Sök

Sverige får en ny samlad politik för global utveckling. Målet med den nya politiken är att en rättvis och hållbar global utveckling ska genomsyra politikens samtliga områden så som handel, jordbruk, miljö, säkerhet och migration. Sverige ska fortsätta att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste länderna. Från och med 2004 kommer samarbetet med Central- och Östeuropa omfattas av samma mål som det övriga utvecklingssamarbetet. Regeringen ska varje år rapportera till riksdagen hur politiken genomförs och hur de politiska besluten har bidragit till en rättvis och hållbar global utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade tre uppmaningar till regeringen: 1) Den utredning som ser över riktlinjerna för krigsmaterielexport ska överväga om demokrati ska vara ett villkor för att ett land ska komma i fråga för export. Utredningen ska även pröva om fattigdoms- och utvecklingsaspekter ska vägas in i bedömningen. 2) Regeringen bör regelbundet i en skrivelse redovisa de svenska prioriteringarna för riksdagen om Världsbanken, IMF och de regionala utvecklingsbankerna. 3) Det är angeläget att regeringen klargör var samordningsansvaret för den nya politiken för global utveckling ska ligga.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

43

Reservationer

41 

Beredning

2003-10-14

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-16

Beslut

2003-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 19,9 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2004. Biståndsramen blir därmed 0,86 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2004.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Beredning

2003-10-14

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-16

Beslut

2003-12-17

Regeringen har rapporterat till riksdagen om hur bestämmelser om kontroll av vissa postförsändelser har tillämpats under 2002. Det gäller bestämmelser i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Förslagspunkter

1

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator skärps. För att förmånen ska vara skattefri krävs i fortsättningen att förmånen inte byts ut mot kontant ersättning med mer än 10 000 kr under ett år. Skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utomlands slopas. Som en konsekvens av detta slopas även avdragsförbudet för sådana utgifter i arbetsgivarens verksamhet. Avdragsrätten begränsas för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser. Skattefriheten för belöningar vid avslöjande eller gripande av brottslingar utvidgas till att omfatta ersättning till den som har bidragit till att förebygga brott eller att tillgångar tas i beslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Det införs en regel som ska dämpa uttaget av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Om taxeringsvärdet på en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering ska höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen ska i stället fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa fastighetstaxering. Skatten reduceras för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Skattereduktion ska kunna ges med ett belopp som motsvarar en viss del av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus. En förutsättning är att småhuset används som permanentbostad av ägaren till huset. Installationen ska påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad utökas. En nybyggd bostadsrättslägenhet i ett så kallat oäkta bostadsföretag ska kunna vara ersättningsbostad.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Reglerna om fastighetstaxering och inkomstskatt ändras för att så kallade tredimensionella fastigheter ska kunna ges ett taxeringsvärde. Riksdagen beslutade om tredimensionella fastigheter i oktober 2003 (se 2002/03:BoU2 ).

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Småföretagare får lättnader i de så kallade 3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna. 3:12-reglerna gäller för beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Lättnaden innebär att nivån på klyvningsräntan höjs med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7 procentenheter. Villkoren för att få använda de så kallade lättnadsreglerna vid gåvobeskattningen görs mer generösa. Successiva gåvor ska godtas och gåvotagaren ska kunna lämna ersättning till givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Karenstiden som finns i nuvarande lättnadsregler förkortas från fem till tre år.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Arvsskatten mellan makar och sambor slopas från den 1 januari 2004. De nya reglerna ska gälla vid dödsfall som inträffar efter den 31 december i år.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet för 2004. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 111 miljoner kronor), rymdverksamhet (542 miljoner kronor), näringslivsutveckling (250 miljoner kronor) och exportfrämjande verksamhet (224 miljoner kronor). Regeringen har rapporterat till riksdagen om sitt regelförenklingsarbete och sin handlingsplan för att minska den administrativa bördan för företag. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Justering

2003-11-27

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-18

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 24,5 miljarder kronor i anslag till avgiften till Europeiska gemenskapen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-18

Beslut

2003-12-18

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 47,7 miljarder kronor i anslag till bland annat räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-18

Beslut

2003-12-18

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 73,7 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommunerna för 2004. I anslaget ingår 26,3 miljarder kronor till det kommunala utjämningssystemet. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Förutom generella bidrag lämnas även bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Från 2004 inrättas ett nytt anslag för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner (se 2002/03:FiU9 ). Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förstärks med 400 miljoner kronor 2004.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Justering

2003-12-02

Datum

2003-12-02

Debatt

2003-12-18

Beslut

2003-12-18

Riksdagen beslutade om fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Sverige deltar sedan i januari 2002 i den FN-auktoriserade styrkan med cirka 35 personer (se 2002/03:UFöU3 ). Regeringen får möjlighet att till och med den 25 februari 2004 ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till förfogande som ett svenskt bidrag.

Justering

2003-11-27

Datum

2003-11-27

Debatt

2003-12-11

Beslut

2003-12-11

Människor ska kunna rehabiliteras tillbaka i arbetslivet effektivare genom finansiell samordning mellan fyra olika parter. Samordningen ska ske frivilligt mellan en försäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Samordningen ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund och bland annat gälla pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sade ja till regeringens förslag med en ändring: Politiskt valda ledamöter och ersättare i socialförsäkringsnämnden ska kunna representera försäkringskassan i samordningsförbundets styrelse. Minst en av de ledamöter som utses ska dock vara ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 33 minuter

Justering

2003-11-27

Datum

2003-11-27

Debatt

2003-12-11

Beslut

2003-12-11

Riksdagen godkände anslutningsfördraget om Europeiska unionens utvidgning 2004. Anslutningsfördraget är ett avtal mellan de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU och de tio nya medlemsstaterna Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj 2004. I EU ska den som söker jobb kunna göra det fritt i alla EU-länder. Medborgare från de nya medlemsstaterna kan då råka ut för ofrihet och tvång på arbetsmarknaden, och Sverige kan i så fall behöva vidta åtgärder. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i så fall återkomma med förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2003-11-20

Justering

2003-12-02

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-17

Beslut

2003-12-17

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 44 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2004. Skolverket får mer resurser för att bygga upp och förstärka sin verksamhet med inspektion och tillsyn av skolorna. Satsningen på mer personal i skolorna och fritidshemmen fortsätter, och ökar successivt. Satsningen på utbildning av vuxna, liksom kvalificerad yrkesutbildning, fortsätter i samma omfattning som förra året. En valideringsdelegation inrättas och ska finnas under fyra år. Med validering menas en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens, som en person har oavsett hur personen skaffat sig dem. Delegationen ska bedriva och stödja utvecklingsarbete som gäller validering av kunskap och utbildningar som ligger utanför högskolans område. Anslagen till grundläggande utbildning minskar vid nio universitet och högskolor. Begränsade ökningar görs vid ett antal universitet och högskolor, främst med tanke på lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande nivå. Centrala studiestödsnämnden har tidigare år tillfälligt fått extra resurser. Det upphör nu. Vetenskapsrådet får 25 miljoner kronor som en förstärkning av resurserna till medicinsk forskning.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

38

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

60, 1 minuter

Justering

2003-11-25

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-09

Beslut

2003-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 28,5 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2004. Största delen, 24 miljarder kronor, går till underhåll och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket ökar därmed med 1,5 miljarder kronor jämfört med år 2003. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor. Ett nytt anslag får 192 miljoner kronor till ett nytt gemensamt system för radiokommunikation för polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård med flera. Riksdagen godkände också en investeringsplan för det nya radiokommunikationssystemet på drygt 2 miljarder kronor för perioden 2004-2009.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

52

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

97, 177 minuter

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-11-25

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2004. Totalt fördelas 37,7 miljarder kronor. Riksdagen gav också regeringen två uppdrag: Regeringen bör bedöma verksamheten vid Rett Center och återkomma till riksdagen med förslag på hur den kan finansieras på lång sikt. Rett Center är ett nationellt centrum för medicinsk specialistvård, forskning och information om Rett syndrom. Det är landets enda i sitt slag. Regeringen bör också snabbt återkomma till riksdagen och berätta vad man har gjort för de mest utsatta i samhället, som hemlösa och tunga missbrukare, och vad det givit för resultat. Man bör också tala om vad man planerar att göra för dem inom den närmaste framtiden.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

34

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

83, 1 minuter

Justering

2003-11-25

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-04

Beslut

2003-12-04

Reglerna för CFC-beskattningen ändras. De nya CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall ska beskattas löpande för det utländska bolagets inkomster. Reglerna är ett komplement till det beslut som riksdagen tog i våras om gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (se 2002/03:SkU14 ). Syftet är att motverka omfattande skatteplanering till följd det tidigare beslutet. De nya CFC-reglerna börjar gälla den 1 januari 2004. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka om den så kallade filialregeln utformats på rätt sätt.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2003-11-25

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Justering

2003-11-25

Datum

2003-11-25

Debatt

2003-12-04

Beslut

2003-12-09