Sök

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa en ny lag om riksdagens medalj.

Regelverket kring riksdagens medalj innebär att talmannen får besluta att dela ut medaljer till bland annat ledamöter som lämnar riksdagen. En ledamot som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd kan få riksdagens medalj i åttonde storleken. Medan en ledamot som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd får riksdagens medalj i tolfte storleken. Dessutom får en medalj i tolfte storleken ges om ledamoten tjänstgjort i minst sex år i följd och under denna tid i minst fyra år varit gruppledare, utskottsordförande, talman eller vice talman.

Beslutet innebär att den lag som i dag finns om riksdagens medalj ersätts med en ny lag. En ersättare som tjänstgjort som ledamot ska kunna tilldelas medalj av talmannen på samma villkor som ordinarie ledamöter. En ersättare har i praktiken samma uppgifter som en ordinarie ledamot. Dessutom ska det som gäller för en ledamot som varit ordförande i ett utskott även gälla för en ledamot som varit ordförande i EU-nämnden.

De nya reglerna börjar gälla den 15 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-11

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen
• det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
• föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 108 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-11

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Regeringen föreslår att det ska införas en upplysningsbestämmelse i skollagen. Bestämmelsen ska klargöra att regeringen, med stöd av restkompetensen, kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När den tioåriga grundskolan införs läsåret 2028/29 förskjuts befintliga årskurser uppåt ett år. Det innebär att befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan behöver ändras för att överensstämma med de nya årskurserna.

Förslaget innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 103 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen lade redogörelsen för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2025, till handlingarna. IPU grundades 1889 med syfte att arbete för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har 181 nationella parlament som medlemmar.

Frågor i fokus under 2025 var bland annat Rysslands krig mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter, internationella adoptioner och internationell terrorism. Dessutom debatterades jämställdhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament, hållbarhetsfrågor samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning, däribland AI.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 29 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att ge bättre förutsättningar för personal som tjänstgör utomlands.

Beslutet innebär att medföljande familjemedlemmar som behöver vaccinera sig för utlandsvistelsen ska få göra det skattefritt. Dessutom ska regionerna ansvara för att erbjuda en god sjuk- och tandvård för personal som anställs av vissa myndigheter för att direkt stationeras utomlands. Sjuk- och tandvården ska även erbjudas medföljande familjemedlemmar till den person som stationerats utomlands.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld.

Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet.

Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas.

Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning.

Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål.

Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde.

En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna.

Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas.

Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning.

Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande:

• Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst.
• Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt.
• En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa.
• Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Kommunerna ska få förbättrade förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott.

Lagändringarna innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter som rör beslut om ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person som Utbetalningsmyndigheten behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetalningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och medicinska underlag.

Lagändringarna kommer träda i kraft i två steg. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behöver göras på grund av ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och EU:s direktiv om värdepappersfonder.

Lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska besluta att ta ut en särskild avgift (en form av sanktionsavgift) vid överträdelser av EU-förordningen i fler fall än i dag.

Det införs även en bestämmelse om överföring av sekretess från vissa andra myndigheter till regeringen med anledning av en ny bestämmelse om informationsdelning i krissituationer i EU-förordningen.

Begränsningen av en värdepappersfonds tillåtna exponering mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument ska gälla alla derivatinstrument som inte har överlämnats för clearing hos en central motpart och inte bara OTC-derivat.

De nya reglerna börjar gälla den 25 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet.

Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra.

Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem.

Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen:

• Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital.
• Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter.
• Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp.

Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att den som driver en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) inte får neka ett bolag att ta upp aktier till handel på plattformen för att bolaget har aktier med olika röstvärden.

En MTF-plattform är ett handelssystem där deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument.

Lagändringarna genomför EU-direktivet om aktier med olika röstvärden. Direktivet syftar till att göra det mer attraktivt för små och medelstora bolag att ta upp aktier till handel på en MTF-plattform och därigenom förbättra bolagens förutsättningar att anskaffa riskkapital.

Lagändringarna ska börja gälla den 5 december 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.

För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning.

Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 123 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Syftet med den nya lagen är att göra det möjligt för Försvarets radioanstalt, FRA, att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.

FRA:s signalspaningsverksamhet är av stor betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik i fredstid och kommer även att vara det om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.

Det försämrade säkerhetsläget de senaste åren har bland annat inneburit att FRA fått en ökad mängd förfrågningar från sina uppdragsgivare. I händelse av krig eller krigsfara kommer det att finnas ett större behov av rapportering till regeringen och andra berörda myndigheter. Det får också anses sannolikt att det kommer att finnas krav på en mer skyndsam rapportering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Förslaget innebär att FOI ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt vad gäller tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt kring tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet.

Syftet med förslaget är att skapa en enhetlighet i regleringen av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och tillsyn över försvarsverksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03