Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk

Betänkande 2001/02:KRU13

Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU13

Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2001.
Utskottet gör, med bifall till en motion, ett
tillkännagivande för regeringen om distribution av
statligt stödd litteratur till Nordens hus på Island
och Färöarna och Nordens institut på Grönland och
Åland enligt regler liknande dem som gäller för
litteraturdistribution till folkbiblioteken och
bokhandeln.
Utskottet behandlar motioner om vissa
biblioteksfrågor, såsom upphävande av
bibliotekslagen, skolbibliotek för förskolan,
arbetsplatsbibliotek m.m. Vidare behandlas motioner
om biblioteksersättningen till författare,
läsfrämjande åtgärder, översättning till svenska
från mindre språkområden, stödet till litteratur på
de nationella minoritetsspråken och på
invandrarspråk samt serie-stödet. Inom
kulturtidskriftsområdet behandlar utskottet motioner
om distribution, införande av kulturporto,
friexemplar till folkbiblioteken, stöd till
elektroniskt publicerade kulturtidskrifter och
översättningsstöd till kulturtidskrifter på
invandrarspråk. En motion behandlas som rör stöd
till etablering av bokhandel i kommuner där
bokhandel saknas. Slutligen behandlas motioner om
lagskydd för svenska språket, språket i
författningstext, språkvård för meänkieli och romani
chib, de nationella minoritetsspråkens bevarande
samt namnsdagslängden i almanackor. Utskottet
avstyrker samtliga dessa motioner.
I betänkandet finns 17 reservationer och 5
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bibliotek
1. Upphävande av bibliotekslagen m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande 6
i denna del.
Reservation 1 (m)

2. Skolbibliotek för förskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub551 yrkandena
5 och 7.
Reservation 2 (v)

3. Arbetsplatsbibliotek

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande
4.
Reservation 3 (v)

4. Förebilder på biblioteksområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr247
yrkande 4 och 2001/02:
Kr422 yrkande 40.

Litteratur

5. Biblioteksersättning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205
yrkande 6 i denna del och 2001/02:Kr298.
Reservation 4 (m)

6. Utvärdering av vissa läsfrämjande
åtgärder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr356 yrkande
2.
Reservation 5 (kd)

7. Översättning från mindre språkområden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande
2.
Reservation 6 (v, kd)

8. Litteratur på invandrarspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande 3
i denna del.
Reservation 7 (v)

9. Litteratur på nationella
minoritetsspråk

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr309
yrkande 3 i denna del och 2001/02:Kr420 yrkande
1.
Reservation 8 (v)

10. Projektet "Läs för mig pappa"

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande
5.
Reservation 9 (v)

11. Litteratur till Nordens hus

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om litteratur till
Nordens hus på Island och Färöarna samt Nordens
Institut på Grönland och Åland. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Kr357.

12. Bidragsgrupp inom Statens kulturråd för
seriestöd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr345.

Kulturtidskrifter

13. Distribution av kulturtidskrifter och
införande av kulturporto

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkandena
7 och 8.
Reservation 10 (v)

14. Friexemplar av kulturtidskrifter till
folkbiblioteken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande
9.
Reservation 11 (v)

15. Elektroniskt publicerade tidskrifter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr309
yrkande 10 och 2001/02:
Kr419 yrkande 6.
Reservation 12 (v)
Reservation 13 (fp)

16. Översättningsstöd m.m. för
tidskrifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
45.
Reservation 14 (fp, mp)

Bokhandel

17. Etablering av bokhandel

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande
1.
Reservation 15 (v)

Språkfrågor

18. Lagskydd för svenska språket

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr296 och
2001/02:Kr356 yrkande 1.
Reservation 16 (kd)

19. Språket i författningstext

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr287.

20. Språkvård för meänkieli och romanichib

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande
6.

21. De nationella minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
42.
Reservation 17 (mp)

22. Namnsdagslängd

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr329 och
2001/02:Kr341.

Stockholm den 19 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva Arvidsson (s),
Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti
(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg
(kd).

2001/02

KrU13

Utskottets överväganden

Bibliotek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- upphävande av bibliotekslagen m.m., jämför
reservation 1 (m),
- skolbibliotek för förskolan, jämför reservation 2 (v),
- arbetsplatsbibliotek, jämför reservation 3 (v) och
- förebilder på biblioteksområdet.
Motionerna

I motion Kr205 (m) yrkande 6 i denna del tas upp
frågor om litteraturens betydelse, däribland frågor
som rör biblioteken. Enligt motionen måste biblio-
tekslagen upphävas, då den kan innebära ett hinder
för förnyelse och mångfald. Motionärerna anser att
om lagen avskaffas skulle detta främja tillkom-sten
av andra former av biblioteksverksamhet, där olika
driftsformer och olika profilering ges större
utrymme. Huvudmännen skall uppmuntras att utnyttja
de möjligheter som informationstekniken erbjuder.
Samarbete mellan bibliotek skall stimuleras.
Regionala biblioteksfunktioner kan upphandlas liksom
driften av folkbibliotek. Riksdagen bör enligt
motionen som sin mening ge regeringen till känna vad
motionärerna anfört i fråga om biblioteken.

Det konstateras i motion Ub551 (v) att kravet på
skolbibliotek inte gäller förskolan. Motionärerna
framhåller att det betyder mycket för de små barnen
och för deras kreativitet, fantasi och framtida
möjligheter i samhället att de kommer i kontakt med
böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt
innan de själva kan läsa. Därför bör förskolebarnens
behov av skolbibliotek beaktas i den pågående
översynen inom Regeringskansliet av bibliotekslagen
(yrkande 5). I motionen yrkas också att Kulturrådet
skall ges i uppdrag att ta fram
skolbiblioteksstatistik för förskolan (yrkande 7).

I motion Kr309 (v) hemställs att riksdagen skall
begära att Kulturrådet får i uppdrag att kartlägga
arbetsplatsbiblioteken och föreslå åtgärder på
området (yrkande 4). I motionen anförs att antalet
arbetsplatsbibliotek har minskat kraftigt sedan år
1993 och att det inte finns någon samlad bild av hur
arbetsplatsbiblioteken fungerar i dag och i vad mån
det är arbetsgivarna, fackföreningarna eller de
kommunala biblioteken som ansvarar för de
arbetsplatsbibliotek som finns.

Enligt motionerna Kr247 (mp) yrkande 4 och Kr422
(mp) yrkande 40 skall riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen vikten av att lyfta fram
kommuner som satsar på sin biblioteksverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i bet.
2000/01:KrU5 s. 8-9) haft att behandla
motionsyrkanden om upphävande av bibliotekslagen
(1998:1249). Utskottet har då bl.a. anfört att lagen
infördes mot bakgrund av de kraftiga besparingar som
gjordes i kommunerna och som hotade
biblioteksbeståndet, bokinköpen och övriga
medieinköp samt öppethållandet. Syftet med lagen
skulle vara att ange vissa grundläggande principer
för det svenska offentliga bibliotekssystemet och
att markera betydelsen av den verksamhet som bedrivs
inom biblioteksväsendet. Lagen garanterar också
avgiftsfrihet.

En översyn av bibliotekslagen pågår för närvarande
inom Regeringskansliet mot bakgrund av att det
alltjämt är stora skillnader mellan bibliotekens
tillgänglighet och kvalitet i kommunerna.
Då det gäller utnyttjandet av informationsteknik
vid biblioteken vill utskottet påminna om att ett
statligt stöd har lämnats för att stimulera
kommunerna att påbörja utvecklingen av
informationstekniken genom en tvåårig avgiftsfri
anslutning av biblioteken till det svenska
universitetsdatanätet Sunet (se bet. 1999/2000:KrU2
s. 4-8).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr205 (m) yrkande 6 i denna del.

Förskolan fick sin första läroplan år 1998. Detta
innebär att förskolan numera ingår i och utgör det
första steget i samhällets samlade utbildningssystem
för barn och ungdom. Skolverket är sedan dess
tillsynsmyndighet för förskolan.

I förskolans läroplan ingår som mål bl.a. att
förskolan skall sträva efter att varje barn känner
delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla
och respekt för andra kulturer, utvecklar sin
förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge
uttryck för sina uppfattningar. Vidare skall strävan
vara att barnen skall kunna utveckla ett rikt och
nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera
med andra. Deras förmåga skall utvecklas att kunna
uttrycka tankar, utveckla sitt ord- och
begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord.
Deras intresse för skriftspråk skall utvecklas. De
skall få utveckla sin skapande förmåga och sin
förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild,
rörelse, sång och musik, dans och drama. I
förskolans uppdrag ingår också att såväl utveckla
barns förmågor och barns eget kulturskapande som
överföra ett kulturarv - värden, traditioner,
historia, språk och kunskaper - från en generation
till nästa.
Utskottet vill framhålla att förskolebarnen har
rätt till biblioteksservice i sin hemkommun på samma
sätt som övriga kommuninvånare. Deras behov bör
således kunna tillgodoses inom kommunens
biblioteksorganisation och bl.a. ske genom samarbete
mellan barnomsorgen och kommunens folkbibliotek och
skolbibliotek. Det bör ankomma på kommunen att
avgöra på vilket sätt den skall tillgodose
förskolebarnens behov av biblioteksservice. I
sammanhanget kan nämnas att kommuner i ökande
utsträckning utarbetar och använder biblioteksplaner
för sin biblioteksverksamhet. I Norrtälje kommuns
biblioteksplan sägs t.ex. att folkbiblioteket skall
tillgodose behovet av att stärka 0-6-åriga barns
utveckling och att detta skall ske bl.a. genom
samarbete med barnavårdscentraler och barnomsorgen.
Eftersom det inte finns särskilda skolbibliotek
för förskolebarn är det inte heller möjligt att
producera särskild skolbiblioteksstatistik för
förskolan. Det bör ankomma på Kulturrådet - som har
ansvaret för att det produceras statistik på
kulturområdet - att prioritera angelägna
statistikbehov och att avgöra i vad mån det är
möjligt att sammanställa uppgifter från kommunernas
biblioteksverksamhet, som kan utvisa på vad sätt
förskolebarnen har tillgång till biblioteksservice.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motion Ub551 (v) yrkandena 5
och 7.

Särskilt stöd till kommuner för start av verksamhet
med arbetsplatsbibliotek utgick under andra hälften
av 1980-talet. Stöden var fleråriga. De sista
utbetalades år 1993. Uppgifter om folkbibliotek som
hade verksamhet med sådana statligt stödda
arbetsplatsbibliotek redovisades av Statistiska
centralbyrån under de år stödet utgick. Från
Kulturrådet har inhämtats att uppgifter om bibliotek
med arbetsplatsbibliotek redovisats i
Bibliotekstjänsts bibliotekskalender. År 2000
redovisades att det fanns 507 arbetsplatsbibliotek
vid 63 bibliotek. Det finns inte någon särskild
definition i denna redovisning av begreppet
arbetsplatsbibliotek. Kulturrådet redovisar även att
En bok för alla har arbetsplatsbibliotek med
förlagets böcker.

Under anslaget 38:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete finns en anslagspost för
bidrag till kultur i arbetslivet. Efter en av
riksdagen bifallen ökning med 2 miljoner kronor i
budgetpropositionen för år 2002 uppgår anslagsposten
till sammanlagt 8 331 000 kronor. Det finns viss
möjlighet för fackföreningar att erhålla bidrag till
arbetsplatsbibliotek från denna anslagspost, men
medlen är även avsedda för andra kulturverksamheter
på arbetsplatser. Hos Kulturrådet pågår för
närvarande en utvärdering av användningen och
effekterna av de medel som anvisats till kultur i
arbetslivet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion Kr309 (v) yrkande 4 om
en kartläggning av arbetsplatsbiblioteken och om
åtgärder för dem.

Utskottet har vid riksmötet 2000/01 avstyrkt ett
motionsyrkande om att regeringen skall lyfta fram
goda exempel som förebilder på biblioteksområdet
(bet. 2000/01:KrU5 s. 12). Med hänvisning till vad
som då anfördes anser utskottet att riksdagen inte
heller nu bör ta något sådant initiativ som föreslås
i motionerna Kr247 (mp) yrkande 4 och Kr422 (mp)
yrkande 40, varför de bör avslås.

Litteratur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till ett
motionsförslag göra ett tillkännagivande för
regeringen som innebär att regeringen bör
överväga möjligheten att distribuera statligt
stödd litteratur till Nordens hus på Island
och Färöarna och Nordens Institut på Grönland
och Åland på motsvarande sätt som i dag
gäller för distribution till folkbibliotek
och bokhandel.
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- biblioteksersättning m.m., jämför
reservation 4 (m),
- utvärdering av vissa läsfrämjande åtgärder,
jämför reservation 5 (kd),
- översättningar från mindre språkområden,
jämför reservation 6 (v, kd),
- litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk, jämför reservationerna 7
och 8 (v),
- projektet "Läs för mig pappa", jämför
reservation 9 (v) och
- arbetsgrupp inom Statens kulturråd för
bidrag till tecknade serier.

Motionerna

I motion Kr205 (m) hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att reglerna
för biblioteksersättning bör ändras till förmån för
författare vilkas verk lånas ut mycket och att
upphovsrättslig ersättning skall införas även vid
publicering i tidskrifter (yrkande 6 i denna del).

Även i motion Kr298 (m) tas frågan om
biblioteksersättningens utformning upp. Motionärerna
föreslår att en utredning skall få i uppdrag att
föreslå ett nytt biblioteksersättningssystem av det
slag som finns i Australien och som regleras i
Public Lending Act och Educational Lending Right
Program. Det australiska systemet grundas på att
ersättning utgår för böcker som finns i biblioteken
och inte utifrån utlåningsfrekvensen. Ett sådant
system skulle kunna omfatta även referenslitteratur,
tidskrifter och annan icke-utlåningsbar litteratur.
Det skulle också gynna poeter och andra vilkas
böcker finns på många bibliotek men inte lånas ut så
ofta. Det föreslagna systemet skulle enligt
motionärernas mening minska behovet av det
korporativistiska inslaget i dagens system i
Sverige, där Författarfondens styrelse beslutar om
stipendier.

I motion Kr356 (kd) påpekas att staten under en lång
tid har försökt främja läsandet genom olika former
av läsfrämjande insatser. Motionärerna anför att de
statliga satsningarna för att främja läsandet är
mycket viktiga, men påpekar att staten inte är ensam
om att genomföra läsfrämjande insatser. Det är
enligt deras mening viktigt att de statliga
insatserna verkligen leder fram till positiva
effekter på läsandet. Stödet till En bok för alla
har länge varit en av statens huvudsakliga
läsfrämjande insatser. Det är nödvändigt att göra en
översyn av verksamheten för att utvärdera om
förlaget uppnår sitt syfte eller om statens
läsfrämjande insatser bättre skulle kunna drivas på
något annat sätt. Detta bör enligt motionen ges
regeringen till känna (yrkande 2).

Kulturrådet bör enligt motion Kr309 (v) yrkande 2
ges i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder i
fråga om möjligheten att öka utgivningen av antalet
översättningar till svenska från mindre
språkområden. Motionärerna anför att Kulturrådet i
sin Omvärldsanalys år 2001 angivit att det senaste
årtiondets utveckling visat att antalet översatta
böcker minskat och att antalet representerade språk
bland översättningarna blir färre år för år.

Vidare föreslås i motion Kr309 (v) att Kulturrådet
skall få i uppdrag att kartlägga litteratur på
invandrarspråk och nationella minoritetsspråk samt
föreslå åtgärder för att underlätta utgivning och
distribution av böcker på dessa språk (yrkande 3).
Riksdagen bör enligt motion Kr420 (v) överväga
möjligheten att införa ett särskilt stöd för det
skrivna ordet på nationella minoritetsspråk (yrkande
1). Kulturrådets uppdrag bör enligt denna motion
utvidgas till att även innefatta stöd till utgivning
som normalt inte hör till Kulturrådets område, t.ex.
stöd till religiös litteratur, ordböcker,
grammatikor etc. Ett sådant särskilt stöd skulle
enligt motionen ge minoriteterna en möjlighet att
beskriva och presentera sig själva och sin kultur
inte bara för majoritetsbefolkningen utan också för
den egna yngre generationen.

Enligt motion Kr309 (v) yrkandet 5 bör Kulturrådet
få i uppdrag att i dialog med fackförbunden och
studieförbunden ta initiativ till att permanenta och
bredda projektet "Läs för mig pappa".

Böcker utgivna med statligt stöd bör enligt motion
Kr357 (s) - på samma sätt som gäller de svenska
folkbiblioteken - distribueras till Nordens hus på
Island, Färöarna och Åland samt Nordens Institut på
Grönland.

Slutligen hemställs i motion Kr345 (mp) att Kulturrådet åter
skall tillsätta en särskild arbetsgrupp för
fördelning av bidrag till utgivning av tecknade
serier. Dessa bidragsfrågor handläggs sedan år 1999
av den arbetsgrupp, som annars främst har ansvar för
stöd till barn- och ungdomslitteratur. Serier är
sedan länge en egen kulturform som inte endast
riktar sig till barn och ungdom, framhålls det i
motionen.

Utskottets ställningstagande

Sveriges författarfond har till uppgift att betala
ut den s.k. biblioteksersättningen (SFS 1962:652)
och besluta i vilka former den skall betalas ut.
Utskottet anförde vid föregående riksmöte (bet.
2000/01:KrU5 s. 18) med anledning av då aktuella
motionsyrkanden att starka skäl talar för att
biblioteks-ersättningens konstruktion med såväl
individuell som kollektiv ersättning skall
bibehållas. Utskottet framhöll också att denna
konstruktion kan spela stor roll för den enskilda
författaren, då de ekonomiska villkoren varierar
mellan individerna och även över tiden för var och
en av dem. Utskottet anser att det inte finns skäl
för utskottet att ändra sin uppfattning och föreslår
med hänvisning till vad som anfördes vid föregående
riksmöte att riksdagen avslår motionerna Kr205 (m)
yrkande 6 i denna del och Kr298 (m) om olika slag av
ändringar av biblioteksersättningssystemet.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte
motionsyrkanden som rörde utvärdering av de statliga
läsfrämjande insatserna (bet. 2000/01:KrU5 s. 20).
Utskottet redovisade att Kulturrådet avsåg att
genomföra en utvärdering av det särskilda stödet
till läsfrämjande åtgärder. Utskottet utgår från att
det i Kulturrådets allmänna utvärderingsuppdrag
ingår att också bedöma insatserna på
litteraturområdet i dess helhet.

Då det särskilt gäller läsfrämjande insatser genom
stödet till En bok för alla har utskottet senast i
budgetbetänkandet rörande år 2002 (bet. 2001/02:KrU1
s. 56-57) anfört att den verksamhet som förlaget
bedriver, med spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris och med lässtimulerande insatser, utgör en
betydelsefull del av satsningarna på litteratur,
språk och läsande. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr356 (kd) yrkande 2.

Utskottet har liksom motionärerna bakom motion Kr309
(v) noterat att Kulturrådet i sin Omvärldsanalys år
2001 tagit upp frågan om från vilka språk
översättningar till svenska görs. Kulturrådet anger
att 69-76 % av de översatta böckerna under 1990-
talet översatts från engelska. Utskottet anser i
likhet med Kulturrådet och motionärerna att det vore
önskvärt om översättningar kunde göras från flera
språk än i dag för att de svenskspråkiga läsarna
skall få tillgång till litteratur från flera
kulturer. Utskottet är dock medvetet om att
utgivningen av översatt litteratur är avhängig av
förlagens bedömningar av de ekonomiska
förutsättningarna härför.

Statligt litteraturstöd får lämnas till utländsk
litteratur i svensk översättning (SFS 1998:1469).
Kulturrådet har i sin Omvärldsanalys år 2001
diskuterat om det skulle vara möjligt att öka
utgivningen av översättningar till svenska genom att
införa ett särskilt stöd till svenska förlag för
översättning av författare som är framstående i sina
hemländer och av moderna klassiker. Kulturrådet har
dock inte lagt fram något förslag i frågan. I
sammanhanget bör nämnas att det finns EU-stöd för
att främja översättning av litteratur. Med
hänvisning till det anförda och till att utvärdering
av det nuvarande litteraturstödet bör avvaktas innan
nya stödformer övervägs, avstyrker utskottet motion
Kr309 (v) yrkande 2.

Statligt litteraturstöd får lämnas till litteratur
på invandrarspråk. I sin Omvärldsanalys år 2001
konstaterar Kulturrådet att de som ger ut litteratur
på invandrarspråk arbetar under knappa förhållanden,
bl.a. beroende på att läsekretsen är liten och
spridd över landet och på att det saknas
organisation för distributionen. Kulturrådet
redovisar att man inte har funnit något
tillfredsställande sätt att fördela kvalitetsstöd
till litteratur på invandrarspråk. Kulturrådet anger
att stöd till Författarförlaget och print on demand-
förlag indirekt kommer litteratur på invandrarspråk
till del. Utskottet kan således konstatera att
Kulturrådet uppmärksammar den fråga som tagits upp i
motionen och förutsätter att rådet lägger fram de
förslag på området som bedöms nödvändiga utan att
riksdagen gör ett uttalande. Utskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion Kr309 (v) yrkande 3 i denna del.

Då det gäller frågan om att införa ett särskilt stöd
till litteratur på minori-tetsspråk vill utskottet
påminna om att sådan litteratur innefattas i bestäm-
melserna för litteraturstödet. Dessutom har under
anslaget 28:9 Litteraturstöd för år 2002 750 000
kronor avsatts för främjande av utgivning av
nationella minoriteters litteratur, dvs. på språken
samiska, finska, meänkieli (torne-dalsfinska),
romani chib och jiddisch. Vidare finns medel
beräknade under anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete för dels nationella
minoriteters språk och kultur (7 miljoner kronor
till Kulturrådets disposition), dels bidrag till
samisk kultur och samiska organisationer (9,015
miljoner kronor till Sametingets disposition).
Utskottet vill - liksom tidigare - framhålla att det
är angeläget att de nationella minoriteterna bistås
på bästa sätt då det gäller utgivning av litteratur
m.m. Utskottet påminner i sammanhanget om att
regeringen i Nationell handlingsplan för de
mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83) redovisat
att målet för minoritetspolitiken bl.a. är att
stärka de historiska minoritetsspråken så att de
hålls levande. Utskottet föreslår med hänvisning
till det anförda att riksdagen avslår motionerna
Kr309 (v) yrkande 3 i denna del och Kr420 (v)
yrkande 1.

Utskottet har inhämtat att ett projekt benämnt "Läs
för mig pappa" har fått stöd bl.a. från
fackföreningar, förlaget En bok för alla, Svenska
författarförbundet och Läsrörelsen. Utskottet anser
att det bör ankomma på Kulturrådet, som också lämnat
visst stöd, att ta ställning till om rådet bör
engagera sig ytterligare i projektet. Riksdagen bör
avslå motion Kr309 (v) yrkande 5.

Förslaget i motion Kr357 (s) om att litteratur skall
distribueras till Nordens hus gäller sådan statligt
stödd litteratur som i dag distribueras till
folkbibliotek och bokhandel.

Enligt förordningen (1998:1469) om statligt
litteraturstöd skall ett förlag för att få stöd till
utgivning av en viss boktitel åta sig att
tillhandahålla ett visst antal exemplar av den
utgivningsstödda titeln för distribution till
folkbibliotek och bokhandeln. För distribution till
folkbiblioteken skall antalet exemplar motsvaras av
antalet kommuner i landet och för distribution till
bokhandeln skall antalet uppgå till högst 100.
Förlaget får ersättning för distributionskostnaden
med motsvarande 50 % av förlagsnettopriset per
titel.
Utskottet anser att det är viktigt att litteratur
utgiven i de nordiska länderna finns representerad
på Nordens hus på Island och Färöarna och Nordens
institut på Grönland och Åland. Utskottet föreslår
därför att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att den bör överväga möjligheten att
utvidga distributionen av litteratur enligt
förordningen om statligt litteraturstöd till att
även avse distribution till de fyra nämnda nordiska
institutionerna. Därmed bör riksdagen bifalla motion
Kr357 (s).

Utskottet har inhämtat att den grupp inom
Kulturrådet som fördelar bidrag till barn- och
ungdomslitteratur har fått en delvis förändrad
sammansättning för att tillgodose behovet av kunskap
i gruppen om tecknade serier för vuxna. Utskottet
anser att riksdagen inte bör uttala sig om
indelningen i grupper vid Kulturrådet för fördelning
av litteraturstöd av olika slag. Utskottet avstyrker
motion Kr345 (mp).

Kulturtidskrifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om
- distribution av kulturtidskrifter och
införande av kulturporto, jämför reservation
10 (v),
- friexemplar av kulturtidskrifter till
folkbiblioteken, jämför reservation 11 (v),
- elektroniskt publicerade tidskrifter,
jämför reservationerna 12 (v) och 13 (fp)
och
- översättningsstöd m.m. för tidskrifter,
jämför reservation 14 (fp, mp).

Motionerna

I motion Kr309 (v) hemställs att riksdagen skall
göra tillkännagivanden för regeringen när det gäller
uppdrag till Kulturrådet för att förbättra
distributionen av tidskrifter, vilken nu domineras
av två stora aktörer (yrkande 7), införande av
kulturporto för böcker och tidskrifter (yrkande 8)
och införande av friexemplar av kulturtidskrifter
till folkbiblioteken motsvarande vad som gäller för
böcker (yrkande 9). I motion Kr309 hemställs också
om bidrag till elektroniskt publicerade tidskrifter
(yrkande 10).

Ett tillkännagivande till regeringen begärs i
motion Kr419 (fp) yrkande 6 om att regeringen skall
följa utvecklingen när det gäller periodiska
tidskrifter som ges ut på Internet.

Enligt motion Kr422 (mp) yrkande 45 bör riksdagen
begära att regeringen lägger fram förslag om ett
stöd till invandrar- och minoritetsgrupper för
översättning till svenska av innehållet i deras
tidskrifter. Vidare hemställs om stöd till dessa
grupper för att de skall kunna utveckla pressetik,
journalistik, kunskap om det fria ordet och om
demokratins ståndpunkter.

Utskottets ställningstagande

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet
motionsyrkanden om kulturtidskriftsfrågor m.m. vilka
motsvarar de nu aktuella yrkandena (bet. 2000/01:
KrU5 s. 25-29).

Utskottet vill - liksom vid tidigare riksmöte -
påminna om att frågor om koncentration inom
medieområdet behandlats av
Mediekoncentrationsutredningen (SOU 1999:30).
Förslagen rör bl.a. mångfalden inom medieområdet.
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig
för ett uppdrag till Kulturrådet, när det gäller
åtgärder mot koncentration inom
tidskriftsdistributionens område, varför motion
Kr309 (v) yrkande 7 avstyrks.

I utskottets betänkande 2000/01:KrU5 (s. 28)
redovisade utskottet de bestämmelser som gäller för
prissättningen av befordran av vissa tidningar och
tidskrifter. Utskottet kunde konstatera att det
ankommer på regeringen att inom ramen för ett av
riksdagen givet bemyndigande besluta om förändringar
av ett pristak för försändelser upp till en viss
vikt. Utskottet redovisade också att periodiska
tidskrifter har möjlighet att få rabatt från Posten
AB (s.k. posttidning). Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet den nu aktuella motionen
Kr309 (v) i vad gäller yrkande 8 och införande av
kulturporto.

Liksom vid föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU5 s.
26) anser utskottet att riksdagen inte bör besluta
om ett sådant system med friexemplar av tidskrifter
till folkbiblioteken som nu åter förs fram i motion
Kr309 (v). Utskottet påminde föregående år om att
kommuner kan söka stöd till prenumeration på sådana
statligt stödda tidskrifter som biblioteket tidigare
inte haft. Utskottet avstyrker motion Kr309 (v)
yrkande 9.

Utskottet har tidigare konstaterat (bet.
2000/01:KrU5 s. 27, bet. 2001/02:
KrU1 s. 59) att det ankommer på regeringen och
ansvarig myndighet att klargöra möjligheterna för
elektroniskt publicerade tidskrifter att få statligt
stöd inom ramen för gällande regelverk eller om en
ändrad reglering behövs. Med hänvisning till sina
tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet
motion Kr309 (v) yrkande 10. Utskottet avstyrker
även motion Kr419 (fp) yrkande 6 om ett uttalande
till regeringen att Kulturrådet skall följa
utvecklingen av elektroniskt publicerade
tidskrifter.

Utskottet avstyrker - med hänvisning till sitt
tidigare ställningstagande och med samma motivering
(bet. 2001/02:KrU5 s. 26-27) - motion Kr422 (mp)
yrkande 45 om översättningsstöd m.m. till utgivare
av invandrar- och minoritetstidskrifter.

Bokhandel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- etablering av bokhandel, jämför reservation
15 (v).

Motionen

En analys begärs i motion Kr309 (v) yrkande 1 av
möjligheterna att etablera bokhandel i kommuner som
saknar sådan inom kommungränsen.

Utskottets ställningstagande

Medel anvisas över statsbudgeten för kreditstöd,
sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt
katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om
statligt stöd till bokhandel. Syftet med stödet är
att behålla och om möjligt förstärka ett
vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten
till kvalitetslitteratur i bokhandeln. Bidraget
fördelas av Bokbranschens Finansieringsinstitut
(BFI). BFI har till uppgift att följa utvecklingen
inom bokdistributionen och göra bedömningar av
täckningsgraden och tillgängligheten. BFI har bedömt
att de orter, som i dag saknar bokhandel och där det
möjligtvis skulle gå att etablera bokhandel, är få.
BFI har bedömt att det behövs minst 10 000 invånare
i en ort för att bokhandel skall kunna etableras.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Kr309 (v) yrkande 1.

Språkfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- lagskydd för svenska språket, jämför
reservation 16 (kd),
- språket i författningstext,
- språkvård för meänkieli och romani chib,
- de nationella minoritetsspråken, jämför
reservation 17 (mp) och
- namnsdagslängd.

Motionerna

Ett lagskydd för svenska språket som majoritetsspråk
föreslås i motion Kr356 (kd) yrkande 1. Motionärerna
påpekar att sådant skydd numera finns för de
nationella minoritetsspråken. Svenska språket är
internationellt sett ett litet språk och det är
därför nödvändigt att aktivt slå vakt om språket.
Även i motion Kr296 (s) begärs på samma grunder att
det svenska språkets ställning skall stärkas genom
lagstiftning.

Behovet av ett juridiskt korrekt språk i
författningstext påtalas i motion Kr287 (m).
Motionären anför att ambitionerna att använda ett
språk som är lätt att förstå inte får gå ut över
tydlighet och rättslig valör. Språkvårdare inom
Regeringskansliet bör därför enbart ha en rådgivande
funktion när det gäller språket i utredningar och i
lagstiftningsarbete. Motionären föreslår att
riksdagen som sin mening skall tillkännage för
regeringen vad som anförs i motionen om språket i
författningstext.

Det behövs enligt motion Kr420 (v) yrkande 6 ett
språkvårdande organ, motsvarande Svenska
språknämnden, för meänkieli och romani chib.
Motionärerna anför att ett språk måste användas i
många olika sammanhang, vilket förutsätter att
språket standardiseras och att begrepp skapas inom
vissa områden, t.ex. de tekniska och politiska
områdena. Regeringen bör utreda möjligheten att
inrätta språknämnder för de båda nämnda språken,
vilka saknar sådana organ. I motion Kr422 (mp)
hemställs att riksdagen skall tillkännage för
regeringen vikten av att de nationella språken ges
möjligheter att utvecklas (yrkande 42).

I motionerna Kr329 (v) och Kr341 (mp, s, fp) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om en ny
namnsdagslängd i almanackan.

Utskottets ställningstagande

På utskottets initiativ begärde riksdagen hösten
1999 att en parlamentarisk språkpolitisk utredning
skulle tillsättas för att främja det svenska språket
(bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).
Utredningen (dir. 2000:66) skall lägga fram förslag
till ett handlingsprogram för det svenska språket.
Utskottet redovisade utredningens uppdrag i samband
med behandlingen av motioner i språkfrågor våren
2001 (bet. 2000/01:KrU5 s. 12 f.). Utskottet har
inhämtat att utredningen i sitt betänkande även kan
komma in på vissa frågor som rör de nationella
minoritetsspråken. Utredningen avlämnar sitt
betänkande under våren 2002.

Utskottet påminner om att medel anvisats i
budgeten för år 2002 för främjande av de nationella
minoriteternas kultur och språk (se prop. 2001/02:1,
utg. omr. 17, s. 35 och 73).
Utskottet anser att resultaten av
språkutredningens arbete inte bör föregripas genom
något uttalande av riksdagen. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motionerna Kr287 (m), Kr296 (s),
Kr356 (kd) yrkande 1, Kr420 (v) yrkande 6 och Kr422
(mp) yrkande 42.
Utskottet har behandlat frågan om namnsdagslängd i
almanackan i sitt betänkande 1993/94:KrU4. I detta
betänkande redovisades att det sedan år 1972 står
var och en fritt att ge ut en almanacka och bestämma
namnlängd, efter det att almanacksprivilegiet för
Kungl. Vetenskapsakademien har upphört. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motionerna Kr329
(v) och Kr341 (mp, s, fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Upphävande av bibliotekslagen m.m. (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson
och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 6 i
denna del.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör upphäva bibliotekslagen.
Bibliotekslagen kan vara ett hinder för förnyelse
och mångfald på biblioteksområdet. Som anförs i
motion Kr205 (m) skulle ett upphävande av lagen
kunna främja andra former av biblioteksverksamhet
där olika driftsformer och olika profilering ges
större utrymme. Både regionala biblioteksfunktioner
och driften av folkbibliotek skulle kunna
upphandlas. Vi anser det också viktigt att
huvudmännen uppmuntras att utnyttja
informationsteknikens möjligheter. Vidare anser vi
att samarbete mellan bibliotek skall stimuleras.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr205 (m)
yrkande 6 i nu aktuell del som sin mening
tillkännage för regeringen vad vi här anfört.

2. Skolbibliotek för förskolan (punkt 2)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub551 yrkandena 5
och 7.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med vad som anförs i motion Ub551
(v) att även förskolebarnens behov av bibliotek
skall innefattas i bibliotekslagen och att detta bör
beaktas vid den pågående översynen av lagen. Det
betyder mycket för de små barnen, för deras
kreativitet och fantasi och för deras framtida
möjligheter i samhället, att de kommer i kontakt med
böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt
innan de själva kan läsa. Även i förskolan behövs
det biblioteksutbildad personal.

Vi anser vidare att Kulturrådet bör få regeringens
uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik även för
förskolan.
Vad vi här anfört om förskolans behov av bibliotek
m.m. bör riksdagen med bifall till motion Ub551 (v)
yrkandena 5 och 7 som sin mening tillkännage för
regeringen.

3. Arbetsplatsbibliotek (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 4.

Ställningstagande

Antalet arbetsplatsbibliotek har minskat sedan år
1993 då det sista statliga stödet till start av
arbetsplatsbibliotek inom kommuners folkbibliotek
betalades ut. Det finns i dag inte någon samlad bild
av hur arbetsplatsbiblioteken fungerar, vilka
huvudmän de har, om det är arbetsgivare,
fackföreningar eller kommuner, och vilket
finansiellt stöd de får. Riksdagen bör med bifall
till motion Kr309 (v) yrkande 4 som sin mening
tillkännage för regeringen att Kulturrådet bör få i
uppdrag att kartlägga detta viktiga biblioteksområde
och att därefter föreslå åtgärder för att främja
verksamhet med arbetsplatsbibliotek.

4. Biblioteksersättning m.m. (punkt 5)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson
och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Kr205
yrkande 6 i denna del och 2001/02:Kr298.

Ställningstagande

Vi anser att biblioteksersättningens utformning bör
omprövas bl.a. för att öka inslaget av ersättning av
mera upphovsrättsligt slag och för att minska det
korporativistiska inslaget i dagens system, där
Författarfondens styrelse beslutar om stipendier. En
utredning bör göras, i vilken de metoder som
förordas i motionerna Kr205 (m) yrkande 6 i denna
del och Kr298 (m) bör prövas. Enligt den förstnämnda
motionen bör dagens stipendiesystem minskas till
förmån för ersättning till författare vars verk
lånas ut mycket. Vidare bör även införande av
ersättning vid publicering i tidskrifter ingå i
övervägandena om ett nytt system. Enligt den andra
motionen bör ett system övervägas som liknar det som
finns i Australien, där ersättning utgår för alla
böcker som finns i biblioteken men inte i
förhållande till utlåningsfrekvensen.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av de båda
motionsyrkandena som sin mening tillkännager för
regeringen vad vi anfört om en utredning om reglerna
för biblioteksersättningen.

5. Utvärdering av vissa läsfrämjande åtgärder
(punkt 6)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr356 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att ta reda på om de
statliga läsfrämjande insatserna leder fram till
önskade positiva effekter på läsandet. Vi vill
samtidigt framhålla att staten inte är ensam om att
genomföra sådana insatser. En betydande del av
statens insatser utgörs av bidraget till förlaget En
bok för alla. Vi anser att det därför är nödvändigt
att nu göra en utvärdering av om förlagets
verksamhet når de mål som är syftet med
statsbidraget. Det bör också göras en översyn där
det prövas om statens läsfrämjande insatser skulle
kunna drivas bättre på något annat sätt. Vi anser
att riksdagen med bifall till motion Kr356 (kd)
yrkande 2 som sin mening tillkännager för regeringen
vad vi här anfört.

6. Översättning från mindre språkområden
(punkt 7)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring
(v), Peter Pedersen (v) och Gunilla Tjernberg
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 2.

Ställningstagande

Som påvisats i Kulturrådets Omvärldsanalys år 2001
har antalet böcker översatta till svenska minskat
och antalet representerade språk bland
översättningarna blivit färre år efter år. Mot denna
bakgrund föreslår vi att Kulturrådet får regeringens
uppdrag att analysera situationen och komma med
förslag till åtgärder som gör att fler böcker
översätts till svenska från mindre språkområden.
Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr309 (v)
yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen.

7. Litteratur på invandrarspråk (punkt 8)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 3 i
denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att nya ansträngningar
görs för att finna ett stödsy-stem som får till
resultat att fler böcker ges ut på invandrarspråk.
Regeringen bör därför ge Kulturrådet i uppdrag att
göra den kartläggning rådet har förordat av
utgivning, distribution m.m. av litteratur på
invandrarspråk. Kulturrådet bör även få i uppdrag
att föreslå åtgärder för att förbättra situationen.
Riksdagen bör således bifalla motion Kr309 (v)
yrkande 3 och som sin mening tillkännage för
regeringen vad vi anfört om litteratur på
invandrarspråk.

8. Litteratur på nationella minoritetsspråk
(punkt 9)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 3 i
denna del och avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att främja utgivningen
av litteratur på de nationella minoritetsspråken.
Regeringen bör ge Kulturrådet i uppdrag att göra en
kartläggning av situationen för litteraturen på de
nationella minoritetsspråken och att föreslå
åtgärder för att underlätta utgivning och
distribution av litteratur på dessa språk. Riksdagen
bör således bifalla motion Kr309 (v) yrkande 3 och
som sin mening tillkännage för regeringen vad vi
anfört om litteratur på nationella minoritetsspråk.
Motion 2001/02:Kr420 (v) yrkande 1 avstyrks.

9. Projektet "Läs för mig pappa" (punkt 10)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 5.

Ställningstagande

Läsvaneundersökningar visar att kvinnor i alla
åldersgrupper läser mer än män. Bokläsandet ökar med
utbildningsgrad. Läsandet grundläggs i tidiga år och
den som inte läser i barndomen och ungdomen tenderar
att inte heller göra det i vuxen ålder. Föräldrar
som själva läser böcker och som läser för sina barn
uppmuntrar och underlättar barnens egen läsning.
Genom projektet "Läs för mig pappa", knutet till
arbetsplatsbibliotek, uppmuntras fäder att både läsa
själva och att läsa för sina barn. Detta treåriga
projekt får stöd från En bok för alla, ABF,
fackförbund och Kulturrådet. Vi anser att projektet
är värdefullt. Kulturrådet bör därför få regeringens
uppdrag att i dialog med fackförbunden och
studieförbunden ta initiativ till att permanenta och
bredda projektet. Detta bör riksdagen med bifall
till motion Kr309 (v) yrkande 5 som sin mening
tillkännage för regeringen.

10. Distribution av kulturtidskrifter och
införande av kulturporto (punkt 13)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkandena 7
och 8.

Ställningstagande

Vi anser att distributionen av kulturtidskrifter bör
förbättras. I dag domineras marknaden av två stora
aktörer, vilkas krav på upplaga m.m. gör det svårt
för många tidskrifter att nå ut till bokhandeln och
andra kommersiella försäljningsställen. Vi anser
därför att Kulturrådet bör få regeringens uppdrag
att i samarbete med berörda parter föreslå lämpliga
åtgärder för att kulturtidskrifterna lättare skall
nå sina läsare.

Distributionen av kulturtidskrifter skulle
underlättas om ett särskilt kulturporto infördes som
kunde göra det billigare att prenumerera på
tidskrifterna. Ett sådant kulturporto bör också
omfatta distributionen av böcker. Regeringen bör
förhandla med Posten om införande av ett
kulturporto.
Vad vi anfört om distribution av kulturtidskrifter
och om införande av ett kulturporto bör riksdagen
med bifall till motion Kr309 (v) yrkandena 7 och 8
som sin mening tillkännage för regeringen.

11. Friexemplar av kulturtidskrifter till
folkbiblioteken (punkt 14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör överväga att införa ett
sådant system för friexemplar av kulturtidskrifter
till folkbiblioteken som förordas i motion Kr309 (v)
yrkande 9. Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening tillkännage för
regeringen.

12. Elektroniskt publicerade tidskrifter
(punkt 15)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 10
och avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 6.

Ställningstagande

Elektroniska tidskrifter med i princip fri
distribution på nätet kan enligt vår mening vara ett
alternativ till den traditionella tidskriften. Vi
föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr309
(v) yrkande 10 som sin mening tillkännager för
regeringen att den bör överväga att fördela medel
till elektroniskt publicerade tidskrifter. Motion
Kr419 (fp) yrkande 6 bör avslås av riksdagen.

13. Elektroniskt publicerade tidskrifter
(punkt 15)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 6
och avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att det inte bör vara aktuellt att lämna
statligt bidrag till de periodiska tidskrifter som
kommer ut på Internet. Däremot bör regeringen ge
Kulturrådet i uppdrag att följa utvecklingen och
eventuellt lägga fram en plan för hur utgivningen
kan stimuleras och kvaliteten höjas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion Kr419 (fp) yrkande
10 och med avslag på motion Kr309 (v) yrkande 6 som
sin mening tillkännage för regeringen.

14. Översättningsstöd m.m. för tidskrifter
(punkt 16)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 45.

Ställningstagande

Det finns i dag många invandrar- och
minoritetsmedier. De debatter som förs där borde
också kunna nå ut till en bredare samhällsdebatt
bl.a. för att låta integrationsfrågor få en mera
framträdande plats i den offentliga samtalet. Vi
anser att ett stöd bör införas för översättning av
en del av detta material i form av referat.
Invandrar- och minoritetstidskrifter behöver enligt
vår mening också stöd för utveckling av pressetik,
journalistik och kunskap om det fria ordet och
demokratins grundvalar. Vi föreslår att riksdagen
med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande 45 som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi här har
anfört.

15. Etablering av bokhandel (punkt 17)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 1.

Ställningstagande

Bokhandelsstödet har stor betydelse för att den
mindre bokhandeln skall kunna upprätthålla sin
sortiments- och servicenivå. Dagens bokhandelsstöd
är dock inte tillräckligt eftersom det fortfarande
finns drygt 90 kommuner där kommuninvånarna saknar
bokhandel inom kommunens gränser. Vi anser att
riksdagen som sin mening bör tillkännage för
regeringen att en analys bör göras av vilka åtgärder
som skulle kunna underlätta etablering av bokhandel
även i dessa kommuner. Därmed bör riksdagen bifalla
motion Kr309 (v) yrkande 1.

16. Lagskydd för svenska språket (punkt 18)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr356 yrkande 1
och avslår motion 2001/02:Kr296.

Ställningstagande

De nationella minoritetsspråken har en lagskyddad
ställning. Vi anser att även det svenska språket,
som internationellt sett är ett litet språk, behöver
ett sådant skydd. Det är nödvändigt att aktivt slå
vakt om språket om det skall förbli levande och rikt
även i framtiden. Vi föreslår att riksdagen med
bifall till motion Kr356 (kd) yrkande 1 som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi anfört om
lagskydd för svenska språket som majoritetsspråk.
Förslaget i motion Kr296 (s) avstyrks.

17. De nationella minoritetsspråken (punkt 21)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 42.

Ställningstagande

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion
Kr422 (mp) yrkande 42 som sin mening tillkännager
för regeringen vikten av att de nationella
minoritetsspråken ges möjlighet att utvecklas.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Litteratur på invandrarspråk m.m. (punkterna
8 och 16)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i
sin kulturbudgetsmotion för år 2002 (2001/02:Kr419
yrkande 34) föreslog riksdagen att anvisa 4 miljoner
kronor till invandrares kultur och språk. Tyvärr
avslog riksdagen motionsförslaget (bet. 2001/02:KrU1
s.103-104).

2. Litteratur på nationella minoritetsspråk
(punkt 9)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda
v) anför:

Mot bakgrund av det ökade stöd till de nationella
minoriteternas språk och kultur, som föreslogs i
budgetpropositionen för år 2002 och som riksdagen
biföll, har vi avstått från att yrka bifall till
motion Kr420 (v) yrkande 1. Vi vill dock framhålla
att de intressanta förslag som förts fram i motionen
är väl värda att beaktas i framtida
budgetbehandling. Enligt motionen bör Kulturrådets
uppdrag vidgas till att avse fördelning av ett
särskilt stöd till det skrivna ordet på nationella
minoritetsspråk. Dessa språk behöver tecknas ned,
ges ut i tryck eller dokumenteras på annat sätt.
Stödet skulle även kunna ges till religiös
litteratur, ordböcker, grammatikor m.m. på de
nationella minoritetsspråken. Med ett sådant
litteratursstöd skulle de nationella minoriteterna
få en möjlighet att beskriva och presentera sig
själva, inte bara för majoritetsbefolkningen, utan
också för den egna yngre generationen.

3. Bidragsgrupp inom Statens kulturråd för
seriestöd (punkt 12)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag har avstått från att yrka bifall till motion
2001/02:Kr345 (mp) om inrättande av en särskild
seriegrupp inom Kulturrådet eftersom rådet nu har
sett till att kunskap om serier finns inom barn- och
ungdomslitteraturgruppen som fördelar seriebidraget.
Jag vill dock framhålla att serier sedan länge är en
egen kulturform som riktar sig till både barn och
vuxna. Medan det ännu fanns en särskild seriegrupp
inom Kulturrådet blomstrade och utvecklades de
svenska serierna. De har även fått internationell
uppmärksamhet. Det är därför viktigt att Kulturrådet
har tillgång till serieexpertis vid
bidragsfördelningen, så att utvecklingen inte
avstannar.

4. Elektroniskt publicerade tidskrifter (punkt
15)

Ewa Larsson (mp) anför:

Internet har givit en ny form av kultur- och
kunskapsspridning i form av elektroniska tidningar
och tidskrifter. Jag vill påminna om att det i
Miljöpartiets motion 2001/02:Kr422 (m) yrkande 44,
som behandlades i utskottets budgetbetänkande hösten
2001, fanns ett förslag om att elektroniskt
publicerade tidskrifter skulle få bidrag inom ramen
för kulturtidskriftsstödet. Riksdagen avslog tyvärr
motionsyrkandet.

5. Språket i författningstext (punkt 19)

Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och
Anne-Katrine Dunker (alla m) anför:
Vi instämmer i vad som anförs i motion
2001/02:Kr287 (m) om att ambitionerna att använda
ett lättförståeligt språk i författningar inte får
gå ut över tydlighet och rättslig valör. Enligt vår
uppfattning ingår inte frågor av detta slag i
språkutredningens uppdrag. Vi har dock anslutit oss
till utskottsmajoritetens förslag att riksdagen i
avvaktan på resultaten av utredningens arbete skall
avslå samtliga nu aktuella motionsyrkanden som rör
språkfrågor.
BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
år 2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om litteraturens
betydelse.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
lyfta fram kommuner som satsar på utveckling av
sin biblioteksverksamhet.

2001/02:Kr287 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om språket i författningstext.

2001/02:Kr296 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att genom lagstiftning
stärka svenska språkets ställning.

2001/02:Kr298 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning om en
reformerad biblioteksersättning.

2001/02:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en analys bör genomföras i syfte att få
fram förslag till åtgärder som underlättar
etablering av bokhandel i de kommuner som saknar
sådan inom kommungränsen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att
analysera och föreslå åtgärder i syfte att öka
antalet översättningar från mindre språkområden i
den svenska bokutgivningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att
kartlägga litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk samt föreslå åtgärder i syfte att
underlätta utgivning och distribution av
litteratur på dessa språk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att
kartlägga och föreslå åtgärder avseende
arbetsplatsbiblioteken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Kulturrådet bör ges i uppdrag att i
dialog med fackförbunden och studieförbunden ta
initiativ till att permanenta och bredda projektet
"Läs för mig pappa".

7. Riksdagen begär att regeringen ger Statens
kulturråd i uppdrag att i samarbete med berörda
parter föreslå åtgärder vad gäller distributionen
av kulturtidskrifter i enlighet med vad som anförs
i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att förhandlingar bör inledas med posten om
införande av ett kulturporto.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör överväga möjligheterna att
införa friexemplar av kulturtidskrifter för
folkbiblioteken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör överväga möjligheterna att
fördela medel till elektroniskt publicerade
tidskrifter.

2001/02:Kr329 av Claes Stockhaus och Murad Artin
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en mer
mångkulturell och nutidsanpassad namnsdagslängd.

2001/02:Kr341 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp,
s, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om namnsdagarna i
almanackan.

2001/02:Kr345 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en speciell seriegrupp
åter bör tillsättas inom Statens kulturråd.

2001/02:Kr356 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lagskydd för
svenskan som majoritetsspråk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
de statliga läsfrämjande insatserna och En bok för
alla.

2001/02:Kr357 av Eva Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om distribution av svensk
litteratur till Nordens Hus.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om periodiska
tidskrifter på Internet.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den bör överväga möjligheten att införa
ett särskilt stöd för det skrivna ordet på
nationella minoritetsspråk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om behovet av
språkvårdande organ för tornedalingar och romer.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av att lyfta fram kommuner som
satsar på utveckling av sin biblioteksverksamhet.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av att de nationella
minoritetsspråken ges möjlighet att utvecklas.

45. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till framtida stöd åt invandrar- och
minoritetsmedierna för översättning av viss del av
deras tidskriftsinnehåll och till att utveckla
pressetik, journalistik, kunskap om det fria ordet
och demokratins grundprinciper.

2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att denna, i den pågående översynen av
bibliotekslagen, bör beakta även förskolebarnens
behov av skolbibliotek i enighet med vad som
anförs i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta
fram skolbiblioteksstatistik även för förskolan.