Sök

Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-24

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Omvänd skatteskyldighet införs i handeln med utsläppsrätter för växthusgaser. Det betyder att den som köper utsläppsrätter ska redovisa och betala mervärdesskatten, momsen, i stället för att säljaren gör det. Syftet är att göra det svårare att fuska med skatterna. Bakgrunden till lagändringen är ett nytt EU-direktiv som kom till efter att flera EU-länder haft problem med skattebedrägerier i handeln med utsläppsrätter. Det nya direktivet tillåter omvänd skattskyldighet fram till den 30 juni 2015. Köparen blir skyldig att betala in momsen direkt till staten och pengarna går aldrig via säljaren, vilket gör att han eller hon inte kan försvinna med pengarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Skatten på cigaretter består av dels en fast skatt per cigarett, dels en skatt som är relaterad till priset. Förhållandet mellan de två delarna läggs om den 1 januari 2011, så att styckeskatten höjs medan den prisrelaterade skatten sänks. Den prisrelaterade skatten beräknas i dag utifrån priset, inklusive skatter, på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. I fortsättningen ska skatten beräknas utifrån det genomsnittliga detaljhandelspriset på alla cigaretter som säljs i landet. Ändringen påverkar inte den totala skatten på cigaretter, men den gör att den totala skatten blir mindre beroende av priset på cigaretter. Samtidigt avskaffas den nationella minimiskatten som i dag finns på lågpriscigaretter. Skatten på lågpriscigaretter kommer att vara densamma som på vanliga cigaretter. Skatten på alla tobaksprodukter och styckeskatten på cigaretter räknas varje år om utifrån konsumentprisindex.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Personer som är anställda vid internationella organ i Sverige kan ha olika grad av diplomatisk immunitet. Det betyder bland annat att man inte kan åtalas för brott i landet där man arbetar. I dag är dessa personer oftast inte folkbokförda i Sverige. Men från den 1 januari 2011 ska de som bara har immunitet i sitt arbete och deras familjer folkbokföras. För EU-medborgare betyder detta att de får rätt att rösta och ställa upp som kandidater i svenska kommunal- och landstingsval. Ambassadörer och andra personer som har immunitet även utanför arbetet ska inte heller i fortsättningen folkbokföras. Detsamma gäller deras familjemedlemmar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Förhandsgranskning av film som är avsedd att visas offentligt för vuxna avskaffas, men åldersgränser för barn under 15 år ska finnas kvar även i fortsättningen. Statens biografbyrå avvecklas och istället inrättas en ny myndighet. Den nya myndighetens uppgift ska bli att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan genom att bland annat överta Medierådets verksamhet. Myndigheten ska också besluta om åldersgränser för barn under 15 år. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Riksrevisorernas årliga rapport 2010 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Rapporten tar upp teman som strukturförändringarna inom statlig förvaltning, förändringarna inom arbetsmarknadsområdet samt regeringens ägarförvaltning och försäljning av statliga bolag. Regeringens rapportering och uppföljning när det gäller risker i statens ekonomiska åtaganden och regeringens nya krav på myndigheternas interna kontroll, styrning och redovisning var rapportens övriga teman. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

37, 105 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-22

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

39

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-22

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Älgförvaltningsområdena ska i stort sett omfatta egna älgstammar. Samtidigt ska reglerna för de nuvarande mindre licensområdena förenklas. Beslutet ska bland annat förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Beslutet ska också begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Riksdagen ber också regeringen om att se över möjligheten att ta bort den dubbla jakträtten på samebyars renskötselområden. I dag kan både medlemmar från en sameby och medlemmar från ett annat jaktlag jaga på renbetesfjällen. Riksdagen anser att det parallella användandet av jaktmarken skapar en onödig konflikt mellan samebyar och ortsbefolkning. De nya bestämmelserna börjar gälla från den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska få bedrivas fram till den 29 februari 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

De som äger fiskerätt kan bilda fiskevårdsområden för att samordna fisket och fiskevården och främja gemensamma intressen. Den 1 januari 2011 börjar nya mer detaljerade regler att gälla för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Samtidig införs en regel om att ett fiskevårdsområde kan upplösas om föreningen för området allvarligt missköter förvaltningen av området. Den som bryter mot reglerna i ett fiskevårdsområde kan i dag dömas till straffpåföljd av en domstol. Denna påföljd ersätts nu av ett system med kontrollavgifter. Avgiften kan tas ut av föreningen för fiskevårdsområdet om någon som har rätt att fiska inom området fiskar i strid med reglerna inom området. En annan ändring innebär att alla vars rätt berörs av ett beslut av en fiskestämma eller av styrelsen i en fiskevårdsområdesförening kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Den 1 januari 2011 blir det enklare för företagen att redovisa sin verksamhet i årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och vid arkivering. Det här är några av ändringarna: Årsredovisningen behöver inte längre innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Andra uppgifter som inte längre behöver finnas med är löner och andra ersättningar till anställda särskilt för varje land, fastigheters taxeringsvärde och beloppet av den ränta som räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång. Mindre företag får en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkning i förkortad form. Det blir enklare att upprätta ett årsbokslut genom att vissa upplysningskrav tas bort och genom att andra krav förenklas. Reglerna om tidpunkten för den löpande bokföringen ändras. Möjligheten att använda kontantmetoden utökas så att alla icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får tillämpa metoden. Möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bokföringen utökas. Möjligheten att använda gemensam verifikation vid kontantförsäljning utökas. Möjligheterna att föra över räkenskapsinformation från ett material till ett annat utökas. Arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 92 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Kemikalietillsynen ändras den 1 januari 2011 för att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektivare organisation. Miljöbalkens regler om det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter tas bort. Kommunernas kemikalietillsyn ska i stället regleras av regeringen i förordningar. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, även de om egenkontroll och miljörapport, ska gälla när myndigheter kontrollerar att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska få bestämma om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen får ett utökat ansvar för tillsynen över EU:s förordning om kemikalieregistrering.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Friluftslivspolitiken ska ha ett mål, där det bland annat ingår att ge alla människor möjligheter att vara ute i naturen. Målet specificeras genom tio punkter: att naturen ska vara tillgänglig för alla att personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum att allemansrätten ska värnas att den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov att kommunernas ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna att friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt att skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet att friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete att fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan att beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap Fördelningen av statsbidrag till friluftsorganisationer delegeras till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv. I dag sköts uppgiften av Naturvårdsverket. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att komplettera målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 72 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

3, 30 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

En ny lag, vägsäkerhetslagen, ska gälla för de vägar i Sverige som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Det är huvudsakligen Europavägarna. Lagen ska gälla både när nya vägar byggs och vid betydande förändring av de vägar som redan finns. De som har ansvar vägar måste vidta olika åtgärder för att åstadkomma säkrare vägar. Det kan vara staten, kommunen, markägare eller föreningar. En analys av trafiksäkerheten ska göras på ett tidigt stadium när en väg byggs eller förändras. Därefter ska trafiksäkerheten granskas. De som har ansvar för vägar ska stå under tillsyn av en myndighet. Myndigheten ska även godkänna de som ska granska trafiksäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 4 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24