Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

842 träffar på “författningsdomstol”, sorterat efter relevans

  • Utvidgat skydd för grundläggande fri- och rättigheter samt ökade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och förvaltningsbeslut

    Kommittédirektiv 1991:119

    … En annan möjlighet som bör övervägas är att ge någon av de högsta domstolsinstanserna till exklusiv uppgift att pröva grundlagsenligheten hos beslut av intresse från konstitutionell synpunkt. Ett ytterligare alternativ är att skapa någon form av författningsdomstol med denna uppgift. En sådan uppgift skulle främst bestå i att svara för normkon trollen, men kommittén bör även överväga vad som i övrigt bör

  • Utmönstring av uppenbarhetsrekvisitet

    Motion 2007/08:K395 av Anti Avsan (m)

    … Motivering I olika stater finns olika system för normprövning, det vill säga kontroll av att författningar inte strider mot bestämmelser av högre rang. Denna normprövning kan ske genom abstrakt normkontroll i författningsdomstol eller som i Sverige genom konkret normkontroll när en fråga om huruvida en underordnad författning strider mot en överordnad norm uppkommer vid rättstillämpning i ett enskilt fall.
    Inlämnad
    2007-10-05
    Förslag
    1
    Datum
    2007-10-05
    Utskottsberedning
    2007/08:KU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Domarutnämningar och domstolsledning - del 2

    Statens offentliga utredningar 2000:99

    … På den förvaltningsrättsliga sidan finns, förutom den federala Högsta förvaltningsdomstolen Bundesverwaltungsgerichtpå delstatsnivån Verwaltungsgericht länsrätt och Oberverwaltungsgericht kammarrättArbetsrättsliga mål prövas i första instans av en Arbeitsgericht vars mål kan överklagas till en Landesarbeitsgericht och vidare till federala Bundesarbeitsgericht. Författningsdomstolen har ingen underinstans. De flesta delstater har emellertid en egen delstatlig författningsdomstol, som prövar frågor
    Datum
    2000-12-05
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Formerna för lagstiftning om trossamfund

    Motion 2006/07:K286 av Marianne Berg m.fl. (v)

    … Att riksdagen ensam och med enkel majoritet kan stifta lag är ett uttryck för folksuveränitetsprincipen i kombination med utpekandet av riksdagen som folkets främsta företrädare”Ingen statschef kan genom att vägra signering förhindra att en lag stiftas. Inte heller finns det någon författningsdomstol som kan upphäva eller hindra tillkomsten av en lag. Omvänt kan ingen instans stifta lag mot riksdagens vilja
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    1
    Datum
    2006-10-29
    Utskottsberedning
    2006/07:KU13
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Översyn av utnämningsmakten

    Motion 2006/07:K285 av Marianne Berg m.fl. (v)

    … I debatten uttrycks ibland från vissa håll en ambition att avgränsa politikens makt i största allmänhet. Införandet av en självständig riksbank var ett exempel på det, liksom förespråkandet av att en författningsdomstol skall införas. I det sammanhanget har ibland också framkastats förslag som gäller utnämningsmakten. Vänsterpartiets uppfattning vad gäller behovet av en reformerad utnämningsmakt har inget att göra med detta synsätt. …
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    1
    Datum
    2006-10-29
    Utskottsberedning
    2006/07:KU12
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Domstolsväsendet m.m.

    Motion 1993/94:Ju412 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

    … Genom att Sverige anslutit sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har medborgarna ytterligare garantier för rättssäkerheten. Denna lagstiftning kommer att införlivas i svensk lag enligt särskild proposition. Författningsdomstol Höstens partiöverläggningar om olika författningsfrågor har medfört att överenskommelse träffats om att avvisa tankarna på en författningsdomstol. En författningsdomstol kan få en sådan
    Inlämnad
    1994-01-25
    Förslag
    20
    Datum
    1994-01-25
    Utskottsberedning
    1993/94:JuU20 1993/94:JuU21 1993/94:JuU31
    Riksdagsbeslut
    (20 yrkanden): , , 10 saknar beslutsinformation

  • Fördjupad demokrati och ökad rättssäkerhet

    Motion 1990/91:K216 av Carl Bildt m.fl. (m)

    … En sådan ändring skulle göra att domstolar och myndigheter fick större möjlighet att vägra tillämpa en grundlagsstridig lag. Författningsdomstol? Det kan tänkas att en utvidgad lagprövningsrätt inte skulle vara tillräcklig för att garantera en grundlagsenlig lagstiftning och lagtillämpning. Därför kan det finnas skäl att utreda frågan om inrättandet av en författningsdomstol. …
    Inlämnad
    1991-01-25
    Förslag
    46
    Datum
    1991-01-25
    Utskottsberedning
    1990/91:KU11 1990/91:KU32 1990/91:KU38 1990/91:KU42 1990/91:KU46 1991/92:KU12 1991/92:KU15 1991/92:KU33
    Riksdagsbeslut
    (46 yrkanden): , , 19 saknar beslutsinformation

  • med anledning av prop. 1997/98:58 Amsterdamfördraget

    Motion 1997/98:U17 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

    … Kända är utslagen från 1960-talet där domstolen utan täckning i fördragen beslutade att EG-lagar står över nationella lagar och har direkt effekt för EG s medborgare. EG-domstolen bär klara och tydliga drag av författningsdomstol, en instans som står över den lagstiftande makten, och som också i praktisk handling har underkänt lagar som fattats av ländernas regeringar. I Sverige har det funnits en bred enighet om att inte inrätta en författningsdomstol. …
    Inlämnad
    1998-03-04
    Förslag
    28
    Datum
    1998-03-04
    Utskottsberedning
    1997/98:UU13
    Riksdagsbeslut
    (28 yrkanden): , , 14 saknar beslutsinformation

  • Formerna för lagstiftning om trossamfund

    Motion 2005/06:K348 av Mats Einarsson m.fl. (v)

    … Att riksdagen ensam och med enkel majoritet kan stifta lag är ett uttryck för folksuveränitetsprincipen i kombination med utpekandet av riksdagen som folkets främsta företrädare”Ingen statschef kan genom att vägra signering förhindra att en lag stiftas. Inte heller finns det någon författningsdomstol som kan upphäva eller hindra tillkomsten av en lag. Omvänt kan ingen instans stifta lag mot riksdagens vilja
    Inlämnad
    2005-10-05
    Förslag
    1
    Datum
    2005-09-27
    Utskottsberedning
    2005/06:KU18
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Demokrati

    Motion 2005/06:K455 av Helena Höij m.fl. (kd)

    … Kristdemokraterna välkomnar att utredningen ska se över hur en utvidgad lagprövningsrätt skall hanteras. Kristdemokraterna arbetar för att en särskild författningsdomstol skall ha denna kompetens. Samhällets uppbyggnad Kommunalt självstyre Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse. Det kommunala självstyret skall vara starkt och tydligt reglerad i grundlagen. Tyvärr har statsmakten dålig respekt för det kommunala självstyret. …
    Inlämnad
    2005-10-05
    Förslag
    4
    Datum
    2005-10-05
    Utskottsberedning
    2005/06:KU15 2005/06:KU7 2005/06:KU9
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

  • Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Motion 2005/06:K454 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt och effektiva rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol. Mediepolitik för dagspressen åtgärder på kort och lång sikt Dagstidningarna har länge haft en stark och särskild ställning när det gäller förutsättningarna för demokratin i Sverige. Det behövs medier som på ett heltäckande sätt kan fylla uppgiften att främja demokratin genom den fria åsiktsbildningen. …
    Inlämnad
    2005-10-05
    Förslag
    5
    Datum
    2005-10-05
    Utskottsberedning
    2005/06:KU1 2005/06:KU11
    Riksdagsbeslut
    (5 yrkanden): 5 avslag

  • Lekmannaprövning av lag

    Motion 2005/06:K296 av Gustav Fridolin (mp)

    … Miljöpartiet har vid flera tillfällen pekat på olika möjligheter att förstärka denna lagprövning, till exempel genom att ta bort uppenbarhetsrekvisitet eller införa en författningsdomstol. Svensk lag behöver också prövas vidare på annat sätt. En instans liknande Lagrådet men med en annan tillsättning, förslagsvis från det ideella samhällslivet, borde instiftas för att studera tillgängligheten i den svenska lagstiftningen. …
    Inlämnad
    2005-10-05
    Förslag
    1
    Datum
    2005-09-29
    Utskottsberedning
    2005/06:KU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Domstolsväsendet m.m.

    Motion 1992/93:Ju417 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

    … Genom att Sverige anslutit sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har medborgarna ytterligare garantier för rättssäkerheten. Författningsdomstol Vi avvisar tankarna på en författningsdomstol. Den kan få en sådan ställning att den överordnas den lagstiftande makten. Innebörden kan bli en begränsning av medborgarnas i val uttryckta vilja i olika politiska frågor. …
    Inlämnad
    1993-01-26
    Förslag
    20
    Datum
    1993-01-26
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU24 1992/93:JuU26 1992/93:JuU32 1992/93:JuU34
    Riksdagsbeslut
    (20 yrkanden): , , 10 saknar beslutsinformation

  • med anledning av motion om motivering av beslut i resningsärenden

    Betänkande 1979/80:JuU1

    … Regeringsrätten erinrar om att statsmakterna vid flera tillfällen bestämt tagit avstånd från tanken att införa ett system med författningsdomstol för kontroll av grundlagens efterlevnad. Regeringsrätten anför vidare följande. Självfallet är det viktigt att, när tvivel uppkommer om ett förvaltningsbesluts grundlagsenlighet, frågan kan underställas en instans med kompetens för uppgiften. lalla mål, där regeringsrätten

  • Grundlagsändringar

    Motion 1991/92:K206 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

    … Vi har noterat, att regeringen i direktiven för den ovan först nämnda utredningen angett om än i tveksamma ordalag att utredningen skall undersöka behovet av en författningsdomstol. Vi har inte motsatt oss att utredningen funderar även över denna fråga, men vi utgår ifrån att resultatet av dessa funderingar inte blir något förslag om författningsdomstol. Den väg vi angett i tidigare motioner
    Inlämnad
    1992-01-27
    Förslag
    2
    Datum
    1992-01-27
    Utskottsberedning
    1991/92:KU33
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt och effektiva rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol. Regeringens demokratimål I regeringens mål för politikområdet demokrati heter det att "folkstyrelsen skall värnas och fördjupas". Vår bedömning är att målformuleringen visserligen täcker en del av det önskvärda i ett demokratimål, men är otillräckligt med hänsyn till det
    Inlämnad
    2004-10-05
    Förslag
    3
    Datum
    2004-10-05
    Utskottsberedning
    2004/05:KU1
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag

  • Grundlagsfäst kommunal kompetens och andra författningsfrågor

    Motion 2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Rättsnormen ska därför ta sin utgångspunkt i det som är etiskt godtagbart. Den ska alltså förankras i den svenska och västerländska kulturtraditionen. Lagprövningsrätten och författningsdomstol En god demokratisk utveckling måste bygga på en klar maktdelning. Detta synsätt överensstämmer med den realistiska människosyn som säger att alla människor är ofullkomliga. Det måste alltså finnas klara korrektiv mot maktmissbruk och maktkoncentration. …
    Inlämnad
    2004-10-05
    Förslag
    1
    Datum
    2004-10-04
    Utskottsberedning
    2004/05:KU23
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • med anledning av skr. 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid

    Motion 2003/04:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)

    … EU-domstolen blir den instans som avgör kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Den får en roll liknande en författningsdomstol, vilket i sig innebär en förändring av det svenska statsskicket. Fördragsfästandet av unionsrättens företräde innebär att den tydligt sätts över de nationella grundlagarna. De nationella domstolarnas och rättstillämpade myndigheterna mister den legala möjlighet de idag har att vägra tillämpa unionsrätt om de efter en självständig bedömning finner att den strider mot nationella grundlagsbestämmelser den av den tyska författningsdomstolen fastslagna so-lange-als-principen
    Inlämnad
    2003-10-17
    Förslag
    77
    Datum
    2003-10-17
    Utskottsberedning
    2003/04:KUU1
    Riksdagsbeslut
    (77 yrkanden): 72 avslag, 5 bifall,

  • med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik

    Motion 2003/04:K26 av Tobias Krantz m.fl. (fp)

    … Ett sätt kan därför vara att förstärka rättigheternas juridiska ställning. Ett annat kan vara att införa en författningsdomstol med ett tydligt uppdrag att övervaka att de mänskliga rättigheterna efterlevs i all myndighetsutövning. Inom kort kommer en översyn av den svenska författningen att påbörjas. Det är givetvis värdefullt om denna redan från början ges direktiv om att se hur de mänskliga rättigheterna
    Inlämnad
    2004-04-01
    Förslag
    9
    Datum
    2004-04-01
    Utskottsberedning
    2003/04:KU19
    Riksdagsbeslut
    (9 yrkanden): 9 avslag

  • Utgiftsområde 1, Rikets styrelse

    Motion 2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

    … Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt och effektiva rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol. Regeringens demokratimål I regeringens mål för politikområdet demokrati heter det att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas”Vår bedömning är att målformuleringen visserligen täcker en del av det önskvärda i ett demokratimål, men är otillräckligt med hänsyn till det ovan
    Inlämnad
    2003-10-07
    Förslag
    3
    Datum
    2003-10-07
    Utskottsberedning
    2003/04:KU1
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag