Sök

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Detta med hänvisning till bland annat att vissa frågor redan har beslutats samt att utredningar och arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskifte, skogskonton, skatteregler för ideell sektor, ränteavdrag, fastighetsskatt på elproduktion, boendebeskattning och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-31

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Detta bland annat med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar bland annat om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag handlar om skatte- och avgiftskontroll, till exempel insatser mot skattefusk och svartjobb. Vidare gäller förslagen exempelvis certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, folkbokföring av barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, folkräkning samt frågor om personnummer och samordningsnummer.

Behandlade dokument

106

Förslagspunkter

23

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-30

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om förändringar av skattesatser och olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), skattereform, personalvårdsförmåner och reseavdrag.

Behandlade dokument

147

Förslagspunkter

13

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

18, 82 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-08

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om arbetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen anser att gällande regelverk fungerar bra eller att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Motionerna handlar exempelvis om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör grundläggande frågor om utbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att insatser redan har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero, läromedel, praktisk arbetslivsorientering samt särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om lärare och elever från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att gällande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare samt elever med skolfrånvaro.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

16

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om skolfrågor. Detta med hänvisning till bland annat att vissa åtgärder redan har beslutats eller utförts samt att utredningar pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

36, 109 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Regeringen ska inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

I handlingsplanen bör det enligt riksdagen framgå att kvinnor i samband med sin första screening bör erbjudas HPV-vaccination och HPV-screening.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om jämställdhet och diskriminering i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, målen för jämställdhetspolitiken, översyn av diskrimineringslagen, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet, mot hedersrelaterat våld och förtryck etcetera. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om integration. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsprocesser och till reformarbete inom ramen för januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Motionerna handlar bland annat om mottagande av nyanlända invandrare, insatser under asyltiden och under etableringstiden, samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

• Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
• Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
• Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-23

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-22

Bordläggning

2021-03-24

Debatt

2021-03-25

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla.

EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021-2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin.

Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021-2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2021-03-16

Datum

2021-03-22

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

20, 102 minuter

Justering

2021-03-16

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta.

Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet.

Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07