får ta ansvar. Nu ska vi tydligen bygga elmotorvägar i stället för att minska utsläppen från flyget. Men, fru talman, vi måste göra både och. Vi måste verka på alla områden för att förhindra en eskalerande och mycket farlig klimatförändring. För att minska utsläppen från denna sektor behöver vi därför minska det totala flygandet. Om vi inte gör det och om kurvan fortsätter i den bana som den historiskt haft kommer flyget att ensamt stå för större utsläpp än alla andra sektorer tillsammans här i Sverige.

Det förvånar mig att Kristdemokraterna inte vill ta ansvar för våra barns och barnbarns framtid och på allvar minska utsläppen från flyget.

Fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig. Jag tycker ju att jag har försökt vara tydlig med att vi kristdemokrater anser att det är själva problemen vi ska lösa, nämligen miljöutsläppen och till viss del trängseln. Men vi ska inte straffa ut ett väl fungerande transportsystem.

Tvärtom argumenterar vi för att järnväg och flyg ofta ska samplaceras. Det är därför vi hemomkring tycker att det är viktigt att Landvetter får en järnvägskoppling. Vi argumenterar för att man ska kunna ha en effektivare järnväg som gör att man på kortare sträckor kan möta detta och till och med även minska flyget. Men det är inte detta som är problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Vänsterpartiet lyfter här fram så många argument och så många tekniker för att slå ut det svenska flyget. Det gör att den framtida teknikutveckling som vi är positiva till, till exempel elflyg, biobränslen och på sikt kanske till och med vätgas, aldrig kommer att ske om det inte ens existerar en marknad för att en sådan marknad är bortskattad eller nedlagd.

Detta för oss tillbaka till Brommaproblematiken. Jag är väl medveten om att Stockholm behöver fler bostäder. Många kommuner ute i Sverige behöver fler bostäder. Men det här gäller oss ute på landet, det vill säga den landsbygd som ligger något utanför cyklarnas omnejdsområde. Om våra byar, samhällen och bygder ska växa är Bromma faktiskt viktig.

Jag förstår, fru talman, att en diskussion om detta kan uppstå mellan människor som rör sig i Stockholm och oss som rör oss lite utanför Stockholm. Men Bromma är en oerhört viktig flygplats för mig som bohuslänning. Det handlar återigen, tror jag, om en skillnad i synen på tid. Jag är helt övertygad om att teknikutvecklingen är här rätt snart.

Fru talman! "Jag är rätt övertygad om att det här löser sig snart" - tänk om vi kunde lösa alla svåra problem på det sättet! Det är ju inte så, fru talman. Vi har inte biobränsle så det räcker för hela flyget. Vi har inte ens biobränslet här i dag. Elflygen ligger långt fram i tiden, och de flesta seriösa forskare som har tittat på detta talar om kortare sträckor med mindre flygplan.

Vi behöver agera här och nu. Det är det barnen som strejkar på fredagar säger till oss, varje fredag: Ta ansvar för hur ni lever och lämna över en planet till oss som vi också kan få leva goda liv på!

Fram till dess att vi har hittat den fantastiska teknofixen får vi nog prata om hur vi ska kunna minska flygandet. Då behöver vi en differentierad flygskatt. Vi behöver ta bort flygets skattebefrielse. Vi ska sluta subventionera flygplatser. Vi kan inte expandera Arlanda på det sätt som har föreslagits.

Vi måste i stället satsa på de alternativ som finns till flyget, först och främst tåget. Det är inte alls teknikfientligt på något vis, tycker jag, utan det är att se sanningen så som den ser ut. Det finns fantastiska alternativ till flyget. Man behöver faktiskt inte flyga vart man än ska, i synnerhet inte här i Sverige.

Fru talman! I dag behandlar vi betänkande TU15 om luftfartsfrågor. Det är frågor som är viktiga för Sverige som land men även för våra medborgare. Att luftfartsfrågor berör människor blev jag varse när jag blev tilldelad detta område i min riksdagsgrupp. Medborgarna hör av sig till mig på många olika sätt - mejl, brev och telefon. Det är en splittrad skara som hör av sig, fru talman, allt från dem som vill stoppa flyget helt till dem som tycker att vi ska flyga så mycket vi bara kan.

Som vi hört i debatten har även vi i trafikutskottet lite olika ingångar till luftfartsfrågor. Jag tycker att vi ska ha en framtidsinriktad ingång till flyget. Vi börjar se rapporter om att flyget minskar av en massa olika anledningar. Nu är det också upp till oss i politiken att hitta svaren på utmaningarna, framför allt på klimatområdet. Människor kommer att ha behov av att flyga även i framtiden. Det är därför viktigt att vi tar dessa frågor på största allvar. Jag lyssnar gärna till flygbranschen, men jag lyssnar också gärna till miljörörelser. Vi måste se flyget som en del av det totala resandet, inte enbart som ett transportslag. Man ska enkelt kunna ta flyget utan att ha dåligt samvete för det. Flygbranschen måste hitta svaren på hur vi ska flyga i framtiden. Om det är med biobränsle eller el eller med en kombination av dessa är inte en så stor fråga. Viktigast är att vi har svar på frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Politiken ska göra sin del för att flyget ska få så klara spelregler som möjligt, men flygbranschen ska också göra sin del för att nå de mål som politiken satt upp. Enligt det så kallade januariavtalet ska Sverige driva på så att flyget tar sitt ansvar för den globala miljöpåverkan, men vi ska även ge incitament till dem som använder mer miljövänliga bränslealternativ.

Fru talman! Det finns även andra som hör av sig till mig, framför allt de som jobbar inom flygbranschen. De är oroliga för den sociala dumpning som pågår i flygbranschen. Det är också en av de frågor som oroar mig. Även om en del av dessa frågor ligger på EU-nivå kan vi från den här salen skicka signaler om att det inte är bra att konkurrensen blir så snedvriden och om att vi ser frågan om rättvisa konkurrensvillkor och socialt ansvarstagande som grundläggande för att EU ska fungera.

Fru talman! En av de andra frågor som engagerar många människor, även oss politiker, är frågan om de regionala flygplatserna. Jag tror att det gäller för varje flygplats som finns i Sverige att någon av riksdagsledamöterna har motionerat om den och skrivit hur viktig just den flygplatsen är. Och de regionala flygplatserna är viktiga för den regionala utvecklingen. Vi ska se till att de regionala flygplatserna också bidrar till den regionala utvecklingen. Den flygplatsöversyn som ska överlämnas i sommar kanske kan ge oss svar på en del frågor, framför allt om hur både vanliga resande och affärsresande ska kunna förflytta sig mellan olika ställen i Sverige effektivt, snabbt och miljövänligt.

Vi har och kommer att fortsätta ha inrikesflyg, men i takt med att vi bygger till och bygger om ser vi till att också tågresande tar plats. Vi kommer att snabbare kunna ta oss till olika platser i Sverige utan flyg, men till andra ställen kommer vi alltid att ha behov av flyg. Den utredning som EU genomför just nu om flygplatsstöd oroar många flygplatser i Sverige. Det är också viktigt att vi ger svaret att vi ska fortsätta att ge stödet där det verkligen behövs för att hela Sverige ska inte bara leva utan också växa.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i Sverige leder utvecklingen på det här området. Innovationer är otroligt viktiga. De skapar framtidstro och säkrar jobben. Varför ska inte nästa revolution av flygresandet komma just från Sverige? Små, miljövänliga plan som tillverkas här skulle vara en bra sak för svensk utveckling. Utvecklingen är ändå på väg åt det hållet. Det handlar om flyg med under 50 stolar som kanske kan ta oss 100 mil. Mer och mer kommer fram. Det skulle också kunna vara en lösning för de regionala flygplatser som har behov av mindre och billigare flyg. Detta konstaterade även SRF vid besöket i trafikutskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Oftast när vi pratar om flyg och luftfart tänker vi på människor som ska flyga någonstans, men flyget är inte bara till för resandet till semesterparadiset. Flyget är också viktigt för varor och tjänster som ska komma till oss. Det är viktigt när ett hjärta ska flygas från Karlstad till Sahlgrenska för transplantation. Flyget är viktigt när vi snabbt ska förflytta svårt sjuka mellan våra sjukhus eller till någon plats i Europa. Det har med all tydlighet visats hur viktiga våra flygplatser var vid förra årets bränder. Sjöräddningen når inte alla platser i Sverige från en enda punkt. Vi behöver de regionala flygplatserna, så att hela Sverige nås snabbt vid räddning. I den kommande översynen är det viktigt att alla flygslag får utrymme, så att vi kan fatta kloka och väl avvägda beslut om hur Sveriges regionala flygplatser ska fungera i framtiden.

Fru talman! Jag vill också slå ett slag för att fler och fler drönare börjar flygas i vårt luftrum. De är viktiga för framtiden. Vi vet att järnväg inspekteras med dem. Även vid sökning av bränder och vid sökning av människor som har försvunnit använder man i dag drönare. Alla dessa olika luftfartstransporter har behov av att finnas någonstans på någon flygplats eller samsas i det luftrum som finns i Sverige. Utskottet har tidigare påtalat att drönarrelaterade frågor har getts alltför lite utrymme i den flygstrategi som regeringen presenterat och att det finns behov av att sätta ett tydligt fokus på utvecklingen inom drönarområdet, så att de positiva sidor som tekniken för med sig inte ska riskeras, samtidigt som olika säkerhetsaspekter också måste beaktas.

Fru talman! Till slut vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag i TU15 och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Det är bra att Denis Begic och Socialdemokraterna lyssnar på miljörörelsen och andra involverade i den här frågan. Det är viktigt. Det vi har hört från till exempel Swedavia är att man har en prognos för ett fördubblat flygande till och från Arlanda. Ifall man räknar med att människor ska flyga dubbelt så mycket fram till 2045 är vi rätt många som är rädda för att vi absolut inte kommer att kunna hålla våra klimatåtaganden.

När man läser regeringens flygstrategi ser man att regeringen på s. 18 lutar sig mot en prognos om ett fördubblat flygande till och från Arlanda. Man talar om en fjärde rullbana, fler parkeringar och kort och gott att flygandet kan gå upp från 25 miljoner resenärer som i dag till 50 miljoner resenärer år 2045. Jag skulle vilja veta: Anser Socialdemokraterna att vi ska expandera Arlanda på ett sådant sätt att man bygger ut en kapacitet för ett fördubblat flygande till och från Arlanda?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för din fråga!

Jag tror att vi behöver titta på alla slags transporter vi har. Vi satsar otroligt mycket pengar på att vi ska ha bra stambanor. Vi ska se till att på de sträckor där tågen kan konkurrera ska de också konkurrera med flyget. På det sättet kanske flyget till och med minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag har som tidigare nämnts stor respekt för det som flygbranschen just nu gör och försöker göra genom att minska sina utsläpp samt för den teknik som är på väg in.

Jag vill inte heller föregripa vad som kommer att hända när Arlandarådet kommer fram till exakt vad det är vi skulle kunna göra. En av de saker man diskuterar är att lägga ned Bromma och bygga ut Arlanda för att möta det behov som finns. Låt oss inte föregripa allt på en gång. Låt oss se vad Arlandarådet har att säga till oss och se om vi genom de satsningar som vi gör på kollektivtrafiken och tågresandet lyckas minska flygresandet åtminstone på korta sträckor och långsträckor i Sverige.

Vi ser redan resultat från till exempel Frankrike där man lägger ned linjer för att man har byggt ut tågresandet. Det är det vi vill åstadkomma.

Fru talman! Det är därför det förvånar mig lite grann att regeringen i sin flygstrategi på s. 18 tar fasta just på prognosen om fördubblat flygande till och från Arlanda. Denis Begic kan nästa gång han träffar miljörörelsen berätta att regeringen är beredd att expandera Arlanda för upp till 50 miljoner resenärer. Jag tror inte att miljörörelsen blir så glad av att höra det.

Någonting vi nog kan vara överens om är att om man planerar för ett sådant kraftigt flygande kommer inte våra klimatåtaganden att kunna hålla. Vi måste våga säga att vi behöver flyga mindre. Där delar jag helt att vi ska göra de satsningar som Denis Begic är inne på med nya stambanor, höghastighetståg och liknande. Det är där fokus ska vara.

Om man samtidigt satsar på ett fördubblat flygande omintetgörs sådana satsningar. Är det verkligen Socialdemokraternas politik att vi ska ta höjd för ett fördubblat flygande till och från Arlanda?

Fru talman! Jag vill återigen säga att det finns flera olika saker som man behöver göra. Anders Åkesson har nämnt vår punkt 32 i januariavtalet.

Det talas om fördubbling av resandet. Det gäller att titta på vad vi i Sverige kan göra för att minska klimatpåverkan. Jag tror inte att lösningen är att vi inte har Arlanda och att alla åker tåg till Köpenhamn och flyger därifrån. Miljöpåverkan ser inga gränser. Miljön kommer att påverkas även om människorna flyger från Köpenhamn i stället för från Arlanda. Däremot har vi på Arlanda kontroll över vilka inflygningar som görs och vilket bränsle som blandas in. Det har vi inte i Danmark. Vi är inte en dansk regering. Därför är det viktigt vilka typer av transporter vi har.

Jag vill också svara på en fråga som Jens Holm ställde i sitt anförande. Det är frågan om ICAO. Jag vet att regeringen redan nu har börjat påverkanskampanjen för att införa bränsleskatt. Det första steget är förstås EU för att påverka de länder som finns i EU. Därför nämner jag konkurrensen. Det är viktigt att Sverige gör det för att sedan till hösten försöka påverka resten av världen och börja införa det. Det är när vi inför skatt på drivmedel i flyget som vi kommer att se den verkliga minskningen av miljöpåverkan från flygbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag yrkar först bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna så att jag har det gjort.

Självutnämnda olycksprofeter, det är vad jag skulle kalla dem som dömde ut flygskatten och sa att den inte skulle få någon effekt. Nu har vi nämligen facit. Det som olycksprofeterna missade är att det ekonomiska incitamentet har en effekt. Inte minst, och det tror jag är jätteviktigt, såg vi till att få igång en viktig debatt i samhället när vi införde en flygskatt. Den handlar om flygets klimatpåverkan och hur potent flyget är som en metod att steka vår planet.

Fru talman! Den debatten har lett till en rad olika initiativ. Den har lett till att fler nu efterfrågar tåg ned till kontinenten, tågsemester och Facebookgrupper. Den har lett till det som kallas för flygskam och en rad saker som är otroligt viktiga för att vi alla ska känna till flygets klimatpåverkan och kunna minska den.

De har också bevisligen fel, ser man när man tittar på siffrorna. Nu vänder äntligen trenderna. Äntligen kan vi nu se att flyget minskar. Det första kvartalet i år var det minus 378 000 passagerare. Om man jämför med de första tre månaderna förra året talar vi om en 4,5-procentig minskning av flygresandet från svenska flygplatser.

Så sent som för några timmar sedan kom beskedet om att Umeå flygplats lägger utbyggnaden som var planerad på is just på grund av minskningen. Det är väldigt goda nyheter. Samtidigt ser vi att trenderna i andra änden också vänder. Nu ökar i stället järnvägstrafiken kraftfullt. Det är otroligt positivt.

Fru talman! Skälet till att jag pratar om minskat flygande är att jag inte är naiv nog att blint lita på teknikutvecklingen. Jag är i grunden teknikoptimist. Men tekniken kan inte övermanna de fysiska lagarna. Det är viktigt att förstå. Gravitation, energibehov och höghöjdseffekter gör att teknikutveckling kanske på sin höjd kan frisera de väldigt katastrofala klimatsiffror som flyget har i dag. Naturens lagar gör att flyget nästan aldrig kommer att bli helt hållbart, och framför allt inte under överskådlig framtid. Det låter kanske pessimistiskt. Men vi kan inte stå här i talarstolen och ljuga. Det är helt enkelt fakta.

Vi kan till exempel titta på energibehov, hur mycket energi man behöver använda och hur energieffektivt någonting är. Tidigare har vi här i talarstolen hört att flyget skulle vara resurseffektivt. Det låter helt absurt. Man kan jämföra flyget med järnvägen. Det är egentligen banal kunskap. Tänk vilket energibehov som finns för att lyfta så många ton upp i luften i relation till att till exempel förflytta någonting på marken, järn mot järn, där ett lok tar hela luftmotståndet och de andra vagnarna bara följer efter. Det är enormt stora skillnader i energibehov och energieffektivitet.

Sedan kommer ett ganska obekvämt faktum: Flygets teknikutveckling har inte gått snabbt. Det här måste vi förstå. Man kan till exempel titta på den forskning som forskaren Stefan Gössling håller på med. Han konstaterar att det sedan 1994 inte har skett ett enda stort tekniksprång inom flygets område för att minska flygets utsläpp - inte ett enda tekniksprång. Trots en massa artiklar hit och dit om nya initiativ går det bara att konstatera att teknikutvecklingen går på tok för långsamt. Det pågår en viss energieffektivisering, men det går alldeles för långsamt.

Detta leder mig då till den slutsats som jag har varit inne på: att flygandet måste minska. Vi kan inte bara tro på tekniken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Ledamöter från andra partier har i dag i talarstolen mer eller mindre bara pratat om teknik, så länge de inte har pratat om direkta subventioner till flyg. De flesta på högerkanten verkar vilja att vi ska subventionera mer. Vi ska ta bort flygskatten och så vidare. Nu får ni vakna, kollegor! Vi är mitt inne i en klimatkris. Då kan vi inte med offentliga medel understödja det mest effektiva och snabbaste sättet att steka planeten. Det duger inte. Det är inte okej.

Men låt mig komma in på några av de lösningar som vi ändå har framför oss, som är möjliga. Det är till att börja med glädjande att säga att MP uppenbarligen har förhandlat fram en väldigt offensiv reformagenda för att minska flygets utsläpp.

Nu ska vi införa obligatorisk klimatdeklaration. Det är någonting som vi vet har effekt på konsumtion och som kan vara bidragande i den viktiga debatt som vi har, som handlar om flygets klimatpåverkan.

Vi ska nu ha obligatorisk inblandning av hållbart bränsle. Det kommer att vara en del av lösningen. Det kommer inte att dominera, men det kommer att vara en del av lösningen när det gäller att hyfsa och bättra på klimatsiffrorna.

Vi ska ha landningsavgifter som är mer differentierade. Här får vi se vad som är praktiskt genomförbart, givet internationella avtal. Men man borde åtminstone kunna titta på en trängselaspekt, som jag tycker saknas i dag. Det är trams att påstå att vi måste bygga ut flygplatserna när det i själva verket är nyttjandet som måste bli mer effektivt och mer marknadsorienterat. Man kan inte tro att en flygplats har kapacitetsbrist bara för att den slår i kapacitetstaket under två timmar om dagen. Man får vara lite smartare än så och tänka: Då smetar vi i stället ut avgångarna under dagen.

Det sista handlar om att omförhandla globala avtal. Det är naturligtvis en väldigt bra politik, och det är någonting som Miljöpartiet har drivit länge. Men vi ska inte lura oss själva. Det är inte på tapeten att vi ska kunna införa en global skatt på bränslet. Så enkelt är det. På lång sikt kanske vi kan klara av det, men vi har tyvärr inte med oss tillräckligt många nu i fråga om det. Därför är flygskatten ett måste.

Nu går jag utanför det som vi har förhandlat om i regeringen: För oss från Miljöpartiets sida är det en självklarhet att vi också måste höja den. Stefan Gösslings forskning pekar på att teknikutvecklingen går för långsamt. När det gäller bränslen generellt säger han: Om flygbiljetterna ska ha en rimlig chans att komma upp i ungefär samma kostnad som det vi har bensinskatten för, till exempel, måste man åtminstone tredubbla biljettkostnaderna.

Jag vill slutligen runda av genom att rikta ett stort tack till alla er därute som deltar i debatten om flyget. Det är helt avgörande för att vi ska klara av klimatkrisen att vi gemensamt minskar på flygandet. Det sker nu ganska snabbt. Det är en kraftig minskning av flygandet, och det beror väldigt mycket på er där ute som debatterar och pratar om möjligheterna med tågsemester och allt det positiva som kan komma i stället för flygandet.

Men jag vill också säga: Kom ihåg att politiken behövs i detta! Vi behöver höja flygskatten. Vi behöver vidta en rad politiska åtgärder för att klämma åt dem som inte självmant väljer att minska sitt flygande. Och här har ni Miljöpartiet, som i regering och riksdag står upp för en radikal flygpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag instämmer med Lorentz Tovatt i att detta är en väldigt viktig debatt. Stort tack till Greta Thunberg och alla skolstrejkande elever, som verkligen har tvingat oss vuxna att agera i frågan om minskade utsläpp!

Jag har två frågor till Lorentz Tovatt.

Den första rör den överenskommelse som ni har slutit med Liberalerna och Centerpartiet. Vi hörde tidigare Anders Åkesson från Centerpartiet tala om punkt 32. Han talade om att det handlade om minskad klimatpåverkan från flyget, inte om ett minskat flygande. Men Lorentz Tovatt talade, ungefär som vi i Vänsterpartiet brukar göra, om att vi faktiskt behöver minska flygandet om vi ska kunna minska klimatpåverkan.

Vad är det som gäller i 73-punktsprogrammet? Är det minskad klimatpåverkan, eller är det ett minskat flygande?

Den andra frågan rör regeringens flygstrategi. Där lutar man sig mot prognoser från Swedavia, som talar om ett fördubblat flygande från Arlanda 2045. Lorentz kan nog hålla med oss i Vänsterpartiet om att det vore helt ohållbart att planera för en expansion av Arlanda för ungefär 50 miljoner resenärer årligen. Där skulle jag vilja veta: Vad är det som gäller för Miljöpartiet? Står Miljöpartiet bakom att Arlanda ska kunna fördubbla flygkapaciteten fram till 2045?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågeställningarna! Vi kan börja med vad januariavtalet reglerar. Det reglerar naturligtvis det som står, det vill säga att flygets klimatpåverkan ska minska. Sedan kan man landa i olika slutsatser om vad som krävs för att det ska ske. Jag och Anders Åkesson landar kanske i olika slutsatser, men jag landar i denna slutsats: Om klimatpåverkan från flyget ska minska måste vi också minska själva flygandet, för dessa två saker är naturligtvis väldigt tätt sammanfogade eftersom flyget är fossilberoende. Det blir lite hittepå att säga: Ja, vi ska minska flygets klimatpåverkan, men vi ska inte minska flygandet. Då har man inte förstått hur det hänger ihop. Detta är min slutsats av vad som står i januariavtalet.

Sedan gäller det flygstrategin. Jag noterar att Jens Holm har ändrat retoriken lite kring detta efter några replikskiften som vi hade på Twitter. Jens Holm har tidigare pratat om att regeringen själv skulle ha uttryckt en vilja att fördubbla flygtrafiken från Arlanda. Det har regeringen inte gjort, utan regeringen har konstaterat att Swedavia har sådana prognoser. Det är inte samma sak som att själv säga att man vill det.

För Miljöpartiet är det uppenbart att det inte är hållbart att fördubbla kapaciteten på Arlanda. Det är naturligtvis vår ingång. Hittills har inte regeringen sagt någonting annat än det.

Fru talman! Jag noterar att punkt 32, som Lorentz Tovatt var så nöjd med i januariavtalet, inte handlar om minskat flygande. Jag tror att jag då hörde fel när Lorentz Tovatt talade om minskat flygande och kopplade det till just den överenskommelsen, för det är en minskad klimatpåverkan. Det är också därför som man trycker så mycket på klimatdeklaration, märkning och sådana saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det är jättebra att Miljöpartiet som parti vill verka för ett minskat flygande, för det är så vi minskar utsläppen på allvar. Men då tror jag att man behöver hitta andra samarbeten än det med Liberalerna och Centerpartiet.

Jag kommer inte riktigt ihåg. Jag skriver ärligt talat mycket på Twitter, och det tror jag att Lorentz Tovatt också gör. Det jag nog har sagt hela tiden är att i regeringens flygstrategi talar man om att Arlanda behöver expandera. För det syftet har man tillsatt ett Arlandaråd där Miljöpartiet som bekant har haft ledamöter.

Vad som har hänt med detta Arlandaråd nu vet inte jag, men i regeringens flygstrategi på s. 18 står det klart och tydligt att Arlanda ska expandera. Man lutar sig mot prognosen från Swedavia som talar om ett fördubblat resande till 2045. Då jag ställde frågan till ansvarig minister, klimatminister Isabella Lövin från Miljöpartiet, sa hon att nu är det hög tid att ta fram nya prognoser.

Det tycker jag låter alldeles utmärkt, så min fråga är helt enkelt: Behöver vi ta fram nya prognoser visavi Arlanda, eller kan det vara så att Miljöpartiet tycker att det är okej att fördubbla flygandet till och från Arlanda?

Fru talman! Tack, Jens Holm! Nu är det två olika debatter som vi har här, och dessutom är det framför allt semantiska frågeställningar som Jens Holm kommer med.

Det första handlar om minskat flygande versus minskad klimatpåverkan. Jag konstaterar att om flygets klimatpåverkan ska minska kommer vi att behöva minska flygandet. Det är en linje som är helt förenlig med det som står i januariavtalet. En sådan sak som klimatdeklaration syftar ju till att avskräcka från flygresande och kan därför minska flygresandet, så det finns flera saker som kan leda till både minskad klimatpåverkan och minskat flygande. Jag tror naturligtvis att det ena förutsätter det andra.

Vad gäller myndigheter som tar fram prognoser tycker jag att det blir en lite konstig diskussion. Jag har väldigt svårt att se att regeringen skulle kunna gå in och rätta prognoser som ansvariga myndigheter tar fram. Det är nog ganska långt ifrån regeringens befogenheter, inte minst om man ska hålla sig undan från det som kallas ministerstyre. Det är ju den ordning vi har att till exempel Trafikverket som ansvarig myndighet tar fram prognoser för vägtrafiken och för järnvägen. Sedan har regeringen att agera på prognoserna och fatta beslut.

De flesta regeringar brukar göra det. De flesta regeringar brukar till exempel tro att bara för att prognoser säger att vi kommer att köra mer bil så måste vi också bygga fler bilvägar. Den här regeringen har dock ännu inte sagt att vi ska agera på prognoserna som Swedavia har tagit fram, utan man konstaterar att det finns prognoser som säger att flygandet kommer att öka. Men regeringen har faktiskt en politik som syftar till motsatsen, det vill säga att hålla flygandet i schack eller till och med minska det, vilket flygskatten är ett bra exempel på.

Så nja - det här blir en semantisk, konstig diskussion som inte bidrar så mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Tack, Lorentz Tovatt, för anförandet!

Lorentz Tovatt har helt rätt i att inrikesflyget viker. Vad beror det på? Det är möjligt att flygskatten kan ha påverkat med höjda priser. Men framför allt, fru talman, beror det på att vi hade en mycket omfattande strejk i det svenska inrikesflyget helt nyligen, att vi har ett konjunkturskifte på gång i vårt land och att flyglinjer har lagts ned på svaga destinationer eftersom flygskatten gjort priset per flygstol så högt.

Bekymret med detta, fru talman, är att de människor som bor på de destinationerna, ofta långt från den verklighet som Lorentz Tovatt lever i här i Stockholm, inte har några alternativ när det gäller att utföra ett dagsverke i Stockholm eller att ta sig ut i världen. Vi har minskat människors tillgänglighet med ett synnerligen ineffektivt skattemedel - alltså flygskatten - om det var klimatet vi ville åt.

Januariavtalet innehåller en rad väldigt bra punkter. Punkt 32 är klockren och väldigt mycket efter Centerpartiets påverkan. Där står svart på vitt ett mycket tydligt besked, fru talman: Flygets klimatpåverkan ska minska.

Det står dock inte, fru talman, att flyget ska minska. Det är möjligt att flyget minskar som en effekt av detta, men det är inget självändamål att transportmedlet flyg ska minska. Det är dess klimatpåverkan som ska minska, alltså en helt annan ingång i frågan än den som Lorentz Tovatt framför från riksdagens talarstol.

Jag vill därför fråga Lorentz Tovatt, Miljöpartiets företrädare i denna debatt: Är Miljöpartiet emot flyget som transportslag oavsett dess klimatpåverkan? Är ni emot flyget som transportslag även om dess klimatpåverkan är noll? Jag får det intrycket.

Fru talman! Tack, Anders Åkesson! För det första ska jag bara rätta Anders Åkesson i två avseenden.

Det ena är att flygstrejken kom efter att siffrorna presenterades. Det handlar om första kvartalet; flygstrejken kom senare.

Det andra handlar om att linjer flyttar både till och från Sverige. Sedan flygskatten infördes har vissa linjer lämnat Sverige, medan andra har tillkommit. Det är ganska uppenbart att flygskatten åtminstone är en viktig del i att flyget minskar, och jag tycker därför att Anders Åkesson lite grann pratar bort effekterna.

Jag har en följdfråga till Anders Åkesson som handlar just om minskande flyg och minskade klimatutsläpp från flyget.

Nu är vi inne i en akut klimatkris. I Moçambique har under våren tusentals människor dött till följd av den värsta stormen som någonsin uppmätts på södra halvklotet. Det här är väldigt allvarligt, och då kan man ha olika inställning till politiken. Jag menar att politiken väldigt drastiskt måste försöka minska utsläppen så snabbt som det bara är möjligt. Det får mig bland annat att dra slutsatsen att den teknik som flyget använder nu är helt inkompatibel med våra klimatmål. I mitt inledningsanförande har jag redogjort för att vi inte är där. Att då påstå att flygets utsläpp kan minska i närtid tack vare ny teknik är vetenskapsfientligt, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Därför blir min följdfråga tillbaka till Anders Åkesson: Givet att vi är inne i en akut klimatkris, är det då dåligt att flyget minskar?

Fru talman! Det räcker för mig att återföra klimatdebatten till Sverige, Lorentz Tovatt. Jag kommer från sydöstra Sverige där klimatpåverkan är påtaglig med vattenbrist, missväxt, skogsdöd med mera som följd. Välkommen ned och studera effekterna vid tillfälle!

Studera också de effekter som minskade flygmöjligheter får i den sydöstra delen och andra delar av landet, till exempel den minskade tillgänglighet som det innebär för människor som bor och lever sitt liv där. Livet, fru talman, är inte en del utan en helhet. Transport är från dörr till dörr, ibland inkluderande flyg, ibland järnväg.

Jag upprepar den fråga till Lorentz Tovatt som han så nogsamt undvek med sin utflykt ned till Moçambique, vilket är nog så allvarligt. Min fråga som jag vill ha svar på lyder: Är Lorentz Tovatt och Miljöpartiet emot flyg som transportslag oavsett dess klimatpåverkan? I så fall, fru talman, hjälper ju ingenting i form av nya bränslen, nya sätt att flyga, teknikutveckling och en kombination av transportmedel. Då kommer ju aldrig flyget att kunna leverera. Jag tycker att Tovatt ska svara på den frågan.

Avslutningsvis sölar Arlandarådet, där Miljöpartiet faktiskt ingår, alldeles förskräckligt med att komma med ett slutresultat. Det innebär konkret att det bränsle som man sparar in på gröna flygningar mellan till exempel Kalmar och Arlanda slösas bort medan man ligger och snurrar runt i luften eller på backen på Arlanda, eftersom man inte klarar kapaciteten vid peak.

Fru talman! Jag vet inte hur många gånger man måste upprepa teknikmässiga fakta för att det ska gå in i huvudet på en centerpartist. Det är otroligt när vi står här och pratar om klimatet!

Först säger Anders Åkesson att frågan om klimatet är jätteallvarlig. Sedan säger han att tillgängligheten är jätteviktig. Det här är två saker som kan stå emot varandra, men det kan inte en centerpartist ta in. Det går inte för en centerpartist att förstå att tillgänglighet kan stå emot klimat. Men det är precis vad det gör i dag, och det är därför jag säger att flyget måste minska - inte för att man är emot flyget per definition eller som teknikslag utan för att det i dag är fossilberoende. Det finns ingen teknik i dag som i närtid kan minska flygets klimatpåverkan. Därför måste vi minska flygandet. Det är fakta.

Jag har år efter år debatterat mot Anders Åkesson och andra på högerkanten och försökt ta upp de tekniska fakta som vi står inför. Gång på gång går det inte in. Jag vet inte hur länge jag ska behöva göra det för att det ska ske en förändring i retoriken.

Det är helt enkelt så, svart på vitt, att om vi inte minskar på flygandet kommer vi inte att lyckas minska utsläppen från flyget tillräckligt för att nå de klimatmål som vi alla har ställt oss bakom och som vi måste klara av för att hindra en eskalerande och väldigt farlig klimatkris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag är glad över att vi fokuserar på klimatet i fråga om transporter i och med att de påverkar klimatmålen mest. Jag har samma inställning som Lorentz Tovatt, nämligen att vi måste nå våra klimatmål. Det är därför jag i trafikutskottet när Klimatrådet kom på besök tog upp frågan om vi använder våra 700 miljarder på ett riktigt sätt för att nå klimatmålen.

Däremot frågar jag mig hur Miljöpartiet kan säga att några hundralappar extra på en kostnad på 20 000 för en familj som vill flyga till Kanarieöarna skulle göra att de inte reser dit. Jag tror inte på att de hundralapparna är avgörande. Jag tror snarare att det sker en diskussion i samhället om klimatet, och det är det som gör att människor i stället väljer att åka tåg inom Sverige eller ut i Europa - eftersom det i dag inte går att erbjuda ett klimatneutralt flyg.

Innan jag kom in i riksdagen i höstas jobbade jag inom fordonsbranschen. Jag har varit med när elektroniken tog över och det blev mycket bättre funktioner i bilarna. Det tog tio år.

Precis innan jag kom in i riksdagen jobbade jag med självkörande bilar. För åtta nio år sedan pratade man inte om självkörande bilar. Självkörande bilar finns i dag, men de var en utopi för tio femton år sedan.

Låt oss titta på klimatmålet till 2030 och den rådande utvecklingen, och då kan vi se på den satsning som görs med batterier för bilar.

Fru talman! Tack, Helena Gellerman, för frågorna och engagemanget!

Jag delar grundsynen att några hundralappar kanske inte spelar en så stor roll. Det jag försökte påvisa i mitt anförande var att själva införandet av flygskatten har fått en positiv effekt just för den diskussion som har följt, som Helena Gellerman implicit tog upp i sin replik.

Det har införts en skatt som har resulterat i många diskussioner. En följd har blivit att man har börjat titta på alternativ till att flyga. Det är därför Tågsemestergruppen har blivit så stor. Det gäller även hela debatten som har följt om flygskam och flygets klimatpåverkan i stort. Jag tror att de hänger ihop med varandra, och flygskatten var en viktig startpunkt för den debatten.

Med detta sagt tror jag, precis som Helena Gellerman, att det inte är tillräckligt, utan jag tror att man måste öka flygskatten så att det blir en betydligt högre kostnad. Det finns olika beräkningar. Stefan Gössling menar att det måste vara åtminstone tre gånger så dyrt om det ska spegla de krav som ställs på just vägtransporter. Naturskyddsföreningen har också räknat på detta och menar att det ska vara kraftfulla höjningar av kostnaderna för att de verkligen ska betala hela klimatpåverkan. Jag delar Helena Gellermans engagemang, och jag hoppas på stöd för en högre flygskatt.

Fru talman! Min poäng i diskussionen om tekniken är att jag ställer mig frågande till att Lorentz Tovatt säger att han är för teknik eftersom han säger att elflyg ligger långt fram i tiden.

Jag får intrycket, fru talman, att Lorentz Tovatt inte har läst på om elflyg och batterier och hur snabbt den tekniken kan komma på plats. Det är tolv år fram till 2030. Redan nu finns elflyg, och 2023 kan vi se plan som tar 6-12 personer och kan flyga upp till 100 mil. Vi kan se en utveckling där det 2027 kan finnas flygplan för 50 personer. Inrikesflyget skulle kunna köras med elflyg i stället för fossilanvändande flyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Centerpartiet tog tidigare upp att Miljöpartiet egentligen vill avskaffa flyget. Hur tänker Miljöpartiet att människor ska kunna träffas för att komma överens om gemensamma åtgärder för att minska klimatpåverkan om de inte kan flyga och träffas?

Fru talman! Flyget kommer inte att avskaffas helt. Sådan hybris har jag inte att jag tror att Miljöpartiet kan påverka världens flygmarknad på det sättet. Det är inte heller eftersträvansvärt att flyget ska försvinna helt, men däremot måste det kraftigt minska. Jag har redogjort för de tekniska möjligheterna till fortsatt flygande.

Jag har läst på om elflyg. Jag delar entusiasmen, och jag hoppas också - likt Helena Gellerman och även Anders Åkesson, som jag vet är entusiastisk över elflyg - att elflygplan ska utvecklas teknikmässigt så snart som möjligt. Men det gäller att vara realist vad gäller elflygplanen. Det första man ska veta är att utsläppen från inrikesflyget fortfarande utgör en liten andel av flygets totala utsläpp. Utöver det tror jag att elflyg passar framför allt i områden i världen där det inte är möjligt att bygga järnväg. Se på Norge med sina fjordar. Där finns bra förutsättningar för att utveckla elflyg. Jag vet att Norge har börjat satsa på det.

Ett land som Sverige har en välutbyggd järnväg och även möjlighet att bygga nya järnvägssträckningar. Det kan vara meningslöst att ha elflyg på de flesta sträckorna eftersom det blir ineffektivt energimässigt jämfört med järnväg. Det handlar om att flytta en flera ton tung kropp upp i luften, och det kräver enorma batterier, blir dyrare och så vidare. Det finns en mängd tekniska aspekter.

Jag hoppas mycket på elflyget, men jag är mer realistisk med mina prognoser.

Fru talman! Tack för ett gott anförande, Lorentz Tovatt!

Jag har många gånger blivit bekymrad när jag har lyssnat på anföranden från Miljöpartiet. Jag upplever att det finns ett starkt fokus på den verklighet som jag tror att människor som bor i våra större städer upplever. Men vi är rätt många i Sverige som inte riktigt kommer från någon av de större städerna.

Min huvudkritik mot anförandet, fru talman, handlar inte bara om flyget generellt. Jag delar uppfattningen att inrikesflyget påverkar mindre än utrikesflyget, och utrikesflyget är betydligt svårare att hantera med teknikutveckling eftersom det är längre avstånd. Huvudkritiken för mig handlar om synen på inrikesflyget. Jag kan konstatera att ja, vi kan bygga mer järnväg i Sverige och ja, vi kan utveckla kollektivtrafiken. Men det kommer inte att vara ekonomiskt genomförbart eller lönsamt, och det kommer inte att fungera överallt.

Det är därför vi kristdemokrater hela tiden lyfter fram perspektivet att man måste se de olika trafikslagen var för sig. Om man då har som strategi - vilket jag uppfattar att man har, fru talman - att verkligen minska flygandet just nu kommer det att påverka också inrikesflyget i den meningen att det blir färre som flyger. Det är ju själva logiken med att minska flygandet. Då får man heller inte ekonomiska möjligheter att göra den teknikutveckling som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Tyvärr kommer inte detta att bytas ut mot att det går fler tåg eller fler bussar, för det är inte det som möter oss på de långa avstånd vi har. Jag märker till och med på väg hem till Uddevalla att det emellanåt faktiskt inte går något tåg. Jag tvingas flyga från Bromma till Trollhättan.

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågeställningarna!

Jag tror att vad som är ekonomiskt genomförbart, vilket är ett av skälen till att Magnus Jacobsson föredrar flyg framför järnväg, beror på dels vad man har för politisk vision och vilja, dels på teknikutveckling och sådant. Det blir konstigt om man då bara dömer ut järnvägen, som ändå har tjänat oss länge och som vi vet hur man bygger. Vi vet ju hur man lägger räls. Vi vet däremot än så länge inte hur man på bred kommersiell basis kan bygga ut en elektrifierad flygpark. Det vet vi inte. Därför är det inte sant att det skulle vara ekonomiskt ogenomförbart att satsa mer på järnvägen i stället för att satsa väldigt mycket på mer flyg i Sverige.

Jag har en motfråga till Magnus Jacobsson. KD har någon form av grundideologi som handlar om förvaltarskap, om en förvaltartanke med djur och natur och människor. Det är ju väldigt fint. Det ligger ganska nära den gröna grundvisionen om försiktighetsprinciper och att vi ska ta vara på ekosystemen. Var ligger det förvaltande i att kraftigt skattesubventionera det snabbaste sättet att steka planeten? Det har jag inte riktigt förstått. Varför är det att förvalta vår planet att skattebefria det som är absolut värst för klimatet? Det är ju redan momsbefriat och kraftigt subventionerat, både regionalt och på riksnivå. Varför ska det dessutom bli skattebefriat? Det har jag fortfarande svårt att förstå.

Fru talman! Jag tackar för den frågan!

När vi inom kristdemokratin talar om förvaltarskapet brukar vi använda oss av en formel eller ett begrepp: Det ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt förvaltande. Det hänger ihop.

Det är det som blir mitt dilemma nu när jag lyssnar, fru talman. Det är ju inte så att jag som kristdemokrat på något sätt har sagt att jag föredrar flyg framför järnväg. Jag föredrar egentligen inget alls. Möjligtvis föredrar jag i sådana fall järnväg. Det är det jag själv oftast använder på längre sträckor, så ofta jag bara kan, eftersom jag tycker att det är behagligt och fungerar väl. Jag kan jobba och så vidare.

Problemet är att järnväg inte fungerar överallt. Det är inte så Sverige ser ut. Vi har inte heller de resurserna att vi kan bygga ut järnvägen hur som helst, för det är faktiskt inte så ekonomiskt hållbart som man skulle kunna tänka sig.

Det är också så - det ser alla vi som har jobbat som regionpolitiker - att när vi utvecklar järnvägen, vilket är positivt, tenderar det att resultera i att man har färre stationer för att det ska gå snabbt mellan de stora tätorterna. Hela tiden är det då glesbygden och landsbygden som förlorar på en storstadspolitisk strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Tittar jag på det Miljöpartiet lyfter fram här i debatten och även i andra sammanhang ser jag att det är mer skatt på bilar och mer skatt på flyg. Man låter industrin gå förhållandevis obeskattad och tar inte itu med exempelvis elektrifiering av lastbilsflottan, vilket skulle kunna få riktigt stora effekter för att förbättra miljön.

Detta gör att Miljöpartiets ekologiska politik - som jag berömmer er för; jag har stor respekt för den och tror till och med att ni menar vad ni säger - glömmer det ekonomiska och det sociala i viljan att vara ekologisk. Vi kristdemokrater försöker fånga upp alla de tre perspektiven. Då fyller även flyget en funktion, framför allt för oss som behöver komma till Stockholm ibland.

Fru talman! Jag ber alla att notera det som Magnus Jacobsson sa i början av sin andra replik här. Det var att han inte föredrar något transportslag, det vill säga att han väljer att inte favorisera järnväg eller flyg.

Jag tror att detta är symtomatiskt. Jag tror att det finns en bild inom svensk höger att man aldrig ska ställa tekniker mot varandra. Så länge de kan drivas i teorin hållbart ska man aldrig ställa dem mot varandra.

Jag tycker att detta i grunden är fel. Vi vet till exempel att cykel är det mest energieffektiva transportslaget av alla. Det är alltså mer energieffektivt än att gå. Vi vet att ett lok som har järnhjul mot räls och drar ett tåg framåt där alla vagnar följer efter är otroligt mycket mer energieffektivt än flygande.

Detta leder mig till slutsatsen att det är klart som tusan att vi politiker ska bestämma teknik - inom ramar, naturligtvis. Det är klart att vi måste kunna favorisera det som faktiskt är energieffektivast eller smartast sett utifrån resurser, klimat och vilken typ av energi som används. Allt sådant måste man ta i beaktande som politiker, och det är det vi gröna alltid försöker göra.

Vi får bedöma varje transportslag utifrån dess meriter och utifrån vad det hotar för samhällsfunktioner. Vi vet att flyget är det transportmedel som i dag är mest potent av alla för att steka den här planeten. Då tycker åtminstone vi att det måste finnas någon måtta i att särbehandla det positivt på alla möjliga sätt, vilket man gör i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)