Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Vi har väldigt jobbiga tider just nu med pandemin. Vi lider alla av den. Jag tror att många av oss som är här i dag är glada att vi får vara på jobbet i stället för att sitta hemma framför en skärm. Pandemin har påverkat samhällen över hela världen - det finns väl nästan ingenting som har påverkat så många på så kort tid. Det var egentligen över en natt som vi alla började sitta hemma framför skärmarna i stället för att vara fysiskt på ett kontor. Det är fantastiskt att vi har en så pass robust digital infrastruktur att vi har klarat av detta, och det har också satt fingret på vad digitaliseringen faktiskt kan göra och hur den påverkar samhället.

Digitaliseringen är ett globalt och gränslöst fenomen som påverkar oss människor liksom företag och stater i stor omfattning. Det är viktigt att vi har stor kunskap om hur den påverkar, vilka fenomen som ligger bakom och drivkrafterna hos olika aktörer när det gäller digitaliseringens utveckling. Det krävs att vi som är med och leder landet, inte minst regeringen, har en bra kunskap för att vi ska kunna utnyttja digitaliseringens potential men också försvara oss mot hot som den kan medföra.

Myndigheten för digital förvaltning beräknar till exempel att potentialen hos ett fullständigt införande av AI-teknik i svensk offentlig förvaltning uppgår till ungefär 140 miljarder. Vi är måna om våra välfärdssystem i Sverige och vill vara en välfärdsstat men ser också att detta är finansiellt utmanande i framtiden med tanke på vår åldersstruktur. Därför känns 140 miljarder i möjliga effektiviseringsåtgärder, som inte påverkar kvaliteten eller som kanske till och med höjer kvaliteten om man inför olika digitala lösningar, väldigt attraktivt. Men det är viktigt att vi gör detta på rätt sätt.

Fru talman! Vi moderater har länge påpekat att det är viktigt att vi har en sammanhängande och väl utvecklad digitaliseringspolitik. Bristen på ledarskap och visioner har dock varit tydlig hos den här regeringen. Vi vill att Sverige ska visa ett tydligt ledarskap och satsa på utbildning, fortsätta att bygga ut den digitala infrastrukturen, stärka vår digitala säkerhet, öka utbudet av offentliga, öppna data och möjliggöra potentialen för AI.

Transportstyrelseskandalen 2017 och skandalen på Svenska kraftnät 2018 blottade en total oförmåga hos den rödgröna regeringen att hantera dessa frågor. Tyvärr har dessa båda incidenter också lagt något av en våt filt över digital utveckling i offentlig sektor. Det krävs ett nytt digitalt ledarskap i Sverige och en ny politik som går från ord till handling och tar konkurrens- och säkerhetsfrågorna på allvar.

Fru talman! Ett flertal studier, rapporter och experter pekar ut det digitala ledarskapet som den primära orsaken till att digitaliseringen i Sverige har tappat fart. Vi lever på gamla meriter och saknar kunskap och driv för att nå den vision som vi gemensamt ställt upp. Digitaliseringsrådet konstaterar i likhet med många andra att vi måste gå från ord till handling.

Moderaterna delar den bild som ges av Digitaliseringsrådet, OECD och andra experter: Den digitala utvecklingen i Sverige är för dålig, särskilt inom Regeringskansliet. Vi förordar därför att regeringen tar till sig Digitaliseringsrådets rekommendationer.

Det behövs nya mål när det gäller digitaliseringspolitiken. I strategin finns en vision om ett hållbart, digitaliserat Sverige, och det övergripande målet är att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Vi moderater tycker att detta är ett alldeles för lågt ställt mål. Vi har alla förutsättningar att inte nöja oss med att endast vara bäst på att använda. Vi bör i stället ha som mål att vara ett land som leder utvecklingen inom digital teknik. Vi ska vara en innovationshubb för nya digitala lösningar. Digitaliseringen av samhället är inte målet utan medlet för att Sverige även på sikt ska kunna vara en väl fungerande och konkurrenskraftig välfärdsstat i en alltmer globaliserad värld.

För att vi ska kunna ta steget fullt ut och utnyttja de digitala möjligheterna är det viktigt att vi har en utbyggd och modern digital infrastruktur. I Omstartskommissionens kapitel om digitalisering summerar författaren Amy Loutfi de grundläggande förutsättningarna för digitalisering väl: "Utan infrastruktur blir det svårt för människor och tjänster att vara uppkopplade, utan uppkoppling blir det svårt att dela data, och utan data blir det svårt att skapa AI."

Sverige har ett ambitiöst mål om att bygga ut bredband, något som vi alla står bakom. Det är bra, och det bör genomföras för att hela Sverige ska leva. Men det krävs fler åtgärder. Regeringen har inte valt att prioritera denna fråga.

Vi moderater har tre konkreta förslag för att underlätta utbyggnad. Det handlar om lokaliseringsprincipen, det vill säga att man ska kunna bygga ut kommunala stadsnät över kommungränser, om det är detta som är mest samhällsekonomiskt lönsamt.

Dessutom har ett antal statliga aktörer fibernätverk som sträcker sig över Sverige och som i dag inte används fullt ut. Det skulle vara möjligt att tillgängliggöra dessa fibernätverk för att snabba på bredbandsutbyggnaden. Men det är såklart viktigt att vi beaktar centrala nationella säkerhetsintressen i den processen.

När man pratar med aktörer som ägnar sig åt utbyggnaden - kommersiella aktörer och även kommuner - framkommer att det ofta finns detaljproblem och regleringar som gör att utbyggnaden blir svårare och tar längre tid än vad som skulle behövas. Vi moderater tycker därför att det vore bra om det fanns en direktlina in till någon på Regeringskansliet som har ansvar för att ta tag i dessa hinder, så att vi inte har byråkratiska eller regelmässiga hinder som går att undanröja utan man snabbt kan ta tag i dessa.

När det gäller 5G är det en förutsättning för att vi ska kunna börja använda inte minst självkörande bilar och många applikationer med artificiell intelligens. Där har vi hamnat på efterkälken, och det har vi inte råd med. Det skapar en sämre konkurrensförmåga och har hämmat innovation som skulle kunna komma samhället till del. Det känns som att vi precis har börjat ta tag i 5G-frågan, samtidigt som vi vet att 6G ligger runt hörnet. Många länder satsar på att ta fram sjätte generationens mobilnät.

Vi moderater anser att det är viktigt att vi redan nu ser över möjligheterna att inrätta ett utvecklingscentrum för 6G i Europa. Detta bör göras i nära samarbete med Finland och övriga EU.

Nu ska jag landa lite mer i människors vardag; det handlar inte minst om postväsendet och digitala brevlådor. Allra längst upp i norra Sverige bor en man som normalt sett hämtar sin post i en postväska i en postlåda några mil hemifrån. Han har inte daglig postutdelning. Däremot har han skaffat sig en digital brevlåda. Han säger själv att det har inneburit att han får kallelser till läkartider innan läkartiden har varit, vilket är en förutsättning för att kunna infinna sig. Han får chans att betala räkningar i tid för att de faktiskt når honom i tid eftersom han får sin post momentant, precis som alla andra.

Vi tycker att det är rimligt att ställa krav på att alla människor som har en digital brevlåda ska ha rätt att få all sin post från offentliga aktörer i den brevlådan. Det skulle innebära en service till invånarna, och postutdelningen, framför allt ute på landsbygden, skulle bli betydligt mer jämlik i och med att alla kan få posten samtidigt - förutom alla de miljövinster vi skulle göra när det gäller både transporter och allt papper som går åt.

Jag tänkte också avslutningsvis nämna att vi skulle behöva öppna för testbäddar i Sverige när det gäller nya applikationer. Vi kommer aldrig att kunna skapa testmiljöer som omfattar alla överallt. Det behöver finnas lagar och regler, så att man kan skapa testbäddar där man kan testa saker som kanske går lite utanför befintliga regelverk och annat. Vi får inte hämma utvecklingen genom fyrkantiga regleringar.

Med testbäddar får man möjlighet att testa nya applikationer. Detta tror vi skulle vara viktigt om vi ska ta täten igen med höga ambitioner när det gäller digitalisering.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 19.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 21, men vi sverigedemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer.

Skolor har stängts ned, arbetsplatser ändrar skepnad från kontoren till hemmen, evenemang och event har ställts in, och man kan säga att samhället går på sparlåga för att övervintra den pandemi som har lagt sig som en våt filt över världen.

Jag tror att tillgången till digital teknik aldrig har varit så viktig som nu. Man behöver den för att kunna gå i skola eller arbeta, och för väldigt många är den nödvändig för att kunna ha en social kontakt. Delar av befolkningen har vart socialt avskurna, då människor mer eller mindre har suttit i husarrest under lång tid. Det skapar en stor oro att inte kunna träffa sina nära och kära som man tidigare kanske träffat regelbundet. Vi människor är sociala, och berövas vi kontakten med vänner och släkt är risken stor att vi blir deprimerade och att livsglädjen försvinner. Därför är det oerhört viktigt att åtminstone kunna ha digital kontakt och kunna prata och se sina vänner och släkt.

Fru talman! Ingen här inne i kammaren kan hävda att internet och de tjänster vi nyttjar för vårt dagliga arbete har fungerat klanderfritt. Det har varit digitala möten där man har svårt att koppla upp sig, ljudet fungerar inte, det går inte att se bilder som visas i bildspel - och hur loggar man ens in på alla olika mötesplattformar som erbjuds? Det är en djungel och absolut inte problemfritt. Försök ha ett digitalt möte på ett tåg! Det är en total omöjlighet. För att attrahera fler att åka tåg är det enligt vår uppfattning viktigt att resenärerna kan utnyttja sina mobiltelefoner och datorer för att arbeta på tågen, vilket förutsätter ett väl fungerande mobilnät med god täckning. På många tåg finns tillgång till internet, men den är sällan tillfredsställande eftersom mobiltäckningen längs järnvägen ofta är dålig.

Jag behöver ofta resa i tjänsten, och för min del är det tråkigt att inte kunna arbeta under resan. Det hade absolut underlättat, då jag har tre timmars tågresa i vardera riktningen till och från jobbet. Visst, jag får planera tiden och undvika att resa när jag har inplanerade digitala möten, men det stjäl mycket tid.

För företagare krävs i dag många gånger stabilt internet bara för att kunna ta betalt av kunder, då kontanthanteringen mer och mer försvinner. Det blir svårare för oss konsumenter att handla när fler och fler inte tar mot kontanter, vilket gör att färre har kontanter i sina plånböcker. Utan bra internet blir det svårt, om inte omöjligt, för vissa att bedriva sin verksamhet.

Näringsverksamhet blir också alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling, inte minst i takt med att många moment och tjänster automatiseras. Tar man dessutom hänsyn till att en lång rad industriella maskiner och arbetsfordon redan i dag arbetar uppkopplat mot exempelvis tillverkare och beställare, eller att nästa generations personbilar kommer att kommunicera trådlöst i realtid med olika databaser, står det klart att täckningsgraden måste bli bättre för att möjliggöra liv på lika villkor över hela landet.

Att leva och verka i en stor stad där fibernätet är relativt utbyggt är ganska smärtfritt, men skillnaden mellan stad och land är stor. I Stockholm är täckningsgraden 97 procent, medan den i mindre tätorter kan ligga på 40-50 procent och i ren glesbygd ännu lägre. Snabbt bredband är en grundläggande infrastruktur som vi behöver i samhället. Det är en demokratifråga. Pandemin synliggör att vi behöver bra, stabil uppkoppling i hela Sverige. Vi måste kunna sköta arbete, företag och skola var vi än bor.

Fru talman! Regeringen har visionen om ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet och driva tillväxt och innovativ produktion. Det är absolut inga fel på visionen - den är riktigt bra - men när det gäller regeringens mål och hur man ska nå dem är det inte lika bra.

På kort sikt var målsättningen att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till bredband med minst 100 megabit per sekund redan år 2020. År 2020 har passerat, och målet har inte uppnåtts.

På längre sikt har regeringen bedömt att det behövs mål på två områden: tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Där är ledordet "användning utan upplevd begränsning". Det är jättebra.

Målen innebär att 98 procent ska ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund i hemmet och på arbetet. Resterande 1,9 procent ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund, och 0,1 procent ska ha tillgång till minst 30 megabit per sekund senast år 2025. Målen innebär också att alla senast år 2023 ska ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig.

Ganska nyligen gick det att läsa i en kvällstidning om digitaliseringen och om regeringens mål. I artikeln kunde man läsa att det enligt Post- och telestyrelsen krävs statliga investeringar på 20-22 miljarder kronor för att nå slutmålen 2025 och att det i delar av landet är endast 10 procent av hushållen som har tillgång till en hastighet om minst 100 megabit per sekund. PTS har kalkylerat att den totala kostnaden är ca 53 miljarder, och marknaden är villig att investera 31 av dessa miljarder.

Värt att notera är att regeringen i sin budget för 2021 anslår 1,8 miljarder för fortsatt bredbandsutbyggnad, och då krävs enorma resurstillskott under resterande år fram till 2025 för att nå målen. Vi kan bara hoppas att så blir fallet.

Fru talman! Vi vill uppmärksamma de svårigheter som rättsvårdande myndigheter ofta möter och de mycket höga kostnader de måste betala till mobiloperatörer när de behöver utnyttja hemliga tvångsmedel i samband med brottsutredningar. Det kan exempelvis handla om att genomföra telefonavlyssning eller om att få tillgång till olika slags trafikuppgifter. Detta kan få till följd att rättsvårdande myndigheter avstår från att inhämta dessa uppgifter även om de kan vara avgörande för utredningsarbetet.

Vi anser därför att det är rimligt att man i operatörernas sändnings- och frekvenstillstånd inför ett krav på samverkan med rättsvårdande myndigheter i samband med brottsutredningar och att man reglerar ersättningsnivåerna för att få tillgång till vissa uppgifter som mobiloperatörerna har. Ersättningsnivåerna ska enligt vår uppfattning vara rimliga i förhållande till den arbetsinsats som krävs för att få ut relevant information från operatörerna.

Fru talman! Vi debatterar nu post- och digitaliseringsbetänkandet. Det här är frågor som ligger människor nära hjärtat. Och detta gäller något som man ofta är i behov av varje dag.

Digitaliseringen för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet. Digitaliseringsprocessen har bara börjat, och för Sveriges landsbygder är tillgången till modern teknik och infrastruktur av avgörande betydelse. Enligt Centerpartiets uppfattning har covid-19-pandemin med tydlighet visat på behovet av fortsatta satsningar på bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning för att man ska kunna fortsätta arbeta, undervisa och hålla möten på distans. Likaså är det viktigt att framhålla betydelsen av ett väl fungerande bredband och god mobiltäckning när det gäller våra möjligheter att i dessa tider handla på nätet eller få tillgång till digitala tjänster inom vård och hälsa. Bredbandsutbyggnaden måste därför fortsätta samtidigt som större hänsyn tas just till glesbefolkade områden inom ramen för bredbandssatsningarna.

För att människor i Sverige ska kunna vara helt uppkopplade och få möjlighet att dra fördel av digitaliseringens potential är det enligt Centerpartiets uppfattning angeläget att en digital allemansrätt införs som garanterar en stabil och snabb uppkoppling i hela landet. Likaså är det viktigt att mer frekvensutrymme frigörs för ökad mobiltäckning och bättre telefoni och surf i hela landet.

Inom ramen för januariavtalet och det samarbete som Centerpartiet har tillsammans med Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet satsas 2021 1,6 miljarder kronor på en fortsatt bredbandsutbyggnad. Detta är en viktig satsning för att vi ska nå bredbandsmålen och fortsätta digitaliseringen. Det är angeläget med denna satsning, men det är också viktigt att se till behovet: Vad är det vi ska transportera i nätet, och vad är det vi ska använda det till?

Ett av de viktigaste sätten att skapa förutsättningar för jobb, tillväxt och tillgång till välfärdstjänster i hela landet är att bättre ta till vara den digitala utvecklingen. Centerpartiet vill att alla hushåll och arbetsplatser, där efterfrågan finns, ska vara uppkopplade senast år 2025. För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs utbyggnad av fiber och annan modern kommunikationsteknik i hela landet. För att genomföra detta behövs kreativa lösningar som exempelvis samförläggning av bredbandsinfrastruktur med annan infrastruktur och ett mer snabbfotat tillgängliggörande av frekvenser för mobilt bredband.

Att människor har tillgång till elektronisk kommunikation och kan tillgodogöra sig samhällsinformation är viktigt i vardag, kris och krig. Då måste det finnas tillgång till adekvat mobiltäckning i hela landet. Inte minst visar covid-19-pandemin vikten av att man kan jobba hemifrån med en bra digital infrastruktur i hela landet.

Fru talman! Sverige och svenskt näringsliv har en stark potential i den nya digitaliserade ekonomin, som måste vårdas och utvecklas. Samtidigt finns det en överhängande risk för att byråkrati och regler kan bromsa digitaliseringens möjligheter när det gäller nya tjänster, nya idéer och nya arbetstillfällen. Dessutom har digitaliseringen kommit olika långt inom exempelvis offentlig sektor, vilket påverkar möjligheterna till bättre service för medborgarna - de har olika möjligheter. Centerpartiet vill därför understryka att digitaliseringens kraft bör användas fullt ut.

Den digitala världen bygger på utbyte av data via strukturerad kommunikation. Inom många områden saknas dock struktur för både offentliga data och den statliga it-infrastrukturen. Det försvårar bland annat kommunikation mellan system. Det ökar risken för felrapportering och leder till onödiga kostnader. Staten bör därför etablera en gemensam virtuell infrastruktur där data kan lagras säkert och decentraliserat med möjlighet till access för myndigheter efter behov.

Den svenska offentlighets- och sekretesslagstiftningen utgör en garant för individens integritet, men man måste också ta höjd för vad data får och ska användas till. Åtkomst måste begränsas, inte bara gällande vem som kommer åt data utan också vad de ska användas till. Samtidigt finns offentliga data om svenska medborgare i stor utsträckning placerade på servrar som andra länders regeringar har tillgång till. Sverige måste därför säkerställa att andra länder inte får tillgång till känslig information om landets medborgare. Därför måste tillgången till molntjänster säkras för myndigheter och andra offentliga verksamheter.

Förutom sårbarheten i sig är internet i Sverige delvis föråldrat. En huvudsaklig anledning till detta är att det är en centraliserad mix av nätverk och infrastruktur som är mycket känslig för störningar. I grunden behöver internet byggas om för att det ska bli en mer decentraliserad robusthet.

Fru talman! It är för Centerpartiet det femte transportslaget, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Över tid måste därför it-lösningar göras till ett valbart alternativ vid de åtgärdsvalsstudier, ÅVS, som Trafikverket gör, i syfte att öka tillgängligheten för människor i hela landet.

Centerpartiet anser att en logisk följd av detta borde vara att man överväger att göra it, det femte transportslaget, till ett av Trafikverkets ansvarsområden. Då kan man på ett mer naturligt sätt få in it som en möjlig del av de åtgärder som ingår i de åtgärdsvalsstudier som görs inom fyrstegsprincipen. Det skulle förbättra möjligheterna till investeringar i och underhåll av it i samband med väg- och järnvägsbyggnation och underhåll samt bli en integrerad del av Trafikverkets anslag och budget.

Fru talman! Jag vill självklart också tala lite grann om post. I 2015 års postlagsutrednings delbetänkande Som ett brev på posten återges postbranschens perspektiv på samdistribution av post, paket och tidningar. Det är tydligt att marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidningar och brevförsändelser minskar volymmässigt. Samtidigt går en omvänd utveckling att se på paketmarknaden, till följd av den växande e-handeln.

Att samdistribuera post, paket och tidningar skulle enligt Centerpartiets bedömning öka både tidseffektiviteten och kostnadseffektiviteten samt ha en positiv miljöeffekt eftersom färre transporter skulle behövas. En sådan samdistribution bör möjliggöras. Tidningar och brev har visserligen i dag olika tidpunkter för leverans till kund. Enligt Centerpartiets förslag skulle dock den gemensamma distributionen ske enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsschema. Vi anser att detta förslag även skulle bidra till att man vidmakthåller en bättre tillgänglighet och servicenivå på landsbygden, i tätorten och i staden.

Fru talman! Nu under hösten 2020 har Postnord genomfört ett försök med varannandagsutdelning av post i Lund och Kävlinge. Centerpartiet har följt och följer denna fråga mycket noga. Vi förstår att man måste göra någonting när brevvolymerna sjunker, men man kan inte gå över till varannandagsutdelning utan en noggrannare konsekvensbedömning. Man ska på ett tydligt sätt ordna så att tidningar kan distribueras varje dag om så behövs, och företagen på landsbygden ska inte komma i kläm.

Nu är en ny postlagsutredning tillsatt, och vi kommer att följa den noga. Vi följer självklart också frågan kring brev, paket och tidningar. Detta är en angelägen fråga för alla och för hela landet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 7.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 16. Vi står naturligtvis som alltid bakom alla våra motionsyrkanden.

År 2020 blev ett mycket märkligt och på många sätt otäckt år. Vi lever i en pandemi och har som samhälle tvingats att ställa om på olika sätt, snabbt och ofta skoningslöst. Krisen har visat på vårt samhälles styrkor men också blottat de svagheter vi som samhälle har och hur privatiseringar och marknadstänk i våra gemensamma, skattefinansierade verksamheter, dåliga anställningsvillkor, en sorgligt försvagad välfärd, en syn på människor som olika mycket värda och skenande ojämlikhet har gjort oss betydligt sårbarare än vad vi hade behövt vara. Vår och andras sårbarhet har satts i blixtbelysning.

I pandemin har vi också blivit ännu mer medvetna om samhällets helt grundläggande beroende av fungerande infrastruktur för både transporter och kommunikation. För att minska smittspridningen ska de som kan arbeta eller studera hemifrån, vilket ställer stora krav på bredbandsutbyggnaden - krav som inte uppfylls.

Många har inte tillgång till, eller råd, att använda sig av internet i den utsträckning samhället kräver. Under pandemin har dessutom till exempel bibliotek stängts, vilket innebär att många som förlitade sig på biblioteken för tillgång till digitala tjänster och internet inte längre har den möjligheten. När skolor undervisar på distans blir ojämlikheten och elevernas olika villkor ännu mer uppenbara när inte alla har tillgång till det internet som krävs för att följa med i studierna.

För dem som förväntas arbeta och studera hemifrån för att dämpa smittspridningen ser alltså förutsättningarna mycket olika ut. Vi i Vänsterpartiet vill se att samhället tar ett större ansvar för vår gemensamma infrastruktur och att det ansvaret innefattar att infrastrukturen byggs ut i hela Sverige.

Vi anser att infrastruktur för kommunikation såsom bredband, 5G-nät och post liksom lagring av känsliga uppgifter hör till den grundläggande infrastrukturen i Sverige, precis som vägar och järnvägar. Kommunikation på olika sätt måste helt enkelt fungera för att samhället och människors vardag ska fungera.

Då kan man inte ha marknaden som ett självändamål när infrastrukturen ska byggas ut. En femtedel av alla hushåll i Sverige har inte tillgång till bredband, och sämst är tillgången i glesbygder och landsbygder. I en tid när de som kan förväntas arbeta hemifrån och när kommunikation inte minst med våra myndigheter men också med varandra förväntas ske främst digitalt innebär detta naturligtvis problem.

Något som skulle underlätta utbyggnaden vore bland annat Vänsterpartiets förslag att vidta åtgärder så att de kommunala stadsnäten undantas från lokaliseringsprincipen, vilket skulle innebära att kommuner kunde samarbeta kring bredbandsutbyggnaden på ett bättre sätt.

5G-nätet ska enligt beslut byggas och ägas av privata intressenter. Vänsterpartiet står inte bakom det beslutet, inte minst av säkerhetsskäl. Utbyggnaden av 5G är inte enbart en fortsättning och utveckling av 4G-tekniken utan innebär också ett system som medger utveckling av helt nya tjänster. Utbyggnad av 5G-nätet skulle bland annat kunna lägga grunden för innovativa och klimatsmarta transporter samt minska klyftan mellan stad och land. Dessa gemensamma fördelar förutsätter att en utbyggnad i alla led säkerställer våra nationella säkerhetsintressen.

Vänsterpartiet anser att klimatmässiga, strategiska och säkerhetsmässiga motiv stärker skälen för att staten bör äga 5G-nätet och ansvara för utbyggnaden. Med staten som ägare kan förutsättningarna stärkas för att nödvändiga och hållbara framtidsinvesteringar prioriteras framför privata operatörers vinstintressen, och nationella säkerhetsintressen kan säkerställas.

Telenät är samhällsviktig infrastruktur. Att ha staten som ägare för nätet är ett bättre sätt att värna medborgarnas integritet och säkerhetsintressen än att låta privata aktörer, alternativt utländska statliga aktörer, bygga nätet. Vi inser att beslutet redan fattats och att auktionerna genomförts men kvarstår vid vår åsikt att utbyggnaden av 5G-nätet bör ske i statlig regi och att nätet, som en del av vår grundläggande infrastruktur, ska ägas av staten.

Fru talman! Att lagra data digitalt över internet i moln blir allt vanligare och tillämpas i stor utsträckning även i offentlig sektor. Det finns dock stora säkerhetsutmaningar med detta. Exempelvis avslöjades sommaren 2017 skandalen kring Transportstyrelsen, där icke säkerhetsklassade personer utomlands hade fått tillgång till skyddade personuppgifter. Myndigheten hade utlokaliserat lagringen av data till servrar hos privata företag i andra länder.

Det finns förslag om en säker hantering av data genom en statlig molntjänst i form av statligt ägda serverhallar för lagring åt offentlig sektor där även privata skulle kunna hyra in sig. Regeringen bör följa upp detta och komma med förslag för statliga molntjänster där data och program ska kunna lagras på ett säkert sätt.

Fru talman! I hundratals år har Sveriges brevbärare troget i ur och skur levererat post och paket till alla, vare sig adressen varit i en fjällby utanför Gällivare, ett hyreshus i Sundsvall eller en stuga i Gullspång. Nu kan det hända att folk på landsbygden själva får ta bilen och köra långa avstånd för att hämta sin post. Det har nog heller inte gått någon förbi att Postnords brevhanteringsdel kommer att hamna i kris om inte åtgärder görs.

Postnord har ett samhällsuppdrag och en lagstadgad skyldighet att dela ut post till alla hushåll i hela landet varje vardag - men utan att få statligt stöd för det. Privata bolag etablerar sig i större städer där vinsterna finns, vinster som delvis kunde ha finansierat Postnords samhällsuppdrag. Inte heller får Postnord föra över vinster från paketdelen till brevförsändelsedelen. Det är brevförsändelserna som hör till samhällsuppdraget.

Samtidigt börjar vi få rapporter från olika delar av landet om hopslagningar av postkontor, vilket innebär mer ineffektivitet och sannolikt högre kostnader, men de görs med ursäkten att spara pengar. Längre till postlådan, färre uthämtningsställen och varannandagsutdelning är också sådant som nu genomförs. Den servicenivå vi medborgare förväntar oss och kräver stämmer inte överens med organisation och finansiering. Det riskerar att slå hårt mot dem som är beroende av postservicen och inte minst mot landsbygdens behov. Vi välkomnar därför att regeringen tillsatt en utredning om postens finansiering.

Vårt sätt att kommunicera är under snabb förändring. Mycket görs över internet, och brevförsändelser kommer inte att behövas i framtiden i samma utsträckning som nu. Men där är vi inte än, och det kommer sannolikt att dröja. Alla har inte tillgång till, eller av andra anledningar möjlighet, att nyttja digitala tjänster.

Det är dags för oss alla att börja diskutera inställningen till posten och dess funktion i vårt samhälle. Ska vi ha ett postväsen som fungerar i hela landet alla vardagar året runt, eller vill vi ha ett postväsen främst för storstäderna? Är posten en grundläggande, gemensam infrastruktur, eller ska den vara en privat marknad för vinstdrivande företag och bestå av parallella distributionssystem i städerna och privata monopol vars vinster finansieras med skattemedel i resten av landet?

För oss i Vänsterpartiet är svaret självklart. Vi menar allvar med att posten och annan kommunikation ska fungera över hela landet, och då menar vi verkligen hela landet - med hög kvalitet för alla invånare och företag även i landsbygder och glesbygder. Det är också dit vi vill nå med våra förslag för postverksamheten.

Samhället måste återta kontrollen över posten och annan infrastruktur för kommunikation. Om det behövs behöver staten gå in med resurser för att en fungerande posttjänst och kommunikationer med hög kvalitet ska finnas tillgängliga för alla användare i hela Sverige.

Fru talman! Med tanke på vad som händer i vår omvärld i form av förtryck av dem som för debatt österut måste man säga att det är en förmån att vi får stå här. Det är med glädje man ser att vi har denna frihet att yttra oss.

Fru talman! I dag hanterar vi motioner som berör digitaliseringen och postfrågor. Redan 2016 antog vi följande mål: 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 megabit, 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet och 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

År 2017 antog regeringen en strategi med följande fem mål:

D-kompetens: I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens.

D-trygghet: I Sverige ska de bästa förutsättningarna finnas för att alla på ett säkert sätt ska kunna ta del av, ta ansvar för och ha tillit till det digitala samhället.

D-innovation: I Sverige ska de bästa förutsättningarna finnas för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas.

D-ledning: I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling uppnås genom digitalisering.

D-infrastruktur: Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband och stabila mobila tjänster och som stöder digitaliseringen.

Målen har redovisats, och nu finns en vision om att hela Sverige 2025 bör ha tillgång till snabbt bredband. 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 gigabit per sekund, 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 megabit per sekund och 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 megabit per sekund.

Fru talman! Det finns inga problem med visioner och mål inom bredbandsområdet. Trots detta konstaterade regeringen att takten i bredbandsutbyggnaden är för låg för att målet till 2020 skulle uppnås under 2020, vilket även påverkar de beslut som riksdagen har tagit om att vi ska ha bredband i världsklass. Detta är djupt beklagligt då både medborgare och företag behöver ett väl utbyggt it-system i hela landet om man ska kunna delta i samhällslivet samt utveckla de egna företagen på bästa sätt.

Här vill jag göra en utvikning om att situationen med covid-19 verkligen har visat hur oerhört viktigt det är att vi lyckas med detta. De som har ett fungerande bredband har också kunnat vara med i samhällsdiskussioner, kunnat vara med i den fortsatta utvecklingen och kunnat jobba hemifrån. Men de som inte har haft dessa förutsättningar har tyvärr hamnat i ett läge där det finns en risk för ett utanförskap. Med detta lägger jag ingen anklagelse på någon, eftersom min bestämda uppfattning är att vi är väldigt överens om att vi måste jobba vidare med detta.

PTS individundersökning från juli 2020 visar att knappt två tredjedelar av de tillfrågade uppger att de har fiber eller fiber-LAN som huvudsaklig internetanslutning, vilket innebär att fiber är det vanligaste alternativet. Andelen som svarar att de har mobilt bredband som huvudsaklig anslutningsform var 12 procent, jämfört med 18 procent 2013. Det går åt rätt håll.

I tätorter är det en större andel - 64 procent - som har fiber som sin huvudsakliga internetanslutning i hemmet än utanför tätorterna, där det är 47 procent. Utanför tätorterna är mobilt bredband vanligare än i tätorterna. Vart tredje hushåll utanför tätorterna ansluter till internet via mobilt bredband. Motsvarande i tätorter är 9 procent.

Fru talman! Denna rapport visar att vi fortfarande har stora orättvisor mellan stad och land, vilket vi måste komma till rätta med. Det är en fråga om näringsliv, om demokrati och om delaktighet. Vi måste hitta ett sätt som innebär att hela landet får samma förutsättningar.

Fru talman! SCB:s undersökning av befolkningens it-användning 2019 visade att omkring 88 procent av såväl kvinnor som män i åldern 16-85 år använder internet i stort sett varje dag. Bland utrikes födda använde 87 procent av männen och 83 procent av kvinnorna internet i stort sett dagligen. Enligt samma undersökning är det omkring 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen som aldrig använder internet. Av de senare är samtliga 65 år eller äldre. Vi har alltså en uppdelning här mellan ung och gammal som vi också måste ta med oss i samtalet om vi ska få en väl fungerande delaktighet. Man skulle kunna tala om integration i detta sammanhang.

Denna undersökning visar hur viktigt det är med bra och fungerande kommunikationer. Mer än fyra femtedelar av befolkningen använder internet dagligen. Därför måste vi se till att systemet är robust och fungerar i hela landet och även vid de tillfällen då väder och vind eller annan yttre påverkan utmanar systemet.

Fru talman! Sverige ska ligga i framkant när det gäller utvecklingen av digitala lösningar. Med nya digitala lösningar kan servicen till medborgare förbättras. Digital post gynnar en levande landsbygd och når mottagarna effektivt och snabbt. Det är billigare än fysisk post och i förlängningen bättre för miljön. Flera myndigheter har nu börjat använda digitala brevlådor för sin kommunikation, vilket är bra.

Men i takt med att den digitala posten ökar finns det anledning att kräva att kommuner, regioner och statliga myndigheter är med och betalar för de digitala tjänster som utnyttjas.

Sedan starten av Mina Meddelanden beräknas privata brevlådeoperatörer ha förmedlat myndighetspost till ett värde av närmare ½ miljard kronor.

I utredningen Reboot - omstart för den digitala förvaltningen föreslogs en ersättningsmodell till de digitala brevlådeoperatörerna. Utredningens förslag mötte stort gehör hos berörda remissinstanser. Vi konstaterar dock att regeringen inte har återkommit med en proposition i ärendet. Det är angeläget att en ersättningsmodell som ger täckning för både fasta och rörliga kostnader kommer på plats. Dagens situation, där företag levererar en tjänst som det offentliga inte betalar för, är inte rimlig. Det underminerar tilltron till det offentliga samtidigt som det försvårar för företag att utveckla de tjänster som allt fler använder för att klara sin vardag.

Fru talman! I takt med samhällets ökade digitalisering har många av de ansökningar och ärenden som tidigare gjorts genom ifyllande av fysiska blanketter eller personliga besök nu överförts till plattformar på internet. Det kan exempelvis handla om ansökningar om bistånd, bankärenden, olika undervisningsinsatser samt kontakt med sjukvård och socialtjänst. För de allra flesta underlättas vardagen av den ökade digitaliseringen, och det är viktigt att utvecklingen främjas.

Samtidigt kan personer med funktionsnedsättningar av olika anledningar få det svårt att använda sig av dessa medier. För dessa personer kan det vara nödvändigt att fortsatt få möjlighet till exempelvis personliga möten med olika myndigheter och andra relevanta aktörer. Detta anser vi bör beaktas under utvecklingen av samhällets digitalisering.

För oss är det självklart att kommuner, regioner och myndigheter vid utvecklingen av olika digitala tjänster samråder med de organisationer som företräder de människor som har olika former av funktionshinder.

Fru talman! Tillgången till bredband med hög hastighet är en förutsättning för att människor ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitala möjligheter förutsätter det en fortsatt utbyggnad av robust bredband med hög överföringskapacitet i hela landet.

Fru talman! Dagens betänkande handlar inte bara om digitalisering, utan där hanteras även alla motioner som berör post. För KD är det självklart att vi ska ha en fungerande postservice i hela landet. Vi är därför oroliga för de kvalitetsproblem som Postnord har brottats med under senare år. Det finns en risk att företaget inte uppfyller sitt samhällsuppdrag. De största förlorarna på en osäker brevhantering är boende och företag på landsbygden. Vi anser därför att Postnord måste göra de strukturella förändringar som behövs för att effektivisera verksamheten och säkra att breven kommer fram i tid. Det är också av yttersta vikt att posten delas ut i hela landet samt att man kan garantera en väl fungerande posthantering även om exempelvis elnätet inte fungerar.

Post- och paketbranschen genomgår en strukturomvandling där antalet brev som skickas minskar stadigt samtidigt som e-handeln med påföljande paketförsändelser växer kraftigt. Kunder efterfrågar individuella lösningar, stor tillgänglighet och bra service. Vi anser att det utifrån detta finns anledning att främja marknadsvillkoren genom att slopa den samhällsomfattande tjänsten för paketmarknaden. Genom att minska omfattningen av den samhällsomfattande tjänsten och begränsa den till brevmarknaden bör konkurrensvillkoren på paketmarknaden förbättras. Dagens lagstiftning gynnar Postnord samtidigt som den missgynnar övriga aktörer.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag har överskridit min talartid och avslutar mitt anförande med att säga att vi står bakom alla våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 4.

Fru talman! I dag debatterar vi digitaliserings- och postfrågor.

Situationen det senaste året, med spridningen av corona, har på ett mycket tydligt sätt visat behovet av att hela Sverige har tillgång till det digitala nätverket. Daglig information om pandemiläget samt möjligheten att arbeta på distans och se och tala med släkt och vänner under en påtvingad eller frivillig karantän har betytt mycket för att svenska folket har klarat att hålla distans under ett år. Detta får dock inte bero på var man bor i möjligheternas land.

Pandemin har tvingat fram en digital omställning på kort tid, och näringsliv, myndigheter och privatpersoner har lärt sig att hantera digitala möten i stället för att träffas fysiskt. Det har varit en snabbkurs i digitalisering, och efter ett år kan vi konstatera att vi i de allra flesta fall samverkar och kontaktar varandra utan större problem. Det har varit en enorm utveckling. Distansarbete förutspås dessutom ske i betydligt större omfattning efter coronapandemin, något som inte minst påverkar det område som trafikutskottet arbetar med. Samtidigt längtar vi nog alla tillbaka till de där personliga mötena och den energi som de skapar.

Denna utveckling sätter dock fingret på skillnaderna i Sverige när det gäller tillgång till bredband och möjlighet att utnyttja allt det som erbjuds i digital form - kontakter mellan människor, välfärd och kultur samt möjligheten att bo och verka i hela landet. Därför är det viktigt att målen för bredbandsutbyggnaden realiseras och att vi tittar på olika tekniska lösningar för att få till bredband just i gles- och landsbygd. Regelverket bör också ses över för att underlätta fiberdragning över kommungränser och längs vägar. Under utbyggnaden av bredbandsnätet är det även viktigt att kopparnäten får vara kvar tills de har ersatts, för att människor på landet inte ska bli utan en digital uppkoppling.

Fru talman! Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. Samtidigt pekar Ekonomistyrningsverket på att digitaliseringen av offentlig sektor går för långsamt och att regeringens digitaliseringsstrategi inte ger den styrning som behövs. OECD pekar också ut att svenska företag håller på att halka efter när det gäller användningen av stora datamängder. Regeringen bör därför ta fram en digitaliseringsstrategi som är konkret, mätbar och tidssatt.

Ska vi nå våra högt satta mål måste vi driva på och kontinuerligt följa upp. Det som inte följs upp blir inte förverkligat i tid. Det är därför viktigt att myndigheterna kontinuerligt samlar in data om digitaliseringens utveckling. Vi föreslår också att en myndighet ska få ansvaret för att lagra grunddata för den offentliga verksamheten - de data som används av många myndigheter.

Samtidigt tar EU tydliga steg mot en gemensam och öppen datamarknad, vilket är glädjande. Målsättningen är att vi ska ha en inre datamarknad redan 2030. Det är ett mycket utmanande mål. Man tittar på gemensamma gränssnitt för åtkomst till data, och man håller på att spesa äganderätt till data samt hur vi gemensamt ska kunna lagra data. Detta utreds, och tanken är att det ska underlätta för organisationer som vill bygga tjänster som täcker mer än ett EU-land.

Här har Liberalerna tagit upp frågan vem i kedjan som ansvarar för kvaliteten på de data som erbjuds. Nya tjänster blir inte bättre än vad kvaliteten på själva data möjliggör, och det är en viktig faktor som måste tas med i arbetet.

Utöver att titta på tjänsteutvecklingen baserad på data, där fokus ligger i dag, är det viktigt att utveckla förutsättningarna för dem som ska producera och tillhandahålla data. Hanteringen av data är kostsam, vilket bland annat Lantmäteriet har räknat på. Här behöver vi identifiera nya strukturer för att få till en drastisk ökning av antalet dataset på marknaden. Vad efterfrågas, och hur kan tillgången på dessa dataset faciliteras?

Utnyttjandet av artificiell intelligens har stor effektiviseringspotential och kan skapa många nya företag och många nya jobb. Det är en viktig framgångsfaktor för våra konkurrensutsatta företag; det kan vara en fråga om att vinna eller försvinna. Stor tillgång på data är en förutsättning, och Sverige ligger på en bottenplacering i en rad undersökningar av antalet tillgängliga dataset. Det är verkligen oroväckande inför framtiden.

Arbetet med att tillgängliggöra data på att säkert sätt, med att utveckla en digital infrastruktur - exempelvis säkra molntjänster - samt med att fördjupa den digitala kompetensen måste påskyndas för att digitaliseringens fördelar effektivare ska kunna utnyttjas av olika organisationer. Speciellt reglerna för användandet av de internationella molntjänsterna måste klargöras för att inte bli ett hinder i utvecklingen. Även EU håller på och tittar noggrannare på detta.

Fru talman! Mitt i allt arbete med digitaliseringen, som är en nödvändighet för Sveriges konkurrenskraft, måste dock digitaliseringens risker adresseras. Det måste kombineras med analyser av datasäkerhet, påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen måste kontinuerligt utvecklas för att hänga med i den tekniska utvecklingen.

Sverige skulle kunna bli ett föregångsland när det gäller arbetet med etiska regler för AI-teknologin. Ett modernt och tydligt regelverk behöver etableras för att möjliggöra en etiskt och juridiskt säker användning av olika AI-tillämpningar i samtliga samhällssektorer. Detta är ett väldigt viktigt område.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten när vi samlar in mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät, liksom kommande 6G-nät, gör att samhället kopplas ihop och lättare kan slås ut i och med att alternativen till det digitala är nedmonterade. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands säkerhet i dessa frågor.

Fru talman! Posten i Sverige är viktig, och konsekvenserna av just digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det har ändrat de kommersiella förutsättningarna för att bedriva postgång. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Alla inser att antalet brev kommer att fortsätta att minska, och därför är det viktigt att hitta långsiktiga lösningar som verkligen säkrar postgång i hela vårt land framöver. Post, paket och bredband är viktiga delar för att hela Sverige ska fungera. Vardagen måste fungera för alla som bor i Sverige.

Slutligen, fru talman: Vi liberaler tror verkligen på Sveriges förmåga till datadriven innovation, digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd. It är en viktig plattform för att Sverige ska vara ett möjligheternas land.

Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar mot den här bakgrunden bifall enbart till reservation nummer 5, Samhällets digitalisering.

Frau talman! Jag har lyssnat på de sex talarna före mig, och jag kan konstatera att vi är rörande överens om hur viktigt digitalisering och bredband är för vårt samhälle. Det gäller framför allt i det läge som landet befinner sig i - och inte bara vårt land, utan hela världen. Digitaliserings- och postfrågor är otroligt viktiga.

De är inte bara viktiga för att vår värld ska fungera utan också för att vi ska kunna rädda världen. Just nu träffas människor, forskare och de som ska organisera vaccinering digitalt. Utan bredband och digitalisering - utan internet - hade detta inte fungerat. Det visar att vi i Sverige alltid har haft rätt i hur otroligt viktigt det är att bygga ut bredbandet och säkra tillgången till det för så många som möjligt i Sverige. Vi är bland de bästa länderna i världen inte bara på bredbandsutbyggnad utan även på digital kunskap. Vi har också en hög andel it-specialister jämfört med andra EU-länder, men det finns fortfarande en brist på dessa människor. Vi behöver fundera på hur vi ska lösa den.

Fru talman! Pandemin har visat oss att vissa arbetsuppgifter och vissa arbeten kan utföras hemifrån medan andra måste utföras fysiskt. En ekonom, som min fru, kan jobba en hel del hemifrån med hjälp av dagens teknik. Min bror, som jobbar inom industrin, kan dock inte göra det; han måste vara på plats. Han kan dock handla, utföra bankärenden, boka tider etcetera digitalt.

Vi har i budgeten sjufaldigat anslaget för bredbandsutbyggnad, och nu är vi på god väg att nå de uppsatta målen. Men jag är också medveten om att de sista 4 procenten kommer att vara utmanande. Det måste vi klara om vi ska låta Sverige vara ledande även fortsättningsvis när det gäller innovation och teknik.

Att uppnå heltäckning som inte bara är bra för slösurfande, som dagens ungdomar säger, utan möjliggör att verkligen jobba hemifrån, plugga, göra bankärenden etcetera är möjligt genom 5G-tekniken. Nu har frekvenserna blivit utauktionerade, och jag hoppas att allt snart byggs ut. Denna teknik ska hjälpa oss att nå de sista procenten.

Fru talman! 5G-tekniken handlar inte bara om att vi ska nå målen om uppkoppling, utan denna teknik ska också hjälpa oss att nå målet om ett mer digitaliserat Sverige. Det är detta som kommer att skapa innovationer och framtida tjänster.

Jag ser framför mig hur 5G hjälper oss att köra säkrare och hitta destinationer snabbare, men 5G kommer även att hjälpa i sjukvården. Kirurger kommer att kunna operera med hjälp av 5G och robotar i realtid. Det kommer inte längre att vara nödvändigt att åka någonstans för att bli undersökt eller för den delen opererad, utan du kommer att kunna göra det på ditt lokala sjukhus. Jag är medveten om att detta kommer att ta några år. Det är dock en verklighet vi står inför, och det kommer att gå snabbt.

Därför måste även myndigheter vara beredda och ha kunskap om hur man bemöter framtidens utmaningar. Där är kompetensen otroligt viktig. Jag hoppas att våra skolor och universitet tar den bollen och lockar fler ungdomar till dessa utbildningar. Det är viktigt att forskning på våra universitet visar vägen.

AI, som i framtiden ska hjälpa oss att fatta kloka och snabba beslut, är något som vi verkligen behöver forska kring, men vi behöver även titta på de etiska reglerna och aspekterna. Där tror jag att Sverige och EU har en viktig roll att spela.

Sverige står sig väl i olika jämförelser. Vi ligger på plats 1 i EU i European Innovation Scoreboard, och i Global Innovation Index ligger vi på andra plats. Vi måste dock fortsätta med detta fina arbete. Därför vill vi stärka Sverige ytterligare genom att ge uppdrag åt Vinnova att förbereda etablering av europeiska digitala innovationshubbar. Det är ett viktigt steg för att ytterligare stärka Sveriges position som innovationsland.

Fru talman! Redan i dag använder 85 procent av svenskarna bank-id, och cirka 80 procent använder Swish. Det vi dock måste jobba mer med är digitala brevlådor - endast cirka 50 procent av svenskarna använder dem. Detta är dock en ökning med 20 procent jämfört med tidigare period, och jag hoppas att den utvecklingen fortsätter starkt under kommande år.

Fru talman! Jag förstår vad mina ord innebär, nämligen att ökningen av digital post minskar mängden vanlig, fysisk post. Det är en utveckling som har pågått i många år och som kommer att fortsätta. Vi är inte det enda landet i världen som ser detta problem, utan många länder som börjar med digitala lösningar ser hur mängden vanliga brev minskar. På 2000-talet har minskningen varit cirka 50 procent, och den fortsätter när fler organisationer, företag och myndigheter ansluter sig till digitala lösningar.

Jag kan dock konstatera att PTS behovsundersökningar visar att vi behöver säkerställa att företag, äldre, socialt utsatta och de som behöver fysisk post också får den. Dessa undersökningar visar även på att människor vill se mer samordning mellan distribution av brev och distribution av paket, så att det underlättar livet. Medan mängden brev minskar ökar mängden paket lavinartat, inte minst i det extraordinära läge vi befinner oss i.

Vi får inte glömma att Sverige är ett avlångt land där behoven ser olika ut beroende på var man bor - en människa i Örebro har mycket större tillgång till olika distributionskanaler än de som bor i Klimpfjäll. Därför är det välkommet med den utredning som regeringen beslutade om i oktober 2020. Den ska titta på finansieringsmodeller för framtida post och ska vara klar den 31 januari 2023.

Som nämndes tidigare har Postnord under hösten 2020 prövat en ny utdelningsmodell i Lund och Kävlinge. Där har flertalet brev delats ut varannan dag. PTS har undersökt detta, och i testområdena uppfyller Postnord tillförlitlighetskraven. Vi kan dock konstatera att klagomålen i testområdena har blivit fler.

Nu går Postnord vidare och testar hela Malmö. Jag hoppas verkligen att både vi i trafikutskottet, regeringen och PTS följer den utvecklingen för att säkerställa att tillförlitlighetskraven uppfylls.

Fru talman! Den digitala framtiden kommer till oss svenskar i rasande fart. Därför måste vi ibland stanna upp och se om allt går rätt till.

Säkerhetshoten som i dag sker på olika sätt är otroligt viktiga att ta på allvar. Vi kan inte tillåta att andra länder eller företag blandar sig i de beslut vi står inför. Att öppna data kan ge oss framtida jobb, bättre levnadsstandard och större kunskap om våra liv är det ingen tvekan om. Samtidigt måste vi vara medvetna om att detta också kan ge andra, som vill oss illa, möjligheter till samma sak. Därför är dessa komplexa frågor något som vi alla måste ta på allvar.

Den 10 december fattade regeringen beslut om att inrätta ett nationellt center för cybersäkerhet. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att göra Sverige säkrare mot de nya hoten. Detta arbete måste ske även på EU-nivå.

Säkerhetspolisen uppger i sin rapport att cirka 15 stater har olika former av säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. De använder stora summor pengar och har mycket resurser för att göra detta. Det är ett mer systematiskt angrepp än vi sett tidigare. Att vi har en lag på plats som ger oss större möjligheter att utesluta företag som kan utgöra hot mot Sveriges säkerhet är viktigt. Det handlar dock inte bara om företag, utan även personer som jobbar i dessa områden måste i framtiden godkännas.

Klas Friberg på Säkerhetspolisen säger att Kina utgör ett av de största hoten mot Sverige och att den kinesiska staten bedriver cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling. Klas Friberg säger att vi måste förhålla oss till detta när framtidens 5G-nät ska byggas och att vi inte kan kompromissa med Sveriges säkerhet.

Fru talman! Vi kan inte kompromissa med Sveriges säkerhet, och vi kan inte kompromissa när människor utsetts för hat och hot online. Vi kan inte kompromissa när våra folkvalda, tjänstepersoner och journalister utsätts för hot, hat och påverkan av stater, företag eller andra personer när de utövar sitt jobb.

Till slut, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i trafikutskottets betänkande TU4 och avslag på samtliga yrkanden. Dessutom kan jag notera att jag begärde tio minuters talartid men fick åtta - jag skyller på Skypechatten!

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag tror att vi har max åtta minuter som standard.)

Fru talman! EU har pekat ut offentliga data som viktigt för att öka konkurrenskraften och skapa innovationsmöjligheter. Man har också gjort en rankning bland EU-länderna för att se hur duktiga vi är på det här med offentliga data. Där hamnade Sverige på plats 23 av 27.

OECD har också en rankning, som heter Open, Useful and Re-usable data Index. Där hamnade vi i Sverige på plats 32 av 33.

Digitaliseringsrådet har uttryckt att det är dags att gå från ord till handling rent generellt när det gäller digitalisering. Här känns det verkligen som att vi inte kan vara nöjda med var vi har hamnat om vi nu ska vara ett land som ligger i framkant när det gäller digitalisering.

Därför, fru talman, skulle jag vilja fråga Denis Begic om han känner sig nöjd med rankningen och hur han ser på regeringens arbete och konkreta förslag när det gäller tillgången till öppna data och möjligheten att stärka innovation och utveckling i Sverige.

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Jag är medveten om Sveriges olika rankningar och hur de ser ut. Vi jobbar hela tiden med de här frågorna för att kunna öppna data. Men som jag nämnde i mitt anförande är det otroligt viktigt hur säkerheten för öppna data ska vara och var någonstans vi ska kunna visa dem.

Jag sa i mitt anförande att jag är otroligt nöjd med det arbete som Sverige gör i de här frågorna, men jag är medveten om att vi aldrig kan kompromissa med säkerheten. Vi kan inte tillåta att andra länder utnyttjar data för egen vinning, vare sig ekonomiskt eller på annat sätt, utan vi måste hitta säkra metoder för att kunna dela dessa data. Därför finns det ett uppdrag som myndigheten Digg har fått. Även Lantmäteriet har fått i uppdrag att se över hur vi skulle kunna dela dessa data på ett säkert sätt, så att de inte kan utnyttjas av andra för att skada oss utan i stället användas för att nå målen fler företag, mer jobb, nya innovationer etcetera.

Det är klart att jag inte är nöjd, men jag hoppas att vi når dit.

Fru talman! Jag har svårt att tro att de 22 länder som ligger före oss i EU-rankningen eller de 31 som ligger före oss i OECD-rankningen struntar i personlig integritet och säkerhet. Jag har svårt att se att det skulle vara ett argument för att vi som ett land med så hög svansföring när det gäller digitalisering inte skulle kunna ligga bättre till än de här två placeringarna. Jag tycker faktiskt att vi ska skämmas och inte vara stolta över vad vi har åstadkommit.

Öppna data och konkurrenskraft är en bra fråga och viktig för Sverige. Men vad skulle dessa data användas till, och vad skulle det innebära rent konkret? Där tror jag, fru talman, att jag och Denis Begic har ett gemensamt intresse av att värna vår svenska välfärdsstat. Vi vill säkerställa att vi kan hålla hög kvalitet inom välfärdssektorn även i framtiden, och vi ser alla utmaningarna med att finansiera den.

Man säger att vi skulle kunna spara 140 miljarder genom att använda AI inom offentlig sektor. Öppna data är ju grunden för att få fram AI-lösningarna, så de dåliga placeringarna innebär att det blir svårare för oss att hämta hem effektiviseringsmöjligheterna. I slutändan innebär det att vi inte kommer att klara av att hålla uppe kvaliteten i välfärden.

Jag vill ställa frågan till Denis Begic, fru talman: Hur tänker regeringen säkerställa att vi kan hämta hem de 140 miljarderna? Hur har man annars tänkt hitta de pengarna för att stödja svensk välfärd?

Fru talman! Jag tror att vi är överens om att det här är viktigt.

Jag lyssnade på alla talare före mig, och om jag minns rätt nämnde Maria Stockhaus i sitt anförande att vi haft en del problem med till exempel molntjänster, där data om Trafikverket har försvunnit till andra länder som kunnat utnyttja dessa. Det betyder att vi måste vara mer försiktiga med hur vi öppnar data.

Sedan kanske Myndighetssverige inte jobbar med samma mål, bilder och infrastruktur som vi hade önskat. Vi hade önskat oss att när man i dag söker ett tillstånd hos Arbetsförmedlingen ska man direkt kopplas till Socialtjänsten, kommunen, regionen eller något annat, precis som det i dag diskuteras hur den gemensamma sjukvårdsinfrastrukturen skulle kunna se ut.

Jag tror att vi har samma mål. Men jag är medveten om att vi måste vara försiktiga med hur vi uppnår målen, för jag värnar om integritet och personlig säkerhet.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tacka Denis Begic för det absolut sista han sa.

Vi ser hur man i både Ryssland och Belarus förtrycker sitt folk. Vi ser hur Eritrea, Iran och Kina håller på med påverkanskampanjer. Jag vill verkligen tacka dig för det sista du sa, för det är oerhört viktigt när vi pratar om digitalisering att vi hela tiden också lyfter fram demokratiprocessen och det som vi i Sverige står för.

Med detta sagt lyfte jag fram i mitt anförande det faktum att vi nu har mer digitala brevlådor. Vi har också kommuner, regioner och myndigheter som använder dessa. Men vi har inte på plats ett system som finansierar användningen. Vi som parti och flera av de företag som levererar de här tjänsterna upplever det som väldigt konstigt om vi har ett offentligt Sverige som använder en tjänst men inte betalar för tjänsten. Det är samtidigt det offentliga Sverige som sparar på de utskick som man slipper göra.

Här uppstår alltså en digital vinst, och vinsten är att vi inte fäller träd, trycker papper och skickar ut det. Det är ju en besparing, både en miljöbesparing och en ekonomisk besparing. Men man väljer att behålla den för sig själv och delar inte med sig till dem som bidrar till att denna besparing uppstår. Detta hotar legitimiteten för systemet. Exempelvis skulle de här företagen en dag kunna säga: Nej, då slutar vi här. Här stoppar festen. Vi kan inte leverera en gratistjänst. Då skulle det ställa till med stora problem för Myndighetssverige och det offentliga Sverige.

Därför undrar jag givetvis vad Socialdemokraterna och regeringspartierna ämnar göra för att faktiskt komma till rätta med det här. Vi behöver ha ett system där man betalar för den tjänst man använder, så att vi får detta att fortsätta utvecklas, för det är ju en positiv utveckling.

Fru talman! Tack, Magnus, för frågan!

Jag har svårt att se att vi i riksdagen eller regeringen är de som ska bedöma hur mycket myndigheterna ska betala till olika företag per post, per brev eller något annat.

Även i dag förhandlar Postnord, Bring och alla andra som levererar fysiska brev hur mycket varje brev ska kosta att leverera. Det är en företagshemlighet hur mycket Skatteverket, Swedbank och andra företag betalar, för alla vill ju ha en del av den kakan.

För mig är det i dag svårt att säga att jag skulle vilja se ett lagförslag som säger hur mycket Myndighetssverige ska betala. Ska då Företagssverige betala ett annat belopp eller ska de betala samma belopp, och i så fall hur mycket? Jag har svårt att se det.

Däremot är det för mig självklart att företag ska ta betalt för sina tjänster. Men det är något som måste förhandlas mellan de olika företagen och leverantörerna av digitala tjänster, vad jag kan se i dag.

Fru talman! I den bästa av alla världar skulle jag just nu säga amen - det får man kanske säga som kristdemokrat - för det vore ju en fantastisk lösning.

Den information som jag har fått och som utredningen också pekar på, om jag minns rätt, är dock att med nuvarande lagar och regelverk får inte myndigheterna betala för tjänsten. Och det är svårt att förhandla med en part som inte kan säga ja.

Jag delar till fullo uppfattningen att det ska vara en förhandling mellan de olika myndigheterna och de som levererar tjänsten, men då måste vi faktiskt ändra regelverken så att det är möjligt för myndigheterna att betala. De får i dag köpa en papperstjänst, men de får inte köpa i meningen betala för den digitala tjänsten, som jag har fått det föredraget för mig. Det är i sådana fall ett problem som vi behöver hantera.

Jag skulle därför hoppas att Denis Begic tar med sig detta, tittar lite grann på det och gärna lyssnar på de olika företagen, för jag tror att vi i sak är överens om principen, nämligen att om man använder en tjänst ska man betala för den. Och vi är enligt min uppfattning också i sak överens om den princip som ni lyfter fram, nämligen att det bör vara en affärsrelation, att man bör ha en förhandling och så vidare. Detta håller jag med om till fullo, men det måste vara möjligt att träffa en sådan uppgörelse.

Fru talman! Jag ska vara ärlig med att jag inte tidigare har hört att myndigheterna inte får betala, men ledamoten Jacobsson har kanske helt rätt.

Jag vet dock att Myndighetssverige en gång i tiden startade Min myndighetspost, som de fick i uppdrag att använda. Efter det har också andra företag startat och bidragit.

Det ledamoten tar upp kan ju vara en restprodukt av när man en gång i tiden startade Min myndighetspost och många svenskar började använda den.

Jag vet dock att det var först med Skatteverkets digitala lösningar, till exempel att man kunde deklarera digitalt, som det fick ett uppsving. Så kanske behöver myndigheter, regioner och det offentliga Sverige göra mer för att det ska bli ytterligare uppsving.

Liksom ledamoten Jacobsson tror jag att detta kommer att spara oss tid, pengar, miljö med mera. Framför allt kommer posten att komma i tid till människor som i dag inte får sin post i tid.

Jag är dock inte säker på vad som är rätt väg att gå. Det får vi fundera på.

Fru talman! Det är jättebra att vi har höga ambitioner vad gäller den digitala infrastrukturen. Jag lyssnade noga på Denis Begics anförande, och han nämnde till exempel bank-id och Swish, två digitala tjänster som är suveräna. Aldrig har det varit så enkelt att betala för sig som med Swish, och aldrig har det varit så enkelt att identifiera sig hos myndigheter med flera som med bank-id. Sådant ska vi fortsätta med för att förenkla vardagen.

Denis Begic talade också om digitala brevlådor. I dag nyttjas den digitala brevlådan Kivra av myndigheter. Jag är intresserad av att höra om regeringen har några tankar på en statlig digital brevlåda för privatpersoner, där man dessutom kan svara myndigheter för att få en enkel kommunikation. Jag använder inte själv Kivra, men om jag har förstått det rätt kan man där bara ta emot myndighetspost och inte svara myndigheterna, vilket försvårar.

Jag frågar därför Denis Begic: Har regeringen några funderingar på att ha en statlig digital brevlåda?

Fru talman! Jag tackar Jimmy Ståhl för frågan.

Det finns i dag en statlig brevlåda som heter Min myndighetspost. Jag använder nog både den, Kivra och till och med någon mer, men jag får nog snart bestämma mig för vilken av dem jag ska använda så att det inte blir för mycket pling i telefonen och datorn.

Jag har hört denna diskussion, och jag har varit på några seminarier där det diskuterades hur man snabbt och enkelt ska kunna svara myndigheterna i digitala brevlådor. I dag finns vissa tjänster där man kan betala direkt i sin brevlåda. Man betalar sin räkning där genom att koppla sitt konto dit. Det kommer förmodligen att vara på samma sätt i framtiden, och ytterligare tjänster kommer att tillkomma.

På ett av dessa seminarier talade en av bankerna om att snabbt kunna svara - något som också kunderna önskade. En diskussion pågår alltså och funderingar om hur det ska fungera med tanke på säkerhet och integritet. Man behöver få ett kvitto på att brevet har levererats till en person, en bank eller en myndighet.

Jag tror att något är på gång och att ledamoten Ståhl har uppfattat signalerna rätt.

Fru talman! Det är glädjande att höra. Man ser att man inte hänger med i den digitala utvecklingen, och då är det positivt om det går i rätt riktning.

Så till bredbandsutbyggnaden. Företag som lägger ned fiber har också till uppgift att iordningsställa marken efter sig. Nu har jag fått mejl om ett fall i Örebro, lustigt nog, där det ser ut som en sorkåker efter en bredbandsutbyggnad, vilket ställer till det enormt för markägarna. Problemet är att en besiktningsman har godkänt det, trots att marken inte är iordningsställd. Jag har sett bilder, och det var hemskt tråkigt att se.

Vad jag förstår av den som har tagit kontakt med mig är det inte lätt att få ordning på detta. Man ska överklaga, och det handlar om civilrättsliga åtgärder.

Långt ifrån alla besiktningsmän är oärliga och usla, och detta är ett särfall. Men har regeringen möjlighet att ge de drabbade markägarna en enklare väg så att de slipper agera civilrättsligt?

Fru talman! Jag har hört om detta, inte från Örebro men från andra delar av Sverige. Vi har också blivit uppvaktade av Trafikverket när återställning inte har skett på korrekt sätt. Det har också varit en del av problematiken.

Har vi möjlighet att göra något annorlunda? Nej. Det är dock viktigt att vi påpekar att detta är helt oacceptabelt. Vi kan inte ha ett system med oärliga besiktningsmän - eller för den delen företag som inte återställer marken, för det ingår ju i betalningen som ges till företagen.

Jag blir upprörd över att det går till på detta sätt, och jag kommer att ta med mig frågan till både trafikutskottet och regeringen för att se vad som kan göras. Vi får bedöma om det ska bli vite för de företag som inte återställer marken. Men vite är inte det viktiga utan att de återställer marken.

Jag tackar för inputen och tar det med mig. Och Jimmy Ståhl får gärna hälsa personerna i Örebro att de kan ta kontakt med mig så att vi kan titta på det ytterligare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Under 2020 tog digitaliseringen av samhället ett gigantiskt språng när allt fler blev tvungna att jobba hemma och hantera vardagen med digitala möten på olika plattformar.

Det är spännande att se hur människor i alla åldrar omfamnar en teknik som gör att vi kan mötas på ett smittsäkert sätt - för mötas, prata och kommunicera, det vill vi.

Digitaliseringen minskar behovet av resor och transport, vilket är en viktig del av att ställa om transportsektorn och minska klimatutsläppen. Men när samhället har ställt om och blivit mer digitalt blottas också ett antal sårbarheter och utmaningar.

Först och främst gäller det tillgången till bredband. För många som har arbeten som kan skötas på distans har det varit en självklarhet att ta med sig laptoppen hem, slå upp den på köksbordet och i princip jobba på som om inget hänt. Men för den som bor på landsbygden har en instabil uppkoppling kunnat vara anledningen till att man har behövt fortsätta att transportera sig till en arbetsplats i stan och därmed utsätta sig för risken att bli smittad.

Fru talman! Jag har själv fått göra ett kort, men ack så belysande, avbrott från de stabila uppkopplingarna då jag i december flyttade till ett hus på landsbygden utan tillgång till bredband och med mycket skral mobiltäckning. Tack och lov är nu fibern installerad. Vi hade tur som tajmade väl med bredbandsutbyggnaden - mina grannar har väntat betydligt längre på inkoppling. Jag är nu återigen en del av den digitala gemenskapen. Men i ett samhälle där alltifrån bankärenden och kontakter med kommun och myndigheter till att läsa nyheter, studera, arbeta och driva företag är avhängigt av att man har en bra och stabil uppkoppling blir utanförskapet för den som saknar tillgång till den digitala gemenskapen stor.

Därför vill Miljöpartiet stödja digitalisering i hela landet, en väl utbyggd och fungerande digital infrastruktur och väl fungerande telefoni och internet i hela landet. Det var med detta perspektiv som Sveriges bredbandsstrategi togs fram och presenterades av den dåvarande digitaliseringsministern Peter Eriksson från Miljöpartiet.

Bredbandsinfrastruktur är en förutsättning för att förbättra den digitala tillgängligheten i hela landet och därmed minska klyftorna mellan stad och landsbygd. Målen i bredbandsstrategin var att 95 procent av alla hushåll och företag år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund, att hela Sverige år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där man normalt befinner sig och att hela Sverige år 2025 bör ha tillgång till snabbt bredband.

Tyvärr går uppnåendet av målen alltför långsamt, även om Sverige i internationella jämförelser ligger långt fram. I DESI 2020 är Sverige rankat som nummer två på området uppkoppling, jämfört med den fjärdeplats vi fick föregående år.

97 procent har tillgång till bredband om minst 30 megabit per sekund, och 84 procent har tillgång till minst 100 megabit per sekund. Tillgången till bredband enbart via fiber uppgick totalt till över 80 procent av hushållen år 2019, en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2018. Ökningen från föregående år syns främst i områden utanför tätort och småort, där tillgången ökat med 7,5 procentenheter till cirka 48 procent. Tillgången i tätort eller småort ökade med knappt 3 procentenheter till närmare 84 procent.

Det är positivt att den digitala klyftan mellan stad och land minskar. Bedömningen just nu är att vi kommer att vara nära men inte riktigt framme vid målet att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband till år 2025. Så det är bara att kavla upp ärmarna. Regeringen har ambitionen att vi ska nå målen, både 2023 och 2025 men att vi också så snart som möjligt ska nå målet för år 2020.

Det är ett statligt ansvar att se till att alla får tillgång till nödvändig uppkoppling, även om utbyggnaden av bredband egentligen är en marknadsmässig utbyggnad som kompletteras med offentliga insatser. Enligt PTS uppgick marknadsaktörernas investeringar i fasta och mobila nät till cirka 12,8 miljarder kronor under 2019.

Jag vill särskilt påpeka att det i budgetpropositionen för 2020 satsades totalt 650 miljoner kronor för 2020-2022 på ett nytt stödsystem för utbyggnad av bredband. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes ytterligare medel till det nationella stödsystemet, hela 1,4 miljarder kronor för 2021, och ytterligare 500 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor för 2022 och 2023. Det innebär att inför 2021 har PTS fått i uppgift att fördela närmare 1,6 miljarder kronor i bredbandsstöd innan årets slut.

Att ha god uppkoppling där man befinner sig är viktigt. Men ett ställe där det fortfarande finns stora utmaningar när det gäller att ha god uppkoppling är på tåg. Därför är det positivt att regeringen i mars och juni år 2020 bjöd in representanter från bransch och myndigheter till samtal i syfte att förbättra möjligheten till mobiltäckning på fjärrtåg.

Därefter har regeringen beslutat att ge PTS i uppdrag att redovisa insatser för att förbättra mobila uppkopplingar på fjärrtåg. I uppdraget ska PTS prioritera insatser på högtrafikerade järnvägsstråk med en stor andel passagerartrafik i alla landsdelar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 19 februari i år, vilket är ganska snart. I budgetpropositionen för 2021 finns också 50 miljoner kronor avsatta under de kommande två åren för att främja en ökad mobil uppkoppling på fjärrtåg. Detta är mycket välkommet.

Men det finns ytterligare utmaningar för att alla ska kunna ta del av den digitala gemenskapen. Det finns fortfarande stora skillnader i internetanvändandet, där det framför allt är de allra äldsta samt personer med enbart grundskoleutbildning, boende på landsbygden, låginkomsthushåll och personer som är födda utanför Sverige som är sällananvändare, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2019. Regeringen har därför uppdragit åt PTS att bidra till tillgänglighet och användning av it och elektroniska kommunikationstjänster för äldre med anledning av pandemin. PTS har också regeringens uppdrag att stärka utvecklingen av kommunikationslösningar för personer med funktionsnedsättning och särskilda behov. Detta är mycket viktigt.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen år 2018 gav Internetstiftelsen i Sverige i uppdrag att fördela ett statligt stöd på 10,4 miljoner kronor till 15 kommuner runt om i Sverige för att etablera så kallade digidelcenter dit invånare kan vända sig för att få hjälp med digitala tjänster och teknik. Digidelcenter drivs i kommunal regi. Just nu finns 23 digidelcenter på plats, och fler planeras.

Ytterligare en sårbarhet som blottats är säkerheten. Det är mycket viktigt att säkerställa att vår digitala kommunikation och våra digitala tjänster kan ske på ett säkert sätt samtidigt som användarnas integritet värnas.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja säga något om posten. Samtidigt som vi blir alltmer digitala finns det också behov av att kunna skicka och ta emot brev och paket. Postmarknaden har under flera års tid genomgått en stor omställning som bara fortsätter. Allt färre skickar brev, medan paketen blir allt fler. Eftersom det är två olika reglerade verksamheter får inte Postnord låta intäkterna från paketförsändelser finansiera förmedlingen av brev - den samhällsomfattande posttjänsten. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare som ska utreda möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Det är ett stort och komplext uppdrag som ska redovisas senast den 31 januari 2023.

Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Digitalisering ska inte ske för digitaliseringens egen skull utan därför att den gör livet bättre och mer hållbart för oss människor. Vi i Miljöpartiet vill bygga bort det digitala utanförskapet så att alla som vill får möjlighet att vara med i den digitala gemenskapen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Riksrevisionens rapport om Arbets-förmedlingens tjänst Stöd och matchning