Sök

Riksdagen anser att regeringen bör ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rapport om statens styrning av äldreomsorgen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för personer över 65 år. Löneskatten ändrades flera gånger under perioden 2007-2019 och togs helt bort år 2019. Riksrevisionen drar slutsatsen att det inte går att bedöma vilka effekter ändringarna av löneskatten har gett upphov till. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen bland annat att förtydliga hur skatteutgifterna förändras vid förändringar av den särskilda löneskatten för äldre samt utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten år 2019.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömningar och kommer att vidta åtgärder utifrån rekommendationerna i något fall, men inte i andra.

Riksdagen delar regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor.

Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över kapacitet och organisation av smittskyddsläkarna och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur
• se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
• utreda en starkare vårdgaranti som ger personer med beroendeproblem snabbare vård och behandling.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 340 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Vid handel med avfall och skrot av vissa metaller gäller omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt, moms. Det innebär att det är köparen som ska betala moms till staten och inte säljaren. Regeringen har föreslagit att reglerna ändras för hur man bestämmer vilket avfall och skrot som ska omfattas av omvänd skattskyldighet för moms. Kopplingen till varukoder, KN-nummer, slopas. Istället ska omvänd skattskyldighet gälla för varor som är avfall och skrot av vissa uppräknade metaller, omsmältningsgöt av järn eller stål samt avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Nya regler som rör den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska införas. Syftet är att motverka skatteplanering genom så kallade omvända hybrida missmatchningar. Sådana missmatchningar kan i dag uppstå eftersom den skatterättsliga klassificeringen av vissa företag skiljer sig åt mellan olika stater, vilket leder till en skillnad i hur företaget skattemässigt behandlas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på genomförande av reglerna.

Förslaget innebär att skattskyldigheten utökas för begränsat skattskyldiga till att i vissa fall omfatta inkomst från ett svenskt handelsbolag, om det föreligger intressegemenskap.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att motverka omvända hybrida missmatchningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.

Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.

Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i de regler som styr hur finansiella företag i kris ska hanteras. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till nya EU-regler på området.

Vid en kris kan banker och andra finansiella företag försättas i resolution, istället för i likvidation eller konkurs. Då är det ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned. För att detta ska kunna ske måste företaget ha tillräckligt med kapital och skulder som går att konvertera eller skriva ned. Det nuvarande minimikravet på nedskrivningsbara skulder, MREL-kravet, ersätts av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Fler företag än tidigare ska omfattas av det nya kravet. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att införa ett nytt regelverk för värdepappersbolags kapitaltäckning. Ändringarna innebär bland annat att

• nya bestämmelser om startkapital och ett nytt sätt att beräkna kapitalkrav för värdepappersbolag införs
• bestämmelserna om bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar i värdepappersbolag anpassas bättre till verksamheten i sådana bolag
• bestämmelserna om tillsyn samt ingripande mot värdepappersbolag anpassas till det nya regelverket
• det görs vissa anpassningar av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn.

De nya reglerna börjar gälla den 26 juni 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom ändringarna anpassas de svenska lagarna till EU:s lagar på området.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till ändrade EU-regler inom försäkringsområdet. Syftet är att stärka samarbetet mellan Finansinspektionen, andra nationella tillsynsmyndigheter inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa.

Beslutet innebär bland annat att Finansinspektionen ska kunna starta en samarbetsplattform tillsammans med berörda tillsynsmyndigheter när ett försäkringsföretag driver verksamhet i mer än ett land inom EES. Finansinspektionen ska också få större skyldigheter i fråga om underrättelser och uppgiftslämnande vid tillsynen över försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.

I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.

Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 160 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen.

Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.

I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra vissa studiestödsregler. Syftet med ändringarna är att underlätta vidareutbildning och omskolning högre upp i åldrarna.

Beslutet innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel, alltså bidrag och lån för studier på exempelvis högskola och universitet, höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen av rätten att låna pengar, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd, ett bidrag som kan betalas ut för studier på grundskole- eller gymnasienivå, höjs från 56 till 60 år.

Beslutet innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Enligt beslutet ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) få en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning sänkts.

Lagändringarna om studiemedel, lånetrappan och studiestartsstöd börjar gälla den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka.

Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta.

Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

27, 103 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02