Sök

Inlämnad

2026-04-27

Svarsdatum

2026-05-06

Besvarare

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)

Inlämnad

2026-04-27

Svarsdatum

2026-05-06

Besvarare

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

Datum

2026-04-28

Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar.

I dag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.

Reglerna om att en utbildning in­om yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper börjar gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning.

Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen.

Lagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås börja gälla den 1 augusti 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

• få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
• neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
• markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
• ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet.

Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.

Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-02

Datum

2026-04-28

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-05-28

Justering

2026-06-09

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag.

I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där.

EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027.

Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information.

Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför föreslås de nya lagarna börja gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Datum

2026-04-27

Datum

2026-04-27