Höständringsbudget för 2021

Fru talman! I denna sista höständringbudget för den här mandatperioden ger regeringen biståndsbudgeten ett tillskott som stretchar det svenska internationella biståndet till en total summa på 47 miljarder kronor. Det gör man i ett läge då Sverige redan är den näst största bidragsgivaren inom OECD.

Mot denna bakgrund är det verkligen dags att vi börjar diskutera vilka satsningar som uteblir på hemmaplan, vilka utgiftsområden som förblir underfinansierade som en konsekvens av denna politik och hur effektiv biståndspolitiken egentligen är.

När det gäller träffsäkerheten och effektiviteten har vi lyckligtvis en lång rad experter och rapporter att luta oss mot när vi söker ett svar.

Vi kan börja med Riksrevisionens rapport från den 2 november i år, där man konstaterar att det finns stora brister i regeringens hantering av biståndet som skickas i väg till organisationer som FN och Världsbanken.

I augusti i år kom en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, om biståndet till Afghanistan. Där säger utredaren att det funnits en diskrepans mellan mål och faktiska resultat. Dessutom har korruptionen varit utbredd.

Några år tidigare granskades enprocentsmålet av samma myndighet, som skrev följande: "Flera indikatorer pekar mot att Sida ibland fått mer pengar än man kunnat förvalta med tillräcklig omsorg." På ren svenska betyder det att skattepengar har kastats åt höger och vänster på länder och organisationer utan någon nytta för de mest utsatta.

Höständringsbudget för 2021

Fru talman! Här har vi alltså tre rapporter som unisont pekar på systematiska brister i den svenska biståndspolitiken. Det är av de skäl som anges i dessa rapporter som svenskt bistånd hamnat i händerna på korrupta regeringar och myndigheter runt om i världen.

Vi minns alla att Uppdrag granskning för några år sedan avslöjade att ett bondekooperativ i Zambia förskingrat ekonomiskt stöd från biståndsmyndigheten Sida på upp till 30 miljoner kronor.

Än allvarligare är det när stödet hamnar i händerna på regeringar som bryter mot mänskliga rättigheter - som i Tanzania, som varit en stor mottagare av svenskt bistånd, där statliga medel gått till att jaga homosexuella.

Då undrar jag: Är det detta som är innebörden av moralisk stormakt? Är det detta som är Sverigebilden? Är det för detta som svenska ministrar slår sig för bröstet på internationella konferenser?

Med sverigedemokratisk politik skulle de inte få en krona till. Med sverigedemokratisk biståndspolitik skulle vi kunna lägga oss ovanför EU-genomsnittet för bistånd och frigöra reformutrymme för satsningar på vård, skola, omsorg och rättsväsen.

När regeringen pratar om hålen i välfärden och man läser i tidningen att Sverige har den tredje lägsta polistätheten i Europa, då bör man som väljare ha klart för sig att det inte saknas pengar på grund av att Sverige har världens fjärde högsta skattetryck utan att det saknas pengar på grund av att regeringen helt enkelt har andra prioriteringar.

Även om vi bortser från att det svenska biståndet sågats av myndigheter och experter, även om vi bortser från att biståndet finansierat korruption och även om vi till och med bortser från att svenskt bistånd hamnat hos regeringar som bryter mot mänskliga rättigheter är 47 miljarder kronor fortfarande provocerande. Det är provocerande när vi har ett underfinansierat rättsväsen, när vi har flest fattigpensionärer i Norden och när vi har rekordlånga sjukvårdsköer.

Hur många fler poliser på gator och torg hade vi kunnat få för de pengarna? Hur många hemlösa hade vi kunnat ge tak över huvudet? Hur mycket mer hade vi kunnat satsa på vård och omsorg? 47 miljarder kronor, fru talman, motsvarar ungefär 88 000 undersköterskor. I stället kastas de på korrupta, ineffektiva biståndssatsningar.

Därför säger Sverigedemokraterna bestämt nej till socialdemokratisk biståndspolitik och yrkar bifall till den sverigedemokratiska reservationen i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget och avslag på reservationen.

År 2021 har varit ett exceptionellt år. Pandemins konsekvenser är och har varit omfattande, och än är den inte över. För oss i politiken har arbetet handlat om att parera och hantera, föregå och skydda, upprätthålla och utveckla, allt för att Sverige ska stå starkt genom krisen och ännu starkare efter den.

Massiva stödinsatser har gjorts. Arbetet för att få dessa stöd på plats har upptagit samtliga i det här huset, inte minst finansutskottet och i synnerhet regeringen.

Att det här har varit möjligt beror på att Sverige hade en stabil och välskött ekonomi när pandemin slog till. Den ekonomiska styrkan lade grunden och gav manöverutrymme.

Insatserna som har gjorts är väl kända, och de är det därför att de varit viktiga. Stödinsatserna har räddat företag undan konkurs. De har tryggat välfärden ute i kommunerna och regionerna, och de har gjort att människor har behållit sina inkomster och arbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höständringsbudget för 2021

Ta bara korttidspermitteringen. Denna modell infördes av den nyligen avgångne statsministern Stefan Löfven. När han tidigare var ordförande för fackförbundet IF Metall såg han till att få modellen på plats för att rädda jobben under finanskrisen. Den här gången såg han som statsminister till att få korttidspermitteringarna på plats för att rädda jobben under pandemin. Nästan 600 000 människor har korttidspermitterats under pandemin. Det är över 18 procent av alla anställda i landet. Detta är värt att påminna om.

Betydelsen av insatserna - eller hur det hade varit utan dem - är svår att överblicka ekonomiskt och socialt. Vi kan i alla fall konstatera att finansutskottet har antagit nio extra ändringsbudgetar under året innan vi nu antar den här höständringsbudgeten, som justerar budgeten för händelser under året.

Även i den här ändringsbudgeten ser vi följder av pandemin. En stor post handlar om 6 miljarder kronor i ökade resurser för testning och smittspårning. En annan post är stöd till järnvägstrafiken med 1,4 miljarder kronor. En post är, förstås, ytterligare 1 miljard för vaccinationskostnader.

En annan effekt av pandemin - eller rättare sagt en följd av Sveriges ekonomiska hantering av pandemin - är att Sveriges EU-avgift har ökat påtagligt, med 8,8 miljarder kronor. Vi gör som bekant allt för att hålla avgiften låg, och regeringen såg ju också under budgetförhandlingarna i Bryssel till att bevara vår låga avgift.

Skälet till att den nu höjs är att svensk ekonomi har återhämtat sig så kraftigt och går som tåget. Vi har en rejäl ekonomisk tillväxt och en jämförelsevis bättre ekonomisk utveckling än övriga medlemsstater. Det innebär att vår bruttonationalinkomst - vår bni - växer. Därmed växer även vår medlemsavgift, som är kopplad till ekonomins utveckling. Även om detta är en ökad avgift är den alltså ett bevis på någonting som i grunden är positivt, nämligen att svensk ekonomi är stark och växer.

Fru talman! Låt mig kort kommentera reservationen från Sverigedemokraterna. Man kan fråga sig om partiet har bytt politik. Förr ville man nämligen minska mottagandet av flyktingar här och i stället öka stödet på plats. Nu verkar man vilja tvärtom - mindre hjälp på plats, och då rimligen mer flyktingar här. Det är värt att notera.

Fru talman! Inför 2021 lade vi en budget som skulle ta Sverige ur pandemin. Det var jobben, jobben och åter jobben som stod i fokus. Sedan kom det en till våg. Återhämtningen kom av sig, och det fick bli att pandemihantera mer.

Nu hoppas vi däremot att vi efter denna ändringsbudget kan blicka mer framåt och avancera. Svensk ekonomi utvecklas väl, och vi ska nu höja tempot i samhällsbygget och ta oss an de utmaningar som vi står inför.

Vårt fokus som socialdemokrater är tydligt, och landets alldeles nyvalda statsminister Magdalena Andersson är supertydlig. Vi ser tre prioriterade områden.

Vi ska vända på varenda sten för att bryta segregationen och med samhällets samlade kraft trycka tillbaka kriminaliteten och öka tryggheten.

Vi ska återta kontrollen över välfärden efter att den utsatts för misslyckade marknadsexperiment och tvångsprivatiseringar som gör att den tappar i kvalitet, att klyftorna ökar och att den dräneras på skattepengarna, som går ned i storkoncernernas egna fickor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höständringsbudget för 2021

Vi ska se till att ligga längst fram i att utveckla de nya gröna jobben i hela landet, inte minst inom den industriella revolution som nu pågår. Dessa jobb sätter inte bara mat på bordet, och de finansierar inte bara välfärden. De nya jobben gör också att vi tar Sveriges ansvar i klimatomställningen.

Nu är det full fart framåt som gäller.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först konstatera att Moderaterna ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Vi moderater står ju inte bakom den tidigare beslutade budgeten, eftersom vi hade en egen som var mycket bättre. Vi föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2021.

Fru talman! Det tydligaste sättet att illustrera regeringens misslyckade budget för innevarande år är att konstatera att den nyvalda statsministern Magdalena Andersson utlovar krafttag mot både den organiserade brottsligheten och segregationen i våra förorter. Hon går alltså i opposition mot sig själv.

Detta är en taktik som Socialdemokraterna använder varje gång vi närmar oss ett val. Man pekar då upprört på alla samhällsproblem som måste åtgärdas men glömmer att man själv har suttit i regeringen utan att ha tagit tag i dessa samhällsproblem. I stället skyller man alla problem på någon annan. Om det inte är pandemin är det alliansregeringen eller Bildtregeringen 1991 som bär skulden - eller kommunerna, regionerna eller sjukvårdspersonalen. Den sittande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har tydligen aldrig ansvar för något alls.

Jag förstår om Magdalena Andersson skäms lite för den förda politiken. Kampen mot den organiserade brottsligheten var exempelvis i fokus i den förre statsministern Löfvens regeringsförklaringar 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 och faktiskt även 2021. Men utvecklingen har gått i fel riktning. Skjutningarna och morden har ökat, och otryggheten har brett ut sig. Samtidigt har åtgärderna från regeringen varit obegripligt få. Regeringen har till och med sagt nej till det mesta som oppositionen föreslagit för att vända utvecklingen.

Misslyckandena gäller även andra områden. Exempelvis utlovade Stefan Löfven EU:s lägsta arbetslöshet, men i stället har vi fått EU:s nästan högsta arbetslöshet. Samtidigt har vi i Sverige nu för första gången sedan vi gick med i EU högre arbetslöshet än genomsnittet i EU.

När Socialdemokraternas nya partiledare lovar att ta tag i problemen klingar det väldigt falskt. Magdalena Andersson har inte bara varit finansminister i Stefan Löfvens regering och därmed regeringens näst tyngsta minister, utan hon har också ansvarat för samtliga budgetpropositioner under åtta år och för de prioriteringar man har gjort i dessa. Hon är dessutom ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott och därmed ansvarig för partiets politiska linje och beslut, inklusive förhandlingar med andra partier och regeringssamarbetet med Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höständringsbudget för 2021

Magdalena Andersson kan inte låtsas att hon stått vid sidan av den misslyckade politiken. Hon bär i högsta grad ansvaret för det som har gått fel. Stefan Löfvens misslyckanden är Magdalena Anderssons misslyckanden.

Det finns ingen höständringsbudget i världen som kan åtgärda alla regeringens misstag. Sverige behöver en ny regering och en ny politik - inte mer av det som har gått fel. Som det ser ut kan vi om en stund i varje fall få en bättre budget än regeringens.

I den budget som ligger på bordet, och som finansutskottet står bakom, satsar vi mer än regeringen på polisen och rättsväsendet. I budgeten finns mer pengar till höjda polislöner, bättre verktyg för polisen i deras arbete, satsningar på avhopparverksamhet, förstärkning av kriminalvården, Åklagarmyndigheten, domstolarna, Säpo, tullen och Kustbevakningen samt fler förvarsplatser för personer med avvisningsbeslut.

Vi lägger också mer resurser på sjukvården för bland annat fler vårdplatser. Vi satsar på åtgärder mot långtidsarbetslösheten. Vi utökar undervisningstiden i skolan och inför särskilt stöd till lovskola för att ta igen undervisning som missats under pandemin.

Vi sänker skatten ordentligt för både löntagare och pensionärer och höjer bostadstillägget för pensionärer med låg pension. Vi sänker även drivmedelsskatterna och satsar samtidigt mer pengar på utbyggd laddinfrastruktur för elfordon.

Våra tre partier aviserar också en omfattande bidragsreform och stramare mål för svensk migrationspolitik.

Vår budget är faktiskt en riktigt bra början på den politiska förändring som Sverige behöver.

Fru talman! Jag vill särskilt belysa en post i höständringsbudgeten. Det gäller Sveriges EU-avgift, som Björn Wiechel nämnde tidigare. Kostnaden för innevarande år ökas alltså med nästan 9 miljarder kronor. Moderaterna vill understryka det anmärkningsvärda i att regeringen inför höständringsbudgeten inte har kommunicerat den aviserade höjningen för riksdagen och allmänheten på ett rimligt sätt. Det finns många betydligt mindre poster som diskuteras och föredras i finansutskottet, men denna oerhört stora post har inte uppmärksammats alls.

Kostnaden för den svenska EU-avgiften för innevarande år ökas alltså plötsligt med 9 miljarder, som bara dyker upp lite så där utan förvarning. Av detta beror drygt 6 miljarder på högre avgift till EU, och 3 miljarder beror på att man helt enkelt flyttade lite av kostnaden mellan åren och använde pengarna till annat för det som avsåg 2020.

Orsaken till att den svenska EU-avgiften ökade berördes av Björn Wiechel. Men han gav en något skruvad bild där, tycker jag. Ett antal stora länder i främst Sydeuropa har haft en ännu sämre bnp-utveckling än Sverige det senaste året. Därför har Sveriges andel av EU:s bnp ökat under pandemin från 3,5 till 3,8 procent av totalen. Då ökar vår andel trots att vår bnp faktiskt minskade, och vi får i enlighet med EU-fördraget betala mer i EU-avgift. Det var alltså inte riktigt så som Björn Wiechel påstod, att svensk ekonomi har gått som tåget, men vi hade en något mindre dålig utveckling än en del stora länder i Sydeuropa. Därför ökar den svenska avgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höständringsbudget för 2021

Att den svenska kostnaden för EU-avgiften ökar med hela 9 miljarder under innevarande år är dramatiskt och en enormt stor post i statens budget. Den är jämförbar med statens hela budget för bostadstillägg för pensionärer eller en tredjedel av budgeten för hela polisväsendet. Det är alltså inga kaffepengar.

Det är anmärkningsvärt att regeringen bara skriver in detta i höständringsbudgeten utan att på något sätt ta initiativ till att komma till finansutskottet och förklara den mycket stora kostnadsökningen. Normalt brukar finansutskottet, som sagt, få besök av regeringen vid diskussion om betydligt mindre poster än så.

När jag framförde denna kritik till finansministerns statssekreterare var han var faktiskt något ödmjuk och gav mig rätt och utlovade en bättre information och dialog med finansutskottet i framtiden vid stora förändringar under innevarande år. Jag hoppas att vi kan lita på detta.

Även om regeringen inom ramen för höständringsbudgeten för 2021 såklart inte kan påverka EU-avgiftens storlek vill vi från moderat sida understryka att stora förändringar under innevarande år bör aviseras på ett tydligt sätt av en regering, särskilt mot bakgrund av att Sverige redan i dag betalar en av de högsta EU-avgifterna per capita.

(Applåder)

Fru talman! Det är också viktigt att vi klarar att hantera de ordinarie saker som behöver göras, till exempel att få igenom en höständringsbudget.

Jag vill uppmärksamma två saker som är viktiga i höständringsbudgeten.

Det ena är att vi tillför medel till eftersatt underhåll i infrastrukturen. Bara häromdagen var det nytt kaos i Tågsverige, och det är ju inte acceptabelt. Vi måste höja ambitionerna och se till att det arbetet går fortare, och det gäller både spår och väg. Man ska kunna lita på infrastrukturen.

Det andra som är viktigt i höständringsbudgeten, och som har väckt mycket frustration, är kopplat till den bonus som man kan få om man köper en elbil. Det är en massa bilägare som har gjort det kloka valet när de köpt en bil att välja en elbil. De har sedan förväntat sig en bonus men har inte fått pengarna inom en tid som de tycker är rimlig. Jag förstår den frustrationen. Jag har fått ganska många besvikna mejl och kan inte säga något annat än att det självklart inte är acceptabelt.

När vi leder en omställning av samhället är det en massa saker som inte riktigt hänger med. En sådan är budgetavdelningens prognosverktyg, som utgår från att samhället förändras lite grann i taget. Men när vi står inför en omställning är det svårare. Då behöver vi vidta den typ av åtgärder som vi nu gör, att efter hand fylla på med mer pengar, så att det ska finnas pengar till alla som väljer en elbil.

Det är en viktig del av omställningen att vi gör oss fria från det oerhört destruktiva beroendet av fossila bränslen och väljer transportslag som fungerar i framtiden. Med elbilar slipper man utsläppen i avgasröret. Man slipper beroendet av nyckfulla prinsar i Saudiarabien eller diktaturer i andra länder. Man slipper också nyckfullheten på den globala oljemarknaden. Det finns alltså många fördelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höständringsbudget för 2021

Det är fantastiskt att se den utveckling som nu sker på elbilsmarknaden. Vi får från politiken göra allt vi kan för att springa fort nog för att skapa de förutsättningar som behövs.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)