Sök

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Det införs två förbättringar av bostadstillägget för pensionärer (BTP). Den första genom att ersättningsnivån för BTP höjs med en procentenhet från 90 till 91 % av bostadskostnaden upp till 4 500 kr. Den andra genom att åldersgränsen för när hemmavarande barn ska anses som självförsörjande, och därmed svara för en del av bostadskostnaden, höjs från 18 till 20 år. Ändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2002, innebär en förbättring för pensionärer som får BTP och för vissa änkor, eftersom änkepensionen inkomstprövas enligt motsvarande regler. Den lägsta ersättningsnivån för de dagar i föräldraförsäkringen som kan ersättas med sjukpenningbelopp höjs från 60 till 120 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2002. Möjligheten att få vårdbidrag retroaktivt före ansökningsmånaden slopas fr.o.m. den 1 januari 2002. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. får 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Därmed avsätts inte några medel av anslaget för finansiell samordning. Regeringen fick i uppdrag att under våren 2002 återkomma med förslag om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. Vidare fick försäkringskassorna 100 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

167

Förslagspunkter

50

Reservationer

54 

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-27

Debatt

2001-12-05

Beslut

2001-12-05

Riksdagen godkände regeringens förslag till en ny politik för hållbar regional utveckling i alla delar av landet. Det tidigare politikområdet regionalpolitik och delområdet regional näringspolitik slås samman och bildar ett nytt politikområde, som benämns regional utvecklingspolitik. Riksdagen godkände också regeringens förslag till strategier inom den regionala utvecklingspolitiken. Vidare godkändes regeringens förslag om lokala utvecklingsprogram för kommersiell service.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

20

Reservationer

17 

Justering

2001-11-27

Datum

2001-11-27

Debatt

2001-12-12

Beslut

2001-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till regional utjämning och utveckling. De största anslagen går till allmänna regionalpolitiska åtgärder (1 640 miljoner kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden (1 000 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Lagen om nedsättning av socialavgifter upphävs vid årsskiftet. Orsaken är EG-kommissionens beslut att stödformen inte är förenlig med EG:s statsstödsregler. Vidare avskaffas de regionalpolitiska stödformerna lån till privata regionala investmentbolag respektive småföretagsstöd. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om EG:s framtida regionalpolitik. Det är viktigt att en reform av EG:s regionalpolitik kommer till stånd inför nästa programperiod. Reformen måste bl.a. innebära att regionalpolitikens inriktning ändras och att dess omfattning minskas. Regionalstödet till de nuvarande medlemsländerna måste reduceras till förmån för kandidatländerna. I de fall EU ekonomiskt ska stödja olika regioner bör det vara frågan om regioner som ligger väsentligt under genomsnittet i unionen när det gäller levnadsstandard och medelinkomst.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Justering

2001-11-27

Datum

2001-11-27

Debatt

2001-12-12

Beslut

2001-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till internationellt bistånd. Biståndsramen blir 0,74 % av bruttonationalinkomsten (BNI) för 2002, 0,81 % för 2003 samt 0,86 % plus 200 miljoner kronor för 2004. Det svenska biståndet ska nå 1 % av BNI helst till år 2005.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

126

Reservationer

19 

Beredning

2001-10-18

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-14

Beslut

2001-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till internationell samverkan på totalt 1 162 miljoner kronor för 2002. De största anslagen rör bidrag till internationella organisationer (500 miljoner kronor), Nordiska ministerrådet (297 miljoner kronor) och fredsfrämjande verksamhet (152 miljoner kronor).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 1 minuter

Beredning

2001-10-16

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-10

Beslut

2001-12-11

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2001. Det innebär bl.a. följande: Maxtaxan byggs ut under 2002. För det kommande budgetåret föreslås 3 900 miljoner kronor. Bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem ökas med 1 000 miljoner kronor. Arbetet med att rekrytera studerande till vuxenutbildningen fortsätter och förstärks. Den kvalificerade yrkesutbildningen permanentas och byggs ut. Utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen fortsätter. Ett svenskt nätuniversitet bildas med en ny central myndighet, som delvis ersätter Distansutbildningsmyndigheten. Universiteten och högskolorna får öronmärkta medel till pedagogisk utbildning av lärarna. Centrala studiestödsnämnden får för andra året i rad 20 miljoner kronor för inrättande av ett servicecenter för studiestöd i Kiruna. Vetenskapsrådet får drygt två miljarder kronor, varav ca 300 miljoner kronor är nya medel för bl.a. ökade resurser till forskning om biologisk mångfald och ekologi, fortsatt utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga forskningen och särskilt stöd till s.k. småämnen.

Behandlade dokument

155

Förslagspunkter

86

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

111, 139 minuter

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-07

Beslut

2001-12-07

Riksdagen beslutade att överföra behörigheten att utfärda s.k. Schengenintyg från Läkemedelsverket till Apoteket AB. Intyget krävs när en person behöver ta med sig ett narkotiskt läkemedel, för eget medicinskt bruk, till ett annat Schengenland. Syftet är att underlätta för de enskilda resenärerna samtidigt som kraven bibehålls på kontroll för att förhindra spridning av narkotiska läkemedel till den illegala marknaden. Apoteket AB:s beslut ska kunna överklagas till Läkemedelsverket. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-06

Beslut

2001-12-07

Starten för det efterlevandeskydd före pensionstid som finns inom ramen för premiepensionssystemet senareläggs ett år. Möjligheten att teckna sig för skyddet öppnas därmed inte förrän 2003. Orsaken är att det råder stor osäkerhet om skyddets ekonomiska hållbarhet. Denna fråga måste därför analyseras djupare, och reglernas utformning måste eventuellt justeras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-05

Beslut

2001-12-05

Riksdagen beslutade om olika socialförsäkringsfrågor. En försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen inleds för förmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försöksverksamheten ska pågå t.o.m den 30 juni 2003, ett halvår längre än regeringen föreslagit. Ett särskilt högriskskydd införs för levande donatorer av organ och vävnader i samband med donationsingrepp eller utredningar om sådant ingrepp. Skyddet medför att donatorns arbetsgivare har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön. Den enskilde får ersättning för den första dagen i en sjukperiod (karensdagen). Arbetsgivare ska inte längre lämna uppgift till Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har gett en arbetstagare rätt till sjuklön. Statistiska centralbyrån bör i stället bli insamlande myndighet för allt underlag till statistikföringen av den korta sjukfrånvaron. Försäkringskassans skyldighet att vid en viss senaste tidpunkt göra en s.k. fördjupad bedömning av sjukpenningrätten upphör. Det betyder inte att försäkringskassan inte längre ska göra en sådan bedömning utan endast att detaljregleringen upphör. Ändringarna träder huvudsakligen i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-05

Beslut

2001-12-05

En ny lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör träder i kraft den 1 januari 2002. Till varje lysrör är anslutet ett förkopplingsdon, som det finns olika modeller av med varierande elförbrukning. Enligt ett EG-direktiv, som ska främja användningen av högeffektiva förkopplingsdon, får förkopplingsdon släppas ut på marknaden endast om de uppfyller direktivets krav. Förkopplingsdon får släppas ut på marknaden t.o.m. den 21 maj 2002 även om de inte uppfyller de krav som ställs i lagen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2001-11-20

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-11

Beslut

2001-12-11

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på näringslivsområdet för 2002. De största anslagen går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (923 miljoner kronor), rymdverksamhet (503 miljoner kronor) och näringslivsutveckling i Östersjöregionen (250 miljoner kronor). Riksdagen lade vidare till handlingarna regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag. Regeringen fick i uppdrag att skyndsamt finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-11

Beslut

2001-12-11

Riksdagen beslutade om en ny lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Bakgrunden är främst behovet att anpassa den svenska lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-rättsliga regler som numera gäller på området. De nuvarande reglerna i miljöbalken om motorbränslens indelning i miljöklasser och förbud mot att saluföra bränslen som inte uppfyller baskraven inom EU överförs till den nya lagen. Dessa regler ändras inte i sak.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-04

Beslut

2001-12-04

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2002. Anslagen är fördelade på sju politikområden. Det mest omfattande av dessa är Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Anslaget till arealersättning och djurbidrag m.m. med sänks med 3,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en följd av riksdagens beslut att sänka ramen för utgiftsområdet (se 2001/02:FiU1 ). Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Ett nytt anslag beslutades för en särskild djurskyddsmyndighet som regeringen vill inrätta för att förstärka djurskyddet. Riksdagen gav vidare, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

46, 139 minuter

Beredning

2001-10-23

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-10

Beslut

2001-12-11

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till miljö- och naturvård på totalt 3 125 miljoner kronor för 2002. Riksdagen har tidigare beslutat om miljökvalitetsmål samt delmål och system för uppföljning (se 1998/99:MJU6 och 2001/02:MJU3 ). Dessa ger förutsättningar och underlag för att kraftfullt förstärka miljöarbetet de närmaste åren. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 970 miljoner kronor år 2002, ca 1 200 miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under de första åren inriktas insatserna till stor del mot kunskapsuppbyggnad samt strategi- och programutveckling. Därefter inträder en mer resurskrävande åtgärdsfas.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

16

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Beredning

2001-10-23

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-10

Beslut

2001-12-11

Riksdagen godkände Nicefördraget och ändringar i anslutningslagen. Besluten fattades enligt regeringsformen med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Nicefördraget slöts vid toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i december 2000. Regeringskonferensen behandlade institutionella frågor och hade två huvudsakliga mål: att förbereda unionen för en utvidgad medlemskrets och att tillförsäkra en effektiv och handlingskraftig union även efter en utvidgning. Nicefördraget innebär att vissa nya, men begränsade, beslutsbefogenheter överlåts till EG. Samarbetet ändrar inte karaktär på grund av Nicefördraget, utan förblir i grunden mellanstatligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om hur ett konvent, i huvudsak baserat på de nationella parlamenten, bör utformas och fungera i förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens. Riksdagen betonade våren 2001 betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i detta arbete (se 2000/2001:KUU1 ).

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

1 

Beredning

2001-10-17

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-06

Beslut

2001-12-06

Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

17

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

56, 126 minuter

Beredning

2001-10-16

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-11-28

Beslut

2001-11-28

Riksdagen beslutade om privilegier och immunitet för Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska unionens satellitcentrum.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-04

Beslut

2001-12-04

Riksdagen godkände ett protokoll om ändring i Europolkonventionen. Ändringen innebär att Europols behörighet utvidgas till att omfatta penningtvätt i allmänhet, oberoende av vilken typ av brott som penningtvätten härrör från. Konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) godkändes av riksdagen i oktober 1997 (se 1997/98:JuU2 ).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-04

Beslut

2001-12-04

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till rättsväsendet på totalt knappt 24 miljarder kronor för 2002. De tyngsta anslagen är polisväsendet (13 684 miljoner kronor), domstolsväsendet (3 617 miljoner kronor) och kriminalvården (4 123 miljoner kronor). Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att snarast överföra Nationella insatsstyrkan från Polismyndigheten i Stockholms län till Rikspolisstyrelsen. Nationella insatsstyrkans huvuduppgift är att bekämpa terrorism i landet.

Behandlade dokument

117

Förslagspunkter

51

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

64, 1 minuter

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-04

Beslut

2001-12-04

Riksdagen godkände regeringens förslag till försvarsbeslut för 2002-2004. Överstyrelsen för civil beredskap läggs ned den 30 juni 2002. De tidigare riksdagsbesluten fattade 1999 och 2000 om försvarspolitiken bör, i tillämpliga delar, gälla även kommande försvarsbeslutsperiod (se även bl.a. 1999/2000:FöU2 ). Funktionsindelningen inom det civila försvaret upphör. Det tidigare riksdagsbeslutet att lokalisera den samlade operativa insatsledningen till Täby/Näsbypark upphävs (se även 2000/2001:FöU9 ). Beslutet från i mars år 2000 om utvecklingen av Försvarsmaktens krigsförband fram t.o.m. år 2004 ligger fast. Ett helikopterförband ska skapas och Svea och Östgöta helikopterbataljoner avvecklas. Regeringen ska i exportstödjande syfte få överlåta materiel som inte behövs i försvaret, t.ex. 40 JAS-plan. Vidare gör riksdagen följande tillkännagivande till regeringen: 1) Det bör ankomma på riksdagen att besluta om inrättandet av den nya planeringsmyndigheten för civil beredskap. Detta mot bakgrund av den stora betydelse myndigheten får i den nya strukturen för krishantering i samhället. 2) Resurser för krigsberedskap ska kunna användas även för att förebygga svåra påfrestningar på fredssamhället. 3) Regeringen delges ett resonemang om strukturen för krishantering i samhället, bl.a. Regeringskansliets roll. 4) Regeringen bör fortsättningsvis överväga alternativ med en delad lokalisering av den operativa insatsledningen

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

25

Reservationer

20 

Beredning

2001-10-25

Justering

2001-11-22

Datum

2001-11-22

Debatt

2001-12-05

Beslut

2001-12-06