Sök

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket för 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2004 om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. I motionerna finns förslag om att regeringen snabbt ska utreda reformen av förmånsrättslagstiftningen och att det ska göras ändringar och tillägg i övergångsbestämelserna till förmånsrättslagen. Därutöver finns förslag som rör en kommande utredning om ett samlat insolvensförfarande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

37, 106 minuter

Beredning

2004-11-09

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

19

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 86 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder "ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd" och "ungdomar ska ha verklig tillgång till makt". De nya målen ersätter dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen beslutade också att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

59

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

53, 208 minuter

Beredning

2004-10-21

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-02

Allt fler företagare blir skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att riksdagen nu skärper reglerna mot penningtvätt. De nya reglerna innebär att den företagare som bedriver yrkesmässig handel eller auktionsförsäljning och som tar emot 15 000 euro eller mer i kontanter måste anmäla detta till Finanspolisen. Nytt är att fler företagare blir rapporteringsskyldiga. Regeringens förslag som utskottet ställt sig bakom betyder att bland annat revisorer, advokater, fastighetsmäklare, skatterådgivare och personer som yrkesmässigt handlar med vissa dyra varor - bland annat konst, antikviteter och ädelstenar - nu också omfattas av penningtvättslagens regler. Enligt penningtvättslagen är redan i dag banker, växlingskontor, livförsäkringsbolag, värdepappersbolag och andra finansiella företag skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Finanspolisen är en del av Rikspolisstyrelsen och arbetar med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 12 minuter

Justering

2004-11-16

Datum

2004-11-16

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Industriföretag får möjlighet att delta i femåriga program för att bli effektivare elanvändare. I utbyte slipper de energiskatt på el. Programmet är frivilligt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2005. Men företag ska kunna tillgodoräkna sig programtid från den 1 juli 2004. Då infördes en skatt på 0,5 öre per kilowattimme på den tidigare skattebefriade elen inom tillverkningsindustrin.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2004. Totalt sett ökar anvisade medel med 5 831 miljoner kronor netto. Av dessa medel går 5 492 miljoner kronor åt till att återbetala under 2003 utnyttjade krediter för anslagen till sjukförsäkring, föräldraförsäkring, läkemedelsförmåner och studiehjälp. Bland de poster som fått ökade anslag i tilläggsbudgeten kan nämnas följande. Sysselsättningsstödet till kommuner och landsting höjs med 1 500 miljoner kronor så att det uppgår till totalt 4 900 miljoner kronor. 8 miljoner kronor sätts av till att samordna och stimulera utvecklingen av offentliga e-tjänster. Säkerhetspolisen, domstolarna, kriminalvården, Rättsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten får höjda anslag. Anslagen till Migrationsverket och Utlänningsnämnden höjs också. Riksdagen har tidigare gett regeringen rätt till att göra insatser för järnvägsinvesteringar under 2004. Regeringens möjligheter att göra utfästelser under 2004 höjs nu från 14 500 miljoner kronor till 22 000 miljoner kronor. Utgiftstaket höjs tekniskt med 2 000 miljoner kronor till 858 000 miljoner kronor på grund av att ålderspensionssystemet justerats retroaktivt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

10

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen avslog motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004. Skälet är att frågorna redan är under behandling inom EU och hos regeringen. Motionerna innehåller förslag om bland annat affärsmässighet, direktupphandling, marknadsskadeavgift, miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och icke kommersiella hänsyn vid upphandling.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

3

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

85, 142 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Från den 1 januari 2005 ska skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning gälla inom socialtjänsten, socialförsäkringen, a-kassan och vården. Lagen om förbud mot diskriminering började gälla den 1 juli 2003. Lagen ska motverka diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder inom en rad områden. Men lagens förbud omfattar ännu inte diskriminering inom alla dessa områden.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Justering

2004-11-11

Datum

2004-11-11

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Det ska ställas högre krav på de sjukhus där man gör ingrepp för transplantationer. Socialstyrelsen ska kunna bestämma att sjukhusen ska ha tillgång till donationsansvariga läkare och kontaktansvariga sjuksköterskor. Läkarna och sjuksköterskorna ska förbereda för donationer och ge stöd och information till de avlidnas närstående. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-12-09

Beslut

2004-12-09

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Chile. Avtalet ska göra det möjligt att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och förmögenhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen har godkänt ett regeringsförslag om följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten som riksdagen antog 2002 (se 2002/03:SkU5 ). Ändringarna innebär att så kallat sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar ska fördelas på de mottagna andelarna. Reglerna föreslås gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. På begäran av den skattskydlige ska reglerna också kunna tillämpas på andelsbyten som skett tidigare. Riksdagen har också sagt ja till regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska betala skatt enbart för inkomst på grund av fastighetsinnehav. Riksdagen ger dessutom regeringen i uppdrag att se över reglerna om begränsad skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som utövar allmännyttig verksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Beredning

2003-11-20

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Regeringen har rapporterat till riksdagen om hur bestämmelser om kontroll av vissa postförsändelser har tillämpats under 2002. Det gäller bestämmelser i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Förslagspunkter

1

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen säger nej till ett antal motioner som handlar om synen på statligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och bolagsledningarnas löner och ersättningar.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

27, 82 minuter

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Mönsterskyddslagen ändras så att skyddet för nyskapande formgivning blir större. Riksdagen godkände ändringarna i mönsterskyddslagen som ska skapa ett gemenskapsrättsligt system för immaterialrättsligt skydd av formgivning. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Beredning

2004-10-28

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Ändringarna handlar om att man i instruktionen förtydligar vem som ska vara vikarie för riksdagsdirektören och vilken behörighet riksdagsstyrelsen har att anställa personer på chefsnivå inom förvaltningen. Riksdagen godkände riksdagsstyrelsen förslag till ändringar i instruktionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Beredning

2004-10-19

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-25

Beslut

2004-12-01

Det blir enklare för mindre arrangörer att anordna bingospel. Bingospelandet har minskat på senare år med följd att allt fler ideella föreningar har problem att få in så mycket pengar som krävs för att få behålla tillståndet. Men nu ska även vinsterna från spel på värdeautomater, så kallade Miss Vegasautomater, i samma lokal räknas in när föreningarna söker tillstånd. Lotteriinspektionen tar över socialnämndernas ansvar för tillståndsgivningen för och tillsynen av förströelseautomater - spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form av frispel på automaten. Dit hör flipperspel, skjutare, målspel och TV-spel. Lotterilagen ändras också så att Lotteriinspektionen kan medge undantag från förbudet att ge kredit för insatser i lotteriet när det finns synnerliga skäl. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2004-11-09

Datum

2004-11-09

Debatt

2004-11-17

Beslut

2004-11-17

En ny lag om handel med utsläppsrätter för koldioxid börjar gälla den 1 januari 2005. En verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet måste ha ett tillstånd till att släppa ut koldioxid för att ha rätt att bedriva verksamhet vid anläggningar som medför utsläpp av koldioxid. Utsläppsrätterna kommer att utfärdas efter ansökan om tilldelning för de verksamheter som har tillstånd till att släppa ut koldioxid. Verksamhetsutövaren måste för varje år kunna redovisa tillräckligt antal utsläppsrätter för de utsläpp av koldioxid som gjorts från en anläggning som omfattas av systemet. (Se också 2003/04:MJU19 .)

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Justering

2004-10-28

Datum

2004-10-28

Debatt

2004-11-17

Beslut

2004-11-17

Specifikationerna för miljöklasserna för bensin och dieselbränsle som används i motorfordon skärps. Samtidigt skrivs det in i lagen att det bränsle som används i mobila maskiner ska uppfylla de krav som ställs upp i miljöklass 3 för dieselbränsle för motorfordon. De skärpta kraven innebär främst att den tillåtna svavelhalten i bränslet minskas. Det bidrar till att EU:s luftkvalitetsnormer och därmed sammanhängande mål ska kunna uppfyllas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

22, 46 minuter

Justering

2004-10-28

Datum

2004-10-28

Debatt

2004-11-17

Beslut

2004-11-17