Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-01

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera.

Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-01

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Totalt cirka 16,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa därmed nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, drygt 2,4 miljarder kronor, går till statsbidrag till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bland annat ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

86, 253 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-01

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om

• att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
• att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.

Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

39, 107 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-27

Bordläggning

2023-11-29

Debatt

2023-11-30

Beslut

2023-11-30

Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor.

Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-27

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.

Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.

Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.

Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 31 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.

Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

54, 176 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

69, 173 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut.

Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-20

Bordläggning

2023-11-22

Debatt

2023-11-23

Beslut

2023-11-29

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-17

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).

Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.

Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2023-11-14

Datum

2023-11-17

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU. Reglerna handlar om att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna.

De nya EU-reglerna innebär att Sverige behöver göra vissa ändringar i inkomstskattelagen, skatteförfarandelagen och lagen om avkastningsskatt på pensioner. Därför har regeringen presenterat ett antal lagförslag som bland annat handlar om verksamhetsavyttring, avsättning till periodiseringsfond och möjligheter till anstånd vid utflyttningsbeskattning.

Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22