Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen Minusma i Mali till och med den 31 december 2022. Den svenska väpnade styrkan ska högst bestå av 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att mandatet för styrkan förlängs i FN:s säkerhetsråd under året.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 12,8 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till Skatteverket, cirka 8 miljarder kronor. Cirka 2,4 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21, 66 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den innehåller en redogörelse för de åtgärder som har genomförts med anledning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder. Enligt regeringen har de genomförda åtgärderna avsevärt minskat förekomsten av trängsel, folksamlingar och nära kontakter mellan människor. I skrivelsen har regeringen också redogjort för sin inställning att lagarna bör gälla till utgången av januari 2022, det med anledning av den pågående pandemin.

Riksdagen noterar att regeringen i en kommande proposition kommer att föreslå att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 maj 2022. Riksdagen förutsätter att regeringen även framöver redovisar genomförda åtgärder, och även sin inställning till hur länge lagarna bör gälla. Dessutom förutsätter riksdagen att regeringen redovisar ett utökat och fördjupat underlag med uppföljningar av lagarnas konsekvenser på andra områden än smittskyddsområdet.

Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner på området och lade även skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 100 minuter

Justering

2021-12-06

Datum

2021-12-06

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

64, 156 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Cirka 3,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går cirka 1,4 miljarder kronor till energiforskning och cirka 578 miljoner kronor går till energiteknik. Cirka 419 miljoner kronor går till Statens energimyndighet och 361 miljoner kronor till elberedskap.

Beslutet om utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till infrastruktur för elektrifierade transporter, till energiteknik och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 152 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till näringsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för 2022 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,7 miljarder kronor. Genom riksdagens rambeslut får utgiftsområdet 500 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Mest pengar går till regionala utvecklingsåtgärder, cirka 2 miljarder kronor. 1,6 miljarder kronor går till Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 650 miljoner kronor till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027.

Beslutet om utgiftsområdet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslaget till regionala utvecklingsåtgärder. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-09

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

66, 165 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till justitieutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 63 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, med cirka 33,8 miljarder kronor. Cirka 12,3 miljarder kronor går till Kriminalvården och 6,7 miljarder till Sveriges Domstolar.

Beslutet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller fem av anslagen. Det gäller anslagen till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Utgiftsområdet får cirka 1,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition. Riksdagen sa vidare nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 176 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Totalt cirka 76,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet försvar och samhällets beredskap. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om mer pengar till Kustbevakningen.

Mest pengar, cirka 44 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Nästan 20 miljarder kronor går till anskaffning av material och anläggningar och 2,1 miljarder kronor går till Försvarets materielverk. Beslutet om utgiftsområdet är 45 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Kustbevakningen.

Riksdagen sa också ja till

• regeringens förslag om framtida ekonomiska åtaganden på cirka 126,5 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• att ge regeringen möjlighet att kunna sälja artilleripjäser av systemet Archer samt att Försvarsmakten får använda inkomsten från försäljningarna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att föreslå ramar för hur mycket statens investeringar i stridsflygs- och undervattensförmågan får kosta alla år fram till slutleverans. Riksdagen sa delvis ja till en motion som handlar om det och nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

EU-organ ska kunna göra mervärdesskattefria (momsfria) inköp av varor och tjänster för att hantera covid-19-pandemin. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att inköp som görs av Europeiska kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av den. Även EU-organens import för sådana ändamål ska vara undantagna från momsen. Lagändringarna bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagarna börjar gälla den 1 januari 2022, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att

• snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
• se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
• undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
• se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med beslutet är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 62 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Cirka 18,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till bidrag till folkbildningen. Cirka 2 miljarder kronor går till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder kronor går till bidrag till regional kulturverksamhet.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, tilldelning av medel för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst om sänkt public service-avgift. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om samverkan och inflytande inom filmområdet.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 105 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Riksrevisionen har granskat delar av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Granskningens övergripande slutsats är att verksamheten inte fungerar effektivt. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna. Myndigheter som utlyser medel bör till exempel förbättra sin kontroll och uppföljning och i större utsträckning genomföra extern revision.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen håller med regeringen om att det finns skäl att göra en översyn av den FoU-verksamhet som finansieras av statliga medel.

Riksdagen sa nej till förslagen i motionen och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 11 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Reglerna som gäller tillstånd att utfärda vissa examina för anordnare av utbildning som har andra huvudmän än staten ändras. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta att Internationella sjöfartsorganisationen ska ha rätt att utfärda examina genom Världssjöfartsuniversitetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Beslutet betyder att regeringen får rätt att besluta om att överlåta en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning till en mellanfolklig organisation. Beslutet fattades därför i enlighet med regeringsformen med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande och av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-02

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 17,2 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 8,6 miljarder kronor. Cirka 3,5 miljarder kronor går till länsstyrelserna och cirka 1,1 miljarder till mediestödet.

KU:s förslag skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till Regeringskansliet, länsstyrelserna samt allmänna val och demokrati. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa vidare ja till riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2022.

Riksdagen lade också redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020 till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet, och sa nej till ett antal förslag i motioner om Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till civilutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 5,8 miljarder kronor ur statens budget. Cirka 4 miljarder kronor går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och 309 miljoner kronor går till stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. Cirka 689 miljoner kronor går till Lantmäteriet, cirka 316 miljoner kronor går till Boverket och cirka 169 miljoner kronor går till Konsumentverket.

Utskottets förslag motsvarar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 men med den ändringen att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt stödet för energieffektivisering av flerbostadshus ska avvecklas från årsskiftet 2021/22. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition och nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 146 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser vid beskattning av alkohol och tobak.

Vissa av förslagen om alkoholskatt bygger på ett EU-direktiv. Bland annat gäller det skatteregler vid hanteringen av så kallad denaturerad alkohol, det vill säga alkohol med tillsatser som gör den otjänlig att dricka. Ett annat förslag innebär att svenska små producenter av alkoholdrycker ska kunna få ett intyg som underlättar hanteringen att få vissa skattesänkningar i andra EU-länder.

Regeringen föreslår också olika referensnivåer för alkohol och tobak för att kunna bedöma om enskilda personers transporter av alkohol och tobak till Sverige är avsedda för personligt bruk.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att komplettera definitionen av ett fåmansföretag. Även den så kallade utomståenderegeln har kompletterats. Syftet med ändringarna är främst att säkerställa att skattereglerna följs för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01