Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

… Enligt regeringen syftar de nya rutinerna bl.a. till att samordnare med ett tydligt och utåtriktat uppdrag bör utföra det som en fristående myndighet. Genom de redovisade åtgärderna kommer samordnare att vara sökbara både i kommittéberättelsen och i kommittéregistret. Kommittéberättelsen behandlades av konstitutionsutskottet, som välkomnade regeringens översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och kommittéregistret bet. 2016/17:KU24 s. 8 . …

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

… KU har också konstaterat att Regeringskansliet har inlett en översyn av hur de nationella samordnarna ska redovisas i kommittéberättelsen, för att den ska bli mer heltäckande. Herr talman Konstitutionsutskottet avstyrker den motion som Sverigedemokraterna har lämnat om nationella samordnare. Jag föreslår att riksdagen liksom KU lägger regeringens skrivelse till handlingarna. …

1  Meddelande om statsministerns frågestund Andre vice talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 16 juni kl. 14.00 skulle frågor besvaras av statsminister Magdalena Andersson S2  Anmälan om fördröjt svar på interpellation Följande skrivelse hade kommit in: Interpellation 2021/22:538 Till riksdagen Interpellation

bevisupptagning inom EU 2021/22:147 Ursprungsgarantier genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet 2021/22:149 En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn 2021/22:150 Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer Skrivelser 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen åtgärder under 2021 2021/22:103 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet

… Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling SFS och hos myndigheterna avsnitt 53 Skr. 2021/22:75 Statsråds- beredningen 4 2Redovisning 2.1Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 1. Rskr. 2020/21:353 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2020 Skr. 2020/21:103, bet. 2020/21:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28

Inlämnad

2022-03-15

Utskottsberedning

2021/22:KU21

… Vidare föreslog utskottet 10 KONSTITUTIONSUTSKOTTETS VERKSAMHET RIKSMÖTET 2023/24 2023/24:KU att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken och avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns en reservation. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut. Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2023 KU23 I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2023/24:103 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet

Datum

2024-01-01

… Partivis fördelning av rösterna För utskottet 99 S, 21 MP För res. 3: 71 M, 20 C, 15 L, 14 KD Avstod 34 SD, 18 V, 4 Frånvarande 14 S, 12 M, 8 SD, 4 MP, 2 C, 3 V, 4 L, 2 KD, 4 KU21 Behandlingen av riksdagens skrivelser Kammaren biföll utskottets förslag. KU22 Följdändringar till ny förvaltningslag Kammaren biföll utskottets förslag. KU39 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2017 Kammaren

… Utskottet framhöll vidare att när det gäller samordnarnas redovisning av sina uppdrag är det givetvis angeläget att det inom Regeringskansliet finns rutiner för att säkerställa att det efterfrågade underlaget lämnas in. Våren 2016 behandlade utskottet regeringens Kommittéberättelse 2016. Av kommittéberättelsen framgår att det med anledning av konstitutionsutskottets uttalanden i samband med sin granskning av samordnare inom olika politikområden har inletts ett arbete inom Regeringskansliet med en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och kommittéregistret

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

… Det kan också vara så att titlarna på de personer som har biträtt en utredning inte framgår. Genomgången visar dessutom att redovisningen i kommittéberättelsen om utredningars sammansättning varierar väldigt mycket mellan de olika departementen. Enligt utskottet ligger det ett värde i att inte bara en utrednings sammansättning framgår av kommittéberättelsen utan även att redovisningen är enhetlig och transparent. …

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-11-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

… DOI 10.1016/S1470-2045 21 00279-5. S1991:17 Alkoholpolitiska kommissionen se även dir. 1991:124 . Kommittéberättelse. SFS 1994:1738 Alkohollag. Svensk författningssamling. Ändrad t.o.m. SFS 2010:725. Författningen har upphävts genom SFS 2010:1622. 186 SOU 2026:7 Referenslista SFS 2010:1622 Alkohollag. Svensk författningssamling. …

Datum

2026-02-05

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… De som inte är fristående myndigheter anges i kommittéberättelsen som organ inom Regeringskansliet. För dessa organ gäller RK-instruktionen och bestämmelser i övrigt som omfattar Regeringskansliet. I kommittéberättelsen finns även en särskild redovisning av antalet tillsatta respektive avslutade kommittéer under året. …

Anföranden och repliker

14, 80 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

… Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut. Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2022, m.m. KU38 I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2022/23:103 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2022 och åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. …

2020/21:207 till skatteutskottet 4  Ärenden för bordläggning Följande dokument anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkanden 2020/21:KU26 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2020, m.m. 2020/21:KU27 Indelning i utgiftsområden 2020/21:KU29 Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service 2020/21:KU33 Ett institut för mänskliga rättigheter Utrikesutskottets

1  Särskild debatt om gränshinder inom Norden och situationen i gränsregionerna Anf. 1  Statsrådet ANNA HALLBERG SFru talman och ärade ledamöter Tack för initiativet till denna viktiga debatt Särskild debatt om gränshinder inom Norden och situationen i gränsregionerna Norden är unikt. Vi har bland de äldsta och mest omfattande

… Rskr. 2019/20:140 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2019/20:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2019/20:319 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2019 Skr. 2019/20:103, bet. 2019/20:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Inlämnad

2021-03-16

Utskottsberedning

2020/21:KU21

… KD med anledning av prop. 2020/21:136 Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid 2020/21:3884 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. V med anledning av skr. 2020/21:103 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2020 2020/21:3895 av Matheus Enholm m.fl. SD med anledning av skr. 2020/21:106 Verksamheten

… En samordnare i form av en R I K S R E V I S I O N E N 23 29 Skr. 2016/17:23 Bilaga N A T I O N E L L A S A M O R D N A R E S O M S T A T L I G T S T Y R M E D E L kommitté utgör en i alla avseenden självständig myndighet och omfattas av mer omfattande krav på öppenhet och insyn. Sådana samordnare inkluderas i kommittéregistret och den årliga kommittéberättelsen, vilka syftar till att ge insyn i de tillfälliga organ som regeringen tillsätter. Samordnare som tillsätts inom Regeringskansliet omfattas däremot inte av sådana krav. Utskottet anser därför att det behövs en översyn av kriterierna för redovisning i kommittéberättelsen och kommittéregistret.

Inlämnad

2016-11-01

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2016/17:KU13

… Partivis fördelning av rösterna För utskottet 104 S, 42 SD, 23 MP, 20 V, 2 För res. 3: 76 M, 21 C, 17 L, 15 KD Frånvarande 9 S, 7 M, 5 SD, 2 MP, 1 C, 1 V, 2 L, 1 KD, 1 14  Beslut om ärenden som slutdebatterats den 19 juni KU24 Kommittéberättelse kommittéernas verksamhet under 2016 Kammaren biföll utskottets förslag. KU30 Ny kommunallag Punkt 4 Byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige 1.

… Slutligen menar utskottet att det på ett enkelt sätt måste gå att hitta information om till exempel en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en viss utredning, liksom om vilka personer som sitter i referensgruppen för de olika riksdagspartierna. I regeringens kommittéberättelse finns i dag inte någon fullständig redovisning av detta slag. Det innebär att det fattas pusselbitar för riksdagens granskning