Kultur och idrott

Allmänpolitisk debatt 20 oktober 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 20

Anf. 117 Lawen Redar (S)

Herr talman! Det är en ära att få inleda den första kulturpolitiska debatten för den här mandatperioden. Men det går faktiskt inte att göra det utan en reflektion över de idéer som just nu präglar vår samtid.

I hjärtat av vår kontinent pågår ett fullskaligt invasionskrig. Under gårdagen har våldshärskaren Vladimir Putin utfärdat krigslagar i ukrainska områden, vilka han påstår sig ha annekterat genom illegala och riggade folkomröstningar. Hans etnonationalistiska rike ska expandera för att föra samman historiska generationer som lever i dagens Ryssland, Belarus, Ukraina och Moldavien - det är vad som framgår av hans tankegods. Att den så kallade föreningen genomförs genom krig, övergrepp, våld och förtryck bortom alla internationella regelverk som konstituerar förhållanden mellan stater och folk visar att inspiration har hämtats från de värsta av tider under människans historia.

Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Fastän den ryska regimen stänger ned internet och fängslar människor som talar om kriget, fastän allmänheten i Ryssland får sin information från rysk statlig tv som styrs och ägs av regimen eller är regimvänlig, kan man till slut inte hindra sanningen. De unga soldaternas kroppar kommer tillbaka till Ryssland i kistor, och mammornas protester har inletts.

Herr talman! På en annan plats pågår just nu landsomfattande protester. Fastän den iranska regimen stänger ned internet, fastän regimen fängslar människor som manifesterar mot diktaturen, håller luften och lögnen på att går ur ayatollornas era i Iran. En sönderslagen ung kvinnas kropp, Jina Mahsa Amini, skickades tillbaka på bår till kurdiskdominerade västra Iran. 43 år av diktatur håller på att utmanas av frihetskämpande skolflickor och mormödrar. Sanningen om diktaturens verk har fått bägaren att rinna över.

Herr talman! Den progressiva demokratiska kulturpolitiken strider för sanningen. Det är sanning och ansvarsutkrävande som de auktoritära regimerna, idéströmningarna och samhällskonstruktionerna förhindrar. Varför sitter det författare, journalister, musiker, forskare, skådespelare och regissörer i iranska och ryska fängelser? Jo, därför att det är de som behövs för att sanningen, ifrågasättandet, granskningen och alternativet till de auktoritära idéerna och regimerna ska till.

Det är den iranska regimens drönare som Putin använder i kriget mot Ukraina. Samverkan mellan diktaturerna och deras idéer är på frammarsch. Men de sammanför också alla oss som strävar efter fred, demokrati och frihet.

Herr talman! Demokrati kräver yttrandefrihet. Det kräver bildning, djupgående läskunskaper och resiliens mot desinformation. Det förutsätter att det finns konstnärlig frihet, oberoende journalistik, ett levande civilsamhälle, föreningsfrihet och folkbildning, ifrågasättande och granskning, demonstrationsfrihet och agitation, respekt för mångfalden av medborgare och minoriteter, fri forskning och humaniora samt en öppen debatt.

Det är på de grundvalarna Sverige har utvecklats till en av världens starkaste demokratier. Just därför kompromissar vi som representerar socialdemokratin aldrig med auktoritära idéströmningar. Därför blir den här mandatperioden också en kamp om idéerna i världen, i Europa och i Sverige.

(Applåder)


Anf. 118 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Kultur- och idrottsfrågor är ett brett område. I dag har vi bara fyra minuter var på oss. Jag kommer därför att fokusera på idrotten.

Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag som dansare. Men innan jag under min barndom bestämde mig för att byta skridskor mot tåspetsskor lade jag all min tid på konståkningen. Redan då var det brist på istider. Vi delade anläggning med främst hockeylaget men även curling- och skridskolaget. Det här är 20 år sedan - 20 år.

Kommunerna har inte mäktat med att bygga fler idrottsanläggningar i takt med att vi har blivit fler i vårt land. I dag har vi också en situation där många av våra anläggningar är i så dåligt skick att det är billigast och enklast att riva dem och bygga nytt.

Kommunerna har inte längre kapaciteten, förmågan eller kunskapen för att bygga nya, moderna och innovativa idrottsanläggningar. Staten behöver ta ett större grepp och omtag på den här fronten. Därför har vi sverigedemokrater drivit frågan om att bland annat införa en lokal- och anläggningsfond.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Vi har dessutom drivit frågan om att införa ett nationellt kompetenscentrum just för att samla all kunskap om idrottsanläggningar som finns under ett och samma tak. I dag ska kommunerna uppfinna hjulet på nytt varje gång en ny anläggning ska projekteras. Det vore mer rimligt att samla all kunskap under ett tak. Det är ett förslag som även Riksidrottsförbundet ställer sig bakom. Anläggningsbristen måste vi lösa snarast. Jag ser fram emot det arbetet den här mandatperioden.

Herr talman! Idrotten når nära hälften av vår befolkning. Vi har nog alla en relation till den, antingen som utövare eller som publik.

Det finns många bitar att ta tag i när det gäller idrotten. Då behöver vi en minister som har engagemanget och kunskapen men framför allt tiden till det. Jag är övertygad om att den nuvarande ministern kommer att ha det. Det är dessutom glädjande att frågor om folkhälsa och idrott läggs i samma portfölj, inte minst när vi ser att stillasittandet ökar och när vi ser effekterna av pandemin än i dag.

De kommande fyra åren kommer vi att driva på för att få igenom framför allt följande punkter:

Ta tag i och prioritera men framför allt åtgärda anläggningsbristen.

Utreda konsekvenserna av pandemin och tillsätta åtgärder.

Se över hur man kan lösa den splittring mellan Riksidrottsförbundet och medlemsförbunden som har uppstått det senaste året.

Vi behöver också skriva under Macolinkonventionen om matchfixning. Sist men inte minst - det kanske absolut viktigaste - behöver vi se till att färre blir stillasittande och att man i stället har en idrott att gå till. Här kan det göras mer mellan skolan och idrotten.

I detta anförande instämde Mats Arkhem och Leonid Yurkovskiy (båda SD).


Anf. 119 Lawen Redar (S)

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för detta anförande!

Det finns en sak som förenar oss. Det är ambitionen att försöka förstärka anläggningarna i vårt land. Men för det krävs resurser. Idrottsanläggningarna behöver bli fler i landet. Och eventuellt behöver de befintliga anläggningar som finns i kommunerna renoveras.

Jag har framför mig den överenskommelse som Sverigedemokraterna har tecknat tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I denna finns det inte en enda idrottssatsning, bortsett från den ansats man vill göra för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft.

Trots det högernationalistiska parti som Sverigedemokraterna är ser jag ingenting i överenskommelsen som handlar om folkrörelseidrotten, om mötet mellan människor eller om ambitionen att få med de grupper som inte har tillgång till idrottens fantastiska verksamhet i dag och framför allt de grupper som inte har tillgång till anläggningar. Är det som Angelika Bengtsson talar om i talarstolen i dag politik som är utanför avtalet? Vad är det egentligen som ska realiseras?

Ert parti är nu Sveriges största högerparti, och ni bär ansvar för den utveckling av politiken som ska ske. Är det som sägs här, att det ska byggas nya anläggningar i vårt land, verkligen sant?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

(Applåder)


Anf. 120 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Man ska komma ihåg att det är mycket som inte finns med i avtalet men där vi kommer att och förhoppningsvis kan sätta press under den här mandatperioden. Det som står i Tidöavtalet är en bra början. Men jag är självklart inte nöjd där. Jag hade velat se vår politik och idrottspolitik genomföras fullt ut. Något annat vore märkligt.

Jag håller med om att det behöver göras mer när det gäller idrottsanläggningar. Det kommer alldeles strax en budget. Jag vet att man håller på att förhandla om den. Jag ber att få återkomma just gällande budgeten och den ekonomiska delen.


Anf. 121 Lawen Redar (S)

Herr talman! Jag kan redogöra för att det de gånger Sverigedemokraternas budget har gått igenom i Sveriges riksdag inte har satsats på något investeringsstöd till nybyggnation av bostäder eller fler anläggningsplatser i vårt land. Det har inte heller satsats på kommuner och regioner, som bär upp resurserna för idrottsverksamheterna lokalt.

Jag finner detta anförande anmärkningsvärt. Jag skulle vilja se resultat av den här politiken. Låt oss återuppta den här debatten när en budget har presenterats.


Anf. 122 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Det låter som att Socialdemokraterna har missat den idrottspolitiska motion som vi debatterade för under hela förra mandatperioden. Vi har många förslag på hur man ska bygga nya, innovativa och fräscha multiarenor. Det är så vi ska bygga idrottsarenor, just för att få den folkrörelse som idrotten är.

Fler ska idrotta, inte färre.


Anf. 123 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Jag tror att alla här är överens om att kultur är en viktig del av våra liv. Vi använder kultur på många olika sätt, när vi vill fira, för att glädja oss, som tröst eller när vi vill bli lugnade. Kultur kan också användas för att förmedla budskap, för att skapa gemenskap eller för att peppa oss på joggingturen.

Men vi är nog inte riktigt överens om vad som är god kultur eller vad som är kultur. För en kan det vara Verdis La traviata. För någon annan kan det vara Håkan Hellströms musik. En tredje kan säga att det är Astrid Lindgrens böcker, och en fjärde kan säga Unga Klaras föreställning Brinn.

Herr talman! Kultur är inte bara vår enskilda eller samhällets uppfattning om kultur. Det är också en bransch och en näring. Fler än 190 000 människor jobbar i Sverige i den kulturella och kreativa näringen. Ungefär vart tionde företag i Sverige drivs i den kulturella och kreativa branschen. År 2017 omsatte de 400 miljarder kronor och satte Sverige på världskartan.

Herr talman! Detta är en bransch som förtjänar större uppmärksamhet och bättre villkor än vad man förmått i det här huset de senaste åtta åren. Jag ser fram emot att med en moderat kulturminister och våra samarbetspartier äntligen ge branschen och kulturarbetarna i Sverige bättre förutsättningar för en blomstrande kultur och en bättre struktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Kulturutskottet har 23 myndigheter och över 30 stiftelser och bolag under sitt ansvarsområde. Det medför politiska direktiv, administration och en ostyrd verksamhet som är helt orimlig när det gäller att ge de bästa förutsättningarna för kultur. Jag ser fram emot att få vara med och se till att det blir färre myndigheter och färre politiska direktiv och att vi skapar förutsättningar för branschen att blomstra ännu mer, så att fler än 190 000 kan försörja sig i framtiden och så att vi får anledning att vara glada och får ta del av ännu mer kultur.

Herr talman! Vi alla behöver kultur, och kulturbranschen behöver oss.

(Applåder)


Anf. 124 Lawen Redar (S)

Herr talman! I sitt anförande tog Kristina Axén Olin upp att det är viktigt med ett blomstrande kulturliv och goda förutsättningar för konst- och kulturskapare. Om detta är vi helt eniga. Därför tillsatte vi en utredning om att skapa goda förutsättningar för konst- och kulturskapare genom att de via stipendier och annat ska kunna få tillgång till SGI. Det är en utredning som är pågående.

Jag är lite nyfiken på om detta ingår i tanken om tryggare villkor för konst- och kulturskapare. Blir det den fortsatta politiken när vi nu ska ha en moderat kulturminister? Handlar det också om att förlänga stipendierna i enlighet med det som framgick i Återstartsutredningen? Handlar det även om trygga och fasta anställningar på konst- och kulturinstitutionerna i vårt land? Jag skulle vilja höra hur Moderaterna reflekterar i fråga om att förstärka landets konst- och kulturutövares förutsättningar för tryggare och bättre villkor i arbetslivet.


Anf. 125 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Socialdemokraten Lawen Redar ställer ett antal frågor till mig om sjukförsäkringen och andra saker som tagits upp i olika utredningar som bevis på hur rörigt det är att vara kulturarbetare i dag. Det jag beskrev i mitt anförande är en bransch som sysselsätter mer än 190 000 människor här i Sverige. Man har helt orimliga villkor. Man har 23 myndigheter att vända sig till. Man är bidragsberoende. Man har inte någon ordentlig sjukförsäkring. Stipendier ingår inte i sjukförsäkringen. Det är olika direktiv för olika myndigheter man ska söka bidrag hos. Det finns, herr talman, en rad problem som Socialdemokraterna inte har gjort någonting åt.

Nu har vi haft en moderat kulturminister, ett moderatlett kulturdepartement och en regering bestående av Moderaterna och ett antal samarbetspartier i några dagar. Jag hoppas kunna glädja riksdagen med att komma tillbaka så fort det bara går med lösningar på de problem som Socialdemokraterna har känt till men inte gjort någonting åt under de senaste åtta åren.


Anf. 126 Lawen Redar (S)

Herr talman! Det är inte myndigheterna som är den stora utmaningen på kulturområdet vad gäller trygga förutsättningar för konst- och kulturskapare. Utmaningarna är bristen på fasta anställningar, svårigheten att bli antagen till en scenkonstallians och svårigheten att få SGI och pensionsgrundande inkomst när man har ett stipendium eller motsvarande som en del av sin försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Den utredning vi tillsatte är mycket viktig. Jag hoppas att Kristina Axén Olins parti bevakar och bejakar den framöver. Men jag vill också lyfta fram att det i mycket är tack vare oss som de flesta konst- och kulturskapare räddades under pandemin genom direkta konst- och kulturkrisstöd och nu får chans att ingå i en scenkonstallians.


Anf. 127 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Det finns ett antal fantastiska allianser inom kultursektorn, men de har bildats beroende på att de själva velat samarbeta.

Jag vill upprepa för herr talmannen och riksdagsledamöterna att Socialdemokraterna har känt till problemen inom kultursektorn: att det är som det är med arbetsvillkoren, att det är rörigt med myndigheter och att man klagar på ryckigheten till och med i de statliga utredningarna. Ingenting har gjorts åt detta de senaste tio åren. Socialdemokraterna har inte gjort någonting åt det.


Anf. 128 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Vi har just haft val. Tyvärr var det inte kulturen som gav de största rubrikerna vid detta val heller, vilket vi kanske hade önskat. Vi kan fundera på vad det beror på. Konst och kultur har en stor betydelse för var och en av oss och för vårt samhälle i stort. Det är en enorm kraft som kommer i ett oändligt antal former, färger och uttryck. Det är en kraft som tar människor, bygder och Sverige som land framåt och uppåt.

Styrkan i en fri och självständig kultur är just att den ger oss energi. Den förmår att skapa trygghet och samtidigt provocera och utmana. Den klarar att bygga gemenskap och sammanhang, men den testar våra gränser. Den bygger identitet, samtidigt som den kan få oss att ompröva gamla sanningar eller se på saker ur någon annans perspektiv. Den tillåter oss att visa känslor eller öppna dörren till en annan värld.

Kulturen måste få fortsätta vara en självklar del i ett öppet och demokratiskt samhälle. 902335647446000902335889508000Från politiskt håll behöver vi bygga ramarna för kulturen starkare samtidigt som vi håller oss på armlängds avstånd från kulturens innehåll. Politiken ska aldrig styra kulturen eller tala om vad som är rätt eller fel. Däremot har vi politiker en viktig uppgift i att se till att alla människor, oavsett var de bor, vilken bakgrund de har och om de har funktionsnedsättningar, får ta del av kultur och vara med och skapa på likvärdiga villkor.

Fortfarande arbetar kulturen tyvärr i pandemins skugga, herr talman. Pandemin tvingade bort människor från kulturen, från gemenskap och trygghet, från rutiner och samtal. På olika sätt måste vi nu ge stimulans för att fullt ut få tillbaka publiken till kulturen. Då tänker jag inte bara på den offentligt drivna kulturen och de öppna museerna utan också på den kommersiella kulturen.

Ett sätt kan vara att, som Centerpartiet vill, införa en nationell kulturhuvudstad. Att utse en nationell kulturhuvudstad skulle ge mindre städer med omland ett kulturlyft. Vår tanke är att man utser en nationell kulturhuvudstad vartannat år. Jag kan redan nu känna hur det myllrar där ute i vårt rika kulturliv runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Vi måste fortsätta slå vakt om det fria ordet, om det öppna samtalet och om kulturens alla arenor som ger människor andrum. Vi måste markera stenhårt mot dem som vill inskränka yttrandefriheten eller agera smakdomare med politiska motiv.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).


Anf. 129 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Det är något visst med lägereldar. De är en del av vår mänskliga historia, en del av oss och vår kultur. Elden gav oss värme. Den höll rovdjur och insekter borta. Den motade undan mörkret och förlängde kvällarna. Man samlades förr runt lägerelden, umgicks och berättade, och alla var med. Kanske var det lägereldarna som gjorde det möjligt för oss att bosätta oss här i vårt karga klimat i Norden och som skapade närvärme och sammanhang för människor. Där fattade man viktiga beslut som gav oss den bergfasta välfärd som vi i dag lever i.

De flesta av oss har någon gång suttit runt en lägereld och upplevt värmen och gemenskapen och sjungit tillsammans.

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,och vid lägerelden hörde de hans sång.Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

"Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder:Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!"

Vi har enorma utmaningar framför oss: cyberrymden med dess ökade kontroll av människors liv, energifrågor, försörjning, ensamhet och fattigdom. EU satsar 2023 på ett antal utmaningar inför framtiden, bland annat kompetens inom vård, skola, omsorg och digitalisering. Hur ser framtidens välfärd ut? Färdas vi väl - alltså välfärd?

Det finns 290 kommuner i Sverige, eller 290 lägereldar för att återknyta till historien. "Kommun" kommer ur latinets communis, som betyder gemensam. Vi behöver sätta oss runt lägerelden igen, lyssna på varandras berättelser, se varandra och mötas i ögonhöjd med närvärme och sammanhang med alla generationer.

Här befinner vi oss, du och jag, mitt i allt. Tillsammans behöver vi anta utmaningar och möjligheter av alla de slag från olika håll - tillsammans!

"Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga,där i vila multna vraken och de trötta män få ro.Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjungaunder valv där evigt unga barn av saligheten bo."

(Applåder)


Anf. 130 Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Kulturlivet är för ett land det som kanariefågeln är för gruvarbetarna. Hur kulturlivet mår är ett tecken på ett större hälsotillstånd. Ett fritt, starkt och dynamiskt kulturliv är ett signum för en levande demokrati och ett välmående samhälle.

Herr talman! Kultursektorn står fortfarande inför stora utmaningar efter åren av pandemi. Biljettförsäljningen har ännu inte kommit igång som tidigare. Publiken har ännu inte hittat tillbaka till kulturverksamheterna, även om det självklart finns positiva undantag och vi vet att återstartsstöden har gjort stor skillnad.

I den återstartsutredning som presenterades förra året slogs det fast att det nu finns ett stort behov av långsiktighet och uthållighet från politiken och att det behövs fleråriga återstartsstöd och andra aktiva åtgärder för att kulturlivet ska kunna återhämta sig och stå starkt framåt.

Därför, herr talman, gör det mig djupt bekymrad att den nya högerregeringens regeringsförklaring är så tunn på kulturpolitik. Ingenstans nämns återhämtningen efter pandemin. Ingenstans talar man om faktiska satsningar. Snarare ser riskerna för nedskärningar stora ut. Folkbildningen verkar ligga särskilt illa till. Och vad händer med de framgångsrika och uppskattade statliga stöden till folkbiblioteken och kulturskolan? Var, herr talman, är reformerna som skulle göra skillnad på riktigt för barns och ungas tillgång till och möjlighet att utöva kultur i hela landet?

Ingenstans i regeringsförklaringen eller i högerns avtal med Sverigedemokraterna nämns den så efterlängtade reformen om bemannade skolbibliotek, ett förslag som vi vet skulle göra skillnad på riktigt för alla barns möjlighet att ta del av den rikedom och den frihet som läsförmågans och litteraturens värld kan ge.

Den kulturkanon som det gjorts ett stort nummer av i debatten är ett förslag som i bästa fall blir ett slag i luften. Vill man på allvar att barn, unga och vuxna i hela vårt land ska få ta del av den rika kulturskatt som finns i Sverige är det inte topplistor som krävs utan konkreta reformer som ökar barns och ungas tillgång till kultur och kreativitet och som stärker vårt breda kulturliv i hela Sverige.

Ingenstans, herr talman, ser jag att den nya högerregeringen har någon sådan ambition. Det är oroväckande för Sveriges kulturliv och även för Sveriges befolkning.

Herr talman! Under min och Miljöpartiets tid i regeringen gjordes stora förstärkningar och reformer inom såväl kultur- som mediepolitiken. Därtill drev vi på för konstens frihet med en ny museilag och det uppdrag till Myndigheten för kulturanalys som resulterade i rapporten Så fri är konsten. Det är ett arbete som behöver fortsätta, och jag är bekymrad över att den nya regeringen ska förhandla den punkten med Sverigedemokraterna, ett parti som vi vet har en helt annan syn på den fria konsten än övriga partier.

Avslutningsvis, herr talman, gör det mig mycket bekymrad att den nya regeringen i sin regeringsförklaring inte med ett ord nämner politiken för våra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, språk och kultur. Arbetet för att stärka samers, romers, judars, tornedalingars och sverigefinnars språk och kultur är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Vi drev igenom en tydlig ambitionshöjning under föregående mandatperioder, och skulle högern nu släppa taget om det arbetet är det inte någonting annat än en skam för Sveriges åtaganden gentemot våra nationella minoriteter och vårt urfolk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Jag befarar att vi står inför fyra förlorade år i kulturpolitiken. Jag hoppas såklart att vi har fel, för det är när det blåser som mest som vi allra mest behöver kulturen.

(Applåder)


Anf. 131 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Så ofta jag kan tar jag tillfället i akt att prata om vad idrotten och föreningslivet betyder för människor och för samhället, för den fysiska och psykiska hälsan, för samhällsgemenskapen och för städer, förorter och landsbygd över hela vårt land.

Inom idrotten, föreningslivet och civilsamhället pratas det ofta om förebilder. Det är dock sällan de stora idrottarna och superstjärnorna som inspirerar. Många gånger är det lärare, idrottstränare och ledare som får människor att våga tänka större och längre.

Detta är något som också påverkar mig i mitt arbete. Vuxna och närvarande förebilder är enligt mig lösningen på så många frågor och problem. Och förebilder kan vara så otroligt mycket. Det kan vara allt från föräldern som varje dag går till jobbet till lärare och vuxna i skolan liksom fältarna som går på våra gator. Det kan vara fritidsledaren på fritidsgården och våra ledare och tränare inom föreningslivet.

Förebilder är vuxna som inspirerar och motiverar, som ser, som hör och som visar förståelse, medkänsla och vågar sätta gränser. Samhället behöver dessa vuxna. De skapar nämligen en trygghet som varken poliser eller ordningsvakter kan lösa.

Herr talman! Efter sju år i kulturutskottet, där jag var ansvarig för idrottsfrågorna, fick jag hösten 2021 byta till justitieutskottet. Det var såklart en stor förändring, men det ligger också nära det jag har jobbat med.

Den erfarenhet jag har med mig som lärare och föreningsförespråkare är nämligen något jag tar med mig i mitt fortsatta arbete i justitieutskottet, och i dagens debatt är det framför allt idrotten jag kommer att fokusera på.

För där samhället och politiken svajar, där finner vi idrotten. När verksamheter, företag och organisationer drar sig bort från förorten och landsbygderna är oftast idrotten en av de få verksamheter som finns kvar. Idrottsrörelsen hittar vi i hela Sverige. Den finns i våra storstäder, och den finns i nästan varenda liten by.

I många debatter och inlägg på sociala medier har jag sagt att i ett samhälle där barn och unga har en meningsfull fritid skapas samhällsgemenskap som har styrkan att bryta utanförskapet och vara en stark motkraft till en brottslig bana.

Men vi får aldrig, herr talman, använda idrotten bara som ett medel mot brottslighet. Vår uppgift som politiker är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utveckla sina styrkor - som folkrörelse, demokratiskola, mötesplats och något som ger chans till fysisk rörelse - samt att stötta och pusha i dess fortsatta jämställdhetsarbete.

Som politiker behöver vi inte peka finger och berätta för idrotten vilken kraft den besitter; inom idrotten vet man redan detta. Vad som behövs är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utvecklas - att vi bygger våra städer och samhällen med arenor och grönytor där man kan röra sig och att vi ger kompensation och stöd när priserna stiger så att de låga trösklarna och de låga medlemsavgifterna kan finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Fler verktyg till polisen, hårdare straff, sänkt straffålder med mera är inte brottsförebyggande - det är brottsbekämpning. Brottsförebyggande kräver fler förebilder, mötesplatser, gemenskap och framtidshopp. Brottsförebyggande kräver en jämlik skola, en trygg arbetsmarknad, ett brett föreningsliv och en stark idrottsrörelse. Så bygger vi Sverige tryggare och starkare.

(Applåder)


Anf. 132 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Tack, Anna Wallentheim, för ditt inlägg! Jag brukar faktiskt citera dig emellanåt. Du sa en gång att vi kämpar för kulturen både inom partiet och i politiken i stort - ungefär så. Det tycker jag är väldigt bra uttryckt. Vi gör det; vi kämpar för kulturen. Det handlar om budgetar och annat där vi får slåss lite grann för kulturpengarna. Det tror jag gäller samtliga inom detta område.

Jag ska ju ha en fråga också. Jag skulle vilja fråga dig, ledamoten Wallentheim, om fritidskortet. Det kommer nu faktiskt att införas. Min fråga är hur du ställer dig till det. Jag har lyft upp detta ett antal gånger, så jag kanske inte behöver beskriva det i detalj just nu.


Anf. 133 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Om herr talmannen bara visste hur glad jag är att Roland Utbult begärde det här replikskiftet med mig! Jag tänkte nämligen begära replik på Roland Utbult och säga att en kultur- och idrottsdebatt inte är fulländad om jag inte har fått ha ett replikskifte med ledamoten Utbult om fritidskortet. Sådana har vi haft många gånger tidigare.

Jag ska ge dig ett erkännande, Roland Utbult, för jag läser de förslag som läggs fram. Fritidskortet har utvecklats med tiden, och det är en utveckling som jag kan se som ganska positiv. Det ska nå ut bredare, och det ska varieras utifrån vilken socioekonomisk bakgrund man har; det ska slå olika.

Men vi står också inför det faktum att priserna skenar inom idrottsrörelsen. Även med ett fritidskort ser vi att medlemsavgifterna stiger. Det finns för få arenor; man tvingas säga nej. Och när priserna stiger är risken att även medlemsavgifterna ökar. Hur ser Roland Utbult att vi ska kunna möta den kostnadsökningen? Det kommer inte att kunna lösas med fritidskortet.


Anf. 134 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Det är ju ändå en dellösning, för det handlar om ett kort som är laddat med 500 kronor för varje elev som går i årskurs 5-9. Vi kan alltså verkligen tala om ett bidrag till medlemsavgifter och sådant. Har familjen väldigt svag ekonomi kan man få ända upp till cirka 2 500 kronor.

Tidigare hade vi något som hette fritidspeng, och jag fick ingen riktig respons på det. Men jag är glad åt att vi har kommit vidare lite här.


Anf. 135 Anna Wallentheim (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Precis som Roland Utbult säger har fritidspengen nu blivit ett fritidskort som ska slå betydligt mer generellt än i det första förslaget, som inte heller nådde den effekt jag tror att ni ville ha.

Jag ser det dock som oroväckande att priser ökar, att vi har för få anläggningar och att man inte får del av elstödet. Jag hoppas att det är sådant vi kommer att få se. Det är lätt att stå här och säga att vi lägger fram motioner och säger detta svart på vitt, men faktum är att det är i budgeten det kommer att synas. Jag hoppas att pengar inte ska tas från idrottsrörelsen och gå till ett fritidskort utan att man hittar andra pengar. Idrotten behöver nämligen pengarna nu mer än någonsin.


Anf. 136 Ewa Pihl Krabbe (S)

Herr talman! Personer med dövblindhet är en till antalet relativt liten grupp i Sverige, och olikheterna inom gruppen är stora. Man beräknar att det finns cirka 2 000 personer under 65 år i Sverige. Antalet över 65 år är väsentligt större. Det föds årligen cirka tio barn med dövblindhet.

Dövblindhet är enligt en gemensam nordisk definition ett samlingsbegrepp för en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Begreppet medfödd dövblindhet används när funktionsnedsättningarna uppkommit innan begreppsbildning, språk och kommunikation har utvecklats. Förvärvad dövblindhet innebär att dövblindheten inträffat senare i livet.

Dövblindhet medför helt specifika hinder som på många olika sätt påverkar möjligheten att vara aktiv och delaktig i olika sammanhang. Få personer med dövblindhet saknar syn och hörsel helt och hållet. Många har funktioner kvar, och för dem kan rätt strategier, hjälpmedel och adekvata insatser göra stor skillnad.

Att få lära sig strategier för att kunna kommunicera med andra och kunna röra sig självständigt i olika miljöer och att få tillgång till anpassade hjälpmedel och dövblindtolk är exempel på nödvändiga insatser. Insatserna behöver ofta bygga på metoder som har känseln och andra sinnesintryck än syn och hörsel i fokus.

Jag vill betona att det är samhället som bär ansvaret för att göra aktiviteter och miljöer tillgängliga. En gränsöverskridande samverkan mellan dem som i sitt arbete möter personer med dövblindhet gör stor skillnad.

Herr talman! Är då samhället en garant för ett gott liv för den som drabbats av dövblindhet? Jag vill peka på tre frågor av politisk karaktär som är viktiga för att få förbättringar till stånd för de personer som drabbats av dövblindhet.

Tillgången till dövblindtolkar är inte tillräcklig. Det är viktigt att den pågående tolkutredningens förslag faktiskt genomförs.

Tillgången till ledsagning och assistans behöver förbättras.

Det behövs också en reformerad syn på teknik, hjälpmedel och digitala tjänster som kan göras tillgängliga för dessa personer. Det har vi sett inte minst under pandemin, då den här gruppen hade väldigt svårt att få tillgång till information och service i den utsträckning de behövde.

Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Jag kan också informera om att endast ett fåtal regioner i landet tillhandahåller särskilda tjänster till dövblinda; det görs bland annat i Skåne, som jag kommer från. Dessa personer behöver ett otroligt stöd eftersom vi vet att ohälsotalen är mycket högre än för övrig befolkning. Suicid och suicidförsök är också vanligare än bland befolkningen i övrigt. Ojämlikheten över landet är alltså stor.

Kulturen, herr talman, är en viktig faktor för att människan ska må bra.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller i Sverige sedan 2009. Så här står det: "Konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att utveckla och använda sin kreativa, artistiska och intellektuella förmåga, inte endast i eget intresse utan även för samhällets berikande."

Kultur är en mänsklig rättighet, även för den som inte ser eller hör. Konstnärligt skapande och kulturella aktiviteter är av mycket stort värde för dessa personer. Tyvärr är samhällets kulturutbud inte anpassat för dövblinda personers behov. Det krävs att lokaler är anpassade och tillgängliga, och tillgång till dövblindtolk och ledsagare är helt nödvändigt.

Jag vill med dessa ord uppmärksamma en liten grupp personer som drabbas hårt av sin funktionsnedsättning. Jag hoppas därför att insatserna som jag beskrivit ska komma till stånd och därmed bidra till att personer med dövblindhet får möjlighet till ett gott liv och till kulturella upplevelser.

(Applåder)

Utbildning och forskning

Kultur och idrott

Relaterade videor