Civila samhället

Herr talman! Civilsamhället är en verksamhet, ett pågående samhällsfenomen eller hur man nu ska förklara det som är omfattande och viktigt i Sverige. Civilsamhället är allt från den lilla bostadsrättsföreningen, bridgeklubben eller konstklubben på orten där vi bor till de stora organisationerna och föreningarna som verkar både nationellt och internationellt: Röda Korset, Rädda Barnen, de politiska partierna, trossamfunden med flera. Många av dessa har egna anställda. Civilsamhället spänner över ett brett spektrum - stort som smått, brett som smalt. Det finns i runda tal 200 000 föreningar.

Civilsamhället bevarar och speglar vårt demokratiska samhälle och är en garant för våra demokratiska värderingar och människors lika värde. Det ger delaktighet till människor, och det bidrar till samhällsutvecklingen och till allas vårt väl och ve.

I dag debatterar vi kulturutskottets betänkande nr 4. Min kollega Saila Quicklund kommer senare att tala om idrotten, som är en stor del av det civila samhället.

Det pågår flera utredningar om hur friheten och särarten hos civilsamhällets organisationer ska stärkas. Det är nog så viktigt, men det är också viktigt att titta på de hinder som finns för civilsamhället. Jag tänker närmast på den reglering som ibland kan uppstå när ideella föreningar likställs med privat vinstdrivande verksamhet. Det finns också andra hinder. Vi moderater ser fram emot den skrivelse från regeringen som kommer till årsskiftet 2017/18 med förslag utifrån betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Civilsamhället har också spelat och spelar en viktig roll för integrationen. Alliansen menar att för att integrationen ska kunna fördjupas och förbättras är det viktigt att samarbetet mellan civilsamhället och den offentligt finansierade välfärden stärks. Här är en tydlig politik viktig. Utan civilsamhällets kraft hade Sverige inte klarat av att ta emot de flyktingar som kom hit hösten 2015.

Herr talman! Vi menar också att det i framtiden är viktigt att civilsamhället och samhällets kärnverksamheter stärks. Vi ser fram emot Välfärdsutredningens förslag om samverkan mellan idéburna organisationer och den offentliga sektorn eftersom det civila samhället aktivt i dag bidrar till vår välfärd.

Alliansen vill stärka samarbetet mellan den solidariskt finansierade välfärden och ideella organisationer ytterligare. Det är ett viktigt och prioriterat område för oss. Men det kräver tydliga politiska signaler. Under alliansregeringen fördjupades samarbetet mellan den offentliga sektorn och civilsamhället, bland annat genom överenskommelser inom de integrationspolitiska och socialpolitiska områdena. Allianspartierna anser att regeringen nu bör ta till vara de erfarenheter man gjorde under de här åren och tydligt markera att inriktningen på samarbete fortfarande ligger fast.

En annan omfattande del av civilsamhället är trossamfunden. Många nya religioner och trossamfund finns i vårt samhälle i dag. Det är en rikedom. Men det finns religiös övertygelse som övergår i religiös fanatism och där trosuppfattningar anses stå över demokratiska värderingar och principer. Enskilda människors fri- och rättigheter påverkas. Detta är ett problem som växer inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Det är viktigt att samtliga trossamfund respekterar och efterlever de demokratiska värderingar som Sverige bygger på. Det handlar om religionsfriheten, om att dela våra demokratiska värderingar, om att respektera jämställdhet mellan kvinnor och män och om hbtq-rättigheter. Det är självklara rättigheter i vårt sekulära samhälle. Trossamfunden måste också vara en del i hela samhällsbyggets arbete mot våldsbejakande extremism och i det förebyggande arbetet mot radikalisering. Här har trossamfunden ett viktigt uppdrag i det förebyggande arbetet för att samverka och öka kunskapen i arbetet med att värna demokratin mot extremism. Arbetet mot religiös extremism måste ske utan att det inkräktar på alla enskilda människors rätt att tro eller inte tro.

Allianspartierna anser att en översyn av hur samverkan och dialog mellan trossamfund och det sekulära samhället ser ut och hur det ska stärkas bör göras. Det är viktigt att det är demokratins principer och principerna om de mänskliga rättigheterna som står i fokus. Syftet med en sådan översyn av frågan är att se hur samverkan mellan trossamfund och det sekulära samhället kan stärkas för att förebygga och motverka antidemokratiska idéer.

Vi vill påpeka att det är viktigt att man noga säkerställer att de trossamfund man etablerar kontakt med verkligen står bakom demokratins principer och principerna om mänskliga fri- och rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Jag är säker på att vi alla i den här kammaren anser att den ideella sektorn eller civilsamhället är en oerhört viktig del för politiken. Civilsamhället fostrar och utbildar många samhällsengagerade medborgare, och en del av dem blir kanske så småningom politiker på olika nivåer.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationerna 18 och 19.

(Applåder)

Herr talman! I det här betänkandet, KrU4, behandlar vi de frågor som rör det civila samhället och bland annat idrott och friluftsliv.

En av de viktiga delarna på civilsamhällesområdet är föreningslivet. För att det allmänna stödet för offentliga bidrag till det civila samhället ska kunna upprätthållas bör stödet fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av skattefinansierat stöd bör uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar. Såväl regelverk som tillsyn bör därför ses över och skärpas för att säkerställa att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer inte ska kunna få skattefinansierat stöd.

Vad gäller idrotten spelar den en viktig roll i det civila samhället, särskilt ur folkhälsoperspektivet. Idrotten och friluftslivet har även en stor betydelse för rehabilitering och ger meningsfulla fritidsaktiviteter. Föreningsidrotten kan tack vare stort engagemang, ideella ledare och människor som brinner för sin idrott ge framför allt barn och unga möjligheten att idrotta, träffa vänner och mycket mer.

År 2009 lanserades den så kallade Elitsatsningen för att bland annat stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge oss nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen. Satsningen innebar ett viktigt resurstillskott för idrottsrörelsens många landslagstrupper enligt studier vid Centrum för idrottsforskning. Satsningen kom i särskilt hög utsträckning handikappidrotten till del, och dessutom förbättrades samordningen av det samlade stödet till svensk elitidrott. Tyvärr avslutades satsningen 2012, och därför föreslår Sverigedemokraterna att stödet till Elitsatsningen bör förnyas.

Herr talman! Att säkra barns och ungdomars tillgång till idrott och fysisk aktivitet är en angelägen uppgift. Det är dock lika viktigt att göra detsamma för våra äldre. Vi vet att idrott och friskvård kan motverka många ålderssjukdomar, bidra till att förhindra fallolyckor och även bidra till att bryta den ensamhet och sociala isolering som många av våra äldre tyvärr lider av.

Satsningar på idrott för äldre är inte enbart bra för den enskilde, utan det gynnar hela samhället. Studier från bland annat det danska socialdepartementet har visat att satsningar på äldreidrott är en samhällsekonomisk vinst genom att de medför minskade vårdbehov. Vi menar därför att ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet.

Förutom idrotten och dess betydelse för folkhälsa är det också viktigt att lyfta upp friluftslivet, då natur och friluftsliv har en läkande och stärkande effekt vid ohälsa. Ett av våra största folkhälsoproblem i dag är det ökade stillasittandet, särskilt bland barn och unga. De naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre, och vardagsmotionen minskar. För att vända denna negativa utveckling krävs krafttag, och en del i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Stora möjligheter för att främja friluftslivet i hela Norden finns att nå genom ett tätare samarbete med våra nordiska grannländer. Det nordiska samarbetet på det här området fyller även en viktig roll i utbytet av exempelvis arbetstillfällen, erfarenheter och turism länder emellan. Friluftslivet är också ett rikt och viktigt kultur- och naturarv för hela Norden.

Samtidigt som vi föreslår en anslagshöjning tror vi att det inte enbart behövs ekonomiska medel utan att det också behövs en övergripande nationell satsning på friluftslivet genom fler vägar. Med begreppet "friluftsliv för folkhälsa" föreslår vi att samhället tar ett större tag inom fler sektorer än vad fallet är i dag.

Förslag om grön omsorg där djur och natur används i vård- och rehabiliteringssyfte är en väg för att väva in friluftslivet i fler sektorer. Ytterligare en väg är att höja kunskapsnivån om svensk natur och friluftsliv i skolan bland barn och unga.

Samtidigt finns det skäl att stärka den fysiska kontakten mellan utbildningsväsendet och den svenska naturen, och där kan Svenskt Friluftsliv spela en stor roll med dess bredd och variation runt om i landet. Mot bakgrund av det här bör de få riktade medel för en nationell översyn av detta i samverkan med berörda parter.

Avslutningsvis ställer sig Sverigedemokraterna bakom reservationerna 6, 10 och 23, men för tids vinnande yrkar vi bara bifall till reservationerna 6 och 23 i kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Civilsamhällets kraft är stark. Det fick jag inte minst erfara de nätter och dagar hösten 2015 när jag var på centralstationen i Malmö eller på ett transitboende i Göteborg och tog emot människor på flykt som rest på tuffa vägar genom Europa. Volontärer organiserade sig där och då, och hjälporganisationer och olika trossamfund ordnade med mat, kläder, tak över huvudet, omläggning av sår, transporter, telefoner, språkkaféer och mycket, mycket mer.

Det var civilsamhället som bar upp hela flyktingmottagandet när det offentliga inte tog sitt ansvar. Men att enbart vara beroende av civilsamhället är inte möjligt eller ens önskvärt. Om vi ska ha ett samhälle som är för alla måste vi ha en starkare välfärd som går att lita på när många behöver hjälp. Civilsamhället ska vara ett komplement, inte det som bär.

Herr talman! Civilsamhällesfrågorna är ett brett område. Jag har valt att här koncentrera mig på det som har med idrottsrörelsen att göra och specifikt på jämställdheten.

Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati, resurser och intressen. Alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Snedfördelningen har uppmärksammats och bekymrat under en längre tid. Vi menar att det är oacceptabelt att offentliga medel fortsätter att bidra till ojämställdhet. En jämn fördelning kan innebära att fler tjejer stannar kvar i idrottandet. I dag idrottar nästan 80 procent av alla tjejer mellan 6 och 12 år, men i åldern 19-25 är det bara 29 procent som fortfarande är aktiva.

Förutom att resurserna behöver fördelas jämnt måste det även ges bättre möjligheter till kvinnor generellt, så att till exempel alla som vill utbilda sig till ledare faktiskt får utbilda sig. I dag är det, sett till hela världen, bara 7 procent av tränarna som är kvinnor. Genom att bättre inkludera tjejer och kvinnor som ledare har vi en stor och nästan outnyttjad resurs. Det är också viktigt med utbudet av ledarutbildningar som riktar sig till personer som tränar och leder kvinnliga idrottsutövare.

Riksidrottsförbundet har ett stort ansvar i hur resurserna fördelas, liksom kommunerna har ett stort ansvar för att lokaler och tider fördelas jämlikt. RF:s jämställdhetsmål är bra att arbeta efter, men dessvärre går det alldeles för långsamt.

Herr talman! Inom idrotten liksom i övriga samhället finns det en stark heteronorm. Det innebär bland annat att alla förutsätts vara heterosexuella. Av en rapport som RF släppte tillsammans med RFSL 2013 framgår att de flesta idrottsutövande hbtq-personerna inte är öppna med sin läggning inom sin idrott. Det är en indikation på att idrottsmiljön i många fall inte är tillräckligt öppen och tillåtande. Det är nedbrytande att ständigt dölja vem man är och att leva med en rädsla för omgivningens reaktioner om man skulle avslöjas, och det leder till att många slutar idrotta.

Även om det har skett förändringar i rätt riktning är de få, och det går alldeles för långsamt. Idrotten är i stor utsträckning könsuppdelad genom bland annat regelverk, jargong och normer men också genom hur omklädningsrummen organiseras. Transpersoner får problem eftersom de oftast inte är välkomna i rätt omklädningsrum. Andra saker som skapar problem är könskodade klädregler och när omgivningen använder fel pronomen.

Flera transpersoner som svarat på undersökningen vill delta i träning och tävling som är könsuppdelad, men de får inte delta i för dem rätt grupp. I rapporten från RFSL och Riksidrottsförbundet framkom det att det är gemensamt för transpersoner att de själva tar ansvar för att lösa problemen som följer av könsuppdelningen. Det är orimligt. Här måste Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden ta större ansvar.

Vi tycker därför att det vore rimligt och nödvändigt att snabba på utvecklingen på dessa områden. Det kan man göra genom att se över hur den statliga bidragstilldelningen till idrotten ska användas, för att öka kunskapen om hbtq-frågor samt förbättra förutsättningarna för transpersoners idrottande men också för att stärka jämställdhetsarbetet inom idrotten.

Herr talman! År 2006 luckrades förbudet mot proffsboxning upp, i och med införandet av kampsportslagen och kampsportsförordningen. Kampsportslagen omfattar matcher i kampsporter som tillåter slag, sparkar eller annat våld mot huvudet och innebär att sådana matcher inte får anordnas utan tillstånd.

Nuvarande lagstiftning innebär att det ställs krav på tillstånd för att anordna tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport. Tillstånd för att anordna kampsportsmatch får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

För proffsboxningen skiljer sig dessa nationella regler åt jämfört med gällande internationella regler. Det betyder bland annat att det inte är möjligt att anordna större tävlingar, mästerskap eller titelmatcher i Sverige. Det påverkar sportens och utövarnas möjligheter och förutsättningar för att utvecklas. Många lovande talanger försvinner därför till andra länder för att kunna utvecklas och tävla. Till saken hör att för alla övriga kampsporter gäller internationella regler, men inte för proffsboxningen.

Det har nu gått drygt tio år sedan förbudet mot proffsboxning luckrades upp och kampsportslagen infördes. Mycket har hänt inom kampsportsvärlden och proffsboxningen under den tiden, och det har gjorts många förbättringar för att minska skadorna. Det handlar om att göra flera invägningar inför match för att kontrollera att utövarna går ned i vikt på rätt sätt. Proffsboxningskommissionen ska kontrollera matchningarna av boxarna som ska tävla, så att matchningen inte blir fel. Förberedelsen inför matchen ska också kontrolleras. Om en boxare blir nedslagen på en sparring måste boxaren undersökas så att man kan se att hen inte har drabbats av en hjärnskada. Om detta inte rapporteras in kan boxaren stängas av en längre tid, till och med på livstid.

Detta är rutiner och regler som gäller även andra kampsporter. Frågan är alltså varför vi fortfarande särskiljer dessa snarlika idrotter i lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att göra en översyn av kampsportslagen för att se hur väl lagen har fyllt och fortfarande fyller sitt syfte.

Jag yrkar därmed bifall till reservationerna 16 och 22.

Herr talman! Liberalerna står naturligtvis bakom samtliga våra enskilda och gemensamma reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 8 under punkt 5 och reservation 11 under punkt 8.

Herr talman! I detta betänkande behandlas bland annat jämlikheten inom idrotten. Jag hade, tillsammans med Anna Vikström från Socialdemokraterna, den stora förmånen att den gångna helgen, fredag-måndag, besöka Special Olympics World Winter Games i Österrike. Vi besökte bland annat Sverigelagets 41 tävlande, träffade några av deras coacher, lagledning och så vidare.

Jag tror inte att någon här inne i kammaren mer än Anna Vikström och jag har en aning om att 2 700 idrottare från 107 nationer just nu tävlar och samlas under den olympiska elden i Graz, Schladming och Ramsau. De är där för att bevisa att ingenting är omöjligt, för att tävla mot sin egen förmåga och andras och vinna segrar för sig själva, för Team Sweden och för Sverige.

Om detta har jag inte sett en rad eller hört ett ljud i de stora medierna. Det är nästan skandalöst. Det kan väl inte vara på det sättet att dessa personers fantastiska idrottsliga insatser nedvärderas och väljs bort på grund av att de tävlande är intellektuellt funktionsnedsatta - eller utvecklingsstörda, som man sa tidigare. Vem är värd att rapporteras om?

Jämlikheten inom idrotten har inte nått speciellt långt. Bristerna är uppenbara. Riksidrottsförbundet har inte satsat en krona på Special Olympics. Det finns ingen rapportering i nationella medier - noll uppmärksamhet. Vi kan börja diskutera jämlikhet i idrotten utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Herr talman! Nu vill jag tala om betänkandet och våra reservationer.

Mänskliga rättigheter gäller alla människor oavsett hudfärg, bakgrund, sexualitet eller funktionshinder. Bekämpandet av alla former av frihetsbegränsningar måste därför alltid vara högst upp på prioriteringslistan.

En kamp som ofta bortses från och som först på senare år har fått den uppmärksamhet som behövs och som den förtjänar är bekämpandet av hedersrelaterat våld och förtryck. Att inte delta i kampen mot detta våld och förtryck baserat på att förövaren många gånger är svensk med utländsk bakgrund är inget annat än rasism mot individen som drabbas, som många gånger också är svensk med utländsk bakgrund.

Herr talman! Det behövs en närmare granskning av religiösa friskolor, religiösa samfund och olika etniska föreningar som lever på skattemedel. Religiösa friskolor måste aktivt lära ut att ungdomar är fria att själva välja sina liv och vem man vill älska - oavsett om det är en person av det motsatta eller egna könet. Lever en religiös friskola inte upp till detta måste den undantagslöst stängas ned, vilket det redan finns grund för i skollagen.

Fru talman! Självklart har föreningar och religiösa samfund yttrandefrihet och all rätt att hävda medeltida åsikter. Det innebär dock inte att de ska stå oemotsagda eller gå fria från debatt. Det innebär dock inte att den svenska staten ska vara med och bidra till detta. För hedersförtryck ska inte lämnas en endaste krona av skattebetalarnas pengar.

Det är inte rasistiskt att kräva att skolor, samfund och föreningar följer värderingarna om att var och en har rätt att själv välja vem man vill älska. Ingen ska tvingas att leva i ett hedersförtryck i dagens Sverige. Mänskliga rättigheter gäller utan undantag.

Fru talman! Som sagt ska inga skattemedel gå till organisationer eller församlingar som förespråkar förtryck. Det gäller också våldsbejakande budskap som indirekt eller direkt stöttar eller på andra sätt förhärligar terrorism och extremism. Det är också i dessa miljöer som rekrytering och radikalisering förekommer, enligt den nationella samordningen. Det är Liberalernas bestämda uppfattning att regeringen mycket skyndsamt måste återkomma med förslag till hur regelverket kan skärpas så att organisationer dels kan bli av med sitt bidrag, dels kan bli återbetalningsskyldiga.

Vi måste också uppmärksamma problemet där lokalt stöd ges till föreningar, församlingar och organisationer som bejakar extremism. Detta sker i form av lokala och regionala stöd genom gratis lokaler, direkta ekonomiska bidrag, föreningsbidrag eller medlemsbidrag, gratis medverkan med föredragshållare, utlåning av offentliga lokaler och så vidare.

Numera finns det rätt många kommunala handlingsplaner, och det är bra. Men enligt de rapporter om verkligheten som finns är det inte mycket som har hänt på de två och ett halvt år som det har funnits krav på handlingsplaner.

Fru talman! Som sagt yrkar jag bifall till reservation 8 under punkt 5 och till reservation 11 under punkt 8.

Fru talman! Jag ställer mig bakom samtliga Alliansens och Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 9.

Under tio års tid hade jag förmånen att vara en del i en civil organisation i Göteborg som arbetar med människor som hamnat i hemlöshet, missbruk, psykiatrisk problematik eller flera delar samtidigt. De minnen och den attityd jag har med mig därifrån har för alltid präglat min respekt för andra personer, oavsett bakgrund och situation. Att möta människor i ögonhöjd, var ett uttryck som vi använde. Det finns en sådan oerhörd medmänsklig kraft i det ideella engagemanget att det får konsekvenser för alla inblandade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Mina hjältar är de fältarbetare som i mötet med de hemlösa, de fattigaste bland oss, visar sådan medkänsla. De står inte på barrikaderna, och de gör insatser utan att räkna med vinst för egen del. Winston Churchill lär ha sagt: Vi försörjer oss på det vi får, men skapar ett liv av det vi ger.

Jag glömmer aldrig den morgonen då en av de hemlösa personerna som vi arbetat med visade mig en nyckel. Han var runt 40 år och hade levt ett liv som resulterat i att han förlorat allt. Han sa: Den här nyckeln är viktig för mig, förstår du. Det är första gången på mycket länge som jag har en nyckel till en egen lägenhet.

I nyckeln fanns det upprättelse, förnyat förtroende, tillit och ett stort mått av glädje. Det är ett exempel på hur kraften i mellanmänskliga relationer kan resultera i något gott.

Det var i det här arbetet inom civilsamhället som fröet såddes till ett politiskt engagemang för mig. Jag tänkte att det går att förändra människors liv - alltså går det att förändra det här samhället till det bättre. Det är kanske en naiv tanke, men jag bärs ändå av den visionen.

Fru talman! Begreppet civila samhället beskriver vad det handlar om. Det är summan av medborgarnas ideella aktiviteter. En definition på civilsamhället kan hämtas från Sida som säger:

Det civila samhället är som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen.

Man skulle också kunna säga att det är en länk mellan individerna och den offentliga, politiska sfären. Därför är det oerhört viktigt att det offentliga inser vikten av det civila samhället. Det har jag hört också från de inlägg som hittills har gjorts här i dag.

En nyckel enligt Dan Ericsson - som på regeringens uppdrag har utrett det civila samhället - är att det offentliga blir mer inkluderande och erkänner att civilsamhället utgör en sektor med en mångfald av organisationer och verksamheter som skapar värden både för enskilda personer och för hela samhället.

I regeringsdeklarationen från 2006 sa den dåvarande alliansregeringen bland annat så här:

"Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund, och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle."

Det civila samhället har blivit mer aktuellt i den svenska samhällsdebatten under senare år, och det gläder mig och många andra. Men själva företeelsen är egentligen uråldrig.

Politiken har ett ansvar att göra det som kan beslutas inom politikens gränser med bland annat utbildning och arbete. Men också i den bästa av världar kan inte politiska beslut ensamma klara till exempel integrationsfrågan, utan också den landar i det civila samhället, där vi alla är en del. Som vi hörde någon här säga blir det ett komplement, men ett väldigt viktigt komplement. Det är i familjen, i föreningar, organisationer och kyrkor som detta uppstår. Där har vi alla ett personligt ansvar. Det räcker inte med att i riksdagens plenisal - och nu talar jag också för mig själv - tala om allas lika värde men inte visa det i handling i sin egen vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Fru talman! Jag vill som kristdemokrat understryka vikten av samtal om värderingar, om hur vi bemöter varandra i skolan, i äldreomsorgen lika väl som i vårt dagliga arbete, också i de politiska rummen. Kristdemokraternas politik strävar efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna.

En dag kom det en kvinna till vår organisation i Göteborg. Hon kom direkt från gatan. Hon sa: Jag vet inte om jag finns. Hon hade förlorat allt. Människor vände bort blicken när de såg henne eller gick över på andra sidan gatan. Anhöriga hade inte hört av sig på lång tid. Jag minns det så tydligt när hon sa: Jag vet inte om jag finns. Sedan kom hon in i värmen och flyttade till ett boende för kvinnor i samma situation. Hon flyttade in där, fick upprättelse och äntligen kunde hon bygga upp en sund självkänsla. Detta kan hända lite överallt där det finns engagerade människor, men då hände det i en ideell organisation där människor gav sig hän för att hjälpa andra.

Som jag började med säga: Den oerhörda medmänskliga kraften i det ideella engagemanget får konsekvenser för alla inblandade.

(Applåder)

Fru talman! Jag kommer att beröra civilsamhällets organisationer och lämnar idrottsfrågorna till Gunilla Carlsson. Jag vill dock instämma i Bengt Eliassons beskrivning av upplevelserna av de osynliga tävlingarna som vi bevistade i helgen.

Det civila samhällets organisationer är en viktig samhällsaktör på en rad områden. Genom sin verksamhet bidrar de till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Det civila samhällets värde och betydelse kan beskrivas på olika sätt. Verksamheten kan förutom att vara ett värde i sig också ha ett demokratiskt värde, ett socialt värde och ett samhällsekonomiskt värde. Det finns anledning att lyfta fram den samhällsnytta och den samhällsekonomiska effekt som samhället bidrar med liksom värdet av metodutveckling i syfte att synliggöra detta.

Regeringen vill underlätta för det civila samhällets organisationer att utföra sin verksamhet, som styrs av ett antal olika regelverk. Att frihetsgraden hos det civila samhällets organisationer ska öka och deras särart bevaras har varit en utgångspunkt i en statlig utredning som heter Palett för ett stärkt civilsamhälle. Utredningen tillsattes av den förra regeringen, och den har fått tilläggsdirektiv av nuvarande regering.

Tilläggsdirektiven innebar att man skulle föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas. Utredningen skulle även föreslå åtgärder för hur man kan nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Utredningen innehåller en rad förslag inom olika områden. Ett område är hur det civila samhällets roll i demokratin och samhället kan stärkas. Andra områden är att underlätta verksamheten genom att ändra regelverk, delta i offentliga upphandlingar och ge administrativt stöd. Utredningens förslag har lagts fram och bereds för närvarande för fullt inom Regeringskansliet.

I utredningen talas det om civilsamhällets fem roller eller funktioner i samhället: röstbärare, demokratiskola, gemenskap, serviceproducent och motvikt till staten och näringslivet. Jag vill även framhålla civilsamhällets stora betydelse för att underlätta en bra integration. Via civilsamhällets organisationer kan man förutom att delta i olika verksamheter exempelvis också få nätverk och kontakter för arbetslivet, och man får träna språk.

Vi har många gånger talat om civilsamhällets oerhörda förmåga att skala upp och arrangera verksamheter i samband med mottagandet av många flyktingar hösten 2015. Mycket av detta arbete pågår fortfarande på många orter i Sverige. Regeringen gjorde tillsammans med allianspartierna en tidig satsning på ekonomiskt stöd till olika organisationer inom civilsamhället den hösten. För det fortsatta arbetet framöver finns en ny samverkansmodell mellan regeringen och organisationer som verkar för integration.

Fru talman! Trossamfunden är också en del av det civila samhället. De är mycket viktiga aktörer i arbetet med att till exempel förebygga våldsbejakande extremism. Regeringen har i olika uppdrag till Nämnden för statligt stöd till trossamfund underlättat för de organisationer och trossamfund som utvecklar sitt arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Nämnden har ett pågående uppdrag att i dialog stimulera samfundens stöd till ungdomar, föräldrar och anhöriga. Regeringen förlänger också uppdraget till nämnden att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati, demokratisk medvetenhet och jämställdhet. Regeringen gör dessutom en översyn av statens stöd till trossamfund, och där ingår att föreslå ett förtydligat demokratikriterium som är i överensstämmelse med religionsfriheten.

Fru talman! Det civila samhällets organisationer är en stor rikedom för Sverige. Mångfalden av verksamheter är omfattande och imponerande.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Sveriges mångfasetterade föreningsliv utgör en grundstomme i samhällsbygget. Friluftslivsorganisationer, idrottsrörelsen, kulturföreningar med flera bidrar till att skapa förutsättningar för inte minst barn och ungdomar att ägna sig åt och odla egna intressen. På köpet ges en demokratisk fostran, social samvaro och möten mellan människor.

Det som gör allt detta möjligt är förstås all den ideella arbetstid som ledare och funktionärer inom föreningarna lägger ned. Det går knappast att överskatta värdet på den ideella arbetstid som läggs ned i Sveriges alla föreningar. Samtidigt har föreningarna kostnader för lokaler, material och så vidare. Därför behövs också ett föreningsbidrag. Jag törs påstå att det inte finns någon annan budgetpost där vi får lika stor utväxling och lika mycket verksamhet för de resurser som sätts in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Trots detta dyker det med jämna mellanrum upp debatter om att avskaffa föreningsbidragen. Senast i raden kom för någon månad sedan då vi kunde höra en före detta ordförande för Liberala ungdomsförbundet framföra att allt föreningsbidrag borde dras tillbaka. Argumentationen gick ut på att om föreningarna nu gör så stor samhällsnytta borde de väl ekonomiskt kunna stå på egna ben.

Lyckligtvis har inte sådana argument förts fram i dagens debatt i kammaren. I stället förs en debatt om problematiken med de föreningar som inte lever upp till det så kallade demokratikriteriet. Självklart ska föreningar som inte respekterar alla människors lika värde eller föreningar där hatretorik florerar inte ges bidrag. Deras verksamhet strider mot själva principen om varför vi vill ge föreningsbidrag.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, agerade resolut mot detta då man i höstas beslutade att inte bevilja bidrag till bland annat SDU. Beträffande de bidrag som MUCF hanterar tycks lagstiftningen fungera som det är tänkt.

När det gäller trossamfund är fallet inte riktigt detsamma. Därför har regeringen tillsatt en utredning som tittar på frågan och på hur vi kan skärpa lagstiftningen och kriterierna för bidrag till trossamfunden. Trots detta vill några partier rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen att göra det som regeringen redan har gjort. Det kallas att slå in öppna dörrar.

I stället för att ägna politisk kraft åt att slå in öppna dörrar är det bättre att lyfta upp frågor som vi faktiskt måste lägga mer politiskt arbete på. En sådan fråga, som flera andra har lyft upp i dagens debatt, är situationen för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Vi vet att i åldersspannet 7-16 år deltar vartannat barn i någon form av regelbunden idrottsaktivitet. När det gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i samma åldersgrupp handlar det om bara 4-5 procent. Denna differens visar att det finns stora strukturella problem som måste arbetas bort. Därför är det viktigt att regeringen fortsätter att föra en dialog med idrottsrörelsen, så att den kan bredda verksamheten och ge möjligheter och förutsättningar för alla barn, oavsett om de har funktionsnedsättningar, att delta i idrottsverksamhet.

Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar i dag kulturutskottets betänkande om det civila samhället. Inom Moderaterna har vi delat upp vår medverkan i debatten på det sätt som min kollega Eva Lohman tidigare beskrev, alltså så att Eva tar civilsamhället i stort medan jag fokuserar på idrotts- och friluftsfrågorna.

Det är viktigt att vi i den här debatten får visa på idrottens betydelse för den enskilde och för samhället i stort. Idrottsfrågorna förtjänar verkligen en framskjuten plats i samhällsdiskussionen, inte minst med tanke på att idrotten förfogar över de allra bästa verktygen för bättre hälsa, gemenskap, delaktighet och demokratisk skolning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Idrotten bidrar till att flickor, pojkar, män och kvinnor kan komma in i samhällsgemenskapen på ett ovärderligt snabbt sätt. Kanske är idrotten vår allra bästa integrationsmotor och en möjlighet till bättre folkhälsa och social inkludering. Hyllningarna och berättelserna från våra nyanlända är verkligen gripande och glädjande. De senaste åren har idrotten utfört strålande insatser. Det är ändå viktigt att påpeka att idrotten inte ensam kan lösa samhällsproblem men är en oerhört viktig aktör.

Den svenska idrottsrörelsen, som står för både bredd och elit, består av 20 000 föreningar över hela landet. År 2015 var antalet medlemmar i åldrarna 6-80 år totalt 3 145 000. Antalet personer med ledaruppdrag i samma åldersspann var hela 871 000.

Idrotten bygger till största del på ideella ledare. Dessa är våra vardagshjältar; det kan inte nog understrykas. Ersta Sköndal högskola lyfter i en studie fram att de ideella ledarna lägger ned sammanlagt 176 miljoner timmar på sitt ledarskap, vilket omräknat i pengar uppges vara värt närmare 30 miljarder kronor. Detta gör att idrotten förtjänar uppmärksamhet också ur ett samhällsperspektiv.

Budskapet om en så kallad social infrastruktur kommuniceras ut i alla led för att så många som möjligt ska kunna utöva sin idrott i organiserad form eller som spontanidrott. God tillgång till platser för spontanidrott är långsiktigt viktigt för folkhälsan. Anläggningarna ger även möjligheter för barn och ungdomar som inte är aktiva i en förening att få förmånen fysisk aktivitet. Särskilt när det gäller unga tjejer, som i större utsträckning än killarna väljer att sluta med organiserat idrottande i sina tidiga tonår, är detta oerhört viktigt.

Alla barn och ungdomar nås inte av föreningslivet, som faktiskt är unikt för Sverige och Norden. Därför kommer vi moderater att driva på vårt förslag om idrott på fritis. Här får Svenska Skolidrottsförbundet rollen att samordna sina skolidrottsföreningar så att varje fritiselev får möjligheten att prova på olika idrotter. Syftet med förslaget är att ge alla barn möjlighet att prova på olika idrotter liksom att de också ska erbjudas möjligheten att genomgå en ledarutbildning som innefattar ledarskap, idrott, kost, fair play och så vidare. Lägg därtill att vi moderater även driver en 20-procentig ökning av idrott och hälsa i skolan, något som S, V och MP aktivt har röstat nej till här i riksdagen.

Fru talman! Vi går nu i mål med riksdagens uppföljning och utvärdering av målen för den statliga idrottspolitiken med inriktning mot barn och unga som riksdagen beslutade om i januari 2015. Som ordförande för arbetet ser jag verkligen fram emot att den 11 maj, då riksdagen håller en hearing om utvärderingen, få redogöra för en rad spännande och intressanta slutsatser som vi i gruppen tillsammans har kommit fram till. Det handlar om hur aktörerna ser på de statliga insatserna för barns och ungdomars idrottsverksamhet och om vilka resultat man kan se, detta med tydligt fokus på jämställdhet, jämlikhet och barnrättsperspektivet.

Fru talman! Folkhälsofrågorna har kommit alltmer i fokus. Övervikt och fetma blir allt vanligare hos befolkningen. Här kan idrotten och även friluftssektorn bidra till förebyggande åtgärder. Satsningar på idrott och friluftsliv är därför väldigt kloka och nödvändiga - det är väl investerade medel. Jag är också stolt över att få berätta att vi i Moderaterna i vår budget lägger hela 1,99 miljarder till idrottsrörelsen, vilket är 55 miljoner mer än regeringens anslag till idrotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Svenskt Friluftsliv har 1,8 miljoner medlemmar, av vilka 300 000 är barn och ungdomar. Även dessa aktörer lyfter aktivt fram de stora samhällsproblem som följer av bristen på fysisk aktivitet, vilket kostar samhället miljardbelopp varje år och leder till ökad ohälsa, inte minst bland barn och unga. Det krävs inte särskilt mycket aktivitet för att avsevärt stärka folkhälsan. En promenad på 20 minuter om dagen kan exempelvis minska hälsoriskerna med så mycket som 30 procent.

Nära tillgång till skog och grönområden gör att friluftsengagemang inte heller behöver vara kostsamt. Här måste vi dock beakta stadsplaneringen, och där har vi politiker en viktig roll att fylla med våra beslut.

Idrotten och friluftslivet är oerhört viktiga inslag för ett friskare Sverige. Idrottens och den ideella sektorns särart är viktig att lyfta fram och respektera. Men inom dessa sektorer finns även problem som inte är specifika just för dem utan som finns i samhället i övrigt. Politiken ska respektera idrottens självständighet men kan inte stå vid sidan när barn och unga far illa inom idrotten. Jag är därför tacksam över att de här frågorna nu alltmer lyfts fram i samhällsdiskussionen på ett offensivt sätt. Alla barn ska vara trygga inom idrotten. Här bär såväl idrotten som politiken och RF ett ansvar för att detta efterlevs.

Jag vill även lyfta fram att utskottet nu föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att man bör ta initiativ till en dialog med idrotten om en ökad måluppfyllelse, så att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska nås och inkluderas i idrottsverksamheter. Det är ett viktigt och bra beslut.

Jag vill också passa på att tacka alla de människor som i sin gärning bidrar till att fler får möjligheten att utöva idrott och friluftsliv. Det är ovärderliga insatser för den enskilde och för samhället i stort. Tack så mycket!

(Applåder)

Fru talman! Det går inte att prata om det civila samhället utan att prata om idrottsrörelsen och svenskt friluftsliv. De är båda en del av den svenska modellen. Den är självständig, demokratisk och öppen för alla. I ett demokratiskt samhälle är folkrörelser med många aktiva medlemmar en stor tillgång, både i dag och i framtiden.

Jag kommer i dagens debatt att fokusera på idrotten, eftersom jag bara har fyra minuter, då Peter, som egentligen skulle varit här, ligger sjuk. Idrotten är också det område där det finns flest reservationer.

Idrottens roll är att skapa lust och glädje. Det är det som gör att människor engagerar sig inom idrotten som motionärer, funktionärer och åskådare. I dag har idrottsrörelsen över 3 miljoner medlemmar, 600 000 ideella ledare och 20 000 föreningar över hela landet. Det gör idrotten till en av våra största folkrörelser. Det är också en styrka att inom samma rörelse kunna organisera såväl barn- och ungdomsverksamhet som motionsträning och elitidrott inom många olika idrotter.

En viktig uppgift för idrottsrörelsen är att skapa fysisk aktivitet i en alltmer stillasittande värld. Det är en utmaning att få människor att röra på sig för att må bra och förebygga ohälsa. Att skapa gemenskap och göra det möjligt att mötas över gränser och få nya kompisar är också en angelägen uppgift för idrotten. Det är ett sätt att motverka segregation, bygga broar och motverka polarisering och fördomar i ett mångkulturellt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället

Vi socialdemokrater vill att staten och kommunerna aktivt ska stödja en fri och självständig idrottsrörelse, byggd på ideellt engagemang, som bedriver en bred verksamhet, som värnar om god etik, som ger lika förutsättningar för flickor och pojkar och kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration och värnar om demokratisk utveckling och delaktighet samt slår vakt om idrottsrörelsens särart.

Några av de reservationer som lyfts fram i dagens betänkande handlar om jämlikhet, jämställdhet och integration. Även frågan om socioekonomiska faktorers påverkan på idrottsutövandet tas upp. Alla är viktiga frågor. Regeringen anser att det är viktiga frågor för idrottsrörelsen att ta itu med. Och det görs inom dessa områden.

I budgetpropositionen för 2017 framhöll man vikten av att verka för en jämn fördelning av makt och inflytande mellan könen. Man förväntar sig att idrottsrörelsen på olika nivåer ökar sina ansträngningar för att nå en jämställd idrott - en idrott där personer i beslutande ställning på alla nivåer och aktiva ges samma möjlighet att förverkliga sitt intresse av att delta oberoende av kön. Regeringen är inte nöjd med hur det ser ut i dag och kommer att följa arbetet nogsamt framöver. Riksidrottsstyrelsen har beslutat att öka takten i detta arbete. Men regeringen har också gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att följa upp de idrottspolitiska målen om jämställd idrott. Här finns, precis som man lyfter fram i reservationerna, mer att göra. Men jag tycker att man är på rätt väg med dessa åtgärder.

En annan reservation handlar om socioekonomiska faktorers påverkan på idrottsutövande. En grundsten i den svenska modellen är ett samhälle som håller ihop. Men klyftorna och segregationen har tillåtits växa under en lång tid. Detta arbetar den nuvarande regeringen intensivt med, bland annat genom ett långsiktigt reformarbete. För att möjliggöra ökade aktiviteter i utsatta områden ges stimulans till idrottsföreningar. För oss är det viktigt att alla som vill ska ha möjlighet att delta i idrottsrörelsen. Därför har regeringen satsat på ökade resurser till idrotten i de senaste budgetarna. Man lyfter också fram att man kommer att fortsätta med det framöver.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)