Sök

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om bl.a. hyreslagen och bostadsrättslagen.

Behandlade dokument

16

Justering

1999-12-14

Datum

1999-12-14

Debatt

2000-01-26

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om naturresursfrågor och vattenrätt.

Behandlade dokument

20

Justering

1999-12-14

Datum

1999-12-14

Debatt

2000-01-26

Riksdagen lade till handlingarna Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Justering

1999-12-09

Datum

1999-12-09

Debatt

2000-02-02

Riksdagen beslutade att inte godkänna regeringens förslag att sänka skatten på dieselolja i miljöklass 3 med 9 öre per liter och höja skatten på dieselolja av miljöklass 1 med 1 öre per liter. Skattejusteringarna bör få vänta till dess effekterna av de ändrade miljöspecifikationerna har kunnat avläsas på bränslemarknaden. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen godkände däremot regeringens förslag om bl.a. skattejusteringar för miljöklasserna på bensin. När det gäller etanolinblandning i bensin uttalade riksdagen att det är viktigt att regeringen följer utvecklingen av produktionsmetoder samt eventuellt nya forskningsrön. Om det finns anledning att anta att maximivärdet för etanolinblandning i bensin bör förändras bör regeringen aktualisera detta under de fortsatta förhandlingarna inom det europeiska Auto/oil-programmet. Regeringen bör i avvaktan på att Auto/oil-programmets andra del slutförts pröva möjligheten att av Europeiska kommissionen få dispens från direktivets bestämmelser om högsta tillåtna volymhalt etanol i bensin. (Se även 1999/2000:SkU8 .)

Justering

1999-12-08

Datum

1999-12-08

Debatt

1999-12-15

Riksdagen lade till handlingarna regeringens årliga rapport om läget beträffande den ekonomiska brottsligheten. I skrivelsen redovisas översiktligt de åtgärder som vidtagits inom ramen för regeringens strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-12-07

Datum

1999-12-07

Debatt

2000-02-02

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om processrättsliga frågor. Motionerna rör bl.a. rätten till domstolsprövning, specialdomstolarna, forum vid skadeståndskrav på grund av felaktig myndighetsutövning och domarnas bisysslor.

Behandlade dokument

16

Justering

1999-12-07

Datum

1999-12-07

Debatt

2000-02-02

Riksdagen godkände ett antal av regeringens förslag som behöver lagtekniskt samordnas bl. a. på grund av den tidsmässiga ordning som de behandlas i olika utskott och beslutas av riksdagen.

Behandlade dokument

4

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslag på sammanlagt 3 310 miljoner kronor till regional utjämning och utveckling för år 2000. Riksdagen beslutade också att regeringen i fortsättningen ska bestämma dels om utformningen av det regionala utvecklingsbidraget, dels om vilka områden som ska ingå i de nationella stödområdena. Förvaltningsmyndigheterna, dvs. vissa länsstyrelser, ska i fortsättningen ha det fulla ansvaret för genomförandet av respektive strukturfondsprogram för perioden 2000-2006. Enligt huvudprincipen ska förvaltningsmyndigheterna även vara utbetalningsansvariga för respektive program. När det gäller stödformen nedsättning av socialavgifter har det framkommit att EG-kommissionen inte skulle godkänna regeringens förslag. Riksdagen beslutade därför om vissa ytterligare justeringar i lagen. Det innebär att stödområdet ändras och att flera begränsningar sker i fråga om vilka företag som kan erhålla stöd. Tillverkningsindustrin slopas bland de stödberättigade verksamheterna. Vidare kan inte längre stöd lämnas för sådana verksamheter som får transportbidrag för den aktuella perioden. När det gäller företagsadministrativa uppgifter, vilka generellt kan generera stöd, undantas vissa branscher. De nya reglerna måste godkännas av kommissionen innan de kan träda i kraft.

Behandlade dokument

26

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-16

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslag på sammanlagt 2 983 miljoner kronor till näringsliv för år 2000. De största anslagen är teknisk forskning och utveckling (689 miljoner kronor), rymdverksamhet (534 miljoner kronor), Närings- och teknikutvecklingsverket (223 miljoner kronor) och småföretagsutveckling (189 miljoner kronor).

Behandlade dokument

26

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-16

Riksdagen beslutade om riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Det kommande utvecklingsarbetet och analysen syftar i huvudsak till att få de olika delarna i den ekonomiska styrningen att i ökad utsträckning stödja varandra, bl.a. genom en tydligare koppling mellan finansiell styrning och resultatstyrning.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen beslutade om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (avvecklingssystem). Avveckling innebär att deltagarnas förpliktelser fullgörs i systemet genom överförande av likvid eller finansiella instrument. Beslutet bygger på ett EG-direktiv (Finalitydirektivet) som syftar till att reducera de rättsliga riskerna i avvecklingssystem och därigenom stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Vidare syftar direktivet till att undanröja rättsliga hinder för överföringar av större betalningar och finansiella instrument inom den inre marknaden.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag på 23 083 miljoner kronor till avgiften till Europeiska gemenskapen för år 2000.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 81 810 miljoner kronor till statsskuldsräntor för år 2000.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslag till bidrag till kommuner för år 2000. Bidragen, som sammanlagt omfattar 97 667 miljoner kronor, omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landsting. Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i form av bidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.

Behandlade dokument

21

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslagen på 1 578 miljoner kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för år 2000. De största anslagen är Riksgäldskontoret (425 miljoner kronor), Statistiska centralbyrån (385 miljoner kronor), Riksrevisionsverket (156 miljoner kronor) och Finansinspektionen (130 miljoner kronor).

Behandlade dokument

14

Justering

1999-12-02

Datum

1999-12-02

Debatt

1999-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 25 362 miljoner kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för år 2000. Riksdagen godkände även regeringens förslag till principer för ett nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen samt struktur för det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.

Behandlade dokument

77

Justering

1999-11-30

Datum

1999-11-30

Debatt

1999-12-10

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som under år 1998 helt eller delvis ägdes av staten.

Justering

1999-11-30

Datum

1999-11-30

Debatt

1999-12-16

Ett nytt, samordnat studiestödssystem införs den 1 juli 2001. De nuvarande studiestödsformerna studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ersätts då av ett nytt studiestöd, som ska kallas studiemedel. De nya studiemedlen består liksom hittills av dels bidrag, dels lån. Totalbeloppet förändras inte. Bidragsdelen föreslås öka från nuvarande ca 28 procent till 34,4 procent av totalbeloppet. Fribeloppet för inkomst vid sidan av studiemedlen höjs kraftigt. Med utgångspunkt i att studielån i princip alltid ska betalas tillbaka organiseras återbetalningen i ett modifierat annuitetssystem över normalt ca 25 år. Det totala lånets storlek bestämmer hur stort belopp som ska återbetalas ett visst år. En garantiregel gör det möjligt att skjuta upp återbetalning som överstiger 5 % (efter 50 års ålder 7 %) av låntagarens aktuella inkomst. Bidragsdelen i studiemedlen förblir obeskattad och läggs till grund för pensionsrätt.

Behandlade dokument

25

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

1999-12-13

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 20 981 miljoner kronor till studiestöd för år 2000. Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieåldern höjs den 1 januari 2000 med 100 kr per månad. Anslaget till studiemedel är beräknat för den föreslagna utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen (se 1999/2000:UbU1). Ungefär lika många vuxenstuderande som år 1999 kommer att kunna få något slag av vuxenstudiestöd. Den som har påbörjat forskarutbildning före den 1 april 1998 ska kunna få studiemedel för forskarutbildningen enligt äldre regler under åren 2000 och 2001.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

1999-12-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för hur Sveriges samarbete med de nya demokratierna på östra sidan Östersjön utvecklats sedan 1989.

Behandlade dokument

11

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

1999-12-06