Film

Betänkande 2001/02:KRU10

Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU10

Film

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2001/02. I flera
motioner tas frågor upp med anknytning till 2000 års
filmavtal. Motionsyrkandena handlar om att
filmavtalet skall utvärderas, att frågan om resurser
till nya regionala filmcentrum skall tas upp i den
nu påbörjade avstämningen av filmavtalet, att
förslag ges till hur begreppet kvalitetsfilm skall
definieras och tillämpas samt att utfallet av
folkrörelsernas filmverksamhet skall ses över.
Vidare behandlas motionsyrkanden om att en satsning
skall göras på de nationella minoriteterna inom
filmens område och att projektet Film i Sameland och
Tornedalen skall förverkligas. Övriga filmfrågor som
behandlas är förslag om att inrätta en
utvecklingsfond, att finansiera en årligt utkommande
filmkatalog, att offentlighetsprincipen bör gälla
för Svenska institutet och att beteendevetenskaplig
kompetens bör säkerställas då beslut skall fattas om
åldersgräns på film. Slutligen behandlas en fråga om
ideella kulturföreningars verksamhet och
entreprenad.

Samtliga dessa motioner har avstyrkts.
I betänkandet finns åtta reservationer och två
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utvärdering av 2000 års filmavtal
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande
12.
Reservation 1 (m, fp)

2. Regionala filmcentrum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande
11.
Reservation 2 (kd)

3. Kvalitetsbegreppet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande
12.
Reservation 3 (kd)

4. Folkrörelsernas filmverksamhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr315.

5. En satsning på de nationella
minoriteterna inom filmens område

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande
5.
Reservation 4 (v)

6. Projektet Film i Sameland och
Tornedalen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr420
yrkande 4 samt 2001/02:
Kr422 yrkande 63.
Reservation 5 (mp)

7. Inrättande av en utvecklingsfond

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
62.
Reservation 6 (fp, mp)

8. Filmkatalog

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr222.

9. Handlingsoffentlighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande
13.
Reservation 7 (kd)

10. Kammarrättens samråd med beteendevetare
inför beslut om åldersgräns på film

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr429 yrkande
3.
Reservation 8 (kd)

11. Ideella kulturföreningars verksamhet
och entreprenad

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr330.
Stockholm den 19 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva Arvidsson (s),
Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti
(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg
(kd).
Filmavtalet

Genom riksdagens beslut hösten 1996 om att anta nya
mål för kulturpolitiken kom de nationella
kulturpolitiska målen att utgöra grunden även för
den nationella filmpolitiken (jämför prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41, rskr.
1996/97:129). Statens insatser på filmområdet är
knutna till den avtalsmodell som funnits i Sverige
sedan år 1963 och som alltjämt råder. Nu gällande
avtal, 2000 års filmavtal, avser tiden den 1 januari
2000 t.o.m. den 31 december 2004. De avtalsslutande
parterna är, förutom staten, filmbranschen, dvs.
Sveriges Biografägareförbund, Folkets
Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen
Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening och
Föreningen Sveriges Filmproducenter, samt TV-
företagen Sveriges Television AB (SVT) och TV 4 AB
(jämför prop. 1989/99:131, bet. 1999/2000:KrU5,
rskr. 1999/2000:13). Enligt 13 § i filmavtalet
skall Svenska Filminstitutet använda de medel som
tillförts institutet för följande ändamål:

1. Produktionsstöd till svensk film

2. Stöd till distribution och visning av film i
hela landet
3. Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Produktionsstödet till svensk film omfattar
förhandsstöd (till långfilm, barn- och ungdomsfilm,
kort- och dokumentärfilm samt utvecklingsstöd),
publikrelaterat stöd samt upphovsmannastöd. Peter
Hald, vice vd för Svenska Filminstitutet, har den 13
september 2001 meddelat följande angående det
publikrelaterade stödet.

Svenska Filminstitutet kan inte längre garantera
utbetalning av PRS till filmer som anmäls från
och med 2001-09-13.

Stödet har en begränsad budget som
Filminstitutet inte har befogenhet att öka och
den fortsatta framgången för svensk film har
inneburit att många filmer anmäls och att de
filmer som haft premiär i hög utsträckning varit
berättigade till sina maximala stödbelopp, vilket
tillsammans inneburit att de anslagna medlen för
avtalsperioden redan intecknats.
Filminstitutet kommer fortsatt att ta emot
anmälningar från de producenter som beslutar sig
för att starta inspelningar, trots att ingen
garanti om framtida utbetalning av PRS kan ges.
Om ytterligare medel kan tillföras stödformen och
om de filmer som redan garanterats PRS ej uppnår
sina maximala belopp kommer dessa medel att
garanteras anmälda filmer enligt en turlista som
baserar sig på anmälningsdatum.
För att anmälan skall anses inlämnad måste
samtliga dokument som krävs enligt bestämmelserna
bifogas och filmen måste ha premiär inom ett år
från anmälningsdatum. För en film som av
särskilda skäl har en lång produktionstid kan
styrelsen bevilja undantag från ettårsregeln. De
stödbelopp som filmerna är berättigade till
fastställs som tidigare av Filminstitutet i
enlighet med filmavtalets bestämmelser.
Filminstitutet arbetar, i kontakt med
kulturdepartementet och producentföreningen, på
alternativ till att förbättra den uppkomna
situationen. I det arbetet ingår en översyn av
stödets nuvarande procentsatser och övriga stöd.
EU och filmpolitiken

Kulturminister Marita Ulvskog har på utskottets
begäran den 23 oktober 2001 lämnat information om
kulturfrågor i EU, bl.a. på filmområdet och det
audiovisuella området. Utskottet har därefter tagit
del av regeringens faktapromemoria om Europeiska
kommissionens meddelande om film (2001/02:FPM13). Av
faktapromemorian framgår att syftet med
kommissionens meddelande[1] är att avgöra vilka
åtgärder som kan vidtas för att förbättra
produktionen och öka spridningen av europeiska
audiovisuella produkter i Europa, främst med
inriktning på biofilm (jämför bet. 2001/02:KrU1 s.
100). Som uppföljning till meddelandet planerar
kommissionen ett antal studier, främst rörande
klassificeringsmetoder, finansiella flöden inom den
audiovisuella sektorn och bevarande av det
audiovisuella arvet.
Av faktapromemorian framgår även att det i dag
finns ett antal olika nationella stödsystem som
syftar till att genom audiovisuella produktioner
säkra den nationella eller regionala kulturen. Stöd
som snedvrider konkurrens är förbjudet enligt
artikel 87.1 i EG-fördraget. Artikel 87.3 medger
dock undantag för stöd som främjar kultur. Då det
under år 1997 framförts klagomål mot det franska
stödsystemet för filmproduktion, vilket ansågs skapa
problem genom krav på s.k. territorialisering (att
en viss andel av filmbudgeten måste spenderas inom
landet), har kommissionen därför fastställt vissa
kriterier som skall vara uppfyllda för att ett
stödsystem skall bli godkänt. Det medges att en viss
nivå av territorialisering kan vara nödvändig för
att den kunskap och expertis som finns inom landet
skall kunna bevaras. Högsta tillåtna nivå för s.k.
territorialisering skall beslutas så snart
kommissionen avslutat sin pågående granskning av
medlemsstaternas stödsystem.
Kommissionen bekräftar att svåra filmer och
lågbudgetfilmer kan erhålla högre statligt stöd än
50 %, samt att medlemsstaterna själva definierar
begreppen svår film och lågbudgetfilm. En högre
stödnivå än 50 % skall också accepteras för filmer
som anses gynna spridandet av vissa språk och
kulturer. Dessa bestämmelser är giltiga åtminstone
t.o.m. juni 2004, under förutsättning att de inte
visar sig störa konkurrensförhållandena inom EU.
Kommissionens meddelande föranleder, enligt
faktapromemorian, inga ändringar av det gällande
svenska filmstöd som regleras genom 2000 års
filmavtal. Meddelandet innehåller inte heller några
faktiska förslag på nationell nivå och innebär
således inga finansiella åtaganden. Sverige
välkomnar syftet med kommissionens meddelande och
framhåller att det är bra att kommissionen antagit
ett integrerat synsätt och därmed analyserar
samtliga verksamheter inom den audiovisuella
industrin, från produktion till visningsverksamhet.
Sverige uppskattar att kommissionen klargör vilka
riktlinjer som gäller för statligt stöd, men betonar
vikten av att den audiovisuella sektorn främst ses
som en grundläggande kulturell aktivitet. Det
framhålls även vara viktigt att åtgärder som vidtas
som en följd av de studier och översyner som
planeras inte inverkar menligt på möjligheterna att
bedriva en nationell kulturpolitik.
Den 5 november 2001 antogs en resolution enhälligt
i ministerrådet - resolution om utvecklingen av den
audiovisuella sektorn - vilken berörde flera av de
frågor som tagits upp i meddelandet, refererat ovan.
Inför kommande ministerrådsmöte den 23 maj 2002 om
kultur och audiovisuella frågor har aviserats att
kommissionens meddelande om film kommer att utgöra
en informationspunkt för mötet.

Övrig information

Utskottet har under våren 2002 informerats av
representanter från Statens biografbyrå om frågor
inom myndighetens verksamhetsområde.

**FOOTNOTES**
[1]: Dokumentbeteckning: KOM (2001) 534 slutlig.
Meddelande från kommissionen till rådet,
Europaparlamentet, Ekonomiska och Sociala Kommittén och
Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och
annan audiovisuell produktion.

2001/02

KrU10

Utskottets överväganden

Filmfrågor med anknytning till 2000
års filmavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
- utvärdering av 2000 års filmavtal, jämför
reservation 1 (m, fp),
- regionala filmcentrum, jämför reservation 2
(kd),
- kvalitetsbegreppet, jämför reservation 3
(kd),
- folkrörelsernas filmverksamhet,
- en satsning på de nationella minoriteterna
inom filmens område, jämför reservation 4 (v)
och
- projektet Film i Sameland och Tornedalen,
jämför reservation 5 (mp).

Utvärdering av 2000 års filmavtal

Motionen

I motion Kr205 (m) begärs en utvärdering av 2000 års
filmavtal. Motionärerna anser att detta bör göras i
syfte att se om det nya filmavtalet levt upp till de
mål som regering och riksdag fastställde genom sina
beslut hösten 1999. Detta bör göras under år 2002
och redovisas för riksdagen under första kvartalet
2003 (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Begäran om en utvärdering av nu gällande filmavtal
har tidigare behandlats i betänkande 1999/2000:KrU1
(s. 66-67). Utskottets mening var då att man
förutsatte att filmavtalet kommer att utvärderas i
god tid före utgången av avtalsperioden, dvs. före
den 31 december 2004.

I filmavtalet finns inskrivet att parterna får
påkalla överläggningar om villkoren i avtalet då
detta varit i kraft i två år. Sådana s.k.
kontrollstationsförhandlingar har inletts i januari
2002 mellan Kulturdepartementet och övriga parter.
En utvärdering av 2000 års filmavtal kommer dessutom
att göras av Filminstitutet.
Utskottet har uppmärksammat att det
publikrelaterade stödet till filmproduktion är
intecknat för resten av innevarande avtalsperiod,
något som skapat oro inom filmbranschen.
Med anledning av de överläggningar som nu pågår
mellan parterna i filmavtalet samt den utvärdering
som görs av Filminstitutet finner utskottet att det
i nuläget inte finns skäl att av regeringen begära
någon ytterligare utvärdering av 2000 års filmavtal
och av hur det tillämpas. Utskottet utgår från att
en större utvärdering kommer att göras i god tid
före den nuvarande avtalsperiodens slut. Motion
Kr205 (m) yrkande 12 avstyrks med hänvisning till
det anförda.

Regionala filmcentrum

Motionen

I motion Kr418 (kd) anförs att frågan om resurser
till nya regionala filmcentrum bör tas upp vid
avstämningen av filmavtalet (de s.k.
kontrollstationerna). Motionärerna framför att
Filminstitutet saknar möjlighet att ge ekonomiskt
stöd till de nya regionala filmcentrum som nu kommit
i gång med egen verksamhet (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Stödet till regionala resurscentrum syftar till att
främja regional och lokal filmkultur med tyngdpunkt
på insatser med inriktning på barn- och
ungdomsverksamhet. Stödet skall stimulera utveckling
av filmverksamhet över hela landet. För
verksamhetsåret 2002 har sammanlagt 18 700 000
kronor fördelats till 20 regionala resurscentrum för
film och video samt regionala
filmproduktionscentrum. I den angivna summan är
inräknat både stöd från Filminstitutet och det
regionala projektstöd om 700 000 kronor som delats
ut av Stiftelsen Framtidens kultur till tre av de
regionala aktörerna. Filminstitutet har i sitt
budgetunderlag för år 2002 ansökt om ökade medel för
fortsatt utbyggnad av regionala resurscentrum. Några
ytterligare medel utöver det överenskomna i
filmavtalet har emellertid inte anvisats av
riksdagen för år 2002.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att frågan om regionala filmcentrum
ingår i den pågående avstämningen av filmavtalet och
i den översyn av filmavtalet som görs av
Filminstitutet. Riksdagen bör dock inte göra något
uttalande under pågående avtalsperiod t.ex. om hur
regionala filmcentrum runt om i landet skall
stödjas. Slutsatser om hur avtalet fungerat och
tillämpats får dras när en utvärdering görs mot
slutet av avtalsperioden. Motion Kr418 (kd) yrkande
11 avstyrks därmed.

Kvalitetsbegreppet

Motionen

I motion Kr418 (kd) framförs att definitionen av
kvalitetsbegreppet bör tydliggöras inför nästa
filmavtalsperiod. Motionärerna pekar på den
formulering i filmavtalet som säger att det statliga
filmstödet skall gå till svensk kvalitetsfilm och
menar att detta kräver en diskussion om vad kvalitet
står för då det tas som utgångspunkt för hur
filmstödet fördelas. Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag till hur
begreppet "kvalitetsfilm" skall definieras och
tillämpas (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om sitt ställningstagande i
frågan om kvalitetsdefinition hösten 1999 (bet.
1999/2000:KrU5 s. 6). Ett yrkande liknande det nu
aktuella avstyrktes då med hänvisning till att det
inte är lämpligt att riksdagen fastställer en
definition av kvalitetsbegreppet. Utskottet
konstaterar nu, liksom då, att kvalitetsbegreppet
ingalunda är entydigt. Det kan t.ex. i lika hög grad
handla om konstnärlig kvalitet som om teknisk
kvalitet eller upplevd kvalitet. Tankar kring
kvalitetsbegreppet har utvecklats bl.a. i
Kulturutredningens betänkande Kulturpolitikens
inriktning (SOU 1995:84 s. 88). Eftersom
uppfattningen om vad som är kvalitet ständigt
förändras, samtidigt som ett av de kulturpolitiska
mål riksdagen fastställt syftar till bl.a.
konstnärlig förnyelse och kvalitet, vill utskottet
framhålla vikten av att det ständigt förs en
livaktig diskussion om vad som är kvalitet.
Utskottet vill även åter erinra om sin tidigare
ståndpunkt, att det måste vara självklart att
filmkonsulenter och övriga ansvariga vid
Filminstitutet i sin yrkesutövning följer den
tekniska och konstnärliga utvecklingen på området
och att de därmed har goda möjligheter att ständigt
hålla diskussionen levande om kvalitetsbegreppets
innehåll. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr418 (kd) yrkande 12.

Folkrörelsernas filmverksamhet

Motionen

I motion Kr315 (s) framhålls vikten av att även de
minsta barnen får tillgång till ett utbud av
kvalitetsfilm som kan visas över hela landet.
Motionärerna menar att de ideella organisationernas
roll i detta sammanhang inte bör underskattas. Den
filmverksamhet för barn som Filminstitutet initierat
- Knattebio i klubbform - borde vara möjlig att
bedriva i samarbete med de ideella folkrörelserna,
såsom Unga Örnar, Folkets Hus och Våra gårdars barn.
Motionärerna anser vidare att det vore mera
framtidsinriktat om de bidrag som ges också kunde
avse film som visas på dvd, storbildsvideo m.m. I
motionen begärs att riksdagen skall tillkännage för
regeringen vad som i motionen anförs om
folkrörelsernas möjlighet att bedriva
filmverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare tagit ställning till ett
yrkande liknande det nu aktuella (senast i bet.
2000/01:KrU2 s. 9-10) och då framhållit att det är
viktigt att de minsta barnen får tillgång till ett
utbud av kvalitetsfilm som kan visas över hela
landet. Utskottet uttalade att det borde vara
möjligt för Filminstitutet att i samarbete med de
nämnda organisationerna distribuera och visa de
filmer som ingår i Knattefilmspaketet. Utskottet har
inhämtat att visningsorganisationerna kan ansöka om
att få visa detta paket och att så också sker.
Utskottet finner att det vore önskvärt att se över
resultatet av ett sådant samarbete, inom
filmavtalets ram, med avseende på de ideella
folkrörelsernas möjlighet att bedriva filmverksamhet
för barn. Utskottet förutsätter att kommande
utvärdering av hur avtalet fungerat och tillämpats
innefattar både denna fråga och frågan om sådana nya
former av filmdistribution som nämns i motionen.
Utskottet anser dock att motionen inte bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida under pågående
avtalsperiod. Motion Kr315 (s) avstyrks med
hänvisning till det anförda.

En satsning på de nationella minoriteterna inom
filmens område

Motionen

I motion Kr420 (v) framförs en begäran om att
regeringen skall ta initiativ till samtal med
Svenska Filminstitutet om möjligheterna att göra en
kulturpolitisk satsning på de nationella
minoriteterna inom filmens område (yrkande 5).
Motionärerna framhåller att en framtida
filmproduktion på minoritetsspråken hör till de
viktigaste satsningarna för att stärka språket hos
unga kvinnor och män. Förutom att stärka identiteten
och språket hos den egna gruppen kommunicerar filmen
också med andra grupper. Motionärerna anför att de
nationella minoriteternas behov aldrig
aktualiserades vid filmavtalets tillkomst, varför
detta nu måste repareras i efterhand. Om inget
utrymme finns inom avtalets ram bör andra
möjligheter övervägas. Motionärerna menar att det
behövs en belysning av filmproduktion och
distribution samt tillgång till film för de
nationella minoriteterna. Om resultatet av
diskussioner och genomlysning blir att detta stöd
måste läggas utanför filmavtalet bör det prövas om
stödet ändå kan hanteras av Svenska Filminstitutet.

Utskottets ställningstagande

År 1999 gav regeringen Statens kulturråd i uppdrag
att utreda hur de nationella minoriteternas kultur
(samisk, finsk, tornedalsfinsk, romsk samt judisk
kultur) skall få ett tillräckligt utrymme i svenskt
kulturliv. I Kulturrådets rapport De nationella
minoriteterna och kulturlivet (2001:4) framgår bl.a.
att satsningar inom film och rörlig bild är av stor
betydelse. Filminstitutet har därför, på begäran av
Kulturrådet, bifogat ett yttrande till utredningen
där det framförs att filmkulturella åtgärder inte
var föremål för diskussion i
filmavtalsförhandlingarna. Det är därför inte
möjligt att inom nu gällande filmavtal specifikt
göra några filmkulturella satsningar på de
nationella minoriteterna. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att den aktuella motionen i
nuläget inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Motion Kr420 (v) yrkande 5 avstyrks
därmed.

Projektet Film i Sameland och Tornedalen

Motionerna

I motion Kr420 (v) framförs en begäran om att
regeringen skall ta initiativ till samtal med
Kulturrådet och Svenska Filminstitutet om
förutsättningarna för att förverkliga projektet Film
i Sameland och Tornedalen (yrkande 4). I motion
Kr422 (mp) framförs att samisk och tornedalsk
filmproduktion bör ges positiv särbehandling i form
av särskilt avsatta medel (yrkande 63).

Utskottets ställningstagande

Som anförts i tidigare avsnitt är det i dag inte
möjligt att - inom ramen för 2000 års filmavtal -
låta filmproduktion med anknytning till viss
nationell minoritet ges positiv särbehandling i form
av särskilt avsatta medel. Filminstitutet har därför
i sitt budgetunderlag för 2002 äskat 2 miljoner
kronor för att projektet Film i Sameland och
Tornedalen skall kunna förverkligas. Utskottet har
inhämtat att Filminstitutet har för avsikt att
återkomma med förslaget i budgetunderlaget för år
2003. Frågan bör således övervägas i kommande
budgetarbete, varför motionerna Kr420 (v) yrkande 4
och Kr422 (mp) yrkande 63 avstyrks.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- inrättande av en utvecklingsfond, jämför
reservation 6 (fp, mp),
- filmkatalog,
- handlingsoffentlighet, jämför reservation 7
(kd),
- kammarrättens samråd med beteendevetare
inför beslut om ål-dersgräns på film, jämför
reservation 8 (kd) och
- ideella kulturföreningars verksamhet och
entreprenad.

Inrättande av en utvecklingsfond

Motionen

I motion Kr422 (mp) hänvisar motionärerna till
betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion
(SOU 1997:172) och förslaget i detta om att en fond
skall inrättas för att ytterligare stödja svensk
kvalitetstelevision producerad utanför de sändande
bolagen. Motionärerna anser att regeringen skall ta
fasta på förslaget och yrkar att en utvecklingsfond
för fria filmare skall inrättas (yrkande 62).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat ett liknande
yrkande (senast i bet. 2000/01:
KrU2 s. 8) och då framhållit att riksdagen inte
skall föregripa regeringens överväganden med
anledning av det utredningsförslag till vilket
motionärerna i sitt yrkande anknyter. Därtill har
utskottet påmint om att 2000 års filmavtal
innehåller bestämmelser om stöd till produktion av
långfilm, barn- och ungdomsfilm samt dokumentärfilm.
Inom ramen för filmavtalet finns även ett s.k.
utvecklingsstöd (19 §) som omfattar projektstöd till
manusförfattare, producenter och regissörer,
växthusverksamhet för unga filmskapare, stöd till
fortbildning för etablerade filmskapare samt
företagsstöd till oberoende producenter. Utskottet
har nu inhämtat uppgift om att det utredningsförslag
den aktuella motionen anknyter till inte längre är
aktuell som underlag för några förslag från
regeringen. Därvid hänvisas till propositionen om
radio och TV i allmänhetens tjänst (2000/01:94).
Utskottet avstyrker motion Kr422 (mp) yrkande 62.

Filmkatalog

Motionen

I motion Kr222 (v) föreslår motionärerna att
riksdagen skall begära förslag från regeringen om
finansiering av en årligt utkommande filmkatalog
över alla kort- och dokumentärfilmer som producerats
i landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har från Filminstitutet inhämtat att
behovet av en filmkatalog av det slag motionärerna
föreslår i stor utsträckning bör kunna tillgodoses
genom den filmkatalog, Svenska bilder, som årligen
utkommer i samband med filmfestivalen i Göteborg.
Filminstitutet framhåller samtidigt att det saknas
en barnfilmskatalog och att planer finns på att
försöka få fram en nordisk barnfilmskatalog. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr222 (v).

Handlingsoffentlighet

Motionen

I motion Kr418 (kd) framförs att
offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska
Filminstitutet liksom för andra stiftelser och
förbund som fördelar statliga medel. Motionärerna
anser att riksdagen borde ställa krav på att
offentlighetsprincipen skall gälla de delar av
verksamheten som rör statliga medel (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har, liksom tidigare framförts i
betänkande 1999/2000:KrU5 (s. 16), förståelse för
motionärernas yrkande. Samtidigt är utskottet
medvetet om den speciella situation som gäller för
Filminstitutet och som innebär att en mycket stor
del av den totala verksamheten finansieras med medel
som inte är statliga. Utskottet förutsätter att
Filminstitutet så långt det är möjligt tillämpar
öppenhet i sin verksamhet. Motion Kr418 (kd) yrkande
13 avstyrks därmed.

Kammarrättens samråd med beteendevetare inför
beslut om åldersgräns på film

Motionen

I motion Kr429 (kd) föreslås att riksdagen som sin
mening skall tillkännage för regeringen vikten av
film- och beteendevetenskaplig kompetens vid
bestämning av åldersgräns på film (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Statens biografbyrå sätter åldersgränser på filmer
som skall visas offentligt i Sverige. En film kan
vara barntillåten eller tillåten från sju, elva
eller femton år. Besluten om åldersgräns grundar sig
på om framställningen kan vålla "psykisk skada för
den aktuella åldersgruppen". Beslut som fattats av
Statens biografbyrå angående åldersgräns på film kan
överklagas av filmens producent till kammarrätten.
Enligt 22 § lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av videogram består kammarrätten av tre
lagfarna ledamöter samt två särskilda ledamöter vid
prövning av mål enligt denna lag. Av de särskilda
ledamöterna skall en ha särskilda kunskaper om film
och en i beteendevetenskap. Även om en av de
särskilda ledamöterna är frånvarande får målet
avgöras om tre av kammarrättens ledamöter är ense om
domslutet. I praktiken innebär detta att beslut kan
fattas utan att någon särskild ledamot med kunskaper
i beteendevetenskap eller film deltar. Den nuvarande
ordningen, där Biografbyråns beslut kan överklagas
till kammarrätten, tillkom år 1991 i samband med att
lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
videogram antogs av riksdagen.

I en riksdagsdebatt den 25 januari 2001 besvarade
kulturminister Marita Ulvskog den interpellation som
riksdagsledamoten Lennart Kollmats (fp) ställt om
vilka åtgärder hon tänkte vidta för att stärka
kompetensen i filmgranskningsärenden som rör
barnpublik (ip 2000/01:180). I interpellationssvaret
hänvisades till att Våldsskildringsrådet bl.a.
skulle pröva erfarenheterna av att kammarrätten
avgör filmärenden sedan Statens biografbyrås beslut
har överklagats. Vidare framförde kulturministern
att man efter Våldsskildringsrådets granskning
skulle överväga om lagstiftningen på området behövde
ses över. Våldsskildringsrådet har nu i sin rapport
(dnr 3/2002) till regeringen om erfarenheter av
regeln om vuxenmedverkan på biograf angivit att det
kan finnas skäl att diskutera balansen mellan
juridisk expertis, barnexpertis och filmexpertis vid
kammarrätten och att även åter beakta de resonemang
i frågan som fördes i Våldsskildringsutredningens
betänkande från år 1989 (SOU 1989:28). Då frågan
härmed aktualiserats utgår utskottet från att
regeringen noga överväger behovet av att lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av videogram
ses över i detta hänseende. Utskottet avstyrker
därmed motion Kr429 (kd) yrkande 3.

Ideella kulturföreningars verksamhet och
entreprenad

Motionen

I motion Kr330 (v) framför motionären en begäran om
att lagstiftningen bör ses över vad det gäller
ideella kulturföreningars möjlighet att bedriva sin
verksamhet, då kommun och landsting lägger ut
liknande verksamhet på entreprenad. I motionen
framförs att kommun och landsting inte bör kunna
lägga ut på entreprenad en verksamhet som redan
bedrivs av en ideell förening. Bakgrunden till
motionen är en konflikt i Helsingborgs kommun
rörande filmverksamhet på Röda Kvarn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat information i det aktuella
fallet. I Helsingborgs kommun invigs under våren
2002 ett nytt kulturhus där olika kulturverksamheter
skall inrymmas. En del av dessa kulturverksamheter
rymdes tidigare i det samlade kulturhus som Röda
Kvarn utgjorde, vilket Helsingborgs kommun hyrt av
privat fastighetsägare. Då det nya kulturhuset inte
har någon biografsalong hyr kommunen även
fortsättningsvis Röda Kvarn, nu ombyggd till en
permanent biograf. Kommunen har ingått ett
samarbetsavtal med Triangelfilm AB som skall driva
biografen affärsmässigt. Av samarbetsavtalet framgår
följande: "Triangelfilm skall också upplåta, om
utrymme finns, biografen till ideella organisationer
inom filmområdet i Helsingborg (exempelvis Folkets
Bio och Filmstudion) till självkostnadspris."

Utskottet anser att det aktuella yrkandet i motion
Kr330 (v) om en översyn av i motionen icke
preciserad lagstiftning, angående ideella
föreningars rätt att bedriva verksamhet i en av
kommunen hyrd fastighet, bör avslås av riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Utvärdering av 2000 års filmavtal (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Roy
Hansson (m), Ana Maria Narti (fp) och Anne-
Katrine Dunker (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att det med anledning av den kritik som
framkommit angående 2000 års filmavtal finns skäl
för riksdagen att av regeringen begära en
utvärdering redan under år 2002 av 2000 års
filmavtal, att redovisas snarast och absolut senast
år 2003, så som det anförts i motion Kr205 (m)
yrkande 12.

2. Regionala filmcentrum (punkt 2)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att i frågan om resurser för regionala
filmcentrum bör åtgärder vidtas utöver den
avstämning och den översyn av filmavtalet
som nu pågår. Såsom det anförs i motion
Kr418 (kd) yrkande 11, är det angeläget att
se över de ekonomiska förutsättningarna för
att bedriva verksamhet vid de regionala
filmcentrum som nu etablerats. Att erhålla
projektstöd från Stiftelsen Framtidens
kultur - vilket nu är fallet för tre
regionala filmcentrum - är ingen långsiktig
lösning. Vi anser därför att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
angående hur regionala filmcentrum kan ges
likvärdiga förutsättningar att bedriva sina
verksamheter.

3. Kvalitetsbegreppet (punkt 3)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att begreppet kvalitet är centralt då det
gäller inriktningen på de framtida insatserna för
filmen. Om kvalitetsbegreppet skall användas vid
Filminstitutets bidragsgivning måste det
tydliggöras. Det är, som anförs i motion Kr418 (kd)
yrkande 12, angeläget att definitionen inte blir för
stelbent och inskränkt utan uppmuntrar den
konstnärliga friheten, bredden och mångfalden.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till en definition av vad som kan inbegripas i
begreppet kvalitetsfilm.

4. En satsning på de nationella minoriteterna
inom filmens område (punkt 5)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr420 yrkande 5.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr420 (v)
yrkande 5, vill vi framhålla att då filmavtalet
tillkom aktualiserades aldrig de nationella
minoriteternas behov. Vi anser därför att detta bör
åtgärdas i efterhand. Vi finner en sådan åtgärd
vara befogad eftersom ett antal minoriteter
(samiska, finska, meänkieli, romani chib och
jiddisch) fått status som nationella minoriteter i
Sverige genom riksdagens beslut den 2 december 1999,
då regeringens förslag i propositionen Nationella
minoriteter i Sverige (1998/99:143) antogs med bred
politisk enighet. Då inget utrymme finns att inom
filmavtalets ram göra några särskilda filmkulturella
satsningar på de nationella minoriteterna, bör andra
möjligheter övervägas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.

5. Projektet Film i Sameland och Tornedalen
(punkt 6)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 63
och avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt min mening bör samisk och tornedalsk
filmproduktion få en positiv särbehandling genom att
särskilda medel avsätts för deras filmproduktion,
vilket föreslås i motion Kr422 (mp) yrkande 63.
Riksdagen bör begära att regeringen skall lämna
förslag till riksdagen i denna fråga. Motion Kr420
yrkande 4 avstyrks.

6. Inrättande av en utvecklingsfond (punkt 7)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 62.

Ställningstagande

Vi anser det vara angeläget att möjligheterna för
fria filmare att söka bidrag för sina produktioner
ökas. En särskild utvecklingsfond bör därför
inrättas för detta ändamål. Regeringen bör lämna
förslag i frågan till riksdagen. Detta bör riksdagen
med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande 62 som sin
mening tillkännage för regeringen.

7. Handlingsoffentlighet (punkt 9)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 13.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr418 (kd)
yrkande 13, anser vi att det statliga stöd som
Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall fördela
motsvarar stöd som på andra områden fördelas av
offentliga institutioner. Därför bör dessa
förvaltningsuppgifter omfattas av
handlingsoffentlighet. Vi delar inte regeringens
ställningstagande (prop. 1998/99:131 Ny svensk
filmpolitik) att det är omöjligt att skilja ut vilka
medel som är allmänna och vilka som utgör bidrag
från andra än staten vid stiftelsens handläggning av
ärenden. Riksdagen bör därför som sin mening
tillkännage för regeringen att
offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska
Filminstitutet. Regeringen bör framlägga förslag i
frågan för riksdagen.

8. Kammarrättens samråd med beteendevetare
inför beslut om åldersgräns på film
(punkt 10)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr429 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen, med bifall till motion
Kr429 (kd) yrkande 3, som sin mening skall
tillkännage för regeringen behovet av att se över
lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
videogram, i avseende på hur tillgången på
beteendevetenskaplig kompetens skall kunna säkras,
då ärenden om fastställande av åldersgräns på film
skall avgöras.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Projektet Film i Sameland och Tornedalen
(punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Vi menar att ett resurscentrum för samisk och
tornedalsfinsk film är ett viktigt komplement till
den redan existerande strukturen av regional film
och ett viktigt bidrag till att utveckla Sverige som
filmnation. Väl medvetna om att det inom nu gällande
filmavtal inte är möjligt att specifikt göra några
filmpolitiska satsningar på de nationella
minoriteterna, vill vi ändå lyfta fram behovet av
filmsatsningar av detta slag. Ett stort ansvar vilar
på regeringen, som borde kunna ta initiativ till
samtal med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet om
förutsättningarna för att förverkliga det samiska
och tornedalsfinska filmprojektet Film i Sameland
och Tornedalen (FIST).

2. Kammarrättens samråd med beteendevetare
inför beslut om åldersgräns på film (punkt
10)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för
motion Kr429 (kd) yrkande 3 om vikten av att
kammarrättens beslut i ärenden som rör överklaganden
av åldersgräns på film, fattas i samråd med
barnexpertis. Vi vill dock påminna om att det även
finns andra sätt på vilka barn kan skyddas mot
filmer som kan vålla dem psykisk skada. Med
anledning av den information som utskottet fått vid
ett möte med representanter från Statens
biografbyrå, vill vi anföra att det finns exempel
från andra länder att beakta vad det gäller att
avgöra hur lämplig ålder för att se viss film kan
bedömas. Vi vill i sammanhanget lyfta fram, såsom vi
skrivit i vår motion Kr419, exemplet med
föräldrarådgivning och angivna rekommendationer för
åldersgräns på film.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen begär hos regeringen en utvärdering av
2000 års filmavtal i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2001/02:Kr222 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma med förslag till finansiering av en årligt
utkommande filmkatalog över alla kort- och
dokumentärfilmer som producerats i landet.

2001/02:Kr315 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om folkrörelsernas möjlighet
att bedriva filmverksamhet.

2001/02:Kr330 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över lagstiftningen
gällande att ideella kulturföreningars verksamhet
inte skall läggas ut på entreprenad av kommuner och
landsting.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om medel till
regionala filmcentrum.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en definition av
kvalitetsbegreppet inför nästa filmavtalsperiod.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska
Filminstitutet.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till
samtal med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet
om förutsättningarna för att förverkliga projektet
Film i Sameland och Tornedalen.

5. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till
samtal med Svenska Filminstitutet om möjligheterna
att göra en kulturpolitisk satsning på
minoriteterna inom filmens område.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en filmfond behöver inrättas.

63. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att samisk och tornedalsk filmproduktion
bör ges positiv särbehandling i form av öronmärkta
pengar.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av film- och
beteendevetenskaplig kompetens vid bestämning av
åldersgräns på film.