Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen.

Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Sverige är anslutet till det så kallade eurovinjettsamarbetet, ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på vissa lagändringar som bör göras med anledning av att Skatteverket har tagit över de uppgifter som tidigare hanterats av skattemyndigheten i Nederländerna.

Det gäller bland annat att beräkningsreglerna för återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska anpassas till de regler som gäller för resten av eurovinjettsamarbetet, men även att överklagandeförbudet i fråga om återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 2 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder.

Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).

Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:

• Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
• Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
• Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Behandlade dokument

1

Justering

2026-06-11

Datum

2026-05-04

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl.

Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.

Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.

De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik.

I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning.

Riksdagen anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina.

Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag.
• De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs.
• Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket.

Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Kontrollen av explosiva och brandfarliga varor ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att motverka sprängdåden i samhället och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor föreslår regeringen flera åtgärder.

• En tillståndspliktig verksamhet ska snarast anmäla till tillståndsmyndigheten om personer som deltagit i eller haft inflytande över verksamheten slutat.
• Polismyndigheten ska kunna överklaga ett beslut om tillstånd till brandfarliga och explosiva varor samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare i verksamhet med explosiva varor.

Därutöver föreslår regeringen att Försvarets radioanstalt och tillsynsmyndigheterna enligt cybersäkerhetslagen ska kunna utbyta information utan hinder av sekretessen i det internationella samarbetet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden.

Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar.

I dag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.

Reglerna om att en utbildning in­om yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper börjar gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning.

Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det införs även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 augusti 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

• få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
• neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
• markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
• ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet.

Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.

Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag.

I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där.

EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027.

Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information.

Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför börjar de nya lagarna gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20