Anslag till rättshjälp, m.m.

Betänkande 1993/94:JuU20

Justitieutskottets betänkande 1993/94:JUU20

Anslag till rättshjälp, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1993/94
JuU20

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
anslag till rättshjälp m.m. jämte ett antal motioner som väckts
under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 2 reservationer från (s) och 4
reservationer från (nyd). Vidare har (v) avgivit meningsyttring.

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit riksdagen att

till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 779 000 000 kr (F 1, s. 142--144),

till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisa ett
ramanslag på 12 549 000 kr (F 2, s. 145--146),

till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr (F 3, s.
146--149),

till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 11 010 000 kr
(F 4, s. 149),

till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95
anvisa ett förslagsanslag på 237 300 000 kr (F 5, s. 150),

till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 28 384 000 kr (F 6, s.
150).

Motioner

1993/94:Ju402 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att öka ersättningen till
nämndemännen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att se över
utbildningsverksamheten för nämndemän.

1993/94:Ju412 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för
nämndemannaarvode skall vara 800 kr per tjänstgöringsdag från
den 1 juli 1994,

9. att riksdagen anvisar ett med 2 000 000 kr förhöjt anslag
under F 5. Vissa domstolskostnader m.m. att användas för
nämndemannaarvoden.

1993/94:Ju414 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ersättning till nämndemän.

1993/94:Ju415 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en bättre fördelning
mellan män och kvinnor bland nämndemän.

1993/94:Ju702 av Sigrid Bolkéus och Britta Sundin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättshjälp i bodelningsärenden.

1993/94:Ju703 av Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade stadgar för
Advokatsamfundets disciplinnämnd.

1993/94:Ju708 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av 8 a §
rättshjälpslagen enligt vad i motionen anförts.

1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nämndemän i domstolarna,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att rättshjälpssystemet kostar för mycket,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om advokatfrågor,

56. att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar 156 000 000 kr mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 623 000 000 kr.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av reglerna för rättshjälp vid
bodelning.

Utskottet

Rättshjälpskostnader

Inledning

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen (RHL, 1972:429; omtryckt
1993:9) omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i
brottmål (bl.a. offentlig försvarare), rättshjälp genom
offentligt biträde samt rådgivning.

Från anslaget betalas de kostnader som enligt RHL och lagen
(1988:609) om målsägandebiträde skall betalas av allmänna medel.

RHL trädde i kraft den 1 juli 1973 och hade till syfte att
tillgodose enskildas behov av ekonomiskt bistånd i rättsliga
angelägenheter (prop. 1972:4, JuU12, rskr. 205). Under den tid
som RHL har varit i kraft har den ändrats åtskilliga gånger
bl.a. i syfte att minska statens kostnader för rättshjälpen. År
1988 trädde omfattande ändringar i RHL i kraft (prop.
1987/88:73, JuU21, rskr. 193). Ändringarna innebar bl.a. att
möjligheterna att få allmän rättshjälp utvidgades genom att
inkomstgränsen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgifterna,
dvs. den avgift som den enskilde själv skall bidra med.
Samtidigt begränsades möjligheterna att få allmän rättshjälp i
vissa särskilt kostnadskrävande ärendegrupper, bl.a. sådana där
man kunde räkna med att behovet av juridiskt biträde kunde
tillgodoses med försäkringar.

Avsikten med 1988 års reform var inte att ytterligare skära
ner kostnaderna för den allmänna rättshjälpen. Reformen skulle
vara kostnadsneutral, och de grundläggande målsättningarna för
samhällets rättshjälp skulle stå fast. Tanken var att de
begränsade resurser som står till buds för statligt rättsskydd
skulle koncentreras till de områden där de bäst behövs.

Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag bl.a.
utvärderat 1988 års reform. Uppdraget redovisades i rapporten
(F 1992:6) Rättshjälpens effektivitet -- regeringsuppdrag. I
rapporten analyserades också möjligheterna att minska statens
kostnader för rättshjälpen.

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 130
f) anförde justitieministern att kostnaderna för rättshjälpen
under de senaste budgetåren stigit till en nivå som i rådande
samhällsekonomiska situation inte ter sig försvarlig. I
propositionen föreslogs besparingsåtgärder med 40 miljoner
kronor på rättshjälpsanslaget. Riksdagen godtog förslaget
(1991/92:JuU19, rskr. 183).

Mot denna bakgrund beslutade riksdagen -- efter att först ha
avvisat ett förslag om sänkt övre inkomstgräns för rätt till
allmän rättshjälp (1991/92:JuU26) -- i december 1992 om ett
antal ändringar i bl.a. RHL i syfte att få till stånd
erforderliga besparingar (prop. 1992/93:109, JuU12, rskr. 104).
Ändringarna innebar bl.a. att de avgifter som de rättssökande
skall betala genomgående höjdes och att
återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål utvidgades.

Pågående översynsarbete

I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 143)
anför regeringen att de lagändringar m.m. som genomförts på
senare tid inte har kunnat bromsa kostnadsökningarna för
rättshjälpen. Regeringen har därför tillsatt en särskild
utredare för att göra en översyn av RHL
(Rättshjälpsutredningen, dir. 1993:77). Översynen är i det
närmaste totalomfattande och avser, förutom villkoren för och
omfattningen av rättshjälpen, regleringen av ersättningen till
biträden enligt RHL och offentliga försvarare, den allmänna
rättshjälpens förhållanden till rättsskyddsförsäkringar, frågan
om regleringen av offentliga biträden skall överföras till den
materiella lagstiftningen där de aktuella ärendekategorierna
regleras samt organisatoriska frågor på rättshjälpsområdet.

Utredningen bör enligt direktiven redovisas senast den 1 maj
1995.

Timkostnadsnormen

I motion Ju810 (nyd) yrkas att timkostnadsnormen skall sänkas
för att åstadkomma besparingar i avbidan på en mera
genomgripande förändring av rättshjälpssystemet.

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående
rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 5 f) mycket utförligt
motionsspörsmål rörande timkostnadsnormen och taxor på
rättshjälpsområdet.

I förarbetena till RHL (prop. 1972:4 s. 273 f) förutsätts att
ersättning till biträde och offentlig försvarare i betydande
utsträckning skall regleras med hjälp av taxor. För närvarande
finns två taxor: en taxa för ersättning till offentlig
försvarare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt och en taxa
för ersättning till biträde i mål om äktenskapsskillnad efter
gemensam ansökan (DVFS 1992:15 resp. 16).

Taxorna baseras på en timkostnadsnorm som fastställs av
regeringen. Normen grundas främst på självkostnaden vid de
allmänna advokatbyråerna. I rättstillämpningen har
timkostnadsnormen blivit normgivande vid bestämmande av
biträdesersättningar inom hela rättshjälpsområdet.

Med stöd av 22 § rättshjälpsförordningen (1979:938; omtryckt
1990:1000) fastställer Domstolsverket taxor på grundval av den
timkostnadsnorm som beslutats av regeringen.

I beslut den 5 november 1992 bestämde regeringen för år 1993
timkostnadsnormen avseende taxa för gemensam ansökan om
äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa till 712 kronor
exkl. mervärdesskatt (890 kr inkl. mervärdesskatt) samt avseende
brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt till 680 kr exkl.
mervärdesskatt (850 kr inkl. mervärdesskatt).

Högsta domstolen (HD) fann i beslut den 19 mars 1993 (SÖ 162)
att skälig timersättning till en offentlig försvarare var 910 kr
inkl. mervärdesskatt. Beslutet avsåg ersättning utanför det
taxesatta området. Mot bakgrund av detta beslut bestämde
regeringen den 29 april 1993 att timkostnadsnormen avseende
brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt, taxa för gemensam ansökan
om äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa fr.o.m. den 1
juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1994 skall vara 728 kr exkl.
mervärdesskatt (910 kr inkl. mervärdesskatt).

Utskottet hänvisade i det angivna ärendet förra året till
regeringsbeslutet om timkostnadsnormer för 1993 och tillade
därutöver att det mot bakgrund av beslutet i HD knappast var
aktuellt med någon ytterligare sänkning av timkostnadsnormen.

Regeringen anför i budgetpropositionen att de nuvarande
beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen är
relativt komplicerade och förenade med en del svagheter.
Regeringen gav därför i maj 1993 Riksrevisionsverket i uppdrag
att se över beräkningsgrunderna och undersöka om förutsättningar
finns att införa differentierade normer i olika avseenden.
Riksrevisionsverket har i oktober 1993 redovisat uppdraget genom
rapporten Rättshjälp -- till vilken kostnad? I rapporten
diskuteras och analyseras bl.a. den s.k. självkostnadskalkylen,
möjligheterna till kostnadskontroll och alternativa
beräkningsmodeller. Många av de förslag som rapporten tar upp
förutsätter enligt regeringen ett fortsatt utredningsarbete. Med
hänsyn härtill och med beaktande av att frågorna sammanhänger
med de frågor som Rättshjälpsutredningen har att utreda har
regeringen den 2 december 1993 beslutat att rapporten skall
överlämnas till Rättshjälpsutredningen.

Frågor rörande bl.a. timkostnadsnormen är således föremål för
överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete.
Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas. Utskottet
avstyrker bifall till motion Ju810 i behandlade delar.

Rättshjälp för funktionshindrade

I motion Ju708 (v) yrkas att 8 a § RHL ändras så att det
öppnas möjligheter till rättshjälp i ärenden angående
socialförsäkringsersättning för funktionshindrade.

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående
rättshjälp (1992/93:JuU26 s. 12 f) ett antal motionsyrkanden
rörande bl.a. rättshjälp för funktionshindrade och redovisade
där utförligt bakgrundsfakta m.m.

Utskottet konstaterade att frågan om rättshjälp för
funktionshindrade varit föremål för behandling av
Handikapputredningen (SOU 1991:46, Handikapp, välfärd och
rättvisa) men att något förslag i den delen inte lades fram i
den därpå följande propositionen (1992/93:159) om stöd och
service till vissa funktionshindrade. Utskottet ansåg att något
initiativ med anledning av motionerna inte var aktuellt och
avstyrkte bifall till dem.

Riksdagen har därefter -- med bl.a. avslag på motionsyrkanden
rörande rättshjälp -- beslutat om stöd och service till vissa
funktionshindrade (prop. 1992/93:159, SoU19, rskr. 321).

Utskottet vidhåller den uppfattning som utskottet gav uttryck
för förra året och avstyrker bifall till motion Ju708.

Rättshjälp vid bodelning

I motion Ju702 (s) och A815 (c) yrkas införande av generösare
möjligheter till rättshjälp i bodelningsärenden. I motionerna
yrkas att frågan tas upp av Rättshjälpsutredningen.

Utskottet har vid ett stort antal tillfällen (senast
1992/93:JuU26 s. 14 f) behandlat liknande motionsönskemål.

Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är
begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 RHL fordras det, för att
rättshjälp skall kunna beviljas vid bodelning, att särskilda
skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och
makarnas eller de samboendes personliga förhållanden. I ärende
om bodelning som inte avser klander får, enligt 20 § andra
stycket RHL, biträde inte förordnas.

Utskottet anförde i förra årets betänkande rörande anslag till
rättshjälp att utrymmet för kostnadsökande reformer inom
rättshjälpen rent allmänt var mycket begränsat med hänsyn till
det statsfinansiella läget och till att riksdagen nyligen hade
beslutat om besparingar på rättshjälpen. Utskottet tillade att
rättshjälp vid bodelning emellertid är en fråga som berör många
människor, att den under senare år varit föremål för särskild
uppmärksamhet och att utskottet under hösten 1993 avsåg att
fördjupa sitt arbete i vissa frågor på rättshjälpsområdet.
Frågan var därefter aktuell i samband med en utfrågning i
utskottet med representanter för Rättshjälpsmyndigheten.

I Rättshjälpsutredningens uppdrag ingår att bl.a. se över
omfattningen av den allmänna rättshjälpen. Utskottet, som vill
påtala att den gällande regleringen om rättshjälp vid bodelning
har brister, utgår från att frågan blir föremål för överväganden
inom ramen för denna översyn. Någon riksdagens åtgärd utöver
dessa uttalanden är enligt utskottets mening inte nödvändig, och
utskottet avstyrker bifall till motion Ju702 och motion A815 i
nu behandlad del.

Medelsberäkningen

Regeringen har under punkt F 1 (s. 142--144) föreslagit
riksdagen att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95
anvisa ett förslagsanslag på 779 000 000 kr.

I det föreslagna beloppet ingår också bl.a. de medel som
Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden beräknar för
rättshjälp genom offentligt biträde i ärenden enligt
utlänningslagen (1989:529).

I motion Ju810 (nyd) yrkas en sänkning av anslaget med 20 %
eller 156 miljoner kronor, vilken, enligt vad som anges i
motionen, möjliggörs genom den ovan redovisade föreslagna
sänkningen av timkostnadsnormen.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan rörande
sänkning av timkostnadsnormen, avstyrker bifall till motion
Ju810 också i nu behandlad del och tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.

Rättshjälpsmyndigheten

Regeringen har under punkt F 2 (s. 145--146) föreslagit
riksdagen att till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95
anvisa ett ramanslag på 12 549 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

Regeringen har under punkt F 3 (s. 146--149) föreslagit
riksdagen att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

Regeringen har under punkt F 4 (s. 149) föreslagit riksdagen
att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslaganslag på 11 010 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Vissa domstolskostnader

Översyn av nämndemannainstitutet m.m.

I motion Ju810 (nyd) yrkas en översyn av
nämndemannainstitutet. I motionen efterlyses en nämndemannakår
som inte utses på politisk grund och som har en bättre
sammansättning från sociala, åldersmässiga och könsmässiga
synpunkter.

Utskottet har vid många tillfällen under senare år (senast
föregående höst, 1993/94:JuU4) behandlat frågor om
nämndemannauppdragets karaktär av politiskt uppdrag, rekrytering
av nämndemän och nämndemannakårens sammansättning. Utskottet har
därvid flera gånger bl.a. betonat vikten av lekmannamedverkan i
dömandet och betydelsen av att få en mer allsidig sammansättning
av nämndemannakåren.

När frågan om nämndemannauppdragets karaktär av politiskt
uppdrag var föremål för riksdagens behandling under våren 1992
(1991/92:JuU19) anförde utskottet att det genom lagstiftning år
1975 (prop. 1975/76:64, JuU18, rskr. 124) i rättegångsbalken
infördes en uttrycklig bestämmelse enligt vilken en minoritet i
kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Genom denna
möjlighet förhindras ett majoritetsparti att till nämndemän utse
endast företrädare för det egna partiet. I det ärendet uttalade
utskottet (s. 26) bl.a. att även om valkorporationen är
politiskt sammansatt följer därav inte att nämndemansuppdraget
kan uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar på samma sätt
som fallet är beträffande andra politiska uppdrag.

Utskottet hänvisade vidare till att utskottet vid tidigare
tillfällen inte funnit anledning att överväga en förändring av
det förfarande som enligt utskottets uppfattning fungerat väl
sedan lång tid tillbaka. Genom att valet av nämndemän föregås av
en nominering är det, tillade utskottet, möjligt att tillgodose
vad riksdagen uttalat (JuU 1975/76:18) beträffande de personer
som skall utöva uppdraget som nämndeman -- uppdraget innebär
utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste
fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet,
rättrådighet och självständighet.

Mot bakgrund av det anförda saknades det enligt utskottets
uppfattning anledning att till följd av den då aktuella motionen
överväga ett förändrat förfarande vid val av nämndemän, och
utskottet avstyrkte bifall till denna. I sammanhanget underströk
utskottet också att nämndemannauppdraget har en särskild
karaktär genom att därtill inte är knutet uppgifter av politisk
natur.

I utskottets budgetbetänkande angående anslag till rättshjälp
m.m. år 1991 (1990/91:JuU27) anförde utskottet bl.a. att
begränsningen av arvodet till nämndemännen medförde svårigheter
att få till stånd den allsidiga sammansättning som utskottet
flera gånger tidigare efterlyst. Utskottet fann detta
otillfredsställande och ville därför ha en översyn av
ersättningsnormerna. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna. -- Till ersättningsfrågorna återkommer
utskottet nedan.

Domstolsverket (DV) har därefter på regeringens uppdrag
utarbetat en rapport (1992:4) Rekrytering av nämndemän --
Förslag till nya ersättningsnormer. I rapporten ingår bl.a. en
redovisning och analys av olika faktorer som påverkar
rekryteringen och sammansättningen av nämndemannakåren. Av
rapporten framgår bl.a. att kvinnor och unga är
underrepresenterade och att samhällsvetenskapligt och
administrativt verksamma personer är överrepresenterade. Det
framgår vidare att det främst är tre faktorer som påverkar
rekryteringen, nämligen valsystemet,
tjänstgöringsförhållandena och ersättningsnormerna.

Regeringen tillsatte i april 1993 en utredning, Domstolarna
och domarnas ställning inför 2000-talet (dir. 1993:47). Enligt
direktiven skall utredningen kartlägga behovet av att stärka
domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det
fortsatta utredningsarbetet. Som exempel på frågor som är
aktuella i sammanhanget nämns bl.a. nämndemännens ställning.
Enligt direktiven skall utredningen förutsättningslöst granska
det svenska nämndemannainstitutet. I direktiven anförs att en
fråga som därvid bör belysas är möjligheten att utse nämndemän
på annat sätt än genom direkta val av politiska församlingar.
Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete före
utgången av juni 1994.

Vid sin behandling föregående höst (1993/94:JuU4) av
motionsspörsmål liknande det nu aktuella konstaterade utskottet
att det pågående utredningsarbetet borde avvaktas och avstyrkte
bifall till de då aktuella motionsönskemålen.

Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker bifall
till motion Ju810 i nu behandlad del.

I motion Ju415 (s) yrkas att nämndemännen könskvoteras i
första hand vid sexualbrott.

År 1988 behandlade riksdagen ett regeringsförslag (prop.
1987/88:138) vars syfte var att främja en mer allsidig
rekrytering till uppdragen som nämndemän; bl.a. föreslogs att
det i de författningar som gäller val av nämndemän skulle
införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas
att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn
till ålder, kön och yrke.

I propositionen (s. 23 f) uttalades att uppmaningen om en
allsidig sammansättning av nämndemannakåren i första hand
riktade sig till de organ som väljer nämndemän, men det
framhölls att också de nominerande organen har en stor del av
ansvaret för en allsidig sammansättning; den nya regleringen
innebär att de väljande och nominerande organen skall vara
skyldiga att eftersträva representativitet. Justitieministern
framhöll (s. 16) bl.a. att det fanns anledning att särskilt
understryka vikten av en mer allsidig nämndemannarekrytering;
ett sätt att markera detta kunde vara att låta statsmakternas --
och ytterst medborgarnas -- starka önskemål om en större
allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Justitieministern
anförde vidare att om ett särskilt ansvar läggs på
valförsamlingarna för att nämndemannakåren blir allsidigt
sammansatt är det viktigt att tanken bakom detta får slå igenom
även när domstolarna lägger upp tjänstgöringsschema för
nämndemännen; domstolarna bör, när de sätter samman sina
nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma principer som
enligt förslaget skall beaktas av valförsamlingarna.

Riksdagen antog regeringens förslag (JuU 1987/88:38, rskr.
360).

Utskottet konstaterar att den gällande ordningen innebär att
domstolarna vid sammansättningen av nämndemannagrupperna skall
eftersträva att dessa blir allsidigt sammansatta med avseende på
bl.a. kön. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att så
sker i största möjliga utsträckning. Något behov av en
lagreglering föreligger dock inte. Med dessa ord avstyrker
utskottet bifall till motion Ju415.

Ersättning till nämndemän

I motionerna Ju402 (s) och Ju414 (c) yrkas höjningar av
ersättningen till nämndemännen. I motion Ju412 (s) yrkas att den
övre gränsen för nämndemannaarvodet skall höjas till 800 kr per
dag från den 1 juli 1994. I motionerna pekas framför allt på de
rekryteringsproblem som är följden av den låga ersättningsnivån.

Utskottet har vid ett stort antal tillfällen behandlat frågor
angående ersättning till nämndemän (senast 1992/93:JuU26 s. 18 f
där utskottet utförligt redovisat bakgrundsfakta m.m.).

I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3, s.
126) anförde justitieministern att hon hade förståelse för
önskemålen om att höja ersättningen till nämndemännen. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget föreslog hon emellertid
ingen ändring i gällande ersättningsbestämmelser.

Utskottet uttalade förra året att utskottet för sin del kunde
instämma i att det finns behov av förbättrad ersättning till
nämndemännen, något som utskottet påtalat också i tidigare
sammanhang. Utskottet anförde vidare att utskottet i det rådande
ekonomiska läget dock måste dela justitieministerns uppfattning,
och med beklagande tvingades utskottet konstatera att det
saknades ekonomiskt utrymme för ens en försiktig höjning av
nämndemännens ersättning. Med det anförda avstyrkte utskottet
bifall till de aktuella motionerna.

Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon annan
bedömning, vill härutöver hänvisa till det ovannämnda
utredningsarbetet som bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall
till motionerna Ju402, Ju412 och Ju414 i nu behandlade delar.

Utbildning för nämndemän

I motion Ju402 (s) yrkas en förbättrad utbildningsverksamhet
för nämndemännen. I motionen anförs att den utbildning som äger
rum sker genom nämndemannaföreningarnas försorg på nämndemännens
fritid och att nämndemännen själva får stå för sina kostnader,
t.ex. resekostnader m.m., i anslutning till utbildningen.

Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov
anvisas över DV:s budget. Innevarande budgetår är omkring
400 000 kr anslagna till Nämndemännens riksförbund. Utskottet
har inhämtat att motsvarande belopp avsatts för nästkommande
budgetår. Anslaget är avsett att möjliggöra utgivningen av
förbundets tidning; från anslaget skall också utgå bidrag för
nämndemännens studiebesök.

Frågan om information m.m. till nämndemän har återkommande
behandlats i utskottet. Vid sin senaste behandling av frågan
(1992/93:JuU26 s. 20) hänvisade utskottet till tidigare
uttalanden om att det är nödvändigt att nämndemännen får
information om de regler som styr rättegångsförfarandet och om
regler rörande t.ex. tystnadsplikt och jäv. Utskottet hänvisade
också till tidigare uttalanden att det främst ankommer på
domstolarna att sörja för det grundläggande utbildningsbehovet
av en nyvald nämndeman, och att det till stöd för sådana
utbildningsinsatser finns informationsmaterial från DV samt att
det bland nämndemännen själva sker viss utbildning och
studiebesöksverksamhet.

Utskottet pekade också på sitt tidigare uttalande att
nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag och att någon mer
organiserad eller permanent verksamhet syftande till juridisk
utbildning för nämndemännen inte kan anses lämplig.

Mot bakgrund bl.a. av det anförda behövdes det enligt
utskottets uppfattning inte något initiativ från riksdagen med
anledning av de då föreliggande motionsönskemålen.

Utskottet som inte gör någon annan bedömning nu avstyrker
bifall till motion Ju402 i aktuell del.

Medelsberäkningen

Regeringen har under punkt F 5 (s. 150) föreslagit riksdagen
att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95
anvisa ett förslaganslag på 237 300 000 kr.

I motion Ju412 yrkas att anslaget höjs med två miljoner kr att
användas till höjda nämndemannaarvoden.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan angående
ersättningen till nämndemän, avstyrker bifall till motion Ju412
i nu behandlad del och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Regeringen har under punkt F 6 (s. 150) föreslagit riksdagen
att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslaganslag på 28 384 000 kr.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen.

Advokatfrågor

Tillsyn av advokatverksamheten

I motion Ju703 (s) begärs att Advokatsamfundets
disciplinnämnds sammansättning bör förändras så att en majoritet
av ledamöterna utgörs av offentliga representanter samt att till
ordförande skall utses en högt kvalificerad domare.

Utskottet behandlade i förra årets betänkande rörande anslag
till rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 22 f) ett liknande
motionsyrkande och redogjorde där utförligt för gällande ordning
i fråga om tillsyn av advokatväsendet m.m.

Disciplinnämnden består av ordförande, vice ordförande samt
sju andra ledmöter. Ordföranden, vice ordföranden och fem övriga
ledamöter, alla advokater, väljs vid ordinarie fullmäktigemöte
för fyra år i taget. Nämndens återstående två ledamöter utses av
regeringen för samma tid. Talan mot nämndens beslut kan föras
hos Högsta domstolen av Justitiekanslern och, när någon har
uteslutits ur samfundet, av denne.

När den nuvarande ordningen med två offentliga representanter
i disciplinnämnden infördes (prop. 1981/82:57, JuU34, rskr. 181)
väcktes vid riksdagsbehandlingen en motion om sammansättningen
av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Utskottet uttalade
inledningsvis att det är av vikt att advokatkåren har
allmänhetens förtroende. Detta talade för att det allmänna borde
ha insyn i den disciplinära verksamheten. Utskottet delade
justitieministerns uppfattning att denna insyn borde åstadkommas
genom att lekmän bereddes plats i det organ som handlägger
disciplinfrågorna.

När det sedan gällde antalet lekmän i detta organ borde enligt
utskottets mening slås fast att det inte framkommit
omständigheter som gav anledning till kritik mot samfundets sätt
att utöva den disciplinära verksamheten. Den ändring som
utskottet anslöt sig till motiverades således inte av ett behov
av skärpt kontroll utan främst av det skäl till insyn som
inledningsvis berörts av utskottet. Motionskravet om att
majoriteten av ledamöterna i det disciplinära organet skulle
vara samhällsrepresentanter framstod mot denna bakgrund som
mindre väl underbyggt. Härtill kom, enligt utskottets mening,
att det är angeläget att upprätthålla principen att
advokatverksamheten utgör en fri yrkesutövning; ett
tillgodoseende av motionskravet skulle kunna rubba denna
princip.

Utskottet har därefter, när det behandlat motioner om
Advokatsamfundets disciplinnämnd, uttalat att vad som anfördes i
1982 års ärende alltjämt äger giltighet (senast 1992/93:JuU26 s.
23). Den aktuella motionen avstyrktes.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker bifall till
motion Ju703.

Konkurrens inom advokatverksamheten

I motion Ju810 (nyd) yrkas att det skapas förutsättningar för
marknadskrafter och en fri konkurrens inom advokatverksamheten.
I motionen anförs bl.a. att advokatverksamheten förekommer i en
skyddad sektor utan insyn och konkurrens.

Utskottet behandlade förra året vid beredningen av
budgetpropositionen rörande anslag till rättshjälpen
(1992/93:JuU26 s. 23 f) utförligt en liknande motion vari
yrkades åtgärder för ökad konkurrens inom advokatverksamheten.

Utskottet konstaterade därvid att det inte råder något
advokatmonopol i Sverige. Tvärtom råder det i princip fri
konkurrens när det gäller att lämna juridiskt biträde åt
allmänheten. Utskottet anförde vidare att Advokatsamfundet i
sina vägledande regler om god advokatsed ålagt sina medlemmar
vissa begränsningar när det gäller marknadsföringen av
advokattjänster och att syftet med reglerna synes vara att
undvika oseriös marknadsföring. Utskottet noterade särskilt att
priskonkurrens inte är utesluten enligt reglerna. När det gäller
ersättning som utgår av allmänna medel pekade utskottet på att
grundprincipen är att ersättningen skall vara skälig.
Härutöver konstaterade utskottet att det är statliga myndigheter
som i sådana fall bestämmer ersättningens storlek.

Utskottet uttalade att någon åtgärd med anledning av då
behandlade yrkanden inte behövdes och avstyrkte bifall till
motionen.

I direktiven till Rättshjälpsutredningen sägs bl.a. att det
bör utredas om det är möjligt med ett system där t.ex.
konkurrens och andra marknadskrafter får inverka på bestämmandet
av ersättningen till biträden på rättshjälpsområdet.

Frågor rörande konkurrens m.m. på rättshjälpsområdet är
föremål för överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens
arbete. Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju810 i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande timkostnadsnormen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 39,
res. 1 (nyd)

2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju708,
men. (v)

3. beträffande rättshjälp vid bodelning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju702 och 1993/94:A815
yrkande 54,

4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och
med avslag på motion 1993/94:Ju810 yrkande 56 till
Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 779 000 000 kr,
res. 2 (nyd) - villk. 1

5. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till
Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 12 549 000 kr,

6. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till
Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

7. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer:
Driftbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till
Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 11 010 000 kr,

8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 35,
res. 3 (nyd)

9. beträffande könskvotering av nämndemän
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju415,

10. beträffande ersättning till nämndemän
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1,
1993/94:Ju412 yrkande 8 och 1993/94:Ju414,
res. 4 (s)

11. beträffande utbildning för nämndemän
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju402 yrkande 2,

12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och
med avslag på motion 1993/94:Ju412 yrkande 9 till Vissa
domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 237 300 000 kr,
res. 5 (s) - villk. 4

13. beträffande anslag till diverse kostnader för
rättsväsendet
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till
Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 28 384 000 kr,

14. beträffande tillsyn av advokatverksamheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju703,

15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 40.
res. 6 (nyd)

Stockholm den 22 mars 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik
Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Ingbritt
Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran
Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel
Anderberg (m) och Jan Andersson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Frågor rörande" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det måste vidtas omedelbara
kostnadsdämpande åtgärder när det gäller timkostnadsnormen i
avbidan på att den genomgripande översynen av
rättshjälpssystemet inom ramen för Rättshjälpsutredningens
arbete kan ge resultat. Målet bör enligt utskottets mening vara
en allmän sänkning av timkostnadsnormen så att
rättshjälpskostnaderna kan minskas med i storleksordningen 20 %.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet härmed eller -- om önskvärda förändringar kan företas
utan riksdagsbeslut -- redovisa sina åtgärder för riksdagen. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion
Ju810 i här behandlade delar som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande timkostnadsnormen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det utrymme för
besparingar när det gäller biträdesersättningarna i
rättshjälpssystemet. Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motion Ju810 att en sänkning av timkostnadsnormen
medger en minskning av rättshjälpskostnaderna med 20 %.
Utskottet tillstyrker således motion Ju810 i denna del och
föreslår att till rättshjälpskostnader anvisas 156 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit eller 623 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju810 yrkande 56
och med anledning av propositionen i denna del till
Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 623 000 000 kr.

3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Det politiska tillsättningssystemet av nämndemän innebär
enligt utskottets uppfattning att nämndemännen inte kan sägas
vara folkets representanter i domstolarna. Ett sätt att komma
till rätta med detta problemkomplex skulle kunna vara att
nämndemän väljs ut slumpvis, t.ex. ur folkbokföringen. Vidare
kan sammansättningen av nämndemannakåren enligt utskottets
mening ifrågasättas från sociala, åldersmässiga och könsmässiga
synpunkter. En jämnare sammansättning och en bättre
åldersfördelning är önskvärd. Detta kan åstadkommas genom en
ändring av rekryteringsreglerna. En nämndeman bör inte vara
äldre än 60 år, och utnämningsproceduren bör i övrigt utformas
så att snedvridning i fråga om folklig förankring undviks. Vad
utskottet nu med anledning av motion Ju810 i aktuell del anfört
bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Det ankommer på
regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 35
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ersättning till nämndemän (mom. 10)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar"
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
ersättningen till nämndemän snarast förbättras. Mot bakgrund av
det statsfinansiella läget är möjligheterna till höjningar
emellertid för närvarande begränsade. En delreform är dock
möjlig. Utskottet anser således. att den övre gränsen för
ersättning bör höjas till 800 kr per dag fr.o.m. den 1 juli
1994. Ett mål på sikt bör vara att ersättning till nämndemän
skall utgå med samma belopp som utgår till kommunalt
förtroendevalda. Det ankommer på regeringen att utfärda
nödvändiga bestämmelser härom. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion Ju412 och med anledning av
motionerna Ju402 och Ju414 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:

10. beträffande ersättning till nämndemän
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1 och
1993/94:Ju414 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m.
(mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "till
medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan bör maximiersättningen till
nämndemän höjas från 650 till 800 kr per dag. Kostnaden för
denna åtgärd kan enligt utskottets bedömning uppskattas till ca
2 miljoner kronor årligen. Utskottet föreslår därför att till
vissa domstolskostnader m.m. anvisas 2 miljoner kronor mer än
vad regeringen föreslagit eller 239 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha
följande lydelse:

12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 9
och med anledning av propositionen i denna del till Vissa
domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 239 300 000 kr.

6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Frågor rörande" och slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:

Insyn i advokatverksamheten och fri konkurrens är enligt
utskottets mening omistliga faktorer om allmänheten skall kunna
få nödvändig konsumentupplysning i fråga om tjänster av rättslig
natur. Enligt utskottets uppfattning behöver åtgärder vidtas för
att öka konkurrensen mellan advokater inbördes och mellan
advokater och andra som lämnar rättsligt biträde åt allmänheten.
Inte minst prissättningen måste bli friare. Det måste också
skapas förutsättningar för advokater att i större utsträckning
än i dag marknadsföra sina specialiteter. Regeringen bör få i
uppdrag att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att en
förbättrad konkurrens i linje med vad utskottet nu skisserat
förverkligas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med
anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha
följande lydelse:

15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 40
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2)

Allmän rättshjälp beviljas i synnerligen begränsad omfattning
i ärenden rörande socialförsäkringsersättning. Många människor
avstår från att driva ärenden som gäller sådan ersättning på
grund av de höga ombudskostnaderna. Det gäller bl.a. personer
med olika funktionshinder som är beroende av ersättningar från
socialförsäkringen. Jag anser att i 8 a § rättshjälpslagen bör
införas en bestämmelse om möjligheter till rättshjälp för
funktionshindrade som för talan om socialförsäkringsersättning.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under
moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju708 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
ANDRA HUVUDTITELN 1
Propositionen 1
Motioner 2
Utskottet 3
Rättshjälpskostnader 3
Inledning 3
Pågående översynsarbete 4
Timkostnadsnormen 4
Rättshjälp för funktionshindrade 5
Rättshjälp vid bodelning 6
Medelsberäkningen 6
Rättshjälpsmyndigheten 7
Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 7
Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 7
Vissa domstolskostnader 7
Översyn av nämndemannainstitutet m.m. 7
Ersättning till nämndemän 9
Utbildning för nämndemän 10
Medelsberäkningen 10
Diverse kostnader för rättsväsendet 11
Advokatfrågor 11
Tillsyn av advokatverksamheten 11
Konkurrens inom advokatverksamheten 12
Hemställan 12
Reservationer 14
1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1) 14
2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4) 15
3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8) 15
4. Ersättning till nämndemän (mom. 10) 16
5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m. (mom. 12) 16
6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15) 17
Meningsyttring av suppleant 17
Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2) 17