Sök

Arbetstagare ska fr.o.m. den 1 september 2001 ha rätt, men inte skyldighet, att stanna kvar i anställningen till 67 års ålder. Det ska i fortsättningen inte att vara möjligt att träffa avtal om avgångsskyldighet dessförinnan. Lagen träder i kraft den 1 september 2001. Enligt en övergångsbestämmelse ska kollektivavtal som ingåtts före ikraftträdandet trots den nya regeln gälla fram till dess att avtalet löpt ut eller längst till utgången av år 2002. För att göra det möjligt också för läkare, sjukgymnaster, tandläkare och tandhygienister att fortsätta förvärvsarbeta höjs åldersgränserna från 65 till 67 år för rätt till ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för sjukgymnastik och lagen om allmän försäkring. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med förslag att i nästa steg avskaffa dessa åldersgränser helt.

Behandlade dokument

8

Beredning

2001-04-26

Justering

2001-05-10

Datum

2001-05-10

Debatt

2001-05-16

Riksdagen beslutade att Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anförtros förvaltningsuppgiften att fördela statligt studiestöd för korttidsstudier. Sekretesslagen ändras för att offentlighetsprincipen ska kunna tillämpas på den del av LO:s och TCO:s verksamhet som rör hanteringen av bidrag vid korttidsstudier. Riksdagen beslutade också om ändringar i den nya studiestödslag som ska börja gälla den 1 juli 2001 och i övergångsbestämmelserna till den lagen: Ökad möjlighet att få studielån efter 41 års ålder, en ny övergångsbestämmelse om längsta tid för studiemedel för högskolestudier, följdändringar i studiestödslagen med anledning av de termer och uttryck som används i inkomstskattelagen, samordning av vissa studiestöd samt en ny övergångsbestämmelse om bidrag vid korttidsstudier. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

6

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Riksdagen beslutade om mål och strategi för utveckling av vuxnas lärande. Statens skolor för vuxna (SSV) får ett utvidgat uppdrag, nämligen att stödja kommunernas användning av distansmetoder i vuxenutbildningen. Skollagen ändras när det gäller svenskundervisning för invandrare (sfi). Sfi ska vända sig till invandrare, oavsett om de är nyinflyttade eller ej, och ska anordnas som kurser (inte nödvändigt som en kurs). I rekryteringssyfte införs en särskild form av studiemedel, som till 100 % är bidrag och en möjlighet att därutöver få ytterligare 22,5 % av ordinarie totalbelopp som bidrag. Målgruppen är personer som är minst 25 år och är arbetslösa, riskerar arbetslöshet eller har funktionshinder. Ett särskilt riktat statsbidrag för kommunal vuxenutbildning införs fr.o.m. 2003. Det ska fr.o.m. 2006 inordnas i det generella bidraget till kommunerna. Ett särskilt riktat bidrag ska under samma tid lämnas till Folkbildningsrådet för kurser inom folkhögskolan. Det ska 2006 inordnas i det generella bidraget till folkbildningen. Skollagens definition av gymnasial vuxenutbildning ändras. Gymnasial vuxenutbildning ska syfta till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Behandlade dokument

46

Anföranden och repliker

60, 1 minuter

Beredning

2001-04-05

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-18

Folkhälsoinstitutet får fr.o.m. den 1 juli 2001 en ny roll inom folkhälsoområdet och institutets namn ändras till Statens folkhälsoinstitut. Institutet ska ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på området och ansvara för övergripande tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Alkoholinspektionen avvecklas den 1 juli 2001 och dess uppgifter förs över till Statens folkhälsoinstitut.

Behandlade dokument

9

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-18

Förtidspension ersätts med sjukersättning och aktivitetsersättning fr.o.m. den 1 januari 2003. Förtidspension och sjukbidrag ska inte som i dag vara en del av den allmänna pensioneringen utan i stället tillhöra sjukförsäkringssystemet. Begreppet förtidspension och sjukbidrag utmönstras och ersättningen vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga ska benämnas sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Försäkrade som är yngre än 30 år ska kunna få aktivitetsersättning fr.o.m. den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år. Försäkringskassan ska vara skyldig att erbjuda den som beviljats aktivitetsersättning möjlighet att delta i aktiviteter. Försäkrade med funktionshinder i åldrarna 19-29 år ska ha rätt till hel aktivitetsersättning utan någon prövning av arbetsförmågan så länge studier bedrivs på grundskole- eller gymnasienivå. Sjukersättningssystemet ska omfatta både en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning och ett grundskydd i form av garantiersättning. Personer som har förtidspension när sjukersättningssystemet träder i kraft ska få förtidspensionen omvandlad till inkomstrelaterad sjukersättning respektive garantiersättning. Den som vid ikraftträdandet har sjukbidrag ska få förmånen omvandlad till en tidsbegränsad sjukersättning. Aktivitetsersättning ska däremot inte bli aktuell förrän tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpt ut. Efter omvandlingen ska den försäkrade i princip få oförändrad nettoersättning.

Behandlade dokument

9

Anföranden och repliker

22, 58 minuter

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-06-01

Socialförsäkringsregisterlagen anpassas till personuppgiftslagen (PUL).

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-06-01

Det blir fr.o.m. den 1 juli 2001 möjligt att anlita även andra auktoriserade eller godkända revisorer än ett aktiebolags egna för granskningar av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och av fusionsplaner. I dag kräver lagen att granskningen ska utföras av bolagets egna revisorer, vilket medfört problem för svenska aktiebolag som är noterade på börs i USA. Apportemission är en nyemission med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar (apportegendom).

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Beslut

2001-05-17

Riksdagen godkände kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen. Förordningen handlar om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Kompletteringarna gäller framför allt handläggningen av exekvaturförfarandet, som innebär att en part kan få fastställt om en dom som har meddelats i en annan medlemsstat erkänns eller får verkställas i Sverige.

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Beslut

2001-05-17

Rätten till skadestånd för ideell skada stärks. Med ideell skada menas bl.a. sveda och värk samt lyte eller annat stadigvarande men. Riksdagens beslut innebär att nära anhöriga till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling får rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkas på grund av dödsfallet. Beslutet innebär vidare bl.a. att rätten till ersättning för ideell skada vid personskada och för kränkning genom brott ska kunna ärvas i större utsträckning än i dag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

16

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om kommersiell lokalradio. Tillstånd att sända lokalradio ska fördelas enligt nya grunder som ställer vissa krav på tillståndshavarna. De som får nya tillstånd ska betala en koncessionsavgift om 40 000 kr per år, medan de som har befintliga tillstånd även under kommande tillståndsperioder ska betala den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet. Tillstånd ska inte längre fördelas genom ett auktionsförfarande utan av Radio- och TV-verket genom ett urvalsförfarande som i huvudsak baseras på ägarförhållanden och åtaganden i fråga om programinnehåll. Förbudet att ge tillstånd att sända lokalradio till tidningsutgivare samt programföretag som fått tillstånd av regeringen att sända ljudradio- eller TV-program avskaffas liksom förbudet för en tillståndshavare att ha mer än ett tillstånd. Ett tillstånd att sända lokalradio får förenas med villkor av olika slag. Varje tillståndshavare ska dagtid sända minst tre timmar eget material. Ett tillstånd att sända lokalradio ska gälla i högst fyra år, och tillstånden får därefter förlängas med högst fyra år i taget. De befintliga tillstånden ska kunna förlängas med åtta år och därefter med högst fyra år i taget. Den första tillståndsperioden begränsas till tre år för att tillståndsperioder för såväl gamla som nya tillstånd ska löpa ut vid utgången av 2008. De nya reglerna för den kommersiella lokalradion införs i radio- och TV-lagen. Lokalradiolagen och den s.k. stopplagen upphävs. Lagändringarna, som av grundlagsskäl vilat i ett år, träder i kraft den 1 juli 2001. (Se även 1999/2000:KU12 , 1999/2000:KU15 , 1999/2000:KU23 .)

Behandlade dokument

4

Anföranden och repliker

26, 1 minuter

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 om massmediefrågor: mångfald, mediernas roll, riktlinjer för mediepolitiken, konvergens, pornografi i kabel-TV, TV-direktivet, tillgänglighet för funktionshindrade, digital-TV, samisk TV, digital radio, rätt till genmäle, Granskningsnämnden för radio och TV samt distribution av tidningar och tidskrifter.

Behandlade dokument

15

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Beredning

2001-03-22

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Sprängämnesinspektionen läggs ned den 30 september 2001 och verksamheten där förs över till Statens räddningsverk.

Behandlade dokument

1

Beredning

2001-04-26

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Riksdagen beslutade, i avvaktan på en kommande översyn av försäkringsbolagens placeringsregler, om två lagändringar om hur ett försäkringsbolag ska beräkna sina åtaganden inom livförsäkringsrörelse (livförsäkringsavsättningar). Finansinspektionen får friare möjligheter att föreskriva hur diskonteringsräntan ska bestämmas. En dispensbestämmelse ska i vissa fall ge möjlighet till undantag från lagens placeringsbegränsningar för tillgångar som skuldtäcker livförsäkringsavsättningarna.

Behandlade dokument

1

Beredning

2001-04-19

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-30

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att utarbeta och formulera en globaliseringsstrategi som bör bilda grunden för Sveriges agerande i olika internationella församlingar. Inom globaliseringsstrategin ska olika förslag och metoder värderas och prioriteras. Det rör sig om såväl förslagen om en omsättningsskatt på internationell valutahandel, en s.k. Tobinskatt, som andra alternativa metoder för att öka stabiliteten i det internationella finansiella systemet och för att hantera eller finansiera åtgärder mot växande globala utmaningar, som t.ex. miljöproblemen, klimatförändringarna, minskat internationellt utvecklingsbistånd etc.

Behandlade dokument

7

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Beredning

2001-03-06

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin förvaltning av Riksbanken under 2000 samt fastställde Riksbankens balansräkning och resultaträkning. Den föreslagna dispositionen innebär bl.a. att 28,2 miljarder kronor ska levereras in till statsverket, varav 8,2 miljarder som reguljär utdelning och 20 miljarder som extraordinär utdelning. Riksdagen gav riksbanksfullmäktige i uppdrag att nästa år göra ytterligare en extraordinär inleverans till statsverket i storleksordningen 20 miljarder kronor. Vidare godkände riksdagen finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik för perioden 1998-2000.

Behandlade dokument

7

Beredning

2001-03-20

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Den ledamot i Arbetsdomstolen som ska företräda staten som arbetsgivare ska utses efter förslag från Arbetsgivarverket. Riksdagen beslutade också om lagändringar till följd av att Sveriges Industriförbund har upplösts och att Svenska Arbetsgivareföreningen har bytt namn till Föreningen Svenskt Näringsliv. Vidare beslutades om lagändringar med anledning av att Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) uppgifter när det gäller forskning har övertagits av den nya myndigheten Verket för innovationssystem. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Datum

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Flygvapnets Uppsalaskolor och Upplands flygflottilj läggs ned den 31 december 2003. Riksdagen har tidigare beslutat att åtta JAS 39 Gripen-divisioner ska fördelas på fyra flottiljer. Det är inte en långsiktig lösning att etablera JAS 39 Gripen-verksamhet i Uppsala. Inte heller annan militär flygverksamhet är långsiktigt lämplig i Uppsala. Upplands flygflottilj läggs därför ned. Riksdagen har också tidigare beslut att F 10 i Ängelholm ska läggas ned den 31 december 2002. De fyra flottiljer som därmed kommer att finnas kvar är F 4 i Östersund, F 7 i Såtenäs, F 17 i Kallinge och F 21 i Luleå. (Se även 1999/2000:FöU2 .)

Behandlade dokument

17

Beredning

2001-01-16

Justering

2001-05-04

Datum

2001-05-04

Debatt

2001-05-16

Riksdagen avslog eller besvarade motioner från allmänna motionstiderna 1998/99, 1999/2000 och 2000/01 om internationella miljöfrågor.

Behandlade dokument

20

Beredning

2001-03-27

Justering

2001-05-03

Datum

2001-05-03

Debatt

2001-05-16

Beslut

2001-05-17

Det införs en automatisk balansering av ålderspensionssystemet. Ett balanstal ska varje år fastställas som visar förhållandet mellan tillgångar och skulder i ålderspensionssystemets fördelningsdel. När balanstalet visar att tillgångarna är mindre än skulderna ska avsteg automatiskt göras från indexeringen av pensionsbehållningar och pensioner. Indexering innebär att pensionerna räknas upp eller ned beroende på inkomst- och prisutvecklingen. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att överväga om balanstalet ska vara mer fingraderat. Det skulle medföra att balanseringsmekanismen reagerade vid mindre variationer och att risken för en varaktig obalans i pensionssystemets tillgångar och skulder spreds över en längre tid och således fördelades på fler personer och med mycket mindre sänkning av uppräkningen. Riksdagen beslutade också om riktlinjer om fördelning av eventuella överskott i fördelningssystemet. Överskott ska fördelas på de försäkrade genom ett tillägg till indexeringen som motsvarar det utdelningsbara överskottet.

Behandlade dokument

16

Justering

2001-05-03

Datum

2001-05-03

Debatt

2001-05-16

Riksdagen beslutade om lagändringar som ska minska antalet inställda huvudförhandlingar i brottmål i tingsrätterna. I dag ställs ungefär en fjärdedel av alla huvudförhandlingar in. Beslutet innebär utvidgade möjligheter att döma till fängelse även i fall där den åtalade uteblivit, att meddela uppskov med huvudförhandling i mål där den åtalade är anhållen eller häktad samt att använda förenklad delgivning. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2001. Vidare avslog riksdagen, med anledning av motionsförslag, förslaget att regeringen ska få möjlighet att föreskriva att ett ärende om företagsrekonstruktion, skuldsanering eller felparkering ska handläggas av en annan tingsrätt än den tingsrätt som enligt de nu gällande reglerna är behörig, om de båda tingsrätterna har sina domkretsar inom samma län.

Behandlade dokument

6

Beredning

2001-04-19

Justering

2001-05-03

Datum

2001-05-03

Debatt

2001-05-17